DAGSPRESSENS EKONOMI 2000 25. PRESSTÖDSNÄMNDEN
DAGSPRESSENS EKONOMI 2000 2001-07-20 Karl Erik Gustafsson Håkan Westergren
2
Innehållsförteckning FÖRORD... 5 1 BRANSCHRESULTAT... 7 1.1 Upplaga... 7 1.2 Annonser... 8 1.3 Priser... 8 1.4 Dagspressbranschens ekonomi... 9 1.5 De största tidningsenheternas ekonomi... 10 1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet... 11 1.7 Soliditet... 15 1.8 Årsbästa lönsamhetstal... 15 1.9 Lönsamheten 2000 i ett tidsperspektiv... 17 2 LÅGFREKVENTA DAGSTIDNINGARS EKONOMI... 18 3 MEDEL- OCH HÖGFREKVENTA DAGSTIDNINGARS EKONOMI... 19 3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd... 19 3.1.1 Landsortstidningar med stöd... 19 3.1.2 Storstadstidningar med stöd... 19 3.1.3 Särskilda nyhetstidningar med stöd... 20 3.2 Övriga landsortstidningar... 20 3.3 Övriga storstadstidningar... 20 3.4 Konkurrensorterna inom landsortspressen... 21 4 SAMMANFATTNING... 23 BILAGOR... 25 1 Tidningsföretagens resultat 2000... 26 2 Presstöd per tidning 2000-2001... 33 3 Presstödet per budgetår 1969/70-2001... 36 4 Underlaget... 37 3
4
Förord Presstödsnämnden skall enligt förordningen (SFS 1988:673) följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Uppgiften har ansetts nödvändig för att statsmakterna kontinuerligt skall kunna bedöma behovet av statliga åtgärder inom området. I motiven har också betonats vikten av att regelbundet tillföra den mediepolitiska debatten ett allmänt tillgängligt ekonomiskt referensmaterial. Denna rapport om dagspressens ekonomi 2000 är den tjugofemte i sitt slag. För innehållet i rapporten svarar Karl Erik Gustafsson och Håkan Westergren. Stockholm i juli 2001 Kurt Hedman Kanslichef 5
6
1 Branschresultat Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2000 som redovisas här bygger på årsredovisningar från 121 svenska dagstidningsföretag med bokslut under 2000. Därutöver har vi använt oss av statistiska uppgifter från Tidningsstatistik (TS) och Tidningsutgivarna (TU). Underlaget i form av årsredovisningar kommenteras i bilaga 4. Inledningsvis klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2000. Därefter belyser vi dagstidningsföretagens ekonomi. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2000, företag för företag. Bilaga 2 innehåller uppgifter per tidning om presstöd i form av driftsstöd 2000 och 2001 (preliminära tal) och distributionsstöd 2000. Stödet per tidning till och med 1979 redovisades i betänkandet (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen. Stödet per tidning 1980-1989 presenterades i presstödsnämndens rapport över dagspressens ekonomi 1989. Stödet per tidning 1990-1999 visades i presstödsnämndens rapport över dagspressens ekonomi 1999. Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga 3. 1.1 Upplaga Dagspressens totalupplaga 2000 blev enligt TS-statistiken 4 112 400 exemplar (1999: 4 158 600 exemplar). Detta innebar, som tabell 1 visar, att den totala upplagan fortsatte att krympa, denna gång med 46 200 exemplar (1999: 34 600 exemplar). Jämförelser mellan åren försvåras av att den upplaga på omkring 40 000 exemplar som nedlagda Arbetet och Ny Tid i medeltal kan ha haft under perioden januari-september 2000 inte ingår i statistiken för 2000. Tabell 1 Dagspressens upplageutveckling 1998-2000 (vard. 1 000 ex) Utgivnings- 1998 1999 2000 frekvens Antal Upplaga Antal Upplaga Antal Upplaga tidn tidn tidn 1 nr/vecka 51 212,8 51 213,5 53 213,8 2 nr/vecka 6 35,8 6 35,9 6 35,8 3 nr/vecka 13 137,5 13 137,6 14 147,2 4 nr/vecka 4 38,3 5 56,7 4 45,8 5 nr/vecka 10 130,7 9 119,0 9 129,7 6 nr/vecka 61 1 553,7 62 1 558,9 62 1 573,5 7 nr/vecka 17 2 084,4 17 2 037,0 15 1 966,6 därav landsortspress 6 240,9 6 239,2 6 238,6 storstadsmorgonpress 7 1 020,6 7 1 011,3 5 959,8 storstadskvällspress 4 822,9 4 786,5 4 768,2 Samtliga tidningar 162 4 193,2 163 4 158,6 163 4 112,4 Källa: TS-tidningen Ett par förändringar i tidningsantal och utgivningsfrekvens inträffade under 2000. Under den pågående omstruktureringen av tidningsutgivningen i Hälsingland blev Hudiksvalls Tidnings överspridda edition Hälsinglands Tidning en endagstidning. I Dalarna etablerades Söndags- 7
tidningen Falu/Borlänge Allehanda. Utgivningsfrekvensen för Sala Allehanda drogs ned från fyra till tre gånger per vecka. Under 2000 tillkom som sexdagarstidning Svenska Dagbladets affärstidning Näringsliv i samarbete med en rad landsortstidningar. Nedläggningen av Arbetet och Ny Tid minskade antalet sjudagarstidningar från sjutton till femton. Bland tidningarna med låg periodicitet (1-3 nr per vecka) lyckades mer än en fjärdedel att öka upplagan. Av tidningarna med hög periodicitet (4-7 nr per vecka) kunde nästan hälften öka upplagan. Särskilt kraftiga upplageökningar (minst 10 %) bland de förra hade Arbetaren, Uddevalla-Posten och finskspråkiga Viikkoviesti, och bland de senare Dagens Industri, som passerade 125 000 exemplar, och Skånska Dagbladet, som åter tog sig över 30 000 exemplar. De prenumeranter som efter nedläggningen av Arbetet valde en annan tidning, tycks i första hand ha tagit Skånska Dagbladet. 1.2 Annonser Redan under 1999 vände annonskonjunkturen uppåt igen och dagspressens annonsvolym ökade 2000 till 847 580 spaltmeter enligt TU-statistiken återgiven i tabell 2. För jämförbara titlar innebar det en förbättring från 1999 med 4,1 % (-4,0 % från 1998 till 1999). Storstadspressen, som svarar för ca 30 % av dagspressens totala annonsvolym, redovisar en uppgång på 6,0 % (-8,2 %). Landsortspressens tillväxt stannade på 3,3 % (-1,9 %). Tabell 2 Dagspressens annonsvolym 1985-2000 (spaltmeter) År Storstadspress Landsortspress Dagspressen totalt 1985 267 387 670 500 937 887 1986 263 426 656 440 919 866 1987 283 654 710 417 994 071 1988 298 969 758 256 1 057 225 1989 329 933 803 701 1 133 634 1990 306 571 760 977 1 067 548 1991 265 938 693 755 959 693 1992 240 644 648 253 888 897 1993 228 087 618 651 846 738 1994 251 427 616 041 867 468 1995 260 162 623 962 884 124 1996 250 109 568 530 818 639 1997 258 069 571 008 829 077 1998 265 419 599 209 864 628 1999 242 319 589 719 832 038 2000 242 836 604 744 847 580 Källa: Tidningsutgivarna (TU) 1.3 Priser Inför 2000 höjdes nivån för dagstidningarnas abonnemangspriser mer än inför 1999. För den stora gruppen dagstidningar, det vill säga sexdagarstidningarna, låg 2000 års nivåhöjning på 3,1 %, vilket framgår av tabell 3. Anledningen till den kraftiga höjningen 1996 är beläggningen från och med detta år av abonnemang och lösnummer med mervärdesskatt. 8
Tabell 3 Prisnivåförändringar per 1/1 1995-2000 (procent) Utgivnings- Helårsabonnemang frekvens 1995 1996 1997 1998 1999 2000 1 nr/vecka 11,1 15,2 2,4 0,0 8,5 3,1 2 nr/vecka 8,5 11,7 5,9 5,2 2,9 3,4 3 nr/vecka 3,2 8,6 5,8 2,0 3,3 6,5 4 nr/vecka 6,9 9,2 2,6 2,5 0,8 2,2 5 nr/vecka 3,5 14,0 2,6 3,8 2,0 1,6 6 nr/vecka 4,4 10,3 4,6 2,1 2,0 3,1 7 nr/vecka 7,0 13,6 2,4 3,1 2,1 0,6 Källa: Tidningsutgivarna (TU) Genom annonsprishöjningar steg dagspressens annonsintäkter mer än den redovisade volymuppgången. Enligt Tidningsutgivarnas Annonsbarometer växte branschens totala annonsintäkter under 2000 med 7,3 % (-1,9 %). För storstadspressens förstatidningar och kvällspressen steg annonsintäkterna med 8,8 % respektive 6,4 %. Annonsutvecklingen ger alltså en annan mer positiv bild av kvällspressens position än upplageutvecklingen. Förstatidningarna i landsorten kunde registrera en ökning på 6,6 % (+0,9 %). För landsortspressens andratidningar ökade annonsintäkterna med 2,7 % (+1,8 %). 1.4 Dagspressbranschens ekonomi Om man adderar intäkter och kostnader av olika slag under 2000 från tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 121 dagstidningsföretag som föreliggande analys avser, får man det utfall som redovisas i tabell 4. Tabell 4 Dagstidningsbranschens ekonomi 2000 Resultatposter Miljoner kronor Rörelseintäkter 17 954 Statligt selektivt driftsstöd 355 Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar) 15 941 Rörelseöverskott 2 368 Finansiellt netto 211 Nettoöverskott 2 579 Källa: Tidningsföretagens årsredovisningar Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2000 till 18 miljarder. Driftsstödet blev 355 miljoner enligt berörda företags årsredovisningar. I tabell 5 visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till kalenderåret 2000. Från 1999 till 2000 är presstödet i stort sett oförändrat. 9
Tabell 5 Presstödet 1990/91-2000 (miljoner kronor) Budgetår Drifts- Utveck- Distribu- Förändring stöd lingsstöd tionsstöd i procent 1990/91 439,1 24,6 82,4 16,0 1991/92 431,2 34,4 79,5 0,0 1992/93 421,7 30,3 72,3-3,8 1993/94 425,4 18,8 73,1-1,3 1994/95 411,4 3,1 73,0-5,8 1995 406,1 1,3 43,0-1,0 1996 444,6 0,5 70,0 7,6 1997 467,4 0,5 68,5 4,1 1998 469,9 73,0 1,2 1999 441,6 73,0-5,2 2000 438,8 74,9-0,2 Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostnader (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer dessa kostnader som jämförelseled, finner man att presstödet 2000 svarade för 2,2 % procent av dagspressens utgivningskostnader. Distributionsstödet, som 1995 avsåg sex månader, utgår till i tidningsutbärning samverkande tidningsföretag genom rabatterade avgifter. Dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar 2000 var nästan 16 miljarder. Branschen som helhet fick därmed ett rörelseöverskott på 2 368 miljoner. I förhållande till rörelseintäkterna blir det 13,2 %, vilket är den största marginal som redovisats under de tjugofem år som branschöversikter av föreliggande slag presenterats. Resultatet påverkas av att tidningsföretagen erhållit betydande överskottsmedel på pensioner (från SPP och PP). Det rör sig om ca en miljard och berör såväl förstatidningar som andratidningar. Exempel på detta ges i den fortsatta framställningen. Dessa överskottsmedel har bland annat utnyttjats för att täcka omstruktureringskostnader i företagen och påverkar därmed positivt kommande års resultat. Det finansiella överskottet blev 211 miljoner, vilket är ett större netto än tidigare år. Det beror bland annat på realisationsvinster för en rad tidningsföretag vid aktieaffärer. Den ekonomiska sammanställningen visar ett nettoöverskott efter finansnetto på 2,6 miljarder, vilket i relation till rörelseintäkterna utgör 14,4 %. 1.5 De största tidningsenheternas ekonomi Sammanställningar på branschnivå ger inte en korrekt bild av dagspressens ekonomi. För detta krävs bedömningar på företagsnivå, det vill säga på faktisk besluts- och resultatnivå. På branschnivå blandas goda och dåliga resultat på ett sätt som inte sker i verkligheten. De enda summeringar som kan accepteras i ekonomiska sammanhang som detta är sådana som avser tidningsenheter. I tabell 6 presenteras en sådan sammanställning. 10
Tabell 6 De största tidningsenheternas ekonomi 2000 Tidnings- Intäkter Nettoresultat enhet Milj. kr Andel (%) Milj. kr Andel (%) Bonnier AB 5 582 31,0 1 157 44,9 Schibsted (AB och SvD) 2 484 13,8 77 3,0 Tidnings AB Stampen (GP) 1 515 8,4 182 7,1 Nya Wermlands-Tidningen AB 672 3,7 88 3,4 Gefle Dagblads Förvaltnings AB 590 3,3 83 3,2 Herenco AB 567 3,2 109 4,2 Centertidningar AB 525 2,9 91 3,5 Sydostpress i Kalmar AB 490 2,7 65 2,5 VLT AB 464 2,6 88 3,4 Norrköpings Tidningars AB 451 2,5 114 4,4 Nerikes Allehanda AB 430 2,4 90 3,5 Dagspressen totalt 17 954 100,0 2 579 00,0 Av tabellen framgår att Bonnier AB (Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Kristianstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet och Ystads Allehanda) svarade för 5,6 miljarder av dagspressens totala intäkter på 18 miljarder och genererade 1,2 miljarder av branschens totala nettoresultat på 2,6 miljarder. Andelsmässigt räknat blir det 31 % av branschens intäkter och 45 % av branschens vinster. Näst störst inom dagspressen var den enhet som bildats av Aftonbladet och Svenska Dagbladet genom Schibsteds förvärv av tidningarna. Tillsammans bidrog tidningarna med 13,8 % av branschintäkterna men bara med tre procent av branschresultatet. Det tredje företaget i storleksordning, Tidnings AB Stampen, svarade för 8,4 % av dagspressens intäkter och 7,1 % av dess nettoresultat. Mest lönsam (med genomsnittlig nettomarginal som mått) av de tre största tidningsenheterna var utan jämförelse Bonnier AB (drygt 20 %). De största tidningsenheterna inom landsortspressen, Nya Wermlands-Tidningen AB, Gefle Dagblads Förvaltnings AB och Herenco AB stod för vardera 3-4 % av branschens intäkter och 3-4 % av branschens resultat. Mest lönsam i denna grupp var Herenco AB (ca 19 %). En intäktsandel på 2-3 procent hade Centertidningar AB, Nerikes Allehanda AB, Sydostpress i Kalmar AB, VLT AB, Norrköpings Tidningar, en nykomling i sammanhanget, och Nerikes Allehanda AB. I denna grupp visade Norrköpings Tidningars AB den största lönsamheten (drygt 25 %). Tidningsföretaget har tagit sig in på listan genom två strukturaffärer, den ena förvärvet av konkurrentföretaget Folkbladet i Östergötland AB, och den andra bildandet av Gotlandspress AB, utgivare av Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar. 1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet Bara för sådana dagstidningsföretag som inte erhåller allmänt driftsstöd är det meningsfullt att gå vidare och beräkna lönsamheten. Det rör sig för 2000 om 67 tidningsföretag (2-7 nr per vecka). Vi använder oss av tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och avkastning på totalt kapital. I figur 1 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för berörda 67 företag. Endast för tre av tidningsföretagen var bruttomarginalen noll eller negativ. I intervallen 1-5 % och 6-10 % finns vardera ett dussintal företag. Inte mindre än 24 företag ligger i intervallet 11-15 % och sexton företag har en större bruttomarginal. 11
Medianvärdet för bruttomarginalen 2000 är 11,9 %. Detta kan bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 (3,5 %), 1998 (5,1 %) och 1999 (5,9 %). Tidigare gällde en annan definition. Figur 2 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer. Inverkan av överskottsmedlen på pensioner är tydlig men går inte att precisera. I figur 3 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 67 tidningsföretag som fyller de angivna kraven. För fyra företag var nettomarginalen noll eller negativ. De flesta av företagen återfinns även här i intervallet 11-15 %. För tjugofem företag blev nettomarginalen större än femton procent. Medianvärdet för nettomarginalen 2000 är 13,2 % (1999: 7,1 %). Enligt serien av medianvärden för nettomarginalen som presenteras i figur 4 för perioden 1976-2000 ligger den lönsamhetsnivå som uppnåddes 2000 med god marginal över periodens tidigare högsta medelvärde. I figur 5 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital 2000. Samma 67 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginalen. Mer än en tredjedel av företagen finns i intervallet över 26 %. För mer än hälften av företagen är avkastningen större än 15 %. Medianvärdet för 2000 är 17,5 % (1999: 10,6 %). Figur 1 Dagstidningsföretagens bruttomarginal 2000 25 Antal 24 20 15 10 13 11 9 5 0 2./.5 5 2 1./.4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Procent 12
Figur 2 Dagstidningsföretagens bruttomarginal 1976-2000 Procent 14 12 11,9 10 8 6 5,9 7,3 6 7,6 9,8 10,1 7,8 7 8,8 6,1 9,5 8,8 8 7,3 5,1 5,9 5,1 4 3,7 4 3 4,1 3,4 3,5 2 1,6 0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Figur 3 Dagstidningsföretagens nettomarginal 2000 25 Antal 20 21 15 11 12 10 8 5 6 5 2 2 0 -./.5./.4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Procent 13
Figur 4 Dagstidningsföretagens nettomarginal 1976-2000 Procent 14 13,2 12 10 8 6 4 5,2 3,5 3,8 3,4 3,3 9,1 9 7,6 7,6 8,1 7,4 6,8 6,6 6,4 6,3 6,4 5,4 4,7 5,3 7,1 6,4 2 2,3 1,4 2,2 0 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Figur 5 Dagstidningsföretagens räntabilitet 2000 25 Antal 23 20 15 14 10 8 8 7 5 0 4 2 1 -./.5./.4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Procent 14
1.7 Soliditet Dagstidningsföretagens soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. I början av 1980-talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 %. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 % i mitten av decenniet för att 1989 bli nästan 30 %. Under början av 1990-talet steg soliditeten till ca 35 % för att i slutet passera 40 %. Medianvärdet för 2000 blev 42,8 % (1999: 43,9 %). För dagstidningsföretag med allmänt driftsstöd var soliditeten i början av 1980-talet knappt 4 %. Den steg till 5-6 % i mitten av decenniet. Soliditeten nådde i denna grupp 1989 och 1990 upp till 8-9 % men blev negativ 1991. Efter rekonstruktioner bland andratidningarna under 1992 blev soliditeten åter positiv, under 1993 steg den till 12-13 % och 1994-1996 låg den på ca 20 %. År 1997 växte den till drygt 25 % men föll 1998 till 21 % och till 16 % 1999 för att 2000 öka till 29 %. 1.8 Årsbästa lönsamhetstal Rangordningar av årsbästa lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap av dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsorts- och storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som bestämmer lönsamheten. För den som är särskilt intresserad kan jämförelser med motsvarande sammanställningar tidigare år ge ökade insikter om tidningsutgivningens ekonomiska villkor. Enligt tabell 7 som innehåller en rangordning efter bruttomarginal finns affärstidningen Dagens Industri i ledningen. Listan innehåller därutöver tre stora tidningsföretag. Det är Jönköpings- Posten, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. Rangordningen domineras av små och medelstora tidningsföretag. Bohusläningen gör entré i rangordningen. Anledningen till att särskilt notera detta är att företagets resultat 1995 hörde till de tio sämsta i branschen. Tre tidningar inom enheten Centertidningar AB ingår i rangordningen: Nynäshamns-Posten, Länstidningen, Södertälje, och Hallands Nyheter. Länstidningen, Södertälje, debuterar på listan med ungefär samma bakgrund som Bohusläningen. Länstidningens resultat var 1996 ett av de tio sämsta i branschen. Tabell 7 Tidningsföretag med största bruttomarginal 2000 Rang Företag % 1. Dagens Industri 34 2. Jönköpings-Posten 33 3. Värnamo Nyheter 30 4. Dagens Nyheter 29 5. Sydsvenska Dagbladet 26 6. Nynäshamns-Posten 24 7. Trollhättans Tidning 21 8. Bohusläningen 20 9. Länstidningen, Södertälje 19 10. Hallands Nyheter 18 En rangordning efter nettomarginal visas i tabell 8. Tätplatsen tas nu av Örnsköldsviks Allehanda i kraft av ett stort överskott på finansrörelsen. Tidningsföretagen på de närmaste platserna därefter är desamma som i tabell 7: Dagens Industri, Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter och Dagens Nyheter. Hallands Nyheter och Trollhättans Tidning har fallit bort och Norrköpings Tidningar och Nerikes Allehanda kommit till. Det är skillnader i finansnetto som kastar om ordningen. 15
Tabell 8 Tidningsföretag med största nettomarginal 2000 Rang Företag % 1. Örnsköldsviks Allehanda 71 2. Dagens Industri 36 3. Jönköpings-Posten 33 4. Värnamo Nyheter 31 5. Dagens Nyheter 28 6. Nynäshamns-Posten 28 7. Norrköpings Tidningar 28 8. Sydsvenska Dagbladet 27 9. Nerikes Allehanda 24 10. Länstidningen, Södertälje 22 En rangordning efter räntabilitet återfinns i tabell 9. Den visar värdet av att använda flera lönsamhetsmått parallellt. Först ligger nu Vestmanlands Läns Tidning med koncerntidningen Trollhättans Tidning (inklusive Elfsborgs Läns Allehanda) på andra plats. Jönköpings-Posten, Dagens Industri och Dagens Nyheter återfinns i rangordningen men nya är Kristianstadsbladet, Östgöta Correspondenten, Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda med flera), Sala Allehanda, som ingår i VLT-gruppen och Gotlandspress, det av Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar under Norrköpings Tidningar ledning bildade företaget. Tabell 9 Tidningsföretag med högsta räntabilitet 2000 Rang Företag % 1. Vestmanlands Läns Tidning 55 2. Trollhättans Tidning 53 3. Jönköpings-Posten 52 4. Kristianstadsbladet 50 5. Östgöta Correspondenten 50 6. Dagens Industri 43 7. Lokaltidningar i Västergötland 42 8. Sala Allehanda 40 9. Dagens Nyheter 37 10. Gotlandspress 34 Sammanställningarna i tabellerna 7-9 väcker frågan hur lönsamheten är för företagen med de upplagemässigt största tidningarna, eftersom så få av dessa finns med i tabellerna. Frågan besvaras när det gäller landsortstidningsföretagen i tabell 10. Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag utan driftsstöd har visat, att medianvärdet för bruttomarginalen var 11,9 %, för nettomarginalen 13,2 % och för räntabiliteten 17,5 %. Dessa tre lönsamhetstal kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 10. Enligt tabellen har hälften av de 16 största företagen (minst 35 000 i upplaga) inom landsortspressen en bruttomarginal som ligger över branschens medeltal. När det gäller nettomarginal och räntabilitet, finns nio respektive åtta av de stora landsortstidningsföretagen över branschmedianen. Anledningen till att lönsamheten enligt nettomarginalen är något bättre är att tre av företagen har större överskott från finansrörelsen än från tidningsrörelsen. Det är Nerikes Allehanda (bruttomarginal 11,3 % och nettomarginal 24,1 %), Borås Tidning (0,6 respektive 12,9%) och Norrköpings Tidningar (13,0 respektive 27,8 %). Den trend mot bättre lönsamhet bland de stora landsortstidningsföretagen vilken försvagades under 1999 fik 2000 ny kraft. 16
Tabell 10 De största landsortstidningarnas lönsamhet 2000 Företag Upplaga Brutto- Netto- Räntabi- (1 000 ex) marginal marginal litet (%) (%) (%) Nerikes Allehanda 68,5 11,3 24,1 17,5 Östgöta Correspondenten 67,2 14,3 14,3 50,2 Upsala Nya Tidning 62,1 4,0 6,6 6,3 Nya Wermlands-Tidningen 51,5 13,3 14,2 6,0 Borås Tidning 51,5 0,6 12,9 7,6 Helsingborgs Dagblad 50,4 5,0 5,0 4,9 Norrköpings Tidningar 49,6 13,0 27,8 14,5 Barometern 47,4 13,0 14,3 24,7 Västerbottens-Kuriren 42,7 10,4 10,4 14,4 Vestmanlands Läns Tidning 47,6 17,6 18,0 54,8 Jönköpings-Posten 41,8 33,2 33,2 52,0 Smålandsposten 41,1 11,5 12,4 22,5 Nordvästra Skånes Tidningar 40,6 10,5 11,0 27,2 Norrländska Socialdemokraten 39,9 15,9 16,5 26,5 Sundsvalls Tidning 38,6 2,4 3,5 3,9 Blekinge Läns Tidning 37,0 12,3 13,0 29,1 Medianvärde 47,4 11,9 13,6 20,0 Anm: Upplagan för Nya Wermlands-Tidningen avser sexdagarseditionen. Dagspressens största morgontidning, Dagens Nyheter, hade 2000 en bruttomarginal på 29,4 % och en nettomarginal på 28,2 %. För branschens största kvällstidning, Aftonbladet, blev bruttomarginalen 10,4 % och nettomarginalen 10,9 %. 1.9 Lönsamheten 2000 i ett tidsperspektiv För det 70-tal tidningsföretag som inte erhåller driftsstöd framstår, om man beaktar såväl bästa som sämsta år för företagen ekonomiskt och därvid använder nettomarginalen som mått, fyra tvåårsperioder som särskilt lönsamma: 1984-1985, 1987-1988, 1991-1992 och 1999-2000. Den bästa perioden under hela serien 1976-2000 är 1999-2000 och det bästa året det sista, år 2000. För trettiofyra av dessa tidningsföretag, det vill säga för ungefär hälften, blev 2000 lönsamhetsmässigt det bästa året under den tjugofemårsperiod denna bokslutsanalys omspänner. Tre företag förbättrade resultatet för tredje året i följd: Örnsköldsviks Allehanda (från 36,3 % år 1998 via 36,6 år 1999 till 71 % år 2000), Norrköpings Tidningar (från 23 via 26,5 till 27,8 %) och Falu-Kuriren (från 12,8 via 13,5 till 20 %). För tre företag blev det ett rekordresultat för andra året i rad: Nynäshamns- Posten (från 19,3 % år 1999 till 28,1 % 2000), Sala Allehanda (från 13,6 till 16 %) och Norrtelje Tidning (från 13,6 till 15,2 %). För nio företag var det ett tidigare rekordresultat från 1990-talet som passerades 2000: (i bokstavsordning) inom landsortspressen Bohusläningen (20,7 % år 2000), Hallands Nyheter (20,6 %), Hallandsposten (19,2 %), Norra Västerbotten (15,1 %), Piteå-Tidningen (17,3 %), Smålandsposten (12,4 %) och Vestmanlands Läns Tidning (18,1 %) och inom storstadspressen Aftonbladet (10,9 %), och Sydsvenska Dagbladet (27,2 %). 17
Östersunds-Posten slog med 14,3 % i nettomarginal 2000 ett tjugofem år gammalt rekord. För övriga tidningsföretag var det ett rekordresultat från tidigt eller sent 1980-tal som rök. För att komplettera bilden kan läggas till att flera andratidningsföretag också räknar 2000 som ett rekordår. 2 Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Ett naturligt nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis granska ekonomin för de 121 dagstidningsföretag som ingår i föreliggande rapport. Självklart är därvid att använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör sig om två huvudgrupper av dagstidningar, den ena, lågfrekventa dagstidningar (1-2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3-7 nr per vecka). Enligt den sedan 1990 gällande presstödsförordningen finns det två grupper av lågfrekventa tidningar. Den ena utgörs av de tidningar som har högst 25 % i hushållstäckning på utgivningsorten och som därmed erhåller allmänt driftsstöd. Den andra gruppen bildar de tidningar som har en hushållstäckning som är högre än 25 %. Den senare gruppen utgörs av fyra, på respektive ort ledande lokaltidningar: Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten. Resultaten för dessa tidningar redovisas i avsnitt 3.2. I redovisningen här av gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd ingår 35 dagstidningsföretag. Ett företag omfattar fem driftsstödsberättigade tidningar. Det är Sveagruppen (Västmanlands Nyheter), vilken består av Dalabygden, Gästriklands Tidning, Läns-Posten, Upplands Nyheter och Västmanlands Nyheter. I Mölndals-Postens årsredovisning ingår Kungälvs-Posten. Aktuellt i Politiken (AiP Media) omfattar även Stockholms-Tidningen. Generellt sett har det ekonomiska läget förbättrats något för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd från 1999 till 2000. Endast sju av 35 företag har ett negativt resultat på ca 250 000 eller mer. Det största underskottet redovisades av relativt nystartade Ludvika Allehanda (-3,4 milj.) och det näst största av Arbetaren (-3 milj.), vars underskott täcktes av Federativs Förlagshus AB. Underskottet för Kungsbacka Tidning (-1,4 milj.) blev ägaren Norra Hallands lott. Aktuellt i Politiken tappade upplaga, vilket minskade driftsstödet och vände vinst i förlust (-1 milj.). Kristdemokraterna bar ett oförändrat stort underskott för Kristdemokraten (-0,6 milj.). Underskottet blev en kvarts miljon för såväl Hemmets Vän som Broderskap Mer än hälften av de lågfrekventa tidningarna kunde redovisa ett positivt nettoresultat. Överskott på 250 000 eller mer hade nästan en tredjedel av företagen: Eesti Päevaleht, Finnveden Fredag, Karlstads-Tidningen, Mölndals-Posten, Onsdagstidningen, Routsin Suomalainen, Sjuhäradsbygdens Tidning, Skaraborgs-Bygden, Smålandsbygdens Tidning och Västmanlands Nyheter. Med nettomarginalen som mått ligger Onsdagstidningen (54 %), Eesti Päevaleht (32 %), Sjuhäradsbygdens Tidning (22 %), Finnveden Fredag (20 %) och Routsin Suomalainen (18 %) främst inom gruppen lågfrekventa dagstidningar. 18
3 Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Gränsen för allmänt driftsstöd går för medel- och högfrekventa tidningar vid 30 % i hushållstäckning på utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som utkommer 3-7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och storstadstidningar. 3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår sexton dagstidningsföretag. För det första är det tolv landsortstidningar, för det andra, två storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar, utgivna i Stockholm men enligt förordningen inga storstadstidningar, det vill säga Dagen och Finanstidningen. 3.1.1 Landsortstidningar med stöd Tre av tidningsföretagen i gruppen landsortstidningar med stöd ger ut två tidningar med driftsstöd: Dala-Demokraten (Dala-Demokraten och D-D Borlänge med avtrappat bidrag), Lysekilsposten (Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten) och Östra Småland (Nyheterna Oskarshamn och Östra Småland). Resultatet har även här utvecklats i positiv riktning under 2000. Tio av tolv företag har ett positivt nettoresultat, driftsstödet inräknat. Generellt sett har resultatförbättringen åstadkommits genom reducering av rörelsens kostnader. De största överskotten har Värmlands Folkblad (19 miljoner) och Arbetarbladet (16,2 miljoner). Nettomarginalen för företagen blev 17,1 % respektive 16,5 %. Värmlands Folkblad noterar i årsredovisningen att företaget tack vare allokerade pensionsmedel från PP gjorde en rekordvinst 2000. Fallet är detsamma för Arbetarbladet. För tidningsföretaget betydde pensionsmedelsåterbäringen ett tillskott på 14,2 miljoner. 3.1.2 Storstadstidningar med stöd Från gruppen storstadstidningar med allmänt driftsstöd har Arbetet (Arbetet och Arbetet Nyheterna) försvunnit genom nedläggning. Svenska Dagbladet ökade intäkterna (inklusive driftsstöd) med 7-8 % samtidigt som kostnaderna ökade med 6-7 %, varigenom förlusten minskade med drygt 30 milj. Nettomarginalen blev 11,3 % för Svenska Dagbladet. Skånska Dagbladets serie av överskott bröts 2000. Nettomarginalen på 21,1 % år 1999 förändrades till 10 % år 2000. En orsak till omkastningen var en förändring i annonssamarbetet med Sydsvenska Dagbladet, en annan ett kraftigt negativt finansnetto. Skånska Dagbladet hörde därmed till det fåtal tidningsföretag som tvingades redovisa ett sämre resultat 2000 än 1999. 19
Resultatutvecklingen för de två tidningarna i gruppen är följande under de tre senaste åren: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) 1998 1999 2000 Skånska Dagbladet 29 880 27 311-10 298 Svenska Dagbladet 1 576-129 265-98 605 3.1.3 Särskilda nyhetstidningar med stöd För de två särskilda nyhetstidningarna Dagen och Finanstidningen fortsatte underskottet att minska kraftigt mellan 1999 och 2000 för Dagen medan det vändes i överskott för Finanstidningen. För Dagen reducerades underskottet från -4 till 0,4 miljoner. Finanstidningens resultatförbättring blev drygt 25 miljoner, från ett underskott på -10,9 miljoner till ett överskott på 15,4 miljoner. Finanstidningens intäkter nästan fördubblades medan Dagens växte med nästan 50 % trots fallande upplaga. 3.2 Övriga landsortstidningar I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 61 tidningsföretag utan allmänt driftsstöd. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Några företag består av flera tidningar. Det är Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren, Borlänge Tidning, Mora Tidning och Södra Dalarnes Tidning), Hälsingetidningar (Hudiksvalls Tidning, Hälsinglands Tidning, Hälsinge-Kuriren och Ljusdals-Posten), Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen och Hjo Tidning), Länstidningen Östersund (även Tidningen Härjedalen), Norrköpings Tidningar (även Västerviks-Tidningen), Nya Wermlands-Tidningen (även Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdals-Bygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten och Säffle-Tidningen), Sala Allehanda (även Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet och Fagersta Posten), Trollhättans Tidning (även Elfsborgs Läns Allehanda), Ystads Allehanda (även Trelleborgs Allehanda) och Västgöta Tidningar (Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning, Skövde Nyheter och Västgöta-Bladet). Som också nämnts har Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten förts till denna grupp. Generellt sett har det ekonomiska resultatet för gruppen förbättrats från 1999 till 2000. Av de 61 tidningsföretagen i gruppen redovisar 58 överskott efter finansnetto. Trettio tidningsföretag i gruppen slog vinstrekord 2000. Tjugosex företag i gruppen mer än fördubblade sitt resultat. Det var endast sex tidningsföretag som tvingades redovisa ett försämrat resultat. Endast tre tidningsföretag redovisade förlust. Det första verksamhetsåret för Tidningen Ångermanland resultatet av sammanslagningen av Nya Norrland och Västernorrlands Allehanda blev ett förlustår. Ljusnan hade ett oförändrat, mindre underskott och Västgöta-Tidningar ett snabbt minskande underskott. 3.3 Övriga storstadstidningar Med ett undantag åstadkom de här så kallade övriga storstadstidningarna en förbättring av nettomarginalen under 2000. Lönsamheten för Dagens Industri minskade något. Nettomarginalen krympte från 38,1 till 35,9 %. Intäkterna ökade med 14,8 % samtidigt som kostnader steg med 21,8 %. I absoluta tal ökade vinsten från 273 till 295 miljoner. 20
Med undantag för Dagens Industri och Expressen, vars underskott minskade kraftigt genom kostnadsreducering, redovisade övriga storstadstidningar rekordresultat 2000. För Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet rörde det sig om nettomarginaler på 27-28 %, för Aftonbladet och Göteborgs-Posten om nettomarginaler på 11-12 %. För Dagens Nyheter innebar den förbättrade annonskonjunkturen ökade annonsintäkter med drygt 150 miljoner (+11 %). I övrigt växte vinsten genom realisationsvinster vid försäljning av dels Söndagsavisen AS (138 miljoner), dels DNEX-tryckeriet till ett annat Bonnierföretag (212 miljoner). Överskottsmedel på pensioner betydde 51 miljoner i tillskott för Dagens Nyheter. Ungefär lika stort blev pensionsmedelstillskottet i absoluta tal för Aftonbladet. Sydsvenska Dagbladets resultat påverkas i betydligt större grad av återbäringen på pensioner. Intäkterna steg procentuellt ungefär lika mycket som Dagens Nyheters men pensionsåterbäringen tillförde företaget 105 miljoner, det vill säga svarade för nästan tre fjärdedelar av företagets resultattillväxt. Göteborgs-Postens resultat påverkas av en kraftigt ökad utdelning från intressebolag (ca 20 miljoner). Det rör sig om ökad utdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda med flera) och gäller därmed andra ägarföretag i detta bolag, såsom Eskilstuna-Kuriren. Resultatutvecklingen 1998-2000 för tidningsföretagen i gruppen är följande: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) 1998 1999 2000 Aftonbladet 104 712 25 510 175 433 Expressen -180 536-252 656-31 874 Dagens Industri 258 430 272 976 295 031 Dagens Nyheter 279 833 264 248 619 029 Göteborgs-Posten 68 278 117 914 181 814 Sydsvenska Dagbladet 146 928 101 991 243 589 3.4 Konkurrensorterna inom landsortspressen För att underlätta jämförelser mellan tidningsföretag som har samma utgivningsort finns en sammanställning i tabell 11 som gäller de kvarvarande fjorton konkurrensorterna inom landsortspressen och 1998-2000. Inom parentes efter tidningens namn anges hushållstäckningen 2000 (i stödsammanhang används treårsgenomsnitt). I redovisningen av resultatet för Nya Wermlands-Tidningen ingår de två tidigare lokaltidningsgrupperna Västra respektive Östra Wermlands Lokaltidningar. Av tabellen framgår, att den tidning på en konkurrensort som har den högsta hushållstäckningen vanligen också har det bästa resultatet, och det finns bara ett undantag 2000: Luleå. När det gäller Luleå har den omkastade ordningen mellan Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten nästan blivit regel. Inget av tidningsföretagen i Luleå erhåller statligt driftsstöd. I Gävle ligger tidningsföretagens resultat praktiskt taget på samma nivå, i Arbetarbladets fall som nämnts med hjälp av pensionsmedelsåterbäring. På samtliga konkurrensorter förbättrade förstatidningen resultatet 2000. I samtliga fall utom ett förbättrades också resultatet för andratidningen. Undantaget var Karlskoga-Kuriren. 21
Tabell 11 Ekonomiskt resultat 1998-2000 på konkurrensorter i landsorten Tidningsföretag och hushålls- Resultat efter finansnetto (tkr.) täckning på utgivningsorten 2000 1998 1999 2000 Sundsvalls Tidning (63) 11 390 4 756 6 106 Dagbladet Nya Samhället (16) -498-2 122 56 Nerikes Allehanda (66) 44 519 49 432 80 739 Örebro-Kuriren (4) -1 283-2 181-1 922 Norrköpings Tidningar (66) 78 591 87 189 98 856 Folkbladet (9) 144-301 2 244 Barometern (65) 13 885 10 339 25 093 Östra Småland (17) 1 477 1 580 8 255 Västerbottens-Kuriren (63) 11 929 12 941 22 049 Västerbottens Folkblad (14) 251 206 1 342 Blekinge Läns Tidning (60) 5 864 5 688 17 797 Sydöstran (20) 1 496 1 020 5 576 Falu-Kuriren (58) 25 505 27 695 41 486 Dala-Demokraten (14) -946 4 279 9 447 Nya Wermlands-Tidningen (59) 23 335 34 260 48 921 Värmlands Folkblad (17) -623 2 606 19 010 Karlskoga-Kuriren (26) -970-995 -1 437 Lokaltidningar i Västergötland (54) 11 645 15 911 18 878 Västgöta-Tidningar (15) -25 014-17 809-10 382 Eskilstuna-Kuriren (54) 9 803 16 658 29 202 Folket (17) 285-1 283 3 046 Gefle Dagblad (50) 8 557-4 565 16 461 Arbetarbladet (24) 4 844 5 125 16 127 Östersunds-Posten (53) 5 381 5 051 13 296 Länstidningen (41) -2 752 703 4 924 Norrbottens-Kuriren (49) -2 235 677 10 528 Norrländska Socialdemokraten (31) 10 363 9 827 26 531 Anm. För Lokaltidningar i Västergötland anges hushållstäckningen i Skövde för Skaraborgs Läns Allehanda. För Västgöta-Tidningar anges hushållstäckningen i Skövde för Skövde Nyheter. Resultatet avser i båda fallen samtliga tidningar i respektive tidningsenhet. Nya Wermlands-Tidningen (och Karlskoga Tidning) konkurrerar i Karlstad med Värmlands Folkblad och i Karlskoga med Karlskoga-Kuriren. 22
4 Sammanfattning Föreliggande analys av den svenska dagspressens ekonomi 2000 utifrån dagstidningsföretagens årsredovisningar är den tjugofemte i sitt slag. Detta gör det möjligt att granska 2000 års resultat i ett ovanligt långt perspektiv. Under den senare delen av 1970-talet hade den svenska dagspressen blygsamma ekonomiska resultat. Procenttalet för nettomarginalen varierade omkring 3 %. Efter ett mycket svagt resultat 1981 förbättrades ekonomin snabbt under 1980-talet. Toppnivån för nettomarginalen blev ca 9 % och en mellannivå på väg dit ca 6 %. Därefter hamnade nettomarginalen åter på den angivna mellannivån men vände snabbt uppåt igen. En ny topp nåddes 1992 trots ett sämre konjunkturläge i början av 1990-talet än i slutet av 1980- talet. Efter 1992 föll lönsamhetskurvan brant till en bottennotering 1996 och hamnade nästan på samma låga nivå som 1981 års resultat. Kurvan vände kurvan uppåt igen 1997. Omsvängningen åstadkoms främst genom kostnadssänkning. Under 1998 fortsatte uppgången, nu med hjälp av en ökning av annonsintäkterna. Nettomarginalen hamnade ännu en gång på mellannivån 6,4 %. Under 1999 förbättrades nettomarginalen till 7,1 %. Orsakerna till denna förbättring var flera. En något större roll än tidigare spelade intäkter av engångsnatur. Den innevarande konjunkturuppgången fick mindre effekter på tidningsföretagens ekonomiska resultat 1999 än väntat men det ändrade sig året efter. Branschresultatet nådde 2000 en rekordnivå. Det går att tala om en förbättring över lag. Även denna gång inverkade tillskott av engångskaraktär, nämligen överskottsmedel på pensioner. Man kan säga att redan goda resultat gjordes till rekordresultat. Generellt sett är skillnaderna i ekonomiskt resultat betydande mellan tidningar utan och tidningar med driftsstöd. Dessa skillnader är strukturellt bestämda av tidningarnas marknadsposition. Samtidigt finns det betydande ekonomiska skillnader mellan tidningar inom respektive kategori, det vill säga tidningar utan och tidningar med driftsstöd. Orsakerna till det är företagsspecifika. Inom ramen för strukturellt betingade konkurrensvillkor är företagens agerande utslagsgivande för det slutliga resultatet. 23
24
Bilagor 25
Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) 26 Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg marg kap ditet 2000 täckn % % % % % Tidningar 1-2 dagar/vecka med allmänt driftsstöd Aktuellt i Politiken 14 376 5 258 20 667-1 033 66-967 -7-7 -12 23 12.3 0 Arbetaren 1 285 1 764 6 031-2 982-2 -2 984-232 -232-280 5 2.9 0 Blekinge-Posten 2 389 1 764 3 932 221-27 194 9 8 16 14 3.7 8 Broderskap 2 308 1 764 4 324-252 - 252-11 -11 3.5 0 Eesti Päevaleht 1 598 1 764 2 876 486 23 509 30 32 23 37 2.3 0 Finnveden Fredag 1 849 1 726 3 213 362 14 376 20 20 37 21 4.5 13 Folkbladet i Jönköping 2 169 1 764 3 934-1 21 20 1 1 42 2.3 4 Helsingen 892 1 764 2 816-160 199 39-18 4 4 72 2.2 2 Hemmets Vän 14 388 3 418 18 049-243 -33-276 -2-2 -2 36 14.6 1 Internationalen 1 222 1 764 2 976 10-12 -2 1 9-66 2.0 0 Kalmar Läns Tidning 2 359 1 764 4 095 28-12 16 1 1 2 14 2.8 2 Karlstads-Tidningen 2 605 1 764 4 017 352 73 425 14 16 15 78 2.8 5 Kristdemokraten 5 374 2 394 8 396-628 -2-630 -12-12 -31 38 7.2 0 Kungsbacka Tidning 1 585 563 3 425-1 277-41 -1 318-81 -83-102 -33 2.3 9 Liberacion 1 497 1 764 3 228 33 33 2 2 3 69 2.1 0 Ludvika Allehanda 3 760 3 718 10 666-3 188-248 -3 436-85 -91-664 -347 2.2 0 Länstidn Östergötland 2 659 1 764 4 522-99 21-78 -4-3 -6 20 2.8 1 M-L Proletären 1 678 1 764 3 437 5 1 6 1-46 3.3 1 Mölndals-Posten 13 430 1 726 14 472 684 14 698 5 5 14 20 12.7 17 NU 4 502 1 764 6 287-21 -15-36 - -1-1 29 7.4 0 Nyhetstidningen Sesam 5 843 3 343 9 437-251 20-231 -4-4 -15-18 10.5 0 Onsdagstidningen 947 1 726 2 171 502 12 514 53 54 82 40 3.1 8 Ruotsin Suomalainen 3 527 1 764 4 626 665-22 643 19 18 68 11 4.6 0 Sjuhäradsbygdens Tidning 2 576 1 764 3 768 572 28 600 22 23 25 50 2.3 1 Skaraborgs-Bygden 7 092 1 764 8 619 237 56 293 3 4 8 31 9.2 13 Smålandsbygdens Tidning 5 679 1 725 6 712 692 291 983 12 17 30 50 3.8 1 Sverige-Nytt 1 486 1 470 2 887 69-83 -14 5-1 6 4 1.5 0 Sörmlandsbygden 3 172 1 764 5 077-141 28-113 -4-4 -6 40 2.7 2 Tempus 1 619 1 764 3 167 216 13 229 13 14 28 10 2.2 0 Tranås-Posten 3 180 1 764 4 934 10-75 -65-2 1 21 2.4 22 Västerbottningen 3 716 1 764 5 788-308 96-212 -8-6 -4 42 4.1 1 Västerbygden 1 658 1 764 3 357 65 6 71 4 4 6 54 2.3 1 Västmanlands Nyheter 23 640 8 820 30 815 1 645 119 1 764 7 7 11 53 19.2 2 Växjöbladet 2 858 1 764 4 591 31-8 23 1 1 4 10 3.0 4 Östhammars Nyheter 1 477 1 764 3 385-144 12-132 -10-9 -25 10 2.4 23 Summa 150 395 76 459 230 697-3 843 533-3 310 Bilaga 1
Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- stöd Kostnader Rörelse- resultat Finans- netto Netto- resultat Brutto- marg Netto- marg Avk tot kap Soli- ditet Upplaga 2000 Hush. täckn % % % % % Tidningar 3-6 dagar/vecka med allmänt driftsstöd Arbetarbladet 97 469 13 287 95 190 15 566 561 16 127 16 17 20 50 28.0 24 Dagbladet Nya Samhället 31 435 11 263 42 681 17 39 56 25 10.4 16 Dagen 43 576 13 207 57 547-764 319-445 -2-1 -2 16 17.0 0 Dala-Demokraten 76 796 19 123 87 228 8 691 756 9 447 11 12 20 40 21.7 14 Finanstidningen 169 206 6 943 156 926 19 223-3 793 15 430 11 9 23 3 27.4 2 Folkbladet/Östgöten 20 131 7 373 25 247 2 257-13 2 244 11 11 17 11 9.3 9 Folket 30 125 9 723 37 210 2 638 408 3 046 9 10 18 29 8.5 17 Karlskoga-Kuriren 18 802 6 903 27 158-1 453 16-1 437-8 -8-28 -33 6.2 26 Lysekilsposten 9 833 4 061 13 261 633-94 539 6 5 18 16 5.3 36 Sydöstran 62 008 13 287 69 654 5 641-74 5 567 9 9 19 35 18.0 20 Värmlands Folkblad 111 425 13 287 106 075 18 637 373 19 010 17 17 38 39 24.0 17 Västerbottens Folkblad 63 776 13 287 76 182 881 461 1 342 1 2 5 29 17.3 14 Örebro-Kuriren 9 634 4 379 15 942-1 929 7-1 922-20 -20-76 -108 3.7 4 Östra Småland 61 043 18 704 71 986 7 761 494 8 255 13 14 29 31 16.5 17 Summa 805 259 154 827 882 287 77 799-540 77 259 27
28 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg % marg % kap % ditet % 2000 täckn % Landsortstidningar utan allmänt driftsstöd Alingsås Tidning 46 337 42 405 3 932-124 3 808 8 8 22 25 13.1 51 Barometern 175 551 152 808 22 743 2 350 25 093 13 14 25 22 47.4 65 Bergslagsposten 50 621 48 046 2 575 719 3 294 5 7 9 50 10.8 54 Blekinge Läns Tidning 136 559 119 827 16 732 1 065 17 797 12 13 29 17 37.0 60 Bohusläningen 123 548 99 045 24 503 1 053 25 556 20 21 27 48 32.2 65 Borås Tidning 182 749 181 652 1 097 22 515 23 612 1 13 8 74 51.5 72 Dalslänningen 17 034 14 899 2 135 22 2 157 13 13 24 43 7.3 80 Enköpings-Posten 45 342 43 717 1 625 219 1 844 4 4 10 24 10.2 56 Eskilstuna-Kuriren 178 468 175 048 3 420 25 782 29 202 2 16 14 67 32.9 54 Falu-Kuriren 207 832 6 061 192 614 21 279 20 207 41 486 10 20 23 55 57.1 58 Gefle Dagblad 139 471 123 707 15 764 697 16 461 11 12 13 59 29.5 50 Gotlandspress 75 805 3 528 67 016 12 317 379 12 696 16 17 34 33 23.7 92 Hallands Nyheter 114 425 94 041 20 384 3 141 23 525 18 21 19 66 30.7 74 Hallandsposten 140 840 121 325 19 515 7 540 27 055 14 19 17 65 32.5 64 Haparandabladet 10 806 1 764 11 841 729-52 677 7 6 14 24 4.3 47 Helsingborgs Dagblad 250 264 237 716 12 548-111 12 437 5 5 5 58 50.4 63 Hälsingetidningar 121 566 105 881 15 685 508 16 193 13 13 28 22 38.1 74 Jönköpings-Posten 180 728 120 797 59 931 26 59 957 33 33 52 40 41.8 67 Katrineholms-Kuriren 56 260 53 701 2 559 1 115 3 674 5 7 10 45 13.1 66 Kristianstadsbladet 130 925 118 097 12 828-358 12 470 10 10 50 50 30.3 69
Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- stöd Kostnader Rörelse- resultat Finans- netto Netto- resultat Brutto- marg Netto- marg Avk tot kap Soli- ditet Upplaga 2000 Hush. täckn % % % % % Laholms Tidning 16 549 1 764 16 348 1 965 182 2 147 12 13 29 26 4.0 39 Ljusnan 60 040 60 967-927 574-353 -2-1 - 33 14.7 71 Lokaltidningar i Västergötland 117 846 99 761 18 085 793 18 878 15 16 42 15 39.4 54 Länstidningen Södertälje 68 688 55 312 13 376 1 522 14 898 19 22 26 54 18.0 45 Länstidningen Östersund 78 683 73 388 5 295-371 4 924 7 6 12 29 24.6 41 Motala Tidning 44 370 39 003 5 367 432 5 799 12 13 15 61 12.6 57 Nerikes Allehanda 335 027 297 244 37 783 42 956 80 739 11 24 18 61 68.5 66 Nordvästra Skånes Tidningar 164 334 147 012 17 322 795 18 117 11 11 27 27 46.6 69 Norra Skåne 114 157 105 141 9 016-248 8 768 8 8 11 37 22.0 69 Norra Västerbotten 132 702 116 570 16 132 3 831 19 963 12 15 12 70 30.5 78 Norrbottens-Kuriren 116 460 106 091 10 369 159 10 528 9 9 17 47 28.2 49 Norrköpings Tidningar 355 231 309 140 46 091 52 765 98 856 13 28 15 81 62.6 66 Norrländska Socialdemokraten 161 169 135 617 25 552 979 26 531 16 16 27 54 39.9 31 Norrtelje Tidning 68 969 58 876 10 093 402 10 495 15 15 14 40 14.1 56 Nya Lidköpings-Tidningen 59 400 49 125 10 275 1 275 11 550 17 19 15 62 26.3 87 Nya Ludvika Tidning 30 909 29 422 1 487-490 997 5 3 13 21 9.8 57 Nya Wermlands-Tidningen 344 922 299 085 45 837 3 084 48 921 13 14 6 67 59.9 59 Nynäshamns-Posten 16 741 12 732 4 009 697 4 706 24 28 24 73 6.7 57 Piteå-Tidningen 77 007 66 717 10 290 2 996 13 286 13 17 16 67 7.5 75 Provinstidningen Dalsland 13 172 12 215 957 68 1 025 7 8 18 34 4.8 70 29
30 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg % marg % kap % ditet % 2000 täckn % Sala Allehanda 105 311 87 273 18 038 900 18 938 17 18 40 26 39.9 65 Smålands-Tidningen 101 376 84 697 16 679 732 17 411 16 17 26 41 24.4 65 Smålandsposten 178 337 157 838 20 499 1 661 22 160 11 12 22 29 41.1 69 Smålänningen 76 013 65 553 10 460 480 10 940 14 14 24 43 13.1 69 Sundsvalls Tidning 175 214 171 015 4 199 1 907 6 106 2 3 4 52 38.6 63 Södermanlands Nyheter 93 970 82 633 11 337 4 431 15 768 12 17 12 72 24.4 72 Tidningen Ångermanland 109 463 122 631-13 168-575 -13 743-12 -13-52 -15 27.2 78 Trollhättans Tidning 120 159 94 854 25 305 626 25 931 21 22 53 20 30.8 60 Ulricehamns Tidning 20 684 18 704 1 980 622 2 602 10 13 10 70 9.2 78 Upsala Nya Tidning 389 171 373 698 15 473 10 081 25 554 4 7 6 63 62.1 58 Vestmanlands Läns Tidning 238 769 196 719 42 050 987 43 037 18 18 55 12 47.6 64 Vetlanda-Posten 26 895 23 914 2 981 290 3 271 11 12 14 50 9.1 69 Vimmerby Tidning 130 441 127 025 3 416-112 3 304 3 3 5 54 11.6 76 Värnamo Nyheter 90 093 63 294 26 799 1 093 27 892 30 31 33 51 23.5 70 Västerbottens-Kuriren 212 515 190 443 22 072-23 22 049 10 10 14 49 42.7 63 Västgöta-Tidningar 92 113 102 952-10 839 457-10 382-12 -11-22 27 26.3 54 Ystads Allehanda 129 141 110 875 18 266 977 19 243 14 15 19 21 35.1 72 Ölandsbladet 18 109 1 764 19 346 527 40 567 3 3 9 11 8.1 80 Örnsköldsviks Allehanda 105 378 103 303 2 075 72 757 74 832 2 71 29 49 20.8 80 Östersunds-Posten 101 030 89 085 11 945 1 351 13 296 12 13 22 54 28.3 53 Östgöta Correspondenten 295 896 253 709 42 187 23 42 210 14 14 50 3 67.2 69 Summa 7 571 585 14 881 6 753 510 832 956 297 799 1 130 755
Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg marg kap ditet 2000 täckn % % % % % Storstadstidningar med allmänt driftsstöd Skånska Dagbladet 105 145 52 472 152 608 5 009-15 307-10 298 5-10 6 64 33.6 2 Svenska Dagbladet 876 024 56 699 1 029 017-96 294-2 311-98 605-11 -11-20 176.3 14 Summa 981 169 109 171 1 181 625-91 285-17 618-108 903 Storstadstidningar utan allmänt driftsstöd Aftonbladet 1 607 887 1 440 487 167 400 8 033 175 433 10 11 32 29 381.6 13 Dagens Industri 822 762 545 399 277 363 17 668 295 031 34 36 43 2 126.5 6 Dagens Nyheter 2 197 086 1 550 849 646 237-27 208 619 029 29 28 37 27 361.1 37 Expressen 1 405 449 1 366 225 39 224-71 098-31 874 3-2 4 30 386.6 12 Göteborgs-Posten 1 514 978 1 324 829 190 149-8 335 181 814 13 12 19 21 260.4 59 Sydsvenska Dagbladet 896 952 665 520 231 432 12 157 243 589 26 27 30 50 128.4 44 Summa 8 445 114 6 893 309 1 551 805-68 783 1 483 022 Samtliga 17 953 522 355 338 15 941 428 2 367 432 211 391 2 578 823 31
Anmärkning till bilaga 1 I tabellen över tidningarnas ekonomi namnges tidningsnamnen i stället för företagsnamnen. Detta för att göra identifieringen lättare. I ett antal fall utges flera tidningar av samma företag. Dessa redovisas nedan. Redovisat tidningsnamn Mölndals-Posten Västmanlands Nyheter Inkluderade tidningar Kungälvs-Posten Dala-Bygden, Gästriklands Tidning, Läns- Posten och Upplands Nyheter Stenungsunds-Posten Lysekilsposten Östra Småland Nyheterna Oskarshamn Falu-Kuriren Borlänge Tidning, Mora Tidning och Södra Dalarnes tidning Hälsingetidningar Hudiksvallstidningen, Hälsinge-Kuriren och LjusdalsPosten Lokaltidningar i Västergötland Skaraborgs Allehanda, Mariestads- Tidningen och Hjo tidning Länstidningen,Östersund Tidningen Härjedalen Norrköpings Tidningar Västerviks-Tidningen Nya Wermlands Tidningen Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Fryksdals-Bygden, Karlskoga Tidning, Filipstads Tidning och Nya Kristinehamns- Posten Sala Allehanda Avesta Tidning, Fagersta-Posten, Bärgslagsbladet och Arboga Tidning Trollhättans Tidning Elfsborgs Läns Allehanda Ystads Allehanda Trelleborgs Allehanda Västgöta-Tidningar Skaraborgs Läns Tidning, Skövde Nyheter, Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet Expressen GT och Kvällsposten 32