S_0407 Per Olsson Harring P er föddes i Lilla Harrie 1833.Han tog studenten vid Lunds katedralskola 1855.
Studentbetyg 1855 Inkallelse till militärtjänst 1856
Per tog teoretisk teologisk examen i Lund 1858 och praktisk teologi 1859. Han prästvigdes den 18 juni 1859 av biskop Thomander i Klosterkyrkan i Lund. Bitr. präst i Cimbrishamn.Pastoralexamen 1867. Utdrag ur brev till föräldrarna i Lilla Harri I Pers almanacka från 1860 kan man läsa "d 27/3 ingick jag äktenskap med henne som jag älskat redan som barn, en engel mer än menniska"
Eleonora och Per som nygifta 1860 Som omyndig fick Eleonora sin fars tillåtelse att ingå äktenskap
Två nedersta raderna anger lysning för Per och Eleonora. Vigsel förrättades i Lund av H. Humbla på Altons hotell./källa:svar/
Till att börja med missiverades Per som vice pastor till Gårdstånga, Öved, Lövestad,Tryde och Brandstad. I Övedskloster som ligger i södra Åsums församling fanns en skola med vexelundervisning, där Per blev pedagog mellan 1 augusti 1860 31 juli 1869 Skolan grundades av Friherre Ramel i Övedskloster. "Lancasterskola:pedagogi" enligt kammararkivet i Sjöbo. Skoldag började kl. 07 och slutade kl.18 med rast mellan kl.11-14. Under 1860 - talet hade skolan 180 platser fördelade på fem klasser. Lärarna skulle vara prästvigda och undervisa i tyska och latin. Under denna tid hade Per också missiv i Gårdstånga och Öved. 1860 flyttade Per tillsammans med Eleonora till S Åsum. Först förlorade Harrings en liten ELLEN på 1 år och sedan 1866 dog NILS-OLOF bara 3 år gammal. 1869-06-16 kallades han av Höganäs stenkolsverk ( bl a av Gyllenstierna och Posse) till kyrkoherde i Höganäs bruksförsamling. Per tillträdde 1869-08-01 i Höganäs, avlade tro - och huldhetsed den 21 juli och installerades den 19 september. Höganäs kallades 1571 för Hyggenaes fiskeläge. Man fick då lov att "gräva efter stenkol" Per O. Harring var präst då koleraepidemi härjade 1873 i Höganäs. Kyrkan var en enda stor sjuksal. Det fanns åtta
läkare. Kyrkoherde Pehr Harring kallades dit dag som natt.(han hade kryddnejlikor med sig). Likbärarna var berusade. De sjuka fick krampanfall och höll prästen i handen, tills de dog. 200 personer dog i Höganäs sommaren 1873. /se Anders Fahlbeck: "Ett kvinnoöde i Krapperups skugga./ En av Harrings döttrar Ebba var dödsdömd, men överlevde. Övriga familjen Harring reste till Brunnby till moster Lena, som bodde hos trädgårdsmästare Nordlunds, tillhörande Krapperup, och bodde där under den tiden epidemin varade. Per Harrings fru, Eleonora, skrev en Tacksägelsebön efter att epidemin var slut: O Herre Gud, barmhertighetens fader, och all hugsvalelses Gud, till dig uppsänder jag en av hjertat gående, ödmjuk tacksägelse för din nådiga bönhörelse, som Du bevisat, det Du afvänt Din vrede och i stället åter låtit Din barmhertighet vara vänd till oss, till denna prövade och hemsökta församling, En djup ånger bekänner jag, att vi alle, hafva med våra stora många och svåra synder förskyllt ett långt svårare straff än detta som Du nu, en tid lång, låtit oss vederfaras genom den förskräckliga sjukdomen, som Du låtit härja ibland oss, och hvilken kräft så många offer dock lovat vare Din stora, gränslösa kärlek. Du har låtit nåd gå före rätt nu som så ofta tillförne --- ack, hjälp oss äfven att vi, som fått upplefva farsoten, icke missbruka eller draga denna Din stora nåd till lösaktighet, utan fast beflita oss med Din hjälp dagligen allt mer och mer tillvexa i tro och helgelse, så att vi icke ånyo måtte ådraga oss Din heliga vrede och Du då, o Herre, måhända skulle nödgas tillskicka oss ännu mycket hårdare tuktan än vad Du nu gjort. Stor är Din makt och förfärlig Din hämnande rättfärdighet, men lika stor och outtalade löften, att Du ville vara de en tillflykt och de faderlösas Far, vågar jag hermed anropa Ditt af förbarmande bristande hjerta om hjelp och beskydd för alla dessa arma, hvilkas jordiska stöd blifvit från dem bortryckta. Ja, Herre Gud, hjelp oss alla att denna svåra hemsökelsetid på oss genom Din Helige Andes upplysning och ledning verka ett allvarligt och redligt och fortfarande bortläggande av synden, och i stället draga oss till Dig, att vi må få hjelp den tid, oss hjelp behöves! Gör detta allt för vår dyre Förebedjares och Frälsares, Jesu Christi, skull. Amen. I Jesu namn.
Per sparade Eleonoras hårlock. Efter Elonoras död sörjde Per så mycket att hans röst ändrades. 1881 blev han utnämnd till kyrkoherde i Simris och installationen var 1884-06-15. Redan 1860 hade Per uttryckt önskemål om att bli kyrkoherde i Simris. På julafton 1874 fick Per en guldklocka från handelsföreningen i Höganäs. Ända fram till 1884, då Harrings flyttade från Höganäs, hade familjen vänskapliga släktförbindelser med släkten Gyllenstierna på Krapperup. 1897 hälsade Per på hos Nils Gyllenstierna på Krapperup. Efter sin frus död, fick Per 500 Rd från Gyllenstiernas varje jul fram till Sophie-Louise konfirmerats /yngsta dottern i det giftet/. I Cimbrishamn läste Per med nattvardsbarnen 70 gånger à 3-4 tim.i Simris prästgård fanns det mellan 1884-1899 5 drängar och 8 pigor. En av dessa hette Märta och var där 1863. Säkert var inte alla där samtidigt. Tjänstehjonslön 295:
Telegram från föräldrarna i Lilla Harrie till Pers andra äktenskap. Då gifte han sig med Ida Schrevelius.
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) EI:11 (1877-1885) Bild 86 Lysning med Emilia Witt. Pers trdje äktenskap
Per blev änkeman 2 gånger och den sista familjebilden ser vi ovan! I Simris prästgård på julaftnarna kom de fattiga på förmiddagen och fick soppa, kött, bröd, socker, kaffe, ljus. Somliga fick också kläder som samlats in under året och nu delades ut. I augusti 1899 var Per hos dottern Ellen i Varnhem och döpte deras andra dotter. Följande söndag fick han hjärnblödning, när han stod framför altaret i Simris kyrka. Onsdagen efter dog han
på Simrishamns lasarett 66 år gammal. Vid begravningsgudstjänsten predikade Kyrkoherde Brandt. Vid Tacksägelsen den 3 september fanns en hälsning från Per. Det var hans sista ord: "Hälsa alla. Jag har bara att säga, Tack och förlåt". Bouppteckning Simris F II:24 nr 758-707. Senare blev det auktion i Simris prästgård innan de flyttade därifrån. Harring ägde: 2 hästar, 2 får, 18 höns, 1 Täckvagn, 1 droska, 1 char à bans, 1 arbetsvagn, 1 enspännarvagn, 1 släde. Sammanlagda värdet på inredning 123 rd. Harring hade en livförsäkring på 8000:- Hans lön och arrende för ett tjänsteår var 6000:- Tjänstehjonslön 295:-.
Simris prästgård