Ämnesprov i svenska, engelska och matematik för skolår 5 vårterminen 2000

Dnr 94:1598 94:1599 94:1600 97:2218 Ämnesprov i svenska, engelska och matematik för skolår 5 vårterminen 2000 En redovisning av enkäter och elevresultat Enheten för prov och fristående skolor

Förord Enligt grundskoleförordningen (7 kap. 10 ) kan ämnesprov i svenska, engelska och matematik användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Proven skall ses som en konkretisering av läroplanens kunskapssyn och av kursplanernas ämnessyn. I proven ges exempel på hur elevernas arbeten kan bedömas. Exemplen vilar på kursplanernas strävansmål och mål att uppnå i slutet av det femte skolåret samt vad som står under avsnitten Bedömningens inriktning i Kursplaner och betygskriterier, Grundskolan 1. Förutom en avstämning mot mål har proven en diagnostisk funktion. Redovisningen inleds med en översikt över samtliga prov och därefter redovisas ämnesvis elevers och lärares synpunkter på provet samt några elevresultat. För ämnesproven skolår 5 gäller ingen generell sekretess efter maj månad det år de används första gången. Det kan ändå vara bra att tillämpa en viss restriktivitet, åtminstone när det gäller de senast utkomna proven. På så sätt kan skolan bygga upp en egen provsamling och ha tillgång till ytterligare material när så behövs. Tills annat beslut är fattat gäller Riksarkivets allmänna råd för bevarande och gallring av nationella prov (RA-FS 1997:2) även ämnesproven för skolår 5. Det innebär att sammanställningar av provresultat, elevlösningar och ett exemplar av proven bör bevaras i minst fem år. Därefter kan gallring ske i särskild ordning. Riksarkivet arbetar med en översyn av råden för bevarande och gallring gällande samtliga av skolans handlingar, dvs. de som idag regleras genom RA-FS 1994:8. För ytterligare information om arkivering hänvisas till kommunens arkivansvarige. Skolverket november 2000 Bengt Fredén Undervisningsråd 1 Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier, Grundskolan. 2

Reaktioner och resultat En summering av ämnesproven i svenska, engelska och matematik vårterminen 2000 Ämnesproven i svenska, engelska och matematik skolår 5 har nu erbjudits skolorna i fem år, 1996 2000. Proven är avsedda att hjälpa läraren att stämma av mot målen vid slutet av det femte skolåret, men de har också en viktig diagnostisk funktion. Vägledande för konstruktionen av proven är läroplanens kunskapssyn och kursplanernas ämnessyn samt Bedömningens inriktning i respektive kursplan. Även i år ombads lärarna lämna synpunkter på proven genom att besvara enkäter. Ungefär 2 000 enkäter och ca 500 elevarbeten har skickats in till respektive provinstitution. Inskicket har begränsats till arbeten av elever födda vissa datum under fyra av årets månader. Såväl lärarreaktioner som elevarbeten är naturligtvis mycket viktiga material: de behövs bl.a. för att provinstitutionerna ska kunna ge återkoppling till skolorna, för att utveckla proven och för forskning. Men proven är inte obligatoriska och därför är det vanskligt att dra några för hela landet giltiga slutsatser av hur det gick i provet, dvs. vi kan inte säkert veta hur representativt inskicket är. En hel del vet vi dock. Mellan 80 och 85% av de lärare som svarat har använt proven med alla elever i klassen medan drygt 10% anger att det i klassen funnits enstaka elever som lärarna har ansett inte behövde göra proven. I lärarenkäten till provet i engelska anger ca 65% att beslutet att genomföra ämnesprovet har fattats kommunalt. Andra har fattat ett gemensamt beslut på skolan i samråd med arbetsenheten/arbetslaget och rektor. I en del fall har rektor eller lärare själva beslutat att provet ska genomföras. För fjärde året har en del av vårens provmaterial för alla tre ämnena samlats i ett enda texthäfte, i år med rubriken Tid. Samma textmaterial har på så sätt kunnat användas i mer än ett ämne. Temat tycks ha fungerat bra och lett till intressanta och engagerade diskussioner. Kunskapsprofilerna har använts av ungefär 80% av lärarna. De har bedömts som ett mycket bra underlag för utvecklingssamtal samt vid planering av åtgärdsprogram och de ger också god information om klassen byter lärare. Det verkar finnas olika rutiner för hur profilerna hanteras. På en del skolor lämnas de över till mottagande lärare i sexan eller sjuan medan man på andra skolor behåller profilerna även om eleverna byter skola. Kommentarerna till provarbetet i stort visar hur viktigt det är att proven inte endast blir den enskilda lärarens angelägenhet utan hela skolans. I de skolor där skolledningen tar initiativ till information och diskussion kring proven, och där alla lärare är inställda på att det ibland kan behövas vissa omdispositioner i schema/undervisning på grund av att femmorna arbetar med ämnesproven (t.ex. par- och gruppuppgifterna) där blir också utbytet störst. De synpunkter på proven 2000 som presenterats här gäller ämnesproven gemensamt. I nästa avsnitt följer sammanfattningar av lärarreaktioner och elevresultat för varje ämne. 3

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Birgitta Garme Svenska Provet i svenska prövar elevens språkliga förmåga på olika sätt. Det är viktigt att varje elev ska komma till sin rätt och därför behöver uppgifterna vara så varierande som möjligt, både inom varje prov och mellan varje års provmaterial om läraren väljer att kombinera uppgifter från olika prov. Provuppgifterna för våren 2000 är samlade under temat Tid och innehåller för svenskans del följande delprov. 1 Vems är tiden? en kort artikel (av essä-typ) som underlag för samtal och reflekterande kortskrivande. 2 Lyrik ett uppslag med sex dikter för högläsning i par, diskussion i par samt avslutande individuellt skrivande kring några av diskussionsfrågorna. 3 När Ida och Ola från Sverige blev invandrare reportage ur Kamratposten kring den svenska utvandringen till Amerika för hundra år sedan. Läsning, uppgifter kring läsförståelse, dramatisering. 4 Att skriva och berätta utgångspunkt i rubriker med anknytning till det som tidigare behandlats och texthäftet som helhet. 5 Mina tankar om att tala, läsa och skriva i skolan: elevens självbedömning. Temat är abstrakt och många lärare uttalade sina farhågor över just detta före provet, men de slutsatser man kan dra av lärares och elevers kommentarer respektive resultat visar att oron var mindre befogad. Det har varit en upplevelse att ta del av de kloka tankar som eleverna formulerat kring den allestädes betydelsefulla tiden! Lärarenkäten allmänt om nyttan, bedömningen och elevernas självskattning Det är många som använder proven och fyller i lärarenkäten! Av drygt 2 000 lärare har 88 % använt provet med hela sin klass och resten har använt vissa delar av årets prov och t.ex. bytt ut läsförståelsedelen mot motsvarande från ett annat år. Vad har då lärarna rent allmänt ansett om provet? De flesta har utnyttjat möjligheterna att ge kommentarer till frågan om ämnesprovet som helhet. Av dessa framhåller drygt två tredjedelar att provet som helhet fungerat bra och att uppgifterna varit varierande och lagom omfattande. Provet konkretiserar kursplan och läroplan och tydliggör sådant som kan vara svårt att upptäcka till vardags. Några menar att provet utvecklas i positiv riktning från år till år. Men kritiska röster saknas inte provet tar mycket tid, uppgifterna är ibland svårbedömda och vissa delar av provet är krävande för elever med annat modersmål än svenska. Proven innebär mycket arbete i förhållande till den nya information om elevernas förmåga som de ger, menar några, och vårterminen blir alltför provtät. På andra frågor är kommentarerna färre och flertalet har stannat vid att besvara kryssfrågorna där alternativen är givna. En sådan fråga gäller vilken hjälp lärarna haft av provet för bedömningen av elevernas kunskaper i svenska. Alternativen stor hjälp och viss hjälp samlade 80 % av svaren. Det är en lite lägre andel än i fjol. Detta kan möjligen hänga ihop med att såväl lyrikarbetet som dramatiseringsdelen är svåra att bedöma. Det är alltid svårt att bedöma par- eller gruppuppgifter är en ganska vanlig kommentar. 4

Anvisningarna för bedömning anses följdriktigt vara absolut tillräckliga eller i stort sett tillräckliga av något färre än förra året (60 % mot tidigare 72 %), medan fler har markerat mellanalternativet i viss mån (30 % mot 20 %). Några motiverar i viss mån med att det alltid är svårt att bedöma det fria skrivandet medan andra anvisningar varit bra. Andra visar på processen att bedöma: Ibland får man läsa anvisningarna flera gånger det ligger ett stort värde i en sådan vägledd reflektion skriver en lärare. Ny kunskap om några av sina elevers språkliga förmåga har 60 % fått genom provet, vilket är lite fler än tidigare. Kunskapsprofilen Kunskapsprofilen används av 80 % av lärarna och är uppskattad. Att den är användbar vid utvecklingssamtal framhålls ofta. Ganska många framhåller dock att det är svårt att avgöra om eleven kommit över godkändgränsen, dvs. nått målen för femman, i synnerhet om profilen är taggig. Anvisningarna bygger dock på att läraren gör bedömningen av måluppfyllelsen med hjälp av provresultaten och alla andra noteringar. Omdömena ska inte heller tolkas som betyg. Resultatprofilen kan betraktas ur två olika perspektiv. Det ena, och viktigaste, är att lärarens kommentarer och markeringar är ett bra underlag för samtal med eleven och hennes föräldrar. Det andra är att läraren själv får underlag för att beskriva vilka behov som finns i klassen för extra stöd. Någon elev kanske har mycket svårt med skrivandet och behöver mer hjälp för att utvecklas än vad läraren har möjligheter att ge inom ramen för det ordinarie arbetet. En annan klarar sig bra i provet utom när det gäller läsförståelse och då måste man kanske gå vidare och se var svårigheterna exakt ligger. Kan eleven koppla ljud och tecken? Är läsningen så osäker och långsam att sammanhanget går förlorat? Vilka åtgärder behövs för att ge den eleven rätt stöd? Tanken är att provet inte ska läggas till allt annat utan ingå som en naturlig del i skolarbetet. I stora klasser kan det dock kännas tungt om det inte finns möjligheter att dela gruppen eller få hjälp av någon annan lärare t.ex. vid diskussionsuppgifter eller par/grupp-uppgifter. Flera lärare kommenterar hur de arbetat, t.ex. för elever med läsoch skrivsvårigheter: de delar upp arbetet med texterna, läser delar av texterna högt med eleverna eller tar hjälp av speciallärare. Generellt får dessa elever mer tid. Elevernas självskattning Delprov 5, elevernas självskattning, har haft samma utformning i fyra år. Det har tagits emot väl av både lärare och elever. Lärarna har uppfattat att eleverna tagit uppgiften på allvar och noga tänkt efter innan de svarat. Elevernas egna åsikter, och därmed deras känsla av ansvar, lyfts fram och ses som betydelsefulla. Flera lärare framhåller att de fått veta en hel del, t.ex. om elevernas läsvanor, som de inte tidigare uppmärksammat. Självskattningen har också använts vid utvecklingssamtalen. Ungefär hälften svarar att eleverna tagit emot uppgifterna positivt, medan övriga menar att eleverna inte har reagerat i någon riktning. I många skolor arbetar man regelbundet med olika slag av självskattningar och eleverna är därmed vana vid sådana. Synpunkterna som kommer via enkäterna är naturligtvis tankeställare för oss som arbetar med att konstruera proven. Att göra anvisningarna för bedömning tydliga och visa skillnader i kvalitet mellan olika elevlösningar arbetar vi ständigt vidare med. Det verkar också vara angeläget att diskutera syftet med olika slags uppgifter men ändå hålla ner omfånget på bedömningsunderlaget. Vad tyckte lärarna om uppgifterna och hur lyckades eleverna? Delprov 1, med den korta texten Vems är tiden? som underlag verkar ha uppskattats av både lärare och elever. Drygt 80 % av lärarna tyckte att uppgiften gick bra eller ganska bra att genomföra, både som diskussion och i form av tankeskrivande. Av inskickade elevarbeten förstår man att eleverna har varit engagerade och även att de arbetat på lite 5

olika sätt: med tankekartor, med frågorna från uppgiftsförslagen och med att formulera sina egna tankar. Tiden kan aldrig ta slut. Den har alltid funnits. Om man stänger av en klocka fortsätter tiden ändå. Resa är tid och lust. En sekund blir snabbt en minut och snart förvandlas minuterna till timmar. Man lär sig alltid något nytt. Tid är dag som natt filosoferar några. Tid gör så att folk blir stressade och när man blir isolerad från tiden så tycker oftast alla att det är skönt, leva när solen står högst på himlen, sova när solen går ner. Men vissa vill inte skiljas från sin tid och det är alla rika snåljopar som tycker att tid är pengar funderar en annan. Det är mycket som rör sig i elvaåringars huvuden och påfallande många lyckas också uttrycka detta både begripligt och väl. Delprov 2 med lyrik som både skulle läsas högt parvis (gärna flera gånger och på lite olika sätt), diskuteras och kommenteras har däremot delat lärarkåren. Hälften svarar att uppgiften som helhet är bra, en tredjedel menar att den är acceptabel och 13 % anser inte att den är en bra provuppgift. Skälen till tveksamhet ligger främst i att uppgiften är svår att bedöma och att det är svårt att hinna lyssna på alla men det framhävs även bland de tveksamma att tanken med uppgiften är god. Den hälft som har tyckt om uppgiften trycker på det lustfyllda i den, att det blev livliga diskussioner och att eleverna blev inspirerade. Uppgiften engagerade eleverna över förväntan, de läste alla dikter med inlevelse. Eleverna tyckte mycket om att läsa för varandra, de svarade bra på frågorna. är några röster från den sidan. Också lässvaga kom till sin rätt i den uppgiften, skriver lärare, medan några framhåller att barn med invandrarbakgrund kunde ha problem med att förstå. Påfallande många elever (som ju inte fyller i någon enkät, men ibland kommenterar uppgifter som de löser) skriver att de har tyckt om att läsa högt och att de kände igen sig i en del av dikterna. Vad gäller delprov 3 är lärarna däremot ense: arbetet med Ida och Ola-texten är en bra provuppgift (83 %): uppgiften är gedigen, den ger en nyanserad bild av läsförståelsen, från att hitta fakta i en text till att dra egna slutsatser och värdera. Andra framhåller att diskussionerna kring texten blivit givande, och att texten är lagom lång och uppgifterna av olika karaktär. Någon framhåller att många är intresserade av historia och att många själva är flyktingar eller känner sådana som är det. Rollspelet engagerade eleverna överraskande mycket, skriver en lärare. I det här delprovet efterlyses dock klarare markering av gränsen för måluppfyllelse. Skrivuppgiften I delprov 4, som är en individuell skrivuppgift, får eleverna i det här provet endast rubriker som utgångspunkt. Kopplingen till texthäftet är emellertid tydlig och eleverna får välja att skriva en saga, ett brev, en berättelse ur verkligheten eller en ren fantasyberättelse. Av lärarna svarar 60 % ett obetingat ja på frågan om eleverna engagerades av uppgiften medan 32 % är tveksamma. Det verkar inte som om eleverna haft så stort stöd av texthäftet när de skulle skriva själva 45 % svarar inte så mycket på den frågan. Av kommentarerna framgår dock att eleverna hade lätt att komma igång och verkade mycket inspirerade. Lärarna framhåller att eleverna skrev utifrån egna erfarenheter och det förklarar varför det verkar som om texthäftet inte gav så mycket stöd. Många uppger att eleverna har skrivit mer än vad de brukar göra. Ett stickprov bland elevlösningarna visar bland flickorna en viss övervikt för ämnet Den dagen glömmer jag aldrig och Flytten. Många elevtexter är mycket bra med fina och välfunna formuleringar: Första dagen var det invigning på Center Courten. Jag fick stå längst fram utav alla som var med. Det var väldigt pinsamt!!! skriver en som sedan fortsätter med att berätta om en lyckad Kalle Anka-cup i Båstad. Jag är tre år gammal och kallas för Sara. I dag är det måndag och på fredag ska jag flytta till Stockholm. Stockholm är en stor stad. Det har i alla fall pappa sagt. Jag har fått en lille bror och han heter Daniel. Hemma hos mig finns det fullt av kartonger nu. Jag har ett gosedjur osv. Den här flickan fångar fint ett litet barns tankar och berättelsen fortsätter med att gosedjuret försvinner i flytten men mirakulöst nog kommer till rätta! 6

Bland pojkarna har också många valt Den dagen glömmer jag aldrig. Det blir många fotbollsresor och andra oförglömliga sportupplevelser. Lika vanligt är ämnet Vilken finurlig uppfinning som visar sig svårt ofta verkar eleverna skriva sig fram till något ganska läsvärt men transportsträckan kan bli lång: Hej! Jag heter Frank och jag är 20 år. Nu ska jag berätta något som hände för 5 år sedan. Jag vaknade av att någon skrek mitt namn osv. Så småningom avslöjas att personen kommer att uppfinna tv:n, en händelse som förläggs till 1926. Det är inte så lätt med tidsperspektivet! En annan börjar löftesrikt och kommer så småningom fram till något ganska finurligt: Det var en gång en professur som hette herr Uppåfinn. Han jobbade många kvällar framför brasan och skruvade i nått rör eller dosa osv. tills det visar sig att professorn konstruerar leksaker, eftersom han tycker så mycket om barn! Kommentarerna aktualiserar frågan om vilken stimulans inför ett lite längre, fritt skrivande som fungerar bra för de flesta. I proven har ju olika modeller prövats, mera för att visa på mångfalden av möjligheter än för att hitta en absolut rätt modell. De grupper som arbetar med konstruktionen av proven är också av den uppfattningen att en längre skrivuppgift alltid bör ingå i provet, något som en och annan lärare ifrågasätter. Vi skriver så mycket ändå, framhåller en lärare i sin kommentar. Det är naturligtvis utmärkt att mycket tid i skolan ägnas åt skrivande i olika sammanhang. Att eleverna redan tidigt blir vana skribenter är en fantastisk tillgång för dem, inte bara för resten av skoltiden utan för resten av livet. Provets längre skrivuppgift stärker signalen att skrivandet är viktigt. På motsvarande sätt har den muntliga förmågan lyfts fram när varje nationellt prov på alla nivåer även innehåller uppgifter som inte löses med hjälp av papper och penna. 7

IPD/Enheten för språk och litteratur Göteborgs universitet Cecilia Nihlén Engelska Liksom tidigare år bestod Äp 5 i engelska våren 2000 av fem olika delprov där elevernas förmåga att kommunicera i tal och skrift, lyssna och förstå talad engelska och läsa och förstå texter av olika slag prövades i integrerade former. Den färdighet som fokuserades mest i varje del är markerad med fetstil nedan. Del A My Life Tala/samtala/göra sig förstådd (lyssna, läsa) Del B An Information Meeting Lyssna/förstå (läsa, skriva) Del C Talking About It Läsa/förstå Del D Stories from Yesterday Läsa/förstå (skriva) Del E Living TodaySkriva/göra sig förstådd (läsa) Dessutom fick eleverna i delen How well I can do things in English göra en självbedömning av sina kunskaper i engelska samt beskriva hur ofta och på vilket sätt de använder engelska på sin fritid. De kunde också uttrycka sina åsikter om varje delprov i elevenkäten What did you think about? Temat för 2000 års prov var Tid och eleverna arbetade med detta tema på olika sätt i de fem delproven. I del A intervjuade de varandra och samtalade om några ämnen som bl.a. berörde tidsbegrepp, i del B lyssnade de på när elever, lärare och föräldrar på en brittisk skola samtalade om och planerade aktiviteter under en termin, i del C läste de enkla dialoger som bl.a. handlade om tidsangivelser och i del D läste de några korta berättelser från olika tidsepoker. I del E skrev de något om sig själva och sina tankar och önskemål inför framtiden. Underlaget för denna uppgift bestod av en tankekarta som fanns i det gemensamma texthäftet för svenska, engelska och matematik. Vad tyckte lärarna? Ca 2 000 lärarenkäter har skickats in i år, vilket är ungefär samma antal som 1999. Inför denna redovisning har var fjärde enkät valts ut för analys. Värdefulla synpunkter har framförts i de öppna enkätsvaren och många har skrivit kommentarer till de givna svarsalternativen. Alla enskilda uppfattningar kan inte återges här, utan de synpunkter som redovisas har framförts av ett större antal lärare (några illustreras med citat). Eftersom det är det femte året som Äp 5 erbjuds skolorna, kan nå gra intressanta jämförelser göras mellan lärarsynpunkter som givits under åren 1996 2000. Antalet lärare som genomför provet för första gången har blivit färre och färre med åren. 1998 var det 80%, 1999 sjönk antalet till 43% och i år var det 41%. De 59% som har erfarenhet av tidigare års prov är genomgående positiva i sina kommentarer och tycker inte att det finns några större skillnader mellan ämnesproven men har hjälp av tidigare erfarenheter. Samtliga prov har varit bra. Dessutom kan man ju använda de delar man själv vill. Den största skillnaden är nog att jag som lärare visste vad det innebar den här gången. Jag spred ut proven över längre tid. Stöd vid bedömning Det primära syftet med ämnesprovet är att hjälpa lärare att bedöma om enskilda elever har nått målen att uppnå i engelska i slutet av det femte skolåret. Liksom tidigare år 8

anser ungefär 92% av lärarna att de har haft stort eller visst stöd av Äp 5 vid bedömningen av elevernas kunskaper i engelska. Provet har även ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att det innehåller uppgifter med bredd och variation, så att en elevs starka och svaga sidor kan belysas. Lärarna uppskattar att provet består av så många olika delar: De olika delarna ger tillsammans en enhetlig bild. Mycket jobb, men samtidigt mycket givande. Får en bra överblick av varje elev. Resultaten stämmer väl överens med de egna bedömningarna för 59% och relativt väl överens för 40%. Provet blir oftast en bekräftelse på det läraren redan vet, men resultaten har inte sällan nyanserat eller förändrat uppfattningar om enskilda elever. En del tycker att det tar mycket tid att genomföra och bedöma proven och frågar sig om det är värt allt arbete, eftersom man inte fått reda på så mycket nytt. De flesta anser dock att det är bra att få sin egen bedömning bekräftad. Visste redan innan hur läget var. Inga överraskningar, men jag fick bekräftelse på att min bedömning var riktig. Känner mina elever ganska väl. Provdelarna gav mig dock stöd när det gäller de elever jag var osäker på. En elevs resultat motsvarade inte alls det jag hade trott. Nivå/svårighetsgrad Mer än 96% tycker att svårighetsgraden i delproven A, C, D och E är rimlig i förhållande till målen att uppnå i kursplanen. De allra flesta (93%) är nöjda med hörförståelsedelen (del B), men en del anser att taltempot var lite för högt. Liksom tidigare år finns det olika åsikter om huruvida provet i sin helhet är för lätt eller för svårt. Oftast har lärare i sina kommentarer utgått från nivån i den egna klassen. En del menar att kravnivån är lågt satt och tycker att man ska kräva mer av eleverna. Rimlig svårighetsgrad. Jag kan dock tycka att mål och krav kanske var i lättaste laget för mina elever. Enligt lärarna har de allra flesta elever upplevt ämnesprovet i engelska positivt. Från att ha varit nervösa och spända i början slappnade eleverna av när de insåg att de kunde en hel del och många tyckte att proven var roliga och omväxlande. Anpassningar har gjorts för de elever som har funktionsnedsättningar eller svårigheter av annat slag. De har bl.a. fått mer tid på sig eller fått texten förstorad och ibland har enstaka elever fått göra proven tillsammans med en specialpedagog. Vilka delar har använts/varit till större nytta än övriga delar? Nästan alla lärare (99%) har använt hörförståelsedelen (del B) och de två läsförståelsedelarna (del C och D). Den skriftliga uppgiften (del E) har använts av 94%. Några lärare menar att de har haft liknande skrivuppgifter i undervisningen och därmed har de redan haft underlag för bedömning av den skriftliga färdigheten. I år är det 87% som har använt den muntliga paruppgiften (del A), vilket är ungefär lika många som förra året. Många påpekar de praktiska problem som paruppgiften medför, men med hjälp av arbetslag och skolledning lyckas man lösa organisationen på de allra flesta skolor. Endast ett fåtal inspelningar av det muntliga provet har skickats in, vilket innebär att ingen analys kan göras av denna del. Flera lärare tycker det är svårt att säga vilken eller vilka delar som har varit till större nytta än övriga delar eftersom de tycker att alla delar är till nytta för att kunna bedöma helheten. Under årens lopp har det dock varit så att lärare ansett att hörförståelsen, den längre läsförståelsetexten samt den skriftliga uppgiften har varit till större nytta än övriga delar. Underlag för bedömning/kunskapsprofilen Lärarna är mycket nöjda med bedömningsanvisningarna och tycker att de är tydliga och bra. 89% anser att de har fått tillräckligt med underlag för bedömning av elevernas arbeten, 10% anser att de har fått det i viss mån och endast 1% svarar nej. En del tycker 9

dock att det är svårt att bedöma elevernas muntliga och skriftliga produktion och några efterlyser ännu tydligare exempel på vad som kan anses innebära att eleverna har nått målen eftersom kommunen gör statistik på resultaten. Samtidigt är det många som påpekar den fortbildande funktionen av materialet och tycker att de har fått hjälp med att tolka kursplanens mål att uppnå. 81% använder kunskapsprofilen och de allra flesta tycker att den fungerar bra som underlag vid utvecklingssamtal. En del tycker att det är tidskrävande att fylla i profilerna men ser samtidigt nyttan av att få en samlad kunskapsbild för varje elev. Den är bra och ger en överblick av elevernas kunskaper i engelska samt vad de behöver arbeta mer med. Vad tyckte eleverna och hur lyckades de? Av de ca 550 elevarbeten som skickats in har 280 analyserats och bedömts inför denna resultatredovisning. Det framgår av svaren i såväl elev- som lärarenkäterna att de flesta elever är positivt inställda till ämnesprovet i engelska. Eleverna fick i sin enkät ange om de tyckte de olika provdelarna var lätta eller svåra, roliga eller tråkiga. I analysen har de fyra skalstegen slagits ihop till två: easy difficult och fun boring. easy difficult fun boring Del A: My Life 78% 22% 85% 15% Del B: An Information Meeting 70% 30% 62% 38% Del C: Talking About It 84% 16% 74% 26% Del D: Stories from Yesterday 68% 32% 61% 39% Del E: Living Today 77% 23% 74% 26% Eleverna tycker att den korta läsförståelsen (del C) är den lättaste delen i årets prov följd av den muntliga och skriftliga uppgiften (del A och E). Att en uppgift är lätt betyder inte alltid att den är roligast, vilket framgår av resultaten ovan. Eleverna tycker även i år att den muntliga delen är roligast och så tyckte de även 1996, 1998 och 1999. Användningen av den muntliga uppgiften har ökat sedan det första ämnesprovet kom, vilket är glädjande, bl.a. eftersom det är den del som eleverna uppskattar mest. Ungefär nio av tio lärare har använt den muntliga delen med sina elever i år. En lärare skriver att det är både nyttigt och lärorikt att ostört få lyssna på elever som på olika sätt försöker hålla igång ett samtal Jämfört med tidigare års prov är inte elevernas åsikter om vilken provdel som är lättast lika entydiga. Där har deras val varierat genom åren mellan hörförståelsen (1998), den skriftliga uppgiften (1997 och 1999) och den kortare läsförståelsen (1996 och 2000). Den längre läsförståelse-delen har dock alltid varit den del som eleverna har upplevt som svårare och tråkigare jämfört med de andra delarna, men i varje prov har det ändå varit ungefär 2/3 som upplevt den som lätt och rolig. Det är intressant att göra en koppling mellan elevenkäten och elevernas självbedömningsdel How well I can do things in English. Även här har de fyra skalstegen förts samman till två i analysen, dvs. well not so well och very often not so often. De flesta elever (över 80%) tycker att de är bra på att lyssna och förstå, tala och skriva engelska medan något färre (77%) tycker de är bra på att läsa och förstå en engelsk berättelse. Analyser av frågan om hur ofta elever använder engelska på sin fritid visar att det är just läsning av engelska böcker och tidningar som de ägnar sig minst åt. De vanligaste aktiviteterna på fritiden är att titta på engelskspråkiga filmer och lyssna på engelska sånger (91%), därefter att arbeta med engelska på datorer (53%), att tala engelska (47%), att skriva (43%) och att läsa (24%). Jämfört med det första ämnesprovet 1996 har inte denna inbördes ordning av aktiviteter ändrats. Andelen ofta har dock ökat vad gäller allt utom TV-tittande. 10

watch TV listen speak read write computers 1996 91% 86% 40% 12% 32% 47% 2000 91% 91% 47% 24% 43% 53% Delprov B. Trots att nästan en tredjedel av eleverna tyckte att hörförståelsen var svår har de lyckats mycket bra på denna del. Mer än hälften lyckades lösa 16 av de 20 uppgifterna. 89% klarade den i anvisningarna rekommenderade kravgränsen på nio godtagbara lösningar. De skulle i många frågor producera egna svar på engelska och de allra flesta har lyckats väl med att uttrycka ett begripligt innehåll om än med många variationer på stavning. Det är viktigt att i bedömningen ta hänsyn till om eventuella fel är störande eller förstörande. Vissa svar måste vara helt rätt, t.ex. ett telefonnummer eller en e- postadress, eftersom en felaktig siffra eller bokstav gör att ett meddelande aldrig skulle komma fram även om det rör sig om ett enda fel. Andra svar måste tolkas på ett mer kvalitativt sätt och även elevers felsvar måste analyseras. Hur kommer det sig t.ex. att elever svarar med veckodagar som inte alls nämns i dialogen på bandet? Eleverna kom också med helt andra förslag än de som nämns i dialogen om vad de två personerna skulle ta med sig till the jumble sale. Det fanns också elever som skrev saker som redan var angivna på de listor som fanns på svarsbladet. Här är det viktigt att vid bedömningen tala med elever om hur de har tänkt när de löst uppgifterna. Delprov C. Eleverna har lyckats mycket bra på denna del som de också ansåg vara den lättaste. 95% klarade den rekommenderade kravgränsen på sju riktiga svar och nästan hälften lyckades lösa 15 av de 16 uppgifterna. Provet bestod av flervalsuppgifter och även här bör det vara mycket intressant för lärare att analysera elevernas felsvar och följa upp dem med samtal om hur eleverna har tänkt. Det är uppenbart att en del elever förväxlar de vanliga frågeorden who, when, what, why och how, men de behöver också lära sig vanliga idiomatiska tidsuttryck, t.ex. two weeks ago; once a week. Delprov D. Den längre läsförståelsen anses som svår av ungefär en tredjedel av eleverna, men drygt hälften klarar av att lösa 16 av de 19 uppgifterna. 91% klarade den rekommenderade kravgränsen på åtta godtagbara lösningar. Liksom i del B bestod provet av både flervalsfrågor och öppna svar. Elevernas egna producerade svar ger mycket information om hur långt de har kommit i sin språkutveckling och vilka strategier de använder för att förmedla ett innehåll. Vissa ger mycket korta svar medan andra blommar ut och försöker ge egna tolkningar av den lästa texten. En del elever behöver bli uppmärksammade på betydelsebärande grammatiska företeelser som pluraländelser. Anger man t.ex. att det finns bara finns ett djur av varje slag på gården (hen, pig) ger man tyvärr en felaktig bild av det som beskrivits i texten. Delprov E. Eleverna beskriver sig själva och uttrycker på olika sätt sina tankar och hopp om framtiden i denna del. Det är många tänkvärda saker som framförs och denna del kommer att analyseras mer ingående senare. I stort sett verkar både elever och lärare nöjda med 2000 års ämnesprov i engelska. Det finns naturligtvis också kritiska röster som tar upp arbetsbördan och materialens omfattning, men samtidigt ser man nyttan av att genomföra proven. Proven är bra, kunskapsprofilen är toppen, men vilket hästjobb! Ämnesprovet i engelska är heltäckande och bra och utgör en stor hjälp vid den totala bedömningen av eleverna. 11

PRIM-gruppen Lärarhögskolan i Stockholm Lena Alm Lisa Björklund Matematik Ämnesprovet i matematik för år 2000 består av följande delar: A B C D E F Du och matematiken Tid fritid Statistik om djur Former, figurer och mönster Tal i skolans värld Frågor om matematik Till del C hör två gruppuppgifter, En minut samt Rekord Åldrar hos djur. Till del D hör en paruppgift, Beskriva bilder. I år fick de flesta lärarna tillgång till materialet under februari eller tidigare, vilket var något tidigare än föregående år. Provdelarna B, C, D och E prövar vardera ett område inom matematiken och dessa områden finns med som delar i kunskapsprofilen. De kunskapsområden som inte prövas i årets prov finns med i 1999 års prov. De områden som prövas är däremot väl representerade med uppgifter som kräver olika slags kunskap. Vad tyckte lärarna? Många lärare (65 %) anser att omfattningen av provet är lagom. 19 % anser att provet är för omfattande och 12 % att provet borde vara mer omfattande. Detta stämmer väl överens med lärarnas svar på samma fråga 1999. De lärare som tycker att provet borde vara mer omfattande vill att fler områden prövas. Drygt hälften (60 %) av lärarna anger att det är bra eller ganska bra att provet endast prövar vissa mål, medan 31 % menar att det är dåligt eller ganska dåligt att det är på det sättet. Svarsmönstret var detsamma efter 1999 års prov. Det skulle bli alltför omfattande och översiktligt om man skulle pröva allt. Bättre att själv välja ut de delar från tidigare års prov om man vill kolla speciella kunskaper hos olika elever. Provet skulle egentligen kontrollera de grundläggande kunskaperna. De fyra räknesätten. Det är väl ändå det viktigaste att eleverna kan dessa. De flesta av lärarnas synpunkter på de olika provdelarna är av positivt slag. För den ena självbedömningsdelen, del A, anger 90 % av lärarna alternativet bra eller ganska bra på frågan om vilket huvudintryck de har om delen. För den andra självbedömningsdelen, del F, är andelen som svarar bra eller ganska bra 70 %. För övriga individuella provdelar varierar andelen bra eller ganska bra mellan 91 % och 95 %. En del lärare skriver också med egna ord vad de anser om materialets delar. Dessa kommentarer är av både positivt och negativt slag. De positiva, som i år har ökat i antal, handlar om att uppgifterna är bra, att uppgifterna är roliga, att strukturen på provet är bra, att kunskapsprofilen är överskådlig m m. De negativa kommentarerna handlar som tidigare år om att gruppuppgifterna tar för mycket tid att genomföra och att bedömningen av dessa är svår. Andra kommenterar att omfattningen av provet är för stor. Vissa lärare anger att det är för låga kunskapskrav i provet medan andra anser att kraven är för höga. 12

Sammanfattningsvis kan man säga att de allra flesta lärarna är positivt inställda till provet. Samtidigt kan det skilja mycket mellan olika lärares åsikter. Bra och klart prov i alla avseenden, både uppgifter, kunskapsprofil, anvisningar, gränser etc. Tidsödande, komplicerat, svårbedömt, rörigt, lösbladssystem. Onödigt mycket papper med tryck bara på ena sidan. Det var första gången jag var med och genomförde nationella prov. Jag blev positivt överraskad hur trevligt det var att genomföra dem. För många lärare (69 %) har bedömningen av några elevers prestationer förändrats i och med ämnesprovet. Det är en större andel lärare som anser detta i år än 1999 då andelen var 59 %. Endast 10 % av lärarna anger att de inte har haft särskilt stort stöd av ämnesprovet vid bedömningen av elevernas kunskaper i matematik. 1999 var det 12 % som ansåg detta. Ämnesproven bekräftar det vi redan vet. Det har blivit lättare att sätta ord på elevens starka och svaga sidor i matte. Upptäckt två elever som var duktigare än jag trott. En har visat sig sämre. Proven är ett bra och viktigt komplement till övrig bedömning av eleverna. De känns angelägna att göra. De flesta lärarna anser att bedömningsanvisningarna ger tillräckligt underlag för bedömning av elevernas arbeten. Endast 1 % tycker att de absolut inte ger ett tillräckligt underlag. De flesta, 61 %, anger alternativet Ja, i stort sett. Lärarna anser också att rekommendationerna till vad som kan begäras att eleverna klarar är rimliga med tanke på målen att uppnå i kursplanen. 1998 var det 6 % som absolut inte tyckte detta och både 1999 och i år är denna andel mindre än 0,5 %. Det är fler lärare som har använt gruppuppgifter i år jämfört med 1999. Gruppuppgiften, En minut, användes av 69 % och den andra gruppuppgiften, Rekord Åldrar hos djur, användes av 76 % av lärarna. 71 % av lärarna har använt Paruppgiften, Beskriva bilder. På frågan om vad lärarna anser om gruppuppgiften En minut anger 95 % av de lärare som har svarat på frågan alternativet bra eller ganska bra. För de övriga grupp/paruppgifterna anger 90 % av lärarna dessa alternativ. Vad tyckte eleverna? Tre av fyra lärare uttrycker att eleverna har upplevt provet enbart positivt och knappast några anger enbart negativa reaktioner. Eleverna har tyckt att uppgifterna är roliga. Del A, Du och matematiken, består liksom föregående år av 16 olika matematiska situationer som eleverna ska ange hur säkra de känner sig inför. Svarsalternativen är säker, ganska säker, osäker och mycket osäker. Merparten av situationerna förekommer också i de tidigare ämnesproven. Några nya finns dock med för att jämförelser med elevernas resultat på liknande uppgifter i årets prov ska kunna göras. Ett slumpmässigt urval av 500 elevers arbeten har liksom tidigare år analyserats och bedömts. Här visas först de situationer där störst andel elever anger alternativet säker. Resultaten jämförs med tidigare år. "känner sig säkra" 1996 1997 1998 1999 2000 Du ska räkna ut 8 = 3 88 % 86 % 88 % 81 % 87 % Du ska räkna ut något med miniräknaren. 76 % 75 % 75 % 89 % 86 % Du ska titta i tidningen och ta reda på hur länge ett TV- program håller på. 80 % 75 % 79 % Du ska arbeta tillsammans med någon. 68 % 69 % 71 % 70 % 74 % 13

En ny situation i årets prov är att säga namnen på tre ritade figurer: en kvadrat, en rektangel och en triangel. 74 % av eleverna känner sig säkra, men det visar sig att eleverna överskattar sin förmåga, när man jämför med hur eleverna har löst en motsvarande uppgift i provet. Nedan anges de situationer där störst andel elever anger alternativen osäker eller mycket osäker. "känner sig osäkra/mycket osäkra" 1996 1997 1998 1999 2000 Du ska arbeta med uppgifter som ser annorlunda ut än vad du är van vid. 27 % 29 % 18 % 24 % 23 % Du ska bedöma ungefär hur lång en buss är. 16 % 18 % 28 % 21 % Du ska räkna ut 96/3 utan miniräknare. 22 % 21 % 18 % 23 % 19 % Du ska räkna 36 100 utan miniräknare 14 % 16 % 18 % I en ny situation, Du ska ta reda på något från ett diagram, anger 21 % av eleverna att de känner sig osäkra eller mycket osäkra, men det visar sig att eleverna underskattar sin förmåga. De lyckas bra med att tolka diagram i provet. Vid jämförelser av resultaten från de olika åren märks inte någon större skillnad. Den situation som dock har förändrats markant de sista två åren är att räkna ut något med miniräknaren. Betydligt fler elever än under tidigare år känner sig säkra i den situationen. Något säkrare känner de sig också då de ska arbeta tillsammans med någon. I del F, Frågor om matematik, får eleverna bl.a. svara på när de lär sig matematik bäst. Eleverna nämner oftast att det sker vid lärarnas undervisning. Specialläraren lyfts också fram som viktig. Många elever uttrycker att de lär sig bäst när det är lugnt och tyst. Tidpunkten på dagen, såsom förmiddagar och morgnar, har också betydelse. En hel del elever anser att de lär sig bäst då de samarbetar med kamrater och nämner ofta gruppuppgifter. Här följer några elevsvar: När vi jobbar två och två. Om jag inte förstår måste jag ta talet grundligt. Om någon bara lär mig snabbt så förstår jag inte. När vi har grupparbeten och när vi har genomgångar för hela klassen. Jag lyssnar och koncentrerar mig bäst då. När man sitter i lugn och ro och läraren visar med saker. Hur väl lyckades eleverna? När lärare fyller i kunskapsprofilen för en enskild elev tas också hänsyn till elevens prestationer i övrigt. De resultat som presenteras här bygger endast på den kunskap eleverna har visat skriftligt på själva provet. För del B, C, D och E har 200 slumpvis utvalda elevarbeten analyserats. Den del som eleverna har lyckats bäst med är del C, Statistik om djur, vilken prövar förståelse för tolkning av diagram och tabeller. 92 % av eleverna bedöms ha klarat den föreslagna kravgränsen. Del C är också den del som flest elever uppskattar och gruppuppgiften, En minut, är mest populär. Eleverna får själva göra diagram över hur lång tid de i gruppen bedömer att en minut är. Eleverna tycker om uppgiften för att de anser att de bl.a. får koncentrera sig, att den är rolig, men framförallt att de lär sig något nytt. Detta kan bero på att begreppet medelvärde inte är känt för alla. Via grupparbetet får de förståelse och kan visa det i en uppgift som varje elev ska lösa enskilt vid annat tillfälle. I del B, Tid Fritid, som behandlar tid och tidsskillnader, når 89 % av eleverna den föreslagna kravgränsen. I en av uppgifterna ska eleverna ange tiden på en klocka som visar tiden 19.25. Anmärkningsvärt är att endast 85 % av eleverna besvarar uppgiften på ett godtagbart sätt. I ämnesprovet 1996 förekom en liknande uppgift och då var lösningsfrekvensen 89 %. Elever som svarar fel tolkar oftast timvisaren fel eller förväxlar tim- och minutvisaren. 14

Vad gäller del D, Former, figurer och mönster, har 85 % av eleverna klarat den föreslagna kravgränsen. I en av uppgifterna ska eleverna tolka beskrivningar av geometriska figurer. Detta klarar så många som 92 % av eleverna. Svårare har de dock att benämna samma figurer i nästa deluppgift. 57 % av eleverna klarar att ange namn på fyra av fem figurer, vilket ansågs vara vad eleverna bör klara av. Del E, Tal i skolans värld, avser att pröva framför allt följande mål: Eleven skall kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. ha en grundläggande taluppfattning som omfattar enkla tal i bråk- och decimalform. (Kursplanen i matematik, sid 26) 2 Vid bedömningen av hela delen ska eleverna ha visat kunskaper inom alla ovannämnda områden. 73 % av eleverna klarar den föreslagna kravgränsen. Den uppgift som vållar stort problem är, 60 meter. Eleverna ska skriva tider uttryckta i decimalform i en resultatlista. Endast 40 % klarar den uppgiften. De tycker att 10,2 sekunder är snabbare än 10,12 för 12 är mer än 2. Fler än hälften av alla elever har missuppfattningen att decimaler behandlas som heltal. Så var också fallet i en liknande uppgift 1997 då lösningsfrekvensen var 55 %. 75 % av eleverna visar i en uppgift förståelse för begreppet del av uttryckt som bråk. De visar oftast sin lösning genom att rita en bild. Den vanligaste missuppfattningen är att delarna betyder antal, vilket leder till att en fjärdedel anses som större än en tredjedel för 4 är mer än 3. Eleverna får i en annan uppgift ge förslag på hur många frukter det kan vara på ett fat om hälften är äpplen, en fjärdedel är bananer, och resten apelsiner. Flertalet elever med rätt svar ger fler än ett förslag. Trots att svaren ibland inte anses godtagbara kan elever ha kunskaper vad gäller de begrepp vi önskar pröva. I elevlösning 1 visar eleven förståelse för begreppen hälften och fjärdedelen av antal, men antalet apelsiner är ej korrekt på bilden. Kanske är det fråga om ett slarvfel. Även i elevlösning 2 kan eleven ha förstått begreppet del av antal, men felaktigt angivit bananerna som en fjärdedel av antalet äpplen. En fråga till eleven skulle kunna ge svar på detta. Elevlösning 1 Elevlösning 2 2 Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. 15