Yttre Miljo 2013 Miljörapport Masugnsbyn
Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2014-04-03 14-737 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre Miljö D +46 (0)980 728 09 E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Dahlström Anders Furbeck Kiruna kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten M-byns Bysamfällighet/Östen Tegebro Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Katarina Holmgren Frank Hojem Anders Kiitok Per-Erik Lindvall Markus Petäjäniemi Grete Solvang Stoltz Johan Törner Anders Lindgren Linda Dahlström Andreas Björkman Rune Skarpsvärd Tobias Eliasson Peter Söderman Patrik Kansa Peter Popper Ulf Halldén Leif Kemi Tage Sennland Ingemar Kemi Jonas Woxberg Miljörapport 2013 LKAB Masugnsbyn Inledning Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en täktrapport, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\14-737 Masugnsbyn - Miljörapport 2013.docx
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: LKAB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 25840023-x Anlaggningsnamn: Masugnsbyn 2:3 Postnummer: Ort: Masugnsbyn Besöksadress för anl.: Masugnsbyn 2:3 Fastighetsbeteckningar: Masungsbyn 2:3 Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Berg, naturgrus, torv mm (10.20) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: Koordinater: 7498719 x 800967 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.,com Inlämnad:2014-03-26 13:24:09 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: 0980-728 09 Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: kontoret Postnummer: 980 20 Postort: SVAPPAVAARA JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: 0771 760 000 Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: 971 28 Postort: Luleå Inlämnad:2014-03-26 13:24:09 Version:1 2 / 2
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Masugnsbyn Anläggningsnummer 25 84 00 23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. LKAB använder i huvudsak dolomit som tillsatsmedel i den så kallade direktreduktions-pelletsen vid malmförädlingen i Kiruna. Dolomiten bryts ur en dolomittäkt som ligger i den sydöstra delen av Masugnsbyn, ca 100 km sydväst om Kiruna C i Kiruna kommun. Driften av dolomittäkten i Masugnsbyn hanteras av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg och Betong AB. Inom täkten bedrivs losshållning av berg genom dagbrottsbrytning, d.v.s. borrning och sprängning. Dolomiten lastas på lastbilar och transporteras till LKAB Berg och Betong AB:s industriområde inom LKAB:s industriområde i Kiruna. I dolomittäkten samlas tillrinnande grund-, yt- och nederbördsvatten upp i en pumpgrop varifrån det pumpas till en sedimentationsbassäng. Behov av detta finns främst under vår- och sommarmånaderna. Det klarnade vattnet leds via en oljeavskiljare till recipienten Rautajoki varifrån det via Vuostojoki samt Tärendö älv leds vidare till Kalixälven. Miljöpåverkan från verksamheten i dolomittäkten består i huvudsak av vibrationer vid sprängning samt buller från lastning och transporter. Transporterna bidrar även till utsläpp till luft samt i mindre omfattning även till damning. Den damning som uppstår vid sprängning och lastning begränsas till det direkta närområdet och är av ringa omfattning. Påverkan på vatten till följd av bortledande av grund- och ytvatten från täkten förekommer i viss mån. Täktens utvidgning orsakar förändringar i landskapsbilden.
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2006-05-23 Miljödomstolen (MD M 1757-05) - Tillstånd att fortsätta och utvidga dolomittäkt inom fastigheterna Kalkstensbrottet 1:1, Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn 2:8 samt inom samfälligheten Masugnsbyn S:8 i Kiruna kommun. - Tillstånd till en produktion av totalt 2 900 000 ton dolomit t.o.m. den 31 december 2023 i enlighet med ansökan, tillhörande täktplan samt miljökonsekvensbeskrivning och under de villkor som anges i beslutet. - Tillstånd att inom fastigheterna Masugnsbyn 2:3 och Kalkstensbrottet 1:1 samt samfälligheten Masugnsbyn S:8 bortleda inläckande grundvatten och tillrinnande ytoch nederbördsvatten i dagbrottet till nuvarande alternativt nyanlagd sedimentationsbassäng och genom bräddning överföra vattnet i ledning till recipienten Rautajoki samt att utföra därmed förbundna arbetsmoment och installationer av erforderliga anläggningar. - Tillståndet omfattar bortledande av grund-, yt- och nederbördsvatten från dagbrottet till en mängd av högst 19 l/s räknat som riktvärde och årsmedelflöde. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga anmälningsärenden beslutade under året. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2007 Miljökontoret, Kiruna kommun Dnr: 2007-11-05 Anmälan om utvidgning av upplagsområdet vid dolomitbrottet i Masugnsbyn.
5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Täktverksamhet: Miljönämnden Kiruna kommun Vattenverksamhet: Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning LKAB får producera totalt 2 900 000 ton dolomit t o m den 31 december 2023. Produktionsvillkoret innehålls. 151 567 ton (2012: 146 860, 2011: 187040, 2010:104 440, 2009:138600, 2008: 187 040, 2007:198 707, 2006:89872). Mängd kvar att bryta 1 695 874ton) 200000 150000 100000 Produktion Masugnsbyn 2009-2013 187040 138600 146860 151567 104440 50000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1 Produktion dolomit i ton Masugnsbyn mellan åren 2009-2013. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av vad som nedan anges, Villkoret innehålls. skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan och miljökonsekvens-beskrivningen samt vad sökanden i övrigt uppgivit i målet. 2. Verksamhetsområdet och brytningsområdet Villkoret innehålls. skall i varje hörn och brytpunkt markeras med förankrade gränspålar vilka ska vara färgmarkerade i toppen. Gränsmarkeringarna ska vara kvar tills täkten är efterbehandlad och efterbehandlingen godkänts av tillsynsmyndigheten. 3. Inom verksamhetsområdet skall täkten efterbehandlas efter hand som arbetet fortskrider. Material för efterbehandling får endast uppläggas inom verksamhetsområdet. Villkoret innehålls. Successiva efterbehandlingsarbeten bedrivs parallellt med uttagen. Detaljer gällande efterbehandlingen diskuteras i samband med i huvudsak årliga besiktningar i form av tillsynsbesök som LKAB kallar till.
4. Inom verksamhetsområdet får avfall eller annat som kan betraktas som skrot inte förekomma. Detta villkor gäller inte verksamhet som erhållit särskilt tillstånd eller anmälts enligt miljöbalken för sådan hantering. 5. Buller från verksamheten får, som riktvärde*, vid bostadshus inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer. 50 db(a) vardagar utom lördagar kl. 07.00-18.00, 45 db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 07.00-18 00, 45 db(a) alla kvällar kl. 18.00-22.00, 40 db(a) alla nätter kl. 22 00-07 00 Villkoret innehålls. Icke farligt avfall transporteras till kommunens avfallsstation i Masugnsbyn eller till LKAB Svappavaara. Farligt avfall transporteras till LKAB Svappavaara. Villkoret innehålls. Mätning utförd 2012-06-19 visade att ekvivalent ljudnivå vid uppgick till 39 db(a) vid både SBU04 och SBU05. Nattetid (kl. 22.00-07 00) får verksamheten inte förorsaka högre maximal ljudnivå vid bostäder än 55 db(a). Bolaget får tillfälligt överskrida riktvärdena för buller i detta villkor under den tid då sprängning är tillåten enligt villkor 6. 6. Sprängning får endast ske vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 07.00 och 16.00. Bolaget ska informera de närmast boende och anslå information i god tid inför varje enskilt sprängtillfälle. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten. 7. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förebygga och avhjälpa problem med damning från verksamheten. 8. Inträngande grund- och ytvatten från täkten får endast avledas via sedimentationsbassäng försedd med oljeavskiljare innan det leds vidare ut i naturen. Vattnet skall härutöver behandlas så att det inte förorenar grund- och ytvatten i omgivningen. 9. Petroleumprodukter och andra för vattnet skadliga ämnen skall hanteras och förvaras skyddade för nederbörd och på en yta som är av sådan beskaffenhet att läckage och spill inte når grund- och ytvatten. Maskin som drivs med flytande bränsle och som ställs upp under längre tid skall förses med spillplåtar vid tappställena. Vid akuta utsläpp skall förorenade massor omedelbart tas om hand samt räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten kontaktas. Utrustning för sanering av spill ska finnas på plats då verksamhet bedrivs. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Snöprovtagning har utförts vid ett tillfälle under mars månad. Om störningar med avseende på diffus damning uppträder vidtas dammbekämpande åtgärder i form av t ex vattenbegjutning. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls.
10. Under tillståndsperioden skall de delar av täkten vara instängslad där risk för fallolyckor finns för människor och vilt. Stängslet skall förses med varningsskyltar. Vid de tillfällen sprängning sker skall erforderliga åtgärder vidtas för att människor inte skall komma till skada. 11. Vibrationer vid bostäder till följd av sprängningar får vid enskild mätning inte överstiga riktvärdet 4 mm/s, uttryckt som högsta hastighet i vertikalled i sockel. 12. Den slutliga efterbehandlingen skall utföras i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. För efterbehandlingen får endast användas block, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Avfall far inte användas. 13. Efter slutförd efterbehandling skall lämpliga delar av täktområdet beskogas. 14. Efterbehandlingen skall slutföras inom tillståndstiden. Anmälan om slutbesiktning ska göras till tillsynsmyndigheten. 15. LKAB skall innan tillståndet tas i anspråk ställa ekonomisk säkerhet avsedd för kostnader för efterbehandlingsåtgärder med 1 000 000 kronor i form av pant, borgen eller bankgaranti. Säkerheten skall förvaras av Länsstyrelsen. 16. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Villkoret innehålls. Viltstängsel är uppsatt runt hela täkten under våren 2010. Villkoret innehålls. Det högsta värdet, 4,4 mm/s, uppmättes i punkt SVI05. Tillsynsmyndigheten är underrättad. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Anmälan om slutbesiktning kommer att göras till tillsynsmyndigheten. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls.
8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuellt. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning, SS-EN 02 84 19) Under 2011 beslutade LKAB att avsluta mätning av nedfallande stoft i Masugnsbyn under barmarkssäsong. Snöprovtagning fortgår dock vid ett tillfälle på fyra mätplatser, vanligen under mars månad. LKAB har ett internt målsättningsvärde på 250 g/100m 2, 30 dygn. Under 2013 har värdena varierat från 6g/100m 2, 30 dygn upp till 95g/100m 2, 30 dygn. LKAB:s målsättningsvärde innehölls således vid 100 % av mätningarna. X X X X
g/100m 2 /30dygn 150 100 50 0 Snöprov Masugnsbyn 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 SSN22 SSN23 SSN24 SSN25 Figur 2 Snöprovtagning Masugnsbyn i g/100m 2, 30 dygn år 2009-2013 Vibrationer (mätningar enligt SS 460 48 66) För att följa upp de vibrationer som uppstår i samband med skjutning i dagbrottet, utför LKAB i samarbete med extern konsult mätningar av vibrationer i fem mätpunkter i Masugnsbyn. Mätpunkterna är belägna vid tre privata fastigheter, en vid Hembygdsgården samt en vid skolan i Masugnsbyn. Vibrationsmätningarna för 2013 utfördes i samband med sprängning december. Resultaten av mätningen visar att uppmätta vibrationer vid de olika mätpunkterna varierar mellan 0,7 mm/s upp till 4,4 mm/s. Maxvärdet uppmättes vid SVI05. Gällande villkor har innehållits. Tillsynsmyndigheten är informerad om det förhållandevis höga värdet. LKAB avser att installera kontinuerlig mätutrustning för vibrationer under 2014. 5 4 3 2 1 0 Vibrationer Mbyn 2009-2013 SVI01 SVI02 SVI03 SVI04 SVI05 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3 Uppmätta vibrationer i Masugnsbyn år 2009-2013 Buller (mätningar baserade på SNV 6/1984 och SNV RR 1978:5) Bullermätningar har utförts under dagtid i två mätpunkter i Masugnsbyn vid ett mättillfälle i november 2012. Bullervillkoret innehålls vid båda mätpunkterna, ekvivalent ljudnivå vid uppgick till 39dB(A) Vatten För att följa upp den eventuella påverkan verksamheten i täkten har på hydrologi och hydrogeologi i området utförs kontroller av utpumpad vattenmängd från täkten och kontroller av grundvattennivåer i privata brunnar samt i LKAB:s observationsrör. Flödesmätning av det vatten som pumpas upp från täkten till Rautajoki har delvis utförts under 2013. På grund av problem med den automatiska flödesmätaren har inte all data för 2013 lagrats. Årsmedelflödet uppskattas till ca 15 l/s. Årsmedelflödet i Rautajoki uppgick 2012 till ca 368 l/s. Kontroller av grundvattennivåer sker 1 gång/år i mätpunkter i dolomittäktens närområde men även i ett flertal privata brunnar i byn. Grundvattennivåerna uppmäts med en
ljuslodsmätare. Resultaten från 2013 års mätningar visar inte på någon större förändring i grundvattennivåerna jämfört med tidigare år. Vattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i fyra mätpunkter av utpumpat vatten från täkten samt uppströms och nedströms utsläppspunkten i recipienten Rautajoki. Provtagning sker i regel 3 gånger/år. Resultatet från mätningarna visar i huvudsak endast på marginella skillnader i vattenkvalitet uppströms respektive nedströms utsläppspunkten. Element Enhet SVA06 SVA08 SVA07 Uppströms Utsläppspunkt Nedströms ph 7,1 8,1 7,3 Alkalinitet mmol/l 0,22 2,9 0,4 Susp. ämnen mg/l <4 5,9 <4 P_tot mg/l <0,1 0,1 <0,1 N_tot mg/l 0,19 0,8 0,21 As µg/l 0,06 0,45 0,09 Ca mg/l 4,8 43,9 6,8 Cd µg/l <0,002 0,003 0,002 Co µg/l 0,03 0,04 0,04 Cr µg/l 0,15 0,02 0,15 Cu µg/l 0,17 0,56 0,3 Mg µg/l 1,11 18,27 1,98 Mo µg/l 1,04 3,19 1,12 Ni µg/l 0,18 0,28 0,22 Pb µg/l 0,04 0,01 0,04 Zn µg/l 2,2 2,1 1,9 Kalcium- och magnesiumhalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att dolomit löses upp och bildar kalcium-, magnesium och buffrande vätekarbonatjoner i täktvattnet. Som en följd av detta ökar även ph och alkalinitet något nedströms täkten. Buffertkapaciteten är mycket god. Även kvävehalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att kväveföreningar från sprängämnesrester löses upp och frigörs till vattnet. Metallhalterna kan karaktäriseras som låga till mycket låga både uppströms samt nedströms utsläppspunkten. Sammantaget är vattnet i Rautajoki av god kvalitet såväl uppströms som nedströms täkten. Biologisk undersökning Under september 2013 har Enetjärn Natur på uppdrag av LKAB utfört en limnologisk undersökning omfattande bottenfauna och kiselalger i recipienten Rautajoki och i den närliggande bäcken Merasjoki. Undersökning utgör den biologiska delen i verksamhetens kontrollprogram och innefattar även en jämförelse mellan årets provresultat och tidigare provresultat från 2003. Totalt provtogs sju lokaler under 2013, varav tre var nya inför årets provtagning. Resultaten av bottenfaunaundersökningarna visar att recipienten har en mycket hög ekologisk status med avseende på vattenkvalitet, surhetsindex och eutrofiering. Även resultaten från kiselalgsproverna visar att recipienten har en godkänd ekologisk status enligt EK och EU:s vatten-
direktiv. Samtliga lokaler uppvisar nära neutrala eller alkaliska förhållanden, förutom referenslokalerna Merasjoki och Rautajoki U som uppvisar måttligt sura förhållanden. Recipientens ekologiska status bedöms sammantaget som mycket god. Råvaruförbrukning Under 2013 har 48 864 kg sprängämnen använts vid brytning i Masugnsbyn. Dieselförbrukningen uppgick till 46 821 liter. Restprodukter Dolomit av otjänlig kvalitet förekommer i liten utsträckning inom dolomittäkten och transporteras i förekommande fall till upplag strax söder om täkten. Det materialet ingår i den ansökta volymen och omfattas av täkttillståndet. Sekunda material kan bl a säljas för betongtillverkning, tillverkning av fasadelement samt för användning som kalkprodukt i svavelreningsanläggningar, vilket LKAB Berg och Betong AB ombesörjer för. Under 2013 har inget sekunda material transporterats till upplag. Avfall Icke farligt avfall och farligt avfall transporteras till LKAB Svappavaara. Avfallshämtning sköts på entreprenad av Stena. För mer information se Miljörapport för Svappavaara. 11. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder av betydande karaktär har utförts under 2013. 12. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm har utförts under 2013. 13. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2013 konsumerades totalt 4,3 TWh i form av el, kol och olja. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i
samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 14. Ersättning av kemiska produkter mm 4 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2013 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Av de produkter som godkändes under 2013 var endast 14 % (32 % 2012)klassade som hälso- eller miljöfarliga. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom LKAB:s gruvindustriområden. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2013 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2014 kommer det att vara stort fokus på att få ut budskapet om vikten i att sortera rätt. Utvecklingen av en intern avfallsutbildning startade under 2013 och målet är att denna ska vara igång under våren 2014. LKAB kommer även att ytterligare förbättra skyltning gällande avfallshantering. 16. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har vägar inom industriområdet vattnats och saltats vid behov, detta för att minska den nedsmutsande damningen mot samhället.
17. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 17. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets! Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter Stoft snöprov SNE25 SNE24 SNE23 SNE22 Figur 2 Nedfallande stoft mättes 2013 i 4 mätpunkter i och omkring Masugnsbyn. SNE22 Logen SNE23 Keinströms SNE24 Olofssons SNE25 Referens
Vibrationer Figur 3 Mätning av vibrationer sker i fem mätpunkter i Masugnsbyn SVI01 Hembygdsgården SVI02 Masugnsbyn 2:10 SVI03 Masugnsbyn 17:1 SVI04 Masugnsbyn 2:6 SVI05 Masugnsbyn 2:7 Buller SBU05 SBU04 SBU04 Första bebyggelsen infart till dagbrott SBU05 Gamla bensinmacken
Recipientkontroll SVA07 SVA08 SVA06 SVA06 Uppströms täkt SVA07 Nedströms täkt SVA08 Utsläppspunkt Grundvatten SVA47 SVA46 SVA45 SVA48 SVA44 SVA44 Rör 9804 SVA45 Brunn nr 5 SVA46 Brunn nr 7 SVA47 Brunn nr 19 SVA48 Brunn nr 20
MILJÖRAPPORT Täktrapport För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2013 version: 1 Ref Mängduppgift Råmaterial Värde Enhet Metod Rapporteringsperiod Kommentar Sekretess Sekretesskommentar 0 Mängd utbruten i år Berg 151567, t/år C 12 Nej 1 Mängd kvar enltillst Berg 1695874, t C 12 Nej 2 Annat Berg 0, t/år C 12 Nej 3 Totalt lev mängd Berg 0, t/år C 12 Nej Preliminär rapport, ej inlämnad, utskriven: 2014-03-26 07:39:50 Version: 1 1 / 1