Precisionen i Riksskogstaxeringens skattningar

Precisionen i Riksskogstaxeringens skattningar 998-00 Hans Toet Jonas Fridman Sören Holm Arbetsrapport 67 007 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET ISSN 40-04 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU-SRG--AR 67--SE S-90 83 UMEÅ Tfn: 08-67000

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 INLEDNING 4 MATERIAL OCH METODER 4 RIKSSKOGSTAXERINGEN 4 ALGORITMER FÖR SKATTNINGAR OCH VARIANSSKATTNINGAR MED DATA FRÅN RIKSSKOGSTAXERINGEN 6 A. SKATTNING AV TOTAL AREAL, EXV. TOTAL AREAL I HEKTAR 7 B. SKATTNING AV TOTAL VOLYM, EXV. TOTAL VOLYM I M 3 SK 0 C. SKATTNING AV MEDELVÄRDE, EXV VOLYM M 3 SK/HA ELLER ANDEL SKOG >00 ÅR. D. SKATTNING AV MEDELFEL OCH KONFIDENSINTERVALL 4 SAMBAND MELLAN RELATIVT MEDELFEL OCH AREAL 5 DIAGRAM. RELATIVT MEDELFEL FÖR TOTAL SKOGSMARKSAREAL. 5 DIAGRAM. RELATIVT MEDELFEL FÖR VIRKESFÖRRÅD PER HEKTAR PÅ SKOGSMARK. 5 SLUTSATSER 6 REFERENSER 7 BILAGA. TABELLANVISNINGAR 8 ÄGOSLAG 8 ÄGOSLAG ENLIGT INTERNATIONELLA DEFINITIONER 8 ÄGARGRUPPER 9 HUGGNINGSKLASSER 9 BESTÅNDSTYPER 9 ÅLDERSKLASSER 0 BONITET 0 VIRKESFÖRRÅD 0 DÖD VED 0 AVVERKNING ÅTERVÄXT BILAGA. RESULTAT: SKATTNINGAR OCH RELATIVA MEDELFEL BILAGA 3. VAL AV VIKTER FÖR KVOTSKATTNING MED PERMANENTA OCH TILLFÄLLIGA RT- TRAKTER 53

Förord Samlade redovisningar av precisionen (det relativa medelfelet) för skattningar baserade på data från Riksskogstaxeringen (RT) har tidigare presenterats vid tre tillfällen: Svensson 983 (RT-data från 973-98), Li & Ranneby 99 (RT-data från 983-987) och i SKOGSDATA 004 (RT-data 998-00). I den sistnämnda rapporten presenterades dock inte medelfel för per hektar skattningar. Då vi nu utvecklat nya algoritmer även för denna typ av medelfelsberäkning har vi ansett det angeläget att i en egen rapport presentera medelfelsskattningar för i princip samtliga ordinarie skattningar som årligen presenteras i SKOGSDATA-serien, och med data från åren 998-00 som bas. Bertil Westerlund och Evelina Silvestrova påbörjade utvecklingen av variansalgoritmer (OSU) för Riksskogstaxeringens data i mitten av 990-talet. Jonas Fridman, Sören Holm och Hans Toet slutförde arbetet med att utveckla algoritmer, medan Jonas Fridman och Hans Toet tillämpade algoritmerna på RTs data genom att programmera rutiner i statistikpaketet SAS Hans Toet har svarat för arbetet med att utföra och sammanställa samtliga skattningar, samt tagit fram grundstommen till rapporten. Arbetet med att slutredigera rapporten har Jonas Fridman och Hans Toet utfört tillsammans. Ensam författare till Bilaga 3 är Sören Holm. Vi vill rikta ett stort tack till Göran Kempe och Göran Ståhl för värdefulla synpunkter och kommentarer under arbetets gång. Umeå i september 007 Hans Toet, Jonas Fridman och Sören Holm 3

Inledning Riksskogstaxeringens huvudsyfte är att fortlöpande ge underlag för planering av skogens utnyttjande som naturresurs på nationell och regional nivå. Data skall även ge underlag för fortlöpande miljöanalys, och då främst med avseende på förändringar. Ett tredje mycket viktigt ändamål med data från Riksskogstaxeringen är nyttjande i forskningssyfte. Syftet med denna rapport är att redovisa precisionen i skattningar av areal, virkesförråd, återväxtförhållanden och avverkning. Denna redovisning sker i form av medelfelsskattningar till respektive skattning. Dessutom innehåller rapporten dokumentation av de algoritmer som nyttjats för variansskattningar, vilka ligger till grund för beräkning av de redovisade medelfelen. Material och metoder Riksskogstaxeringen Riksskogstaxeringen är en årlig systematisk stratifierad landsomfattande stickprovsinventering av cirkelprovytor (Hägglund 985, SLU 00). Ytorna är klustrade i rektangulära så kallade trakter. Dessa är av två typer; tillfälliga trakter som endast inventeras endast en gång, samt permanenta trakter som återinventeras med 5-0 års intervall. Traktavstånd och avstånd mellan provytor inom trakt varierar med taxeringsregion (se Fig. ) och exemplifieras i Fig. med trakter från Region 3. (SLU, 00). Tabellerna och ger en överblick av traktdesignen och antalet provytor inom de 5 taxeringsregionerna. Figur. Riksskogstaxeringens regionindelning. Skillnaden mellan region och består endast i olika rutiner för uttag av provträd. Trakt- och provytedesign är identisk. 4

500 m 00 m 500 m Tillfällig trakt Förrådsprovyta Stubbprovyta 00 m Permanent trakt Figur. Design av Riksskogstaxeringens trakter. Återväxtytor omfattar alla förråds- och stubbprovytor. Tabell. Design av Riksskogstaxeringens trakter och provytor 998-00. TaxeringsTillfälliga trakter Permanenta trakter region Traktsida Förrådsytor Återväxtytor Stubbytor Traktsida Förrådsytor Återväxtytor Stubbytor längd m Antal/Avstånd Antal/Avstånd Antal/Avstånd längd m Antal/Avstånd Antal/Avstånd Antal/Avstånd 800 /600 4/300 4/300 00 8/600 6/300 8/600 + 500 /500 4/00&300 4/00&300 00 8/600 6/300 8/600 3 500 /500 4/00&300 4/00&300 000 8/500 6/00&300 8/500 4 800 & 400 6/400 /00 /00 800 8/400 6/00 8/400 5 600 & 300 6/300 /00&00 /00&00 300 4/300 8/00 4/ - Tabell. Antal trakter och ytor inom respektive region 998-00. Taxerings Totalt Antal förrådsytor Antal återväxtytor Antal stubbytor region antal Totalt Förråds- Ant. inv. Totalt Återväxt- Ant. inv. Totalt Stubb- Ant. inv. trakter inventerad förrådsytor inventerad återväxtytor inventerad stubbytor per trakt per trakt per trakt 88 9547 4600 5. 985 548 0.6 664 70 0.08 + 538 765 346 8.73 3493 448.59 9643 4 0.7 3 037 0 0097 9.74 3563 75.66 033 530 0.5 4 3038 760 6687 5.49 405 7 0.70 359 06 0.33 5 86 060 746 3.98 9850 56 0.8 5785 3 0.7 Tillfälliga och permanenta trakter med hela och delade provytor 5

Algoritmer för skattningar och variansskattningar med data från Riksskogstaxeringen Grunden för samtliga algoritmer och skattningar (se Bilaga ) är OSU-algoritmer enligt exv. Thompsson (99). I algoritmerna nedan behandlas enbart varianter där minsta administrativa redovisningsenhet är länsdel (se Figur 3) och inga redovisningsområden skär länsdelar. För volymsskattningar skalas träd < 0 cm dbh upp till att motsvara hela provytan (de inventeras på en mindre del av provytan, se SLU, 00) och summeras därefter tillsammans med träd >= 0 cm dbh innan skattningar utförs. Detta förfaringssätt medför en systematisk underskattning av volymer för träd <0 cm dbh. I Riksskogstaxeringens ordinare verktyg för redovisning undviks detta genom en annorlunda beräkningsmetod, som ansetts onödigt komplicerad i detta sammanhang, och påverkar knappast de redovisade medelfelsskattningarna. Figur 3. Strata och redovisningsområden vid skattningar med Riksskogstaxeringen; delar av län,län och landsdelar. =Norrbottens lappmark =Norrbottens kustland 3=Västerbottens lappmark 4=Västerbottens kustland 5=Jämtland exkl. Härjedalsdelen 6=Jämtland, Härjedalsdelen exkl. Bergs kommun 7=Västernorrland, Ångermanlandsdelen 8=Västernorrland,, Medelpadsdelen 9=Gävleborg, Hälsinglandsdelen 0=Gävleborg, Gästriklandsdelen =Dalarna, Särna-Idre kommuner =Dalarna, exkl. Särna-Idre kommuner 3=Värmland 4=Örebro 5=Västmanland 6=Uppsala 7=Stockholm 8=Södermanland 9=Östergötland 0=Skaraborg = fd. Älvsborgs län, Dalslandsdelen =fd. Älvsborgs län, Västergötlandsdelen 3=Jönkpöping 4=Kronoberg 5=Kalmar 6=Göteborg 0,,,6= V.Götaland 7=Halland 8,9= Skåne 30=Blekinge 3=Gotland 6

A. Skattning av total areal, exv. Total areal i hektar A. Skattning av Arst och Var A rst (Stratum r, inventeringsår s och trakttyp t) rst A = Skattning av total areal av karaktären (exv. arealen skogsmark) Var A rst = Skattning av variansen till skattningen av K a i i= A rst = A K a Var A i= rst i = K r A i= r a i K rst Var Q rst A rst rst i rst Q = a R a i R rst K i= = K i= a a i i r = stratum (TAXBAS.AREAL.DLANSKOD, -3) 3 s = inventeringsår (TAXBAS.AREAL.AR) t = trakttyp (TAXBAS.TRAKT TRKTTYP) A = Sann total areal (TAXBAS.LAN.TOTAREA ) a i = total provyteareal på trakt i (TAXBAS.AREAL.DELAVHEL) a i = total provyteareal av karaktären (exv. skogsmark) på trakt i (TAXBAS.AREAL.DELAVHEL) i = indikator för trakt ( TAXBAS.TRAKT.TRAKT ) K = Totalt antal trakter i aktuellt stratum 4 3 I RTs design är stratumet i strikt mening den sk. Taxeringsregionen (se figur ). Men då A är bestämt av LMV för mindre delar av regionerna (3 länsdelar enligt figur 3) används termen stratum här för dessa geografiska områden (DLANSKOD -3) 4 Totalt antal trakter oberoende av utfall, vilket ger den obetingade variansen, används av praktiska skäl, och den skiljer sig normalt inte från den av utfallet betingade variansen. 7

A. Skattning av Ars och Var A rs (Båda trakttyperna t, inventeringsår s, stratum r ) rs A = w Var A rs rs ( a) ( A ) + w ( a) ( A ) = w rs rs rs Beräkning av vikter 5 : w rs a = Var Ars Var w rs ( a) Var A + w ( a) Var A rs rs ( ) ( ) ( A ) + Var ( A ) / rs rs ( a) = w ( a) rs rs w rst (a) = vikt för w rst (y) = vikt för A rst T rst, arealvikt om a i är av arealkaraktär rs, volymvikt om y i är av volymkaraktär t = => Tillfälliga trakter, t = => Permanenta trakter AREALVIKTER i TAXBAS (årsvisa, länsdelsvisa för resp trakttyp): w rs ( a) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WAT w rs ( a) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WAP VOLYMVIKTER i TAXBAS (årsvisa, länsdelsvisa för resp trakttyp): w rs ( y) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WVT w rs ( y) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WVP 5 De trakttypsvisa vikter som används är beräknade ur varianser på äldre material och är fixerade och lagrade i w rst a resp. y indikerar RTs databas TAXBAS. Beteckningen för variansen i uttrycket för beräkning av ( ) att beräkningen görs på aktuellt material, vilket alltså inte är fallet. w rst ( ) 8

A 3. Skattning av As och Var A s (Båda trakttyperna t, flera strata r, exv. hela landet, inventeringsår s) 3 s = A rs r= A Var 3 = As Var A rs r = A 4. Skattning av A och Var A (Båda trakttyperna t, flera strata r, flera inventeringsår s) A = n n s= A s n Var A = Var A s n s= n = Antal inventeringsår i aktuell datamängd För skattning av relativt medelfel i procent av CV A se D och D nedan. 9

B. Skattning av total volym, exv. Total volym i m 3 sk B. Skattning av Trst och Var T rst (Stratum r, inventeringsår s och trakttyp t) rst T rst T Var = Skattning av total volym av karaktären (exv. volymen tallar på skogsmark) K i= = Skattning av variansen till skattningen av yi i= T rst = A K r a i T rst Var T rst rst = i K A i= rst r a Q = y R a R rst K i= = K i= y a i i i i K rst Var Q rst r = stratum (TAXBAS.AREAL.DLANSKOD, -3) s = inventeringsår (TAXBAS.AREAL.AR) t = trakttyp (TAXBAS.TRAKT TRKTTYP) A = Sann total areal (TAXBAS.LAN.TOTAREA ) a = total provyteareal på trakt i (TAXBAS.AREAL.DELAVHEL) i y i = total inklavad volym av karaktären (exv. volymen tall på skogsmark) på trakt i (TAXBAS.KLAVBER.VOLPBNAS) i = indikator för trakt ( TAXBAS.TRAKT.TRAKT ) K = Totalt antal trakter i aktuellt stratum För skattning av Trs, Ts, T samt Var Trs, Var Ts, Var T se punkterna A-A4 ovan. För skattning av relativt medelfel i procent av CV T se D och D nedan. 0

C. Skattning av medelvärde, exv Volym m 3 sk/ha eller Andel skog >00 år. C. Skattning av Brst och Var B rst (Stratum r, inventeringsår s och trakttyp t) B rst T = A B rst Var Var B rst rst rst K i= = K i= y a i i =Skattning av kvot, ex. volym/ha av tall, andel skog >00 år = Skattning av variansen till skattning av = K rst Var Qrst K ai i= rst i rst Q = y R a i R rst K i= = K i= y a i i B rst r = stratum (TAXBAS.AREAL.DLANSKOD, -3) s = inventeringsår (TAXBAS.AREAL.AR) t = trakttyp (TAXBAS.TRAKT TRKTTYP) y i = täljaren i kvoten, exv. totalt inklavad volym av karaktären (exv. volymen tall på skogsmark (TAXBAS.KLAVBER.VOLPBNAS)) eller provytearealen med karaktären (exv. areal med beståndsålder >= 00 år) på trakt i a i = nämnaren i kvoten, exv. provytearealen med karaktären (exv. total skogsmarksareal) på trakt i i = indikator för trakt ( TAXBAS.TRAKT.TRAKT ) K = Totalt antal trakter i aktuellt stratum A = Sann total areal (TAXBAS.LAN.TOTAREA ) T rst A rst För skattning av och, se avsnitt A resp. B ovan.

C. Skattning av Brs och Var B rs (Båda trakttyperna t, inventeringsår s, stratum r ) B rs = T A rs rs T rs A rs För skattning av och, se avsnitt A resp. B ovan. U rs+ U rs Brs = Ars Var U U rs rs = = r ( w ( y) ) K Var D rs K A rs i= a i rs rs r ( w ( y) ) K Var D rs K A rs i= a i rs rs ( a) ( y) w D rs rs = yi Rrs ai wrs 6 ( a) ( y) w D rs rs = yi Rrs ai wrs t = => Tillfälliga trakter, t = => Permanenta trakter w rst (a) = vikt för w rst (y) = vikt för A rst T rst, arealvikt om a i är av arealkaraktär, volymvikt om y i är av volymkaraktär AREALVIKTER i TAXBAS (årsvisa, länsdelsvisa för resp trakttyp): w rs ( a) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WAT w rs ( a) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WAP 6 Av praktiska skäl, men även då tester visat på den mycket marginella skillnad som uppstår, används vid ^ D rs ^ D rs ^ R rs ^ R rs skattning av och här samt, och inte ^ R rs

VOLYMVIKTER i TAXBAS (årsvisa, länsdelsvisa för resp trakttyp): w rs ( y) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WVT w rs ( y) är de vikter som finns i TAXBAS.LAN.WVP C 3. Skattning av Bs och Var B s (Båda trakttyperna t, flera strata r, exv. hela landet, inventeringsår s) s B s s T = A T s A s För skattning av och, se avsnitt A3 resp. B ovan. Var B s = 3 r = U rs 3 r = + U rs A rs C 4. Skattning av B och Var B (Båda trakttyperna t, flera strata r, flera inventeringsår s) B n s= = n s= s T s A Var B = n 3 s= r= n U rs 3 s= r= + U rs A rs För skattning av s B, se avsnitt A3, B, resp. C3 ovan. För skattning av relativt medelfel i procent av CV B se D och D nedan. 3

D. Skattning av medelfel och konfidensintervall D. Skattning av absolut medelfel std A = Var A std A Ett 95-procentigt konfidensintervall erhålls då som A ± τ Var A Där τ =,96 om A har en normal eller approximativt normal fördelning. D. Skattning av relativt medelfel i procent CV A CV A = Var A A 00 4

Samband mellan relativt medelfel och areal Följande diagram visar regionvisa relativa medelfel som en funktion av skattad skogsmarksareal. Diagrammen kan användas för att snabbt ge en uppfattning om relativa medelfel för skattningar som ej redovisas i bifogade tabellbilaga. Diagram. Relativt medelfel för total skogsmarksareal. Diagram. Relativt medelfel för virkesförråd per hektar på skogsmark. 5

Slutsatser Algoritmer använda för skattning av medelfel för Riksskogstaxeringen 983-987 (Li & Ranneby 99) var principiellt annorlunda än de som redovisas i denna rapport. Då nyttjades kvadrupler, dvs. fyra grann-trakter som ett steg i beräkningen av medelfelet. Separata kvadrupel-formationer skapades för respektive trakttyp och region. En direkt jämförelse mellan precisionen 983-987 och 998-00 skulle således inbegripa skillnader beroende på olika metoder. För att kunna studera hur medelfelet i Riksskogstaxeringens skattningar skiljer sig mellan de två perioderna har därför medelfel för areal och virkesförråd per hektar för perioden 983-987 skattats med samma metod som använts i denna rapport. Resultatet av jämförelsen framgår av Tabell 3 nedan. Anledningen till de stora skillnader som kan identifieras är att stickprovet 998-00 är väsentligt mindre än under perioden 983-987, vilket huvudsakligen beror på minskade statsanslag. Tabell 3. Jämförelse av medelfel för perioderna 983-987 och 998-00. Skogsmark. Taxerings Stratum Areal Volym/ha region inom region 983-987 998-00 Differens 983-987 998-00 Differens Medelfel procent Medelfel procent Nbtn lapp 4. 5.7.5.7 3. 0.5 Nbtn kust..6 0.4.7.5-0. - Nbtn.5 3. 0.6.9.0 0. Vbtn lapp 3.4 4. 0.7 3.0 3.3 0.3 Vbtn kust.3.7 0.4.7.7 0.0 - Vbtn..7 0.5.0. 0. Jmtl Jämt.7 3.4 0.7..8 0.6 Jmtl Härj 4.9 5.8 0.9 4.0 4.8 0.8 Jmtl.4.9 0.5.9.5 0.6 Vnrl Ång.5.4-0..9 3. 0. Vnrl Medel 3.4 5.0.6 4.7 4.5-0. Vnrl.0. 0..5.6 0. 3 Gävl Häls..3 0..5.6 0. 3 Gävl Gästr 5. 6.4. 3.7 3.5-0. 3 Gävl.0. 0... 0. Dala S-I 8.8.6.8 8.7 6.7 -.0 3 Dala övr.6.9 0.3.. 0. - Dalarna.7. 0.4.0. 0. 3 Vrml.4.8 0.4.4.5 0. 4 Öreb 3.3 3.7 0.4 3. 3.0-0. 4 Vstm 3.6 4. 0.6 3. 3.6 0.5 4 Upps 5. 5.6 0.4 3.5 3.4-0. 4 Sthm 6.5 7.5.0 3.5 4.5.0 4 Södm 4.6 5.5 0.9 3.4 3.6 0. 4 Östg 3.9 4.3 0.4.7 3.0 0.3 4 Skbg 6.0 6.3 0.3.9 3.4 0.5 4 Älvs Dals 6.3 6.8 0.5 5.0 5.4 0.4 4 Älvs Västg.9 3. 0.3.6 3. 0.5 4 Gtbg 4. 5.6.4.7 3.9. 4 V Götaland.4.7 0.3.6.9 0.3 4 Jkpg.6.9 0.3.4.6 0. 4 Kron.3.4 0..4.6 0. 4 Kalm 3.8 3.8 0.0..5 0.3 5 Gotl 5.4 8..8 3.7 5.0.3 5 Hall 3.4 4.5..3 3. 0.8 5 Blek 4.0 5.9.9.7 3.8. 5 Skåne 3. 4.7.5.0.5 0.5 - N Norrland.7. 0.4.4.5 0. - S Norrland.3.6 0.3..4 0. - Svealand..4 0... 0.0 - Götaland..3 0. 0.8 0.9 0. - Hela landet 0.7 0.8 0. 0.6 0.6 0.0 6

Referenser Hägglund, B., 985. En ny svensk riksskogstaxering. SLU, Institutionen för skogstaxering, rapport nr 37, Umeå. Devore, J.L., 99. Probability and statistics for engineering and the sciences. Wadsworth, Inc., Belmont, California 9400. Li, C.Z. och Ranneby, B. 99. The precision of the Estimated Forest Data from the National Forest Survey 983-987. SLU, Institutionen för skogstaxering, rapport nr 54, Umeå. SLU, 00. Instruktion för fältarbete vid Riksskogstaxeringen år 00. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik. Svensson, A. S. 983. Medelfel I Riksskogstaxeringens skattningar 973-98. SLU, Institutionen för skogstaxering, rapport nr 34, Umeå. Thompson, S.K., 99: Sampling. John Wiley and Sons, New York. Kempe, G., Nilsson, P., Toet, H., 004: Skogsdata 004. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik. 7

Bilaga. Tabellanvisningar Ägoslag Bestäms med utgångspunkt av bl.a. markanvändning, markens ideala produktionsförmåga och läge. Skogsmark: Naturbete: Åker: Myr: Berg: Fjällbarrskog: Fjäll: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inkl topp) per hektar och år. Mark som väsentligen används till bete och som inte plöjs regelmässigt. Mark som används till växtodling och som regelmässigt plöjs. Våta marker med torvbildande växtsamhällen. Idealproduktion mindre än m³sk per hektar och år. Här ingår även en liten areal fuktig tundraliknande mark (klimatimpediment) också med en idealproduktion under m³sk per hektar och år. Berg och vissa andra impediment. Omfattar bl.a. berg i dagen och stenbunden mark. Idealproduktion mindre än m³sk per hektar och år. Övergångszon mellan skogsmark och fjäll med en ej beståndsbildande förekomst av barrträd. Idealproduktion mindre än m³sk per hektar och år. Områden ovan barrskogsgränsen, vilka mestadels är kala. Dock kan björk förekomma rikligt och barrträd sparsamt. Idealproduktion mindre än m³sk per hektar och år. Övrig mark: Kraftledningar på förutvarande skogsmark, vägar, järnvägar, upplagsplatser,grustag m.m. Fridlyst: Bebyggd: Områden som nationalparker, reservat och vissa skjutfält. Mark som tätort (inkl parker och industri-områden), tomt och park utanför tätort, m.m. Ägoslag enligt internationella definitioner Bestäms för de ordinarie ägoslagen skogsmark, myr, berg, fjällbarrskog, kraftledning och annan mark. Skog: Träd- och buskmark: Mark som bär skog eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av minst 5 m och med en kronslutenhet på minst 0 %.. Mark vilken inte utgör skogsmark och som bär träd, eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära träd, vilka kan nå en höjd av minst 5 m och ha en kronslutenhet av minst 5 %.. Mark som bär, eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära träd, vilka kan nå en höjd av högst 5 m och buskar vilka kan nå en höjd av minst 0,5 m. Den sammanlagda kronslutenheten för träd och buskar skall kunna nå minst 0 %. Övrig mark: All övrig mark samt de ordinarie ägoslag där internationellt ägoslag ej bedöms. 8

Ägargrupper Ägargrupperna sammanslås i flera tabeller till större redovisningsenheter enligt följande: Allmänna: Aktiebolag: Privata: Innefattar fastighetsverket, övriga statliga ägare, ecklesiastika ägare allmänningar och besparingsskogar, kommunala och landstingsägda marker samt övriga allmänna ägare. Svenskt aktiebolag, dock ej aktiebolag som utgör allmännyttigt bostadsföretag. Godsens och bondehemmanens skogar, skogar ägda av dödsbon och bysamfälligheter, gemensamhetsskogar samt skogar tillhöriga bolag som ej är aktiebolag eller övriga allmänna ägare. Huggningsklasser Huggningsklasser (hkl) beskriver skogens utvecklingsgrad och indelas primärt i tio klasser. A: Kalmark. Omfattar egentlig kalmark och mycket gles skog. Tätheten i plant- och ungskog är lägre än gränsvärden härledda utifrån skogsvårdslagens krav på nöjaktig föryngring. För medelålders och äldre skog är massaslutenheten lägre än 0,3. B: Plantskog. Medelhöjd under,3 m. B: Ungskog. Medelhöjd mellan,3 och 3,0 m. B3: Ungskog. Medelhöjd över 3,0 m. Flertalet härskande och medhärskande träd är klenare än 0 cm i brösthöjd. C: Gallringsskog. Flertalet härskande och medhärskande träd är grövre än 0 cm. Beståndsåldern är lägre än lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. D: Slutavverkningsskog. Beståndsåldern är högre än gränsvärdena för hkl C men lägre än lägsta rekommenderade slutavverkningsålder. D: Slutavverkningsskog. Har uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsålder. Beståndstyper De olika trädslagens andel bestäms som andel av grundytan när medelhöjden är 7 meter eller högre, annars som andel av huvudstammar/-plantor. Inom parantes anges tabell beteckningar. Tallskog (Tall): Tall 7/0 eller mer. Granskog (Gran): Gran 7/0 eller mer. Contortaskog (Cont): Contortatall 7/0 eller mer. Barrblandskog (Barrbl): Inget av ovanstående, men barrträd 7/0 eller mer. Blandskog (Bland): Mellan 4/0 och 6/0 lövträd. Lövskog (Löv): Lövträd 7/0 eller mer samt mindre än 5/0 ädla lövträd. ) Ädellövskog (Ädel): Lövträd 7/0 eller mer samt 5/0 eller mer ädla lövträd. ) Slutenhet 0 (Slh=0): Slutenheten är 0, inga trädslagsandelar registrerade. ) Ädla lövträd är ek, bok, alm, ask, lind, lönn, avenbok och fågelbär 9

Åldersklasser Åldersklassen 0- år innefattar bestånd med slutenhet 0 och plantbestånd med åldern - år. I övrigt 0-åriga åldersklasser upp till 40 år (med undantag av klassen 3-0 år) och därefter 0-åriga åldersklasser. Högsta klassen, 4- år, omfattar all skog äldre än 40 år. Bonitet Uttrycker markens produktionsförmåga mätt som medeltillväxtens nivå när den kulminerar och anges i m³sk/ha och år. Boniteten erhålls via funktioner med ståndortsindex H00 som ingående variabel. H00 uttrycker markens bördighet och definieras som "övre höjden" vid 00 års total ålder. Ståndortsindex H00 avser antingen tall eller gran. Det trädslag som utgör mer än 50 % av grundytan på en yta med 0 m radie väljs som bonitetsvisande trädslag. Om varken tall eller gran dominerar, väljs av dessa det trädslag som producerar mest i m³sk/ha och år. I lövträdsdominerade bestånd innebär detta vanligen att H00 avser gran. Där så varit möjligt har H00 beräknats med höjdutvecklingskurvor, i övriga fall med ståndortsfaktorer. Virkesförråd Volymen av samtliga träd som uppnått brösthöjd (,3 m). Av stubbskott klenare än cm i brösthöjd medräknas endast skott från samma stubbe. Träd med dubbelstam räknas som två träd om delningen är belägen nedanför brösthöjd. Arter som normalt är buskförmade, t.ex. hassel, hägg och flertalet salixarter (exkl. sälg och pil), räknas som "träd" endast om de har någorlunda rak stamform och är grövre än 5 cm i brösthöjd. En räknas dock alltid som buske. Diameteruppgifter avser diameter på bark i brösthöjd. Uppgifter om virkesförråd redovisas i m³sk. Träd som är döda, vindfällda eller varaktigt nedböjda ingår i virkesförrådet om diametern är 5 cm eller grövre om de vid inventeringstillfället bedöms duga till brännved. Gruppen av sådana träd benämns i tabellerna "torra+vindf". Död ved Sedan 994 inventeras i Rikssskogstaxeringen all död ved minst 0 cm grov. Förutom trädslag, registreras position (stående eller liggande) samt nedbrytningsgraden. Nedbrytningsgraden registreras i fyra klasser och definieras på följande vis:. Hård död ved: Stammens volym består till mer än 90 % av hård ved med en tillika hård mantelyta. Stammen är mycket lite påverkad av vednedbrytande organismer.. Något nedbruten död ved: Stammens volym består till 0-5 % av mjuk ved. Resterande andel utgörs av hård ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom mantelyta men ej genom hela splintveden. 3. Nedbruten död ved: Stammens volym består till 6-75 % av mjuk eller mycket mjuk ved. 4. Mycket nedbruten död ved: Stammens volym består till 76-00 % av mjuk eller mycket mjuk ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom hela stammen, dock kan hård kärna förekomma. Volymen död ved redovisas i m³, och ej i m³sk, då klavning av död ved görs såväl under bark som på bark beroende på om bark saknas eller ej. 0

Avverkning Uppgifter om avverkning redovisas för avverkningssäsonger. En avverkningssäsong är tiden mellan knoppsprickningen (maj-juni) ett kalenderår och knoppsprickningen närmast påföljande år (d.v.s. inventeringsåret). Vid stubbinventeringen medräknas endast stubbar med stubbdiameter 5 cm eller grövre. Uppgifter om avverkad volym kommer därför att avse träd grövre än ca 4 cm i brösthöjd. Däremot avser uppgifter om avverkad areal all avverkning oavsett grovleken på de avverkade träden. I "Röjning" ingår förutom röjning även avverkning av överståndare och fröträd som sker samtidigt med röjningen. I "Övriga huggningsarter" ingår avverkning av överståndare och fröträd som ej skett i kombination med röjning, diverse huggning och hyggesrensning. Återväxt Plantor som uppkommit genom naturlig föryngring skall vara mer än dm höga och minst år gamla för att räknas som plantor. Plantor som uppkommit genom skogsodling har inget sådant höjd- eller ålderskrav. Med skogsodling avses föryngring som i huvudsak uppkommit genom plantering eller sådd. Huvudplantor är plantor som bedöms bli kvarlämnade efter en tänkt röjning med minst m förbandsmål (enlligt särskild instruktion, se Anon, 998).

Bilaga. Resultat: Skattningar och relativa medelfel Tabell Rubrik Sida. Landarealen fördelad på ägoslag. 3. Landarealen fördelad på ägoslag enligt nationella resp. internationella definitioner. 4.3 Skogsmarksarealen fördelad på ägargrupper. 5.4 Skogsmarksarealen fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper. 6.5 Skogsmarksarealen fördelad på beståndstyper inom ägargrupper 8.6 Skogsmarksarealen fördelad på åldersklasser inom ägargrupper. 30.7 Skogsmarksarealen fördelad på boniteter inom ägargrupper. 3.. Virkesförrådet fördelat på trädslag. Alla ägoslag. 34.. Virkesförrådet fördelat på diameterklasser. Alla ägoslag. 35.. Virkesförrådet fördelat på trädslag. Skogsmark. 36.. Virkesförrådet fördelat på diameterklasser. Skogsmark. 37.3. Virkesförråd per hektar fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Skogsmark. 38.3. Virkesförrådet fördelat på huggningsklasser inom ägargrupper. Skogsmark. 40.4. Virkesförråd per hektar fördelat på ålderssklasser inom ägargrupper. Skogsmark. 4.4. Virkesförrådet fördelat på ålderssklasser inom ägargrupper. Skogsmark. 44.5 Volymen dödved fördelad på position och trädslag. Skogsmark. 46.6 Volymen dödved fördelad på nedbrytningsgrad. Skogsmark. 46 3. Genomsnittlig årlig avverkning fördelad på trädslag. Alla ägoslag. 47 3. Genomsnittlig årlig avverkning fördelad på huggningsarter. Skogsmark. 48 4. Kalmarksarealen (hkl A) fördelad på hyggesålder. Skogsmark. 49 4. Areal plantskog (hkl B) fördelad på uppkomstsätt. Skogsmark. 50 4.3 Areal självföryngrad plantskog (hkl B) fördelad på huvudplantantalklasser. 5 4.4 Areal skogsodlad plantskog (hkl B) fördelad på huvudplantantalklasser. 5 Anmärkning: Cellvärden markerade med - innebär att medelfelet bedöms för osäkert för redovisning; d.v.s. dataunderlaget är otillräckligt.

Tabell. Landarealen fördelad på ägoslag. 998-00. Område Ägoslag Skogsmark Naturbete Åkermark Myr Berg Fjällbarr- Fjäll Övrig mark Fridlyst Bebyggd Totalt skog område mark Areal 000 ha / Medelfel procent Nbtn lapp 783 5,7 3-867 6,6 5 6,9 8 9,5 0 6,8 39 7,8 405 6,0 8-770 0,7 Nbtn kust 808,6 3-4 4,4 67 5,3 37 9,3 3-33 4,5 4 47, 35 4,5 657,9 Nbtn 359 3, 3-45 3,7 538 4,4 89,7 85 9, 0 6,8 7,7 49 6,0 53 8,5 997 0,7 Vbtn lapp 867 4, 3-669 6, 5 3,3 34 36,8 88 9,5 60 4, 73,7 5-370 0,9 Vbtn kust 33,7-7 5,5 83 7,7 5 7,8 40 3,4 4-36 0, 799,0 Vbtn 380,7-84 4,4 95 4,9 76 5,9 34 36,8 88 9,5 00 0, 734,7 5 6,6 550 0,9 Jmtl Jämt 00 3,4 8-8 6,8 530 6, 33 7,7 74 9,0 57, 54,8 430 3,4 7 3, 3777, Jmtl Härj 68 5,8 3-8,8 38,3 93 8,3 09,8 0 6,3 7 34,3 7-56 0,8 Jmtl 648,9 8-30 5,3 75 5,0 45 6,6 67 3, 68 0,0 64 0,8 50,5 35 0,9 4933 0,8 Vnrl Ång 8,4 6-57 0,4 4 0,0 69 6, 3 4, 4-3 37,8 505,6 Vnrl Medel 503 5,0-9 - 6 5,8 9,0,9-3,3 63 4, Vnrl 685, 8-66 8,3 04 8,4 98 3, 43,9 7-5 4,8 36,7 Gävl Häls 83,3 3-70 7,8 33 9, 0,5-35,6-3 9,9 476,6 Gävl Gästr 95 6,4-9 3, 39 4,5-3,9 8-4 40,9 400 5, Gävl 478, 4-89 5,6 7 7,8 0, - 46 0,5 9-55,0 876,7 Dala S-I 87,6 77 8,7 4-5 - - 4-79 6,0-460 0,8 Dala övr 747,9 8-74 8,4 34 6,4 0 6,9 5 4,9 8 60, 59 0,7 34 3,6 66 8,8 37,0 Dalarna 935, 8-74 8,4 49 6,3 4 7,4 9 38,0 0 54,8 63 0, 3 4,4 68 8,5 83 0,9 Vrml 330,8 9 30,5 8,6 45 9,7 46 4,9-33 3,3 8-54 6,5 744,3 Öreb 575 3,7 9 9,9 37,4 48 5,0 7,6 9 9,6 4-38 9,7 845,0 Vstm 387 4, 9 5,3 4 9,8 7 7,0 4 9,7 7 8,6 5-3 0,4 63,6 Upps 389 5,6 7 5,3 7 0,3 3 8,3 6 9,8 5 9,8 9 56,3 36 0,6 684 3,0 Sthm 6 7,5 3 4,7 06,5 5,9 59,6 7, 6 3,0 36,6 69 4,6 Södm 338 5,5 9, 3 0,0 3, 38 4,0 5 9, 0 5,3 36 7,6 60 3, Östg 590 4,3 5,5 43 8,6 8 0,6 67 0, 4 3, 44,8 4 7,9 046,4 Skbg 397 6,3 30 6, 33 7,7 4 4,7 0 7, 3 8,5 6-47 7,9 840 3,3 Älvs Dals 97 6,8 3-70 6, 8 3, 30 4, 9,6 8 54,0 4,0 347 4,4 Älvs Västg 5 3, 8 5,5 93,9 43 4,0 0 6,4 8 7,3 5-49 7, 768,6 Gtbg 96 5,6 4 7, 74 0,0 7 6,5 09 7, 8 8,7 8 39, 68,5 494 3,0 V Götaland 30,7 75 9,4 550 5,4 0 9,6 60 6,0 49 9,6 7 6,3 76 8, 450,5 Jkpg 703,9 57,0 3 9, 53 3,9 5-8 4,6 5-6 5, 06,7 Kron 658,4 7 6,4 40 5,0 57 3,8-9 3,9-36 5,5 849,7 Kalm 747 3,8 53 5,8 38,6 6 7,3 75 3,5 7 3,8 6-46 9,0 7,4 Gotl 0 8, 6,8 89 0,5 8 6, 3 6,6 3 8,0 6 5,5 0,4 300 4,5 Hall 95 4,5 9 4,8 3 8,7 3 4,0 3 3,0 4 6,3 7 47,0 43 4,3 553,9 Blek 86 5,9 5 8,7 40 5,0 4-3,8 8 8,8 7 38,7 8,0 9 3,8 Skåne 343 4,7 66 9, 53 3,6 5 6,9-0 3,7 9 36,0 0 8,4 097,4 N Norrland 677, 5-9,5 490 3,3 65 0, 0 7,3 309 6,4 7 7,6 363 5,3 04,5 548 0,6 S Norrland 58,6 0 0,8 86 0,8 8 3,9 65 9,4 68 3, 68 0,0 54 6,4 58, 5 3, 8945 0,7 Svealand 54,4 86 9,9 880 4,4 694 4,6 03 6,4 0 36,6 0 54,8 78 6,0 75, 398 6,5 7968 0,8 Götaland 4953,3 383 4,4 857,6 36 5, 363 4,7 0 4,8 80 4,6 568 4,4 8730 0,7 Hela landet 749 0,8 494 3,9 305, 4637, 896 3,5 307 0, 300 5,4 705 3, 4037 4,6 85 3,5 407 0,3 3

Tabell. Landarealen fördelad på ägoslag enligt nationella resp. internationella definitioner. 998-00. Område Ägoslag Ägoslag enligt nationella definitioner enligt inter- Skogsmark Myr Berg Fjällbarr- Övrig mark Totalt ) nationella skog definitioner Areal 000 ha / Medelfel procent N Norrland Skog 677, 890 4,3 00, 4 8, 40 7,4 796,0 Träd- och buskmark 756 4,6 44 7, 4-5 - 89 4,5 Övr mark 843 5,3, - 356 6,8 4, Total 677, 490 3,3 65 0, 0 7,3 40 6,5 9956,9 S Norrland Skog 58,6 40 5, 0,4 39 4,0 34 5, 6506,5 Träd- och buskmark 370 5,6 35 6,6 6 5,8-444 5, Övr mark 347 7,0 8,7-48 6,7 796 4,5 Total 58,6 8 3,9 65 9,4 68 3, 474 6,4 7746,3 Svealand Skog 54,4 57 5,7 38 7,8 6 4,6 60 0,6 5685,3 Träd- och buskmark 04 6,8 4,4 4 - - 6 6,0 Övr mark 3 7, 4 5,3 470 3,4 77 3,0 Total 54,4 694 4,6 03 6,4 0 36,6 54 3,3 7673 0,9 Götaland Skog 4953,3 0 7,3 7 5,9 74 8,0 537, Träd- och buskmark 05 8,3 96 7,8 5-6 5,6 Övr mark 0 8, 96 0,0 90,0 37,8 Total 4953,3 36 5, 363 4,7 3009,9 8650 0,7 Hela landet Skog 749 0,8 678,8 50 4,3 68 0,8 08 5,9 544 0,8 Träd- och buskmark 435 3, 7 6,0 35,7 54 7,5 740,7 Övr mark 54 3,5 59 7,5 4-574,6 686,4 Total 749 0,8 4637, 896 3,5 307 0, 5436,6 3405 0,7 ) Exklusive fjäll och fridlysta områden, se tabell. Uppgifterna framtagna med hjälp av annan datakälla än Riksskogstaxeringen, se Löfgren (998). 4

Tabell.3 Skogsmarksarealen fördelad på ägargrupper. 998-00. Område Ägargrupp Allmänna Aktiebolag Privata Alla Areal 000 ha / Medelfel procent Nbtn lapp 434,0 90 8,8 439,6 783 5,7 Nbtn kust 85 3,0 959 5,9 765 6, 808,6 Nbtn 59 0,7 868 5, 04 5,8 359 3, Vbtn lapp 6 5,7 985 7,3 6 8,3 867 4, Vbtn kust 34 9, 538 7, 740 5,5 33,7 Vbtn 97 4,3 5 5,4 36 4,8 380,7 Jmtl Jämt 00 8,3 987 6, 934 6,0 00 3,4 Jmtl Härj 37 30, 403 8,5 87,3 68 5,8 Jmtl 37 5,6 390 5,0 5,4 648,9 Vnrl Ång 39 9,6 64 6,8 50 7,4 8,4 Vnrl Medel 34, 76 0, 5,6 503 5,0 Vnrl 5 3,9 97 5,6 77 6, 685, Gävl Häls 9,6 564 6,7 57 6,7 83,3 Gävl Gästr 6 3,0 63,7 5,9 95 6,4 Gävl 09 8,9 77 5,8 64 5,9 478, Dala S-I 47 30, 0 0,4 3 36,3 87,6 Dala övr 30 0,9 688 6,0 89 4,8 747,9 Dalarna 77 0,4 798 5,9 860 4,8 935, Vrml 89 7,6 463 7,9 778 4,9 330,8 Öreb 64 0,0 5 8,6 58 7,5 575 3,7 Vstm 4 0,7 3,6 3 7,4 387 4, Upps 55 9,3 70,5 63 9,3 389 5,6 Sthm 54 7,0 3 4,7 76 9, 6 7,5 Södm 5 9, 55 9,5 33 7,3 338 5,5 Östg 73 7, 7,4 347 6,5 590 4,3 Skbg 64 8,3 59 0,9 77 7,7 397 6,3 Älvs Dals 0 48,8 3,4 65 7,9 97 6,8 Älvs Västg 58 6,5 4,6 4 4,3 5 3, Gtbg 5 8,4 3 8, 58 6, 96 5,6 V Götaland 57 0,5 36,6 0 3, 30,7 Jkpg 4,9 85 5,6 57 3,9 703,9 Kron 5 9,4 80 7, 57 3,8 658,4 Kalm 35 4,5 57,8 555 5, 747 3,8 Gotl 3 4,6 3-03 8,9 0 8, Hall 3 8,8 8 3,9 47 5, 95 4,5 Blek 3 8, 8 4, 64 6,7 86 5,9 Skåne 48 3, 6,4 68 5,5 343 4,7 N Norrland 86 8,6 339 3,8 565 3,7 677, S Norrland 97 0,8 3034 3, 480 3,4 58,6 Svealand 63 6,3 90 3,7 68,5 54,4 Götaland 463 6,0 684 5,7 3803,6 4953,3 Hela landet 07 4, 900,0 59,4 749 0,8 5

Tabell.4 Skogsmarksarealen fördelad på huggningsklasser inom ägargrupper 998-00. Område Ägargrupp Huggningsklass A B B+B3 C D D Alla Areal 000 ha / Medelfel procent Nbtn lapp Alla 57 9,6 84 5,8 4 9,5 64 7,9 07,0 384 9,0 783 5,7 Nbtn kust Alla 89,0 08 0,3 4 5,6 68 4,8 99 7,3 309 6,4 808,6 Nbtn Alla 46 0, 9 9,0 833 5,5 33 4,6 406 6,7 69 5,8 359 3, Vbtn lapp Alla 6 4,7 43,4 45 8,0 55 7, 7 0,3 43 8, 867 4, Vbtn kust Alla 64,3 0 9,7 33 6,9 550 4,4 5 7,8 7, 33,7 Vbtn Alla 7 9,6 44 8,3 658 5,7 0 4, 44 7, 65 5,9 380,7 Jmtl Jämt Alla 0,3 43 9,9 457 6, 535 6, 40 8,0 54 5,5 00 3,4 Jmtl Härj Alla 7,3 67 4, 36 0,8 4,7 08,6 67 9,0 68 5,8 Jmtl Alla 49 9, 0 8, 593 5,3 659 5,5 347 6,6 69 4,7 648,9 Vnrl Ång Alla 7,3 87 0,8 5 7,3 40 5,3 6 9, 6 6,8 8,4 Vnrl Medel Alla 4 9, 47 3,8 9,7 6 8,9 40 6,8 0, 503 5,0 Vnrl Alla 96 9,8 34 8,5 37 5,9 58 4,5 65 8, 338 5,7 685, Gävl Häls Alla 7 0,3 8 0,0 08 6,3 447 4,6 3 8,4 5 5,9 83,3 Gävl Gästr Alla 7 9,6 5 4,8 38 3,8 45 9, 30 5,5 50 4,4 95 6,4 Gävl Alla 87 9, 97 9,3 46 5,7 59 4, 53 7,4 30 5,5 478, Dala S-I Alla 6-9 4,0 53 8, 38 9,5 5, 50 0,5 87,6 Dala övr Alla 67 0,7 0 8,8 375 5, 53 4, 8 6,7 48 4,4 747,9 Dalarna Alla 7 0,7 30 8,3 49 5,0 569 4, 03 6,6 53 4,5 935, Vrml Alla 58 0,7 84 8,8 48 5,8 56 4,3 05 8, 73 6, 330,8 Öreb Alla 8 7,4 3 3,8 0 8,3 37 5,9 8 9,5 97 8,3 575 3,7 Vstm Alla 5 5,4 5 6,6 68 9,5 36 7,3 47,7 84 9,4 387 4, Upps Alla 5 9,8 4 7,8 6,5 45 7,6 47 3, 95 9, 389 5,6 Sthm Alla 5 0, 3,9 45,4 93 0,0 4 5,8 7 0,5 6 7,5 Södm Alla 6,4 4 3,7 49,4 6 7,3 43 3,0 53,4 338 5,5 Östg Alla 7 4,9 34 3,9 99 8,9 49 5,9 53 0,6 7 7,6 590 4,3 Skbg Alla 7, 30 6,0 63 0,8 64 7,9 48,9 74, 397 6,3 Älvs Dals Alla 0 3,7 5,0 5,0 73 9,5 4, 4,8 97 6,8 Älvs Västg Alla 0 8,6 5 5,5 74 8,9 6 5,4 58 0, 9 6,7 5 3, Gtbg Alla 9 8,5 8 0,7 9 3,6 93 7, 3,8 34 0,7 96 5,6 V Götaland Alla 57 0,6 75 9,4 7 5,5 545 3,7 39 6,8 78 4,9 30,7 Jkpg Alla 8 4,7 46,3 0 7,5 74 4,8 76 9, 76 5,9 703,9 Kron Alla 0 6, 38,6 89 8,5 84 4, 8 9, 46 6,6 658,4 Kalm Alla 38,4 45 3, 8, 5 5,9 3 8,5 88 6,7 747 3,8 Gotl Alla 6 33,0 4-5 9,6 39, 0, 45 0,8 0 8, Hall Alla 0 8,6 4 7,8 40 0,0 43 6,0 30,5 57 9, 95 4,5 Blek Alla 4 6,8 7 7,4 3 4, 87 8, 7 3,0 38,7 86 5,9 Skåne Alla 3 8,7 8,9 34,9 79 5,9 7 3,3 78 7,9 343 4,7 6

N Norrland Allmänna 4-30 4,5 37 4,5,8 4 5, 7,9 86 8,6 Aktiebolag 8 0,7 55 8,8 86 5,9 83 4,8 337 7,6 536 6,5 339 3,8 Privata 40 9,7 5 9,0 49 6,0 9 5, 35 6,9 50 6,3 565 3,7 Alla 7 7,0 437 6, 49 4,0 44 3, 830 4,9 38 4, 677, S Norrland Allmänna 3,5 9 3,7 64 6,5 88 7, 33,7 8 4,8 97 0,8 Aktiebolag 7 9, 54 7, 683 5, 007 4,5 330 6,5 63 5, 3034 3, Privata 94 7,5 68 8, 463 5,4 735 4,6 30 6,5 68 5, 480 3,4 Alla 33 5,6 44 5, 3,4 83,8 666 4,3 330 3, 58,6 Svealand Allmänna 0 9,4 40 4,8 7,0 08 8,0 70,3 68 9,5 63 6,3 Aktiebolag 5,8 34 8,3 369 5,9 76 4,6 05 7,4 38 6, 90 3,7 Privata 49 6,8 48 7, 56 4,3 935 3,5 75 5, 657 4,0 68,5 Alla 0 5,7 3 4,9 0 3,0 905, 550 3,7 06,8 54,4 Götaland Allmänna 6 9,0 8, 74 0,7 07 7,3 47, 97 8,9 463 6,0 Aktiebolag 9 9,9 46,6 8,6 30 6,6 70 0,8 08 9,5 685 5,7 Privata 68 5,8 05 5,5 536 3,5 57, 440 4,0 99,8 3805,6 Alla 04 5,3 73 4,8 73 3,0 053,8 557 3,4 33,4 4953,3 Hela landet Allmänna 6,6 0, 40 6,9 74 5,4 9 8,5 67 6,3 07 4, Aktiebolag 35 5,9 689 4,6 036 3, 337,6 94 4,0 656 3,3 900,0 Privata 65 3,7 67 3,7 008,4 48,8 368,8 74, 53,4 Alla 08 3,0 47,7 4445,8 83,3 603, 4987,6 749 0,8 7

Tabell.5 Skogsmarksarealen fördelad på beståndstyper inom ägargrupper. 998-00. Område Ägargrupp Beståndstyp Tall Gran Cont Barrbl Bland Löv Ädel Slh=0 Alla Areal 000 ha / Medelfel procent Nbtn lapp Alla 064 6,8 0,7 56,0 4 9,3 50,5 58 6,9 30 7,6 783 5,7 Nbtn kust Alla 978 3,9 39 9,0 8 9,4 306 5,7 85 7,8 9,3 50 3,6 808,6 Nbtn Alla 04 4,0 34 8,4 84 5,4 530 5, 335 7, 80 8,3 80 3,4 359 3, Vbtn lapp Alla 797 7, 53 8,8 53 0, 05 0,6 6 0,4 8 6,8 38 9,5 867 4, Vbtn kust Alla 684 4, 83 8,5 7 5,7 39 5,9 96 9,7 48 5,0 46 3,9 33,7 Vbtn Alla 48 4,3 74 6,9 70 6,4 443 5,8 59 7,5 9,0 84,6 380,7 Jmtl Jämt Alla 486 7,0 788 5,3 3,3 56 7,0 79 8,3 90,4 89,4 00 3,4 Jmtl Härj Alla 386 7,9 99,5 37 0,3 55 6,7 3 9,4-7 5, 68 5,8 Jmtl Alla 87 5,3 886 4,9 69 9,9 3 6,4 0 7,6 0 0,7 06 0,4 648,9 Vnrl Ång Alla 36 5,9 374 5,5 36 0,8 6,7 94 9,9 55 5,0 50 4,0 8,4 Vnrl Medel Alla 8 0,9 86 8,9 33,8 78 9,6 49 4,4 9 8, 6,3 503 5,0 Vnrl Alla 479 5, 560 4,7 69 5,4 90 5,5 4 8, 83,6 6,4 685, Gävl Häls Alla 54 4,8 44 6,9 9,4 50 5,4 68 0, 3 4,4 46 3, 83,3 Gävl Gästr Alla 3,3 60,0 7 0, 3 9,5 7,0 4,7 95 6,4 Gävl Alla 68 4,5 304 6,0 9,4 3 4,8 9 9, 48, 58,6 478, Dala S-I Alla 44,9 4 5,9 4-8 - 3,5 5-87,6 Dala övr Alla 896 3,4 384 5,9 7-30 5, 64,0 5 3,3 44 3, 747,9 Dalarna Alla 040 3,4 398 5,7 30,3 309 5, 76 0,5 5 3,3 49 3, 935, Vrml Alla 434 5,6 45 5, 9 5,5 38 5,6 96 9,3 63 0, 38 3, 330,8 Öreb Alla 79 8, 89 7, - 0 8,0 4 3,6 46,8-3 0,4 575 3,7 Vstm Alla 3 9,5 9 9,4 83 8,3 33 5,4 35 5, - 3 0,5 387 4, Upps Alla 9 9,5 0 9,3 8 0, 34 3,7 33 3,0 -, 389 5,6 Sthm Alla 7,9 67,4 5,4 36 3,9 3 7,0 4-9 7, 6 7,5 Södm Alla 0,0 07 0,0 5, 30 4,5 6 5,5-5,9 338 5,5 Östg Alla 07 6,9 65 7,7-03 7,6 46,8 45,5 6-8 8, 590 4,3 Skbg Alla 98,6 40 9,3 53 3, 39 3,5 50, 8-9 33,4 397 6,3 Älvs Dals Alla 39 6,5 89 0,0 3 4, 8 7, 0,9 0-8 7,4 97 6,8 Älvs Västg Alla 65 0,7 67 5,5 86 9, 43,7 39,5 9 7,9 4,4 5 3, Gtbg Alla 5 0,4 57 9,9 3, 8 3,9 5,6 8,0 7,9 96 5,6 V Götaland Alla 54 6, 553 4, 00 5,9 7 7,0 6 7,0 5 7,4 36 3,9 30,7 Jkpg Alla 76 8, 96 5, 3 8,0 48 0,9 44,4 6-0 7, 703,9 Kron Alla 8 9,0 97 4,7 0 7,6 47,6 5, 0 7, 4 9,9 658,4 Kalm Alla 5 7,0 7, 3 8,3 56 0, 54,0 36 5,5 6 4,9 747 3,8 Gotl Alla 9 9,3-4 6,3 3 - - - 5-0 8, Hall Alla 47 0,5 47 6,6 6,4 0 3, 3,8 8 7,3 5 6,8 95 4,5 Blek Alla 5 8,5 94 8,4 8 5,9 5 5,9 7 6,5 3 7, 4-86 5,9 Skåne Alla 37,9 33 7, 5 7, 6 5,3 56 8,9 75 9, 0,9 343 4,7 8

N Norrland Allmänna 40 0,3 08 5,5 7-86 4,8 8 6,8 9,6 3-86 8,6 Aktiebolag 908 4,6 398 7,8 33,5 505 5,8 67 8, 3,4 67 3,7 339 3,8 Privata 3 4,8 449 7,8 5 7,5 38 6, 45 7,5 67 9,7 94,6 565 3,7 Alla 353,9 055 5,4 54, 973 3,9 594 5, 309 7,0 64 8,8 677, S Norrland Allmänna 4 5,5 90 6,6 5-4 7, 8,4 9-9 - 97 0,8 Aktiebolag 90 4,4 777 4,8 37 8,5 454 5,0 97 7,8 88,6 90 0, 3034 3, Privata 664 5, 883 5,0 5 9,5 46 5,4 7,0 35 8,5 6 9, 480 3,4 Alla 978 3,0 750 3, 67 7,8 9 3, 436 4,8 3 6,7 5 6,7 58,6 Svealand Allmänna 30 8,4 33 9,8-99 9,7 40 3,5 3 5, - 5,4 63 6,3 Aktiebolag 860 4,9 5 5,6 7,9 38 5,4 9 9,5 48,5-36 5, 90 3,7 Privata 96 4,0 757 3,9-490 4,3 7 5,8 99 6,0 6-94 8,6 68,5 Alla 085,4 4,8 9,9 97,9 348 4,7 77 5, 0 5,7 45 7,0 54,4 Götaland Allmänna 4 9,7 53 8, 63, 9 4,8 36,6 8 4,9 3,4 463 6,0 Aktiebolag 59 7,8 7,7 0 9,3 40,9 6 5,7 5 3, 3 4,6 685 5,7 Privata 796 3,5 53,4-550 3,6 99 4,4 365 4, 58 6,6 3 7, 3805,6 Alla 97,9 899, - 73 3,0 368 3,9 47 3,8 0 5,9 38 6,5 4953,3 Hela landet Allmänna 977 5,5 584 6,8 5-88 6,5 69 9,4 05 9,0 30 4, 39 4,5 07 4, Aktiebolag 47,7 98 3, 386 6,9 397 3,0 595 4,8 74 6,5 7,7 06 7,0 900,0 Privata 3589,3 363,0 43 5,3 848,4 98 3, 866 3, 63 6,5 48 4,6 53,4 Alla 8783,5 65,6 444 6, 3534,7 745,5 46,7 0 5,7 673 3,7 749 0,8 9

Tabell.6 Skogsmarksarealen fördelad på åldersklasser inom ägargrupper. 998-00. Område Ägargrupp Beståndsålder 0-3- - - 3-4- 6-8- 0- - 4- Alla Areal 000 ha / Medelfel procent Nbtn lapp Alla 40 3,5 84 5, 77,7 63 3,3 83,3 74 0,8 0,6 40,4 4,6 60,3,5 783 5,7 Nbtn kust Alla 67,5 9 0, 07 8, 73 8, 5 0, 80 7,3 8,0 7 8,3 74 7,5 34 8,7 9, 808,6 Nbtn Alla 07,8 03 8,7 384 7,3 335 7,7 335 8, 554 6,5 4 7,0 3 7, 37 7,0 94 7,3 340 8,4 359 3, Vbtn lapp Alla 58 5,3 59 0,7 3 0, 43 3,3 66,8 56 9, 8,4 73 9,9 0, 0, 60,5 867 4, Vbtn kust Alla 63,3 0 9, 3 8,6 05, 88 0,4 78 7,6 9 6,7 49 8,4 9, 0 9,3 53 4,0 33,7 Vbtn Alla 9,4 79 7, 355 7, 47 9,0 54 8,5 435 6, 309 6,3 3 6,6 3 7,7 3 7,4 9,3 380,7 Jmtl Jämt Alla 0,4 68 9,0 70 7, 05 8,6 44,3 57 9,4 4 0, 8 9, 8 7,7 0 7,7 3 8, 00 3,4 Jmtl Härj Alla 6 0, 64 4, 88,6 49 8,9 9 7,8 39 0, 5 9,5 64 4,3 97,9 97,6 60 4,9 68 5,8 Jmtl Alla 36 9, 33 7,6 358 6, 53 7,9 63 0,5 95 8,5 49 9, 46 7,7 35 6,6 37 6,4 73 7, 648,9 Vnrl Ång Alla 63 3,0 8 8,9 55 8,8 9,6 04 0,9 6 9,9 0 9,7 9,8 4 7,8 8, 48 4,8 8,4 Vnrl Medel Alla 7, 67,0 76 3,6 7 3, 3 8,0 46 6,4 36 4,9 50 6,4 53 6,5 36 3,9 9,9 503 5,0 Vnrl Alla 80, 85 7, 3 7,4 9 7,8 36 9,3 6 8,5 46 8, 73 8,4 94 7, 8 8,8 67,4 685, Gävl Häls Alla 56,8 6 7,9 5 8,3 55 8,0 9, 30 8,5 3 7,8 4 7,7 5 8,5 77 0,6 30 5,3 83,3 Gävl Gästr Alla,9 5 0,4 6 4,5 8 7,5 35 4,4 64, 37 5,5 33 5,0 5,9 9 9,3-95 6,4 Gävl Alla 68 0,5 5 7,4 4 7,3 83 7,3 47 7,7 94 7,0 59 7,0 75 6,9 40 8, 87 0,0 3 5,0 478, Dala S-I Alla 8-4 3,4, 8,8 8 - - 0-9 3,4 8 8,6 33,0 30 6,5 87,6 Dala övr Alla 60,0 55 7, 4 6,3 87 7,0 3 8, 83 7,0 40 7,6 83 7,4 96 6,6 58 7,5 3 9,4 747,9 Dalarna Alla 68,8 68 7, 6 6, 5 6,7 40 8,0 94 6,8 50 7,3 0 7,3 3 6,5 80 7,7 43 9,3 935, Vrml Alla 48,5 8 7,5 56 7, 60 7,4 88 6,4 4 6,6 9 8, 33 8,6 89 9,8 6 4, 34 6,4 330,8 Öreb Alla 7 7,9 49,5 63,6 95 9,7 84 9,6 7 0,5 93 8,7 49,8 35 3,9 5 0,8 3-575 3,7 Vstm Alla 8 7, 47, 48,7 40, 3 6, 48,7 6 0,5 48, 3 5,9,7 4-387 4, Upps Alla 4 9,5 39 5, 4 3,7 33 4,0 40 3,5 63 0, 63,6 5 3, 3 5,6 8 7, 4-389 5,6 Sthm Alla 5, 8,8 3 4, 6 6,9 9, 33 4,7 4 3, 33 5,4 0 9,5 4 9,5 7 3,7 6 7,5 Södm Alla 3 5,0 30 7,0 35 3,9 4 3,4 4 4,8 6 0,8 67 9,5 8 6, 3 3, 3-3 - 338 5,5 Östg Alla 0 7, 6 0,9 75 9,6 78 9,8 78 9,4 87 8,5 79 9,3 58, 7 5,8 7 0, 8 7, 590 4,3 Skbg Alla 8,0 49,9 5,5 4 3,0 53,8 6 0,9 63,5 33 6, 8,5 8-3 - 397 6,3 Älvs Dals Alla 8 7,4 3 6,0 38 4,4 9 5,8 7, 6,3 8 7,7 5 8,8 3 0,8 8 30,9-97 6,8 Älvs Västg Alla 4, 45,6 60 9, 6,0 55 0,5 77 9,0 05 7,8 6, 3 4,4 8 - - 5 3, Gtbg Alla 7,0 9 4,6 7 6,7 3,7 8 5,6 46 0,0 35, 4,7 7, 3 - - 96 5,6 V Götaland Alla 40,8 35 6,9 67 6,3 53 6,7 48 6,8 07 5,5 5,4 3 7,4 74 9,3 6 6,8 8-30,7 Jkpg Alla 5 5,5 75 9,5 65 8,9 70 9,6 76 8,5 00 7,5 8 6,9 9 8, 55 0,8,4 7-703,9 Kron Alla 7 8,8 6 9,5 55 0,7 80 8,9 7 9,7 0 6,9 9 6,9 84 9, 3 4,7 8 - - 658,4 Kalm Alla 30 3,7 7, 9 8,8 7 0, 66 0,6 05 8,5 34 7,6 9 9,5 65,5,7 7-747 3,8 Gotl Alla 5-5 3,,8 0,0 6 5,0 0,4 5 7,6 9 6,5 7,6 4 8,6,7 0 8, Hall Alla 6 4, 9,9 8,6 33, 7,5 63 8,4 65 8, 30,9 0 9,9 3 - - 95 4,5 Blek Alla 4-0,7 8 5,9 4 4, 7 6,8 37, 49 0,3 8 5,8 7 3,8-0 - 86 5,9 Skåne Alla 3 9,0 6 4, 4, 30,3 53 9,0 80 7,7 55 8,7 36,0 8 5,9 0,0-343 4,7 30

N Norrland Allmänna 6-9 4,7 67 8,4 50 3,6 77, 8 7,6 55 7,4 75 6,4 0 7,8 7 4, 56 4,5 86 8,6 Aktiebolag 09,3 66 8, 43 7,3 337 8,4 357 8, 58 6,8 34 7,3 8 7,6 77 7,7 35 8,6 30 9,3 339 3,8 Privata 3 0,3 87 8, 4 7,7 95 8,4 55 9, 380 6,6 36 7,3 78 7, 59 7,5 64 7,7 67 0,5 565 3,7 Alla 9 7,4 48 5,6 739 5, 583 5,9 589 5,9 988 4,5 7 4,8 633 4,9 639 5, 66 5, 55 6,3 677, S Norrland Allmänna 0 -,7 36 9,5 9,7 8,6 34,9 7 5,4 5,8 30, 3,3 34 9,8 97 0,8 Aktiebolag 7 8,9 303 6,5 44 6,0 364 6,5 39 8, 77 7, 7 7,4 34 6,6 337 6,6 49 7, 8 8,7 3034 3, Privata 47 8,5 45 6,7 7 6,5 35 7,5 78 7,8 40 6,7 0 6,8 55 6,9 9 6,4 4 7, 57 9,4 480 3,4 Alla 85 6,0 569 4,4 73 4, 69 4,5 445 5,4 55 4,6 454 4,7 594 4,5 659 4,3 5 4,7 37 5,9 58,6 Svealand Allmänna 0 9,4 50 3,7 7,0 8, 5 3, 7,7 83, 58,4 6,7 5 5,8 35 7,6 63 6,3 Aktiebolag 50 3,0 70 7,3 4 7, 40 6,8 5 6,5 35 6,8 95 7, 98 8,0 56 8,4 93,6 7 5,6 90 3,7 Privata 8 7,8 54 5,7 34 5,0 89 5,4 43 5,6 379 4,8 36 4,8 90 5,5 7 6, 47 7,8 93 9,6 68,5 Alla 88 6,3 474 4,0 637 3,6 60 3,8 545 3,8 685 3,5 604 3,5 546 4, 434 4,4 9 5,9 98 7,5 54,4 Götaland Allmänna,4 40 4,9 55, 5,5 64 0,5 77 0,4 73 9,9 4,5 3 7, 7 8,7 6-463 6,0 Aktiebolag 7,8 74 0,8 89 0,0 03 9,3 00 9, 03 9,0 88 0,0 6,8 3 5,8 9 7,6 8-685 5,7 Privata 3 6,5 36 4, 387 4,0 393 4, 379 4,0 69 3, 74 3, 456 3,9 44 5, 79 8,9 3 3,0 3805,6 Alla 6 6,0 476 3,7 53 3,4 548 3,4 543 3,4 80,7 875,7 559 3,5 300 4,7 05 7,7 45, 4953,3 Hela landet Allmänna 48 3,3 4 8,9 9 7,7 8,3 9, 6 7,6 9 6,9 99 8, 7 9,8 7 9, 3 0,6 07 4, Aktiebolag 304 6,0 83 4,0 86 3,8 045 4,0 947 4, 43 3,9 840 4, 853 4, 803 4, 586 5,0 490 5,9 900,0 Privata 50 4, 047,9 4,8 3 3,0 955 3,0 68,4 586,5 79,8 03 3, 73 4, 448 5,6 53,4 Alla 86 3,3 00, 638, 370,3 3,4 3034,0 655,9 33, 03,4 534,9 68 3,8 749 0,8 3

Tabell.7 Skogsmarksarealen fördelad på boniteter inom ägargrupper. 998-00. Område Ägar- Bonitet (m³sk/ha, år) Mdlbonitet grupp 0- - 3-4- 5-6- 7-8- 9-0- - - Alla m3sk medel Areal 000 ha / Medelfel procent /ha fel % Nbtn lapp Alla 49 8,6 984 6,4 340 9,8 3 3, 9-783 5,7,4, Nbtn kust Alla 35 0,7 609 4,8 67 4,4 343 7,0 40 6,3 5 - - - 808,6 3,, Nbtn Alla 554 7,0 593 4,3 0 4,4 375 6,7 49 5,8 5 - - - 359 3,,8 0,8 Vbtn lapp Alla 63,3 744 5,9 705 6,0 9 0, 0-6 - - 867 4, 3,0, Vbtn kust Alla 40 3,7 6 6,9 530 4,0 3 6, 3 9, 9,7 7-33,7 3,7,0 Vbtn Alla 03 9,4 006 4,7 35 3,8 55 5,5 5 8,7 4, 9-380,7 3,3 0,8 Jmtl Jämt Alla 55 5,8 373 6,4 835 4,6 643 5,6 83,8 0,9 4-4 - - 00 3,4 3,7 0,9 Jmtl Härj Alla 67 3,8 78 7,4 84 9,4 8 5,0 4 3,0 - - 68 5,8,9, Jmtl Alla 0,4 65 4,8 08 4, 75 5, 97,9 4 9,8 5-4 - - 648,9 3,5 0,8 Vnrl Ång Alla 4 7, 5 9,6 439 5, 360 5,3 94 8,8 36 7,4 9-5 - 8,4 4,,3 Vnrl Medel Alla - 47 5, 5 9,9 84 8,0 05,5 30, 5-3 - - - 503 5,0 4,4,6 Vnrl Alla 5 5,4 7 8, 564 4,6 544 4,4 99 7,0 66 3,5 5, 8 - - - 685, 4,,0 Gävl Häls Alla 9 5, 6 3, 73 8, 33 6,7 367 4,8 75 7, 5 9, 33 6,4 4 - - 83,3 5,3, Gävl Gästr Alla - 8-4 6, 3 5, 57, 66 3, 80 0,3 33 5,6 0 3, - 95 6,4 6,4,7 Gävl Alla,6 69, 97 7,5 46 6,5 45 4,5 4 6,3 05 6,9 65,3 5 5,0 3-478, 5,5,0 Dala S-I Alla 55 8,3 95 4,3 7 4,0 0-87,6,3 4, Dala övr Alla 43 5,4 7 7,7 3 5,6 74 5,4 394 4,8 6,9 0 8,4 79,6 7 8,0 5,0 - - 747,9 5,,4 Dalarna Alla 98,3 67 7, 349 5,5 84 5,4 394 4,8 6,9 0 8,4 79,6 7 8,0 5,0 - - 935, 4,9,4 Vrml Alla 5 3, 5,9 35 9, 35 8,8 43 5,9 79 7,0 56 6, 54 7,6 07 0,0 35 5, 0,9 9 4,8 330,8 6,5,3 Öreb Alla 3-4,0 6 6,8 3 7, 76 0,8 90 9, 87 8,9 04 8,6 45,6 54,6 33 6,5 8 9,5 575 3,7 7,7,5 Vstm Alla 6-5, 0 7,3 6 9,3 46 3,3 5,5 6 9,8 99 8,5 39,8 5 5,8 9 7,8-387 4, 7,4,7 Upps Alla 5 -,6, 46,0 46 3,6 78 0,6 99 9,5 45,5 40 3, 4 - - 389 5,6 7,7, Sthm Alla 3-4,3 0 7,4 43 4,4 3 7,4 38 4, 49 3, 3 6,3 33 6, 9 5,9-6 7,5 7,6,6 Södm Alla 7-6,7 5 0, 46 3,0 30 3,6 46, 37 3,8 43,6 65 0,5 5 7,6 9 6,3 338 5,5 8,,7 Östg Alla 4,6 9 6,4 4,6 0 8,0 6 0, 5,8 6 0,5 59,5 9 9, 54, 8 6,3 590 4,3 8,0,4 Skbg Alla - 7-5 30,6 5,0 8 6,9 36 5,5 49 3, 58 4,6 44 3,8 66,3 5 3, 6 7,4 397 6,3 8,7,8 Älvs Dals Alla 0 - - 3 3, 8 5,4 9 5,4,4 0 6,4 39 5,0 7 5, 33 4,9 9,4 4-97 6,8 8,,0 Älvs Västg Alla 0-3, 5 9,0 4 0,9 47 3, 46 3, 40,9 7 9,5 67 0,6 7 7,3 6 0,8 9 6,0 5 3, 8,8,3 Gtbg Alla 0-4 - 6 8,0 6 5, 34 0,7 8 3,7 4 8, 9, 8, 35,4 9 3,3 6 7, 96 5,6 8,0, V Götaland Alla - 6 5, 60,5 53 0, 37 7,0 0 8, 4 7,4 80 7,0 50 6,9 5 5, 43 7,0 76 9,6 30,7 8,5 0,9 Jkpg Alla 4-4 9,5 7 6,5 3 8,4 69 0,5 87 8,7 73 9,8 96 8,4 65 8,9 39 7,6 74 0,3 3 4,9 703,9 8,4,3 Kron Alla 7, 5 9,4 3 4,9 47,3 6 9,7 56,5 80 9,5 6 9,7 67 6,3 94 8,4 4,0 658,4 9,0, Kalm Alla - 3, 36 5,0 55,5 98 9, 7, 75 0, 50 3,6 4,6 50 7,8 00 9,8 54,6 747 3,8 8,4,5 Gotl Alla 4-8 7, 6 9,8 9,9 3 8,0 5 4,9 3 - - 0 8, 4,,3 Hall Alla 0-9,3 8, 6 6,4 3 3, 6 5,3 6 6, 4,3 6 6,3 66 8, 73 8,3 4 0,7 95 4,5 9,7,3 Blek Alla - 3-5 34,6 8 3, 6 3,4 0,5 0 3, 4-6 4,5 53 0,0 60 9, 86 5,9 0,8,3 Skåne Alla 5 3,3-3 - 7,7 3 8,0 8 7,0 8,9 6 5,3 9,0 0 7,7 47 6,4 343 4,7,4,0 3

N Norrland Allmänna 88 3,5 403 0, 65,3 40, 5 30,6 - - - 86 8,6,6,3 Aktiebolag 30 8,3 339 5,0 03 4,7 459 6,5 63 4,0 4-3 - 339 3,8 3,0 0,7 Privata 58 0, 857 5,4 879 4,7 47 6,3 3 9,8 4 4,0 7 - - 565 3,7 3, 0,8 Alla 756 5,7 599 3, 46,9 96 4,3 0 7,6 30 9,3 - - 677, 3,0 0,6 S Norrland Allmänna 5 8,7 65 7,5 90 4,6 56 6,8 4 7,7 3 4,0 33, - 0-97 0,8 3,9,5 Aktiebolag 94,0 53 5,8 965 4,5 8 4,8 368 5,8 48 8,9 9 0,4 3 6,5 7 - - 3034 3, 4, 0,7 Privata 40 6, 34 7,0 75 5,0 647 5,3 4 6, 70 8, 9,5 43 5, 8 3,5 - - 480 3,4 4,4 0,6 Alla 49 9, 89 4,0 779,9 55 3, 8 3,7 33 5,5 5 6,5 77 0,4 6 3,6 3 - - 58,6 4, 0,5 Svealand Allmänna 30 3,8 66 4,3 0,0 78,7 89 0,7 6,6 67, 54,8 38 4,6 3 6, 6,3 6-63 6,3 5,8, Aktiebolag 59 6,4 57 0,6 8 7,4 93 7,3 336 5,7 60 6,4 95 6, 0 7,3 86 0,4 63,7 8 0, 5,7 90 3,7 6,0 Privata 34 8,5 35 9,0 50 6,8 33 6,0 467 4,7 39 5,4 407 5,0 368 5,0 3 6, 69 6,7 65,0 6,6 68,5 6,7 0,7 Alla 0,5 358 5,8 570 4, 505 4, 893 3, 640 3,7 768 3,6 6 3,7 337 5,0 63 5,3 94 8,9 4, 54,4 6,3 0,6 Götaland Allmänna - 9 6, 9 7,9 5 5,9 50 3,4 40,6 46 3, 46 3,4 34 4, 69 0,9 58 0,9 54 0,8 463 6,0 8,6, Aktiebolag - 0 8, 4 3,8 54,8 94 9,3 78 0,9 80 0,0 70,0 54,3 0 9,9 56,9 34 4,3 685 5,7 7,8, Privata 8 4, 8 8,4 7 6, 34 7, 37 4,3 34 4,6 300 4,9 394 4,5 35 4,5 748 3, 578 3,5 39 4, 3805,6 8,9 0,5 Alla 0,8 0 7,3 4 5,4 5,7 55 3,7 43 3,9 47 4, 50 3,8 403 4,0 90,8 693 3, 479 3,7 4953,3 8,7 0,4 Hela landet Allmänna 35,4 544 8,0 385 7, 00 8, 96 7,4 7 8,5 7 8,7 03 9, 7 0, 00 9,0 69 0, 60 0,4 07 4, 4,9 0,6 Aktiebolag 464 6,4 08 3,7 47 3,0 58 3,4 86 3,6 500 4,6 470 4,7 303 5,7 47 7,7 68 7,5 74 0,3 49,0 900,0 4,4 0,4 Privata 340 8, 388 3,8 05,9 44 3,3 37,8 87 3, 834 3,3 806 3,3 537 3,6 98,9 643 3,4 4 4,0 53,4 6, 0,3 Alla 039 4,5 3959,4 4837,8 359, 430,0 433,4 43,5,6 756 3, 86,5 787 3,0 5 3,5 749 0,8 5,3 0,3 33

Tabell.. Virkesförrådet fördelat på trädslag. Alla ägoslag. 998-00. ) Inkl. contorta ) Alla lövträdslag som ej särredovisas. Område Trädslag Tall Gran Björk Asp Al Ek Bok Övr löv Torra+Vindf Alla milj m³sk / Medelfel procent Nbtn lappm 79, 6,8 30,4 9, 7,4 8,0 0,9 37,7 0, 4, 0,8,5 5,5,3 34,3 6, Nbtn kustl 88,6 4,3 36,9 5,3 9, 4,9,3 6,3 0,6,0, 7,0 4,8 7,0 63,4 3,4 Nbtn 67,8 3,9 67,3 5, 46,5 4,3 3, 5,9 0,7 9,5,9 3,6 0,3 6,9 97,8 3,3 Vbtn lappm 63,8 7,5 68, 8,0 4,5 6,5 0,6 33,4 0, 34,6, 0,3 5,3,0 63,6 4,9 Vbtn kustl 8, 4,3 46,0 6,,7 6,4,0 7,8 0,4 33,8 0,6 6,5 3,0 0, 54,9 3,7 Vbtn 45,0 4, 4, 5,4 47, 4,6,6 6,7 0,6 5,4,8 6, 8,3 8,5 38,5 3, Jmtl Jämt 75, 7,0 30,8 5, 3,9 5,0,4 9,8,3 9,6, 3,0 8, 8,8 5,0 4, Jmtl Härj 39,3 8,9 7, 9,8 5,7 0, 0,3 4,4 0, 4,8 0, 6,,8, 64,4 6,6 Jmtl 4,5 5,5 47,8 4,8 37,6 4,5,7 7,9,4 8,6,4, 0,0 7,6 35,5 3,6 Vnrl Ång 49,3 5,4 74,6 5,5 8, 5,4, 6,,5 8,3,8 7,6 5,0 9,3 53,7 3,6 Vnrl Medel,3 0, 38, 8,4 8,8 9,0,3 33,7,7,4,0 0,9,8 6,3 75,0 6,4 Vnrl 70,6 4,8,7 4,6 7,0 4,7 3,5 0,7 4, 3,9,8 3,5 7,8 8,4 8,7 3, Gävl Häls 84, 4,0 59,8 5,5 3,7 6,6, 4,,3 5,0 0,7 4,3 3,8 0,8 65,6 3,4 Gävl Gästr 3,0 8,4 8, 9,7 5, 9,3, 33, 0,7,7 0,0-0,3 45,9 0,8 0,0 49,0 7,0 Gävl 07, 3,6 78,0 4,8 8,8 5,4 3, 9,5,0,3 0,0 -,0 6, 4,6 9,6 4,6 3,0 Dala S-I 9, 5,5,4,8, 7,9 0,0-0,5 44,8 3,4 3, Dala övr 4,5 3,6 89,7 4,8 7,7 5,5,4 4,8, 6,0 0,0 -,0 9,0 4,9 6,4 30,5,8 Dala 3,8 3,5 9, 4,7 8,8 5,3,4 4,8, 6,0 0,0 -, 8,5 5,5 7, 43,9,8 Vrml 73, 4,6 9, 5,,3 5,,3,7,9 8, 0, - 0,9 6,7 3,7 7,8 96,5 3,5 Öreb 3,4 6,4 47, 6,0,4 8,3, 0,7,4,3 0, 36,9 0,0-0,8 4,0,6 0,8 97, 4,4 Vstm 6,9 8,0 4,7 7,9 6,4 9,,9,5,0,9 0,6 59,8 0,7 8,7, 4,4 63,4 5,3 Upps 9, 8,3 4,7 8,0 6,8 0,7,4 8,8,5,8 0, 44,4, 8,4,6 9,8 67,4 6,3 Sthm 8,3 9,5 5,9 0,9 5,3 0,,7 0,,3 9,, 3,8,7 5,0 0,8 6,3 47, 7,9 Södm, 8,,4 8,8 5,9 9,6,0 7,,0,3 0,8 33,6 0,0-0,9 8, 0,8 9,6 57,0 6, Östg 39,9 6,0 36,6 7,3 8,8 7,7,9 6,4,4 8,,6 7,7,4 8,4,5,0 95, 4,9 Skbg 4,0 0,3 3,0 8,9 9,0 9,4,7 9,, 6,0,5 30,3 0,0 -,5 3,3,0 6,3 7,8 7,0 Älvs Dals 7,8,6 6,7,5 3,9,3, 5,0 0, - 0, 34,0 0,3 9,6 0,7, 30,9 8,4 Älvs Västg,9 7,0 57,5 5,8 0,0 6,7,0 5,0,6 5,5,7 4,9 0,3 -,4 8,3,7,5 98, 4, Gtbg,7 7,6 5,7 9,5 5,4 8,4,3 7,8, 8,7,8 9,6 0,3 54,4,0 8,,0 3,3 39,4 5,9 V Götaland 66,4 4,9,9 4, 8,3 4,5 5,3 0,8 4,8 5,3 5,3 3,8 0,6 4,8 4, 4,0 4,4 7,3 4,3 3, Jkpg 39, 5,9 66,6 5, 0,8 5,9, 7,8,8 0,,5 8,5 0,3 -, 7,5,8 9,0 6,3 3,6 Kron 3,6 6,0 68,4 4,9,5 6,,6 5,6,7 3,9,8 9,4 0,9 4,8 0,9 4,8, 4,,6 3,3 Kalm 48,0 5,9 54,4 6,9 0, 7,8,6 6,6, 5,5 7,,6 0,4 -,8 5,9,8,3 9,5 4,4 Gotl,6 9,0,8 5,4 0,6 9,0 0,0-0,0-0,4 8,7 0,5 9,5 0,3 9, 5, 8,6 Hall, 8,6 35,0 7,7 6,0 7,7 0,6 30,0 0,9 0,6,5 7,, 8,8 0,9,9 0,9,8 60,9 5,5 Blek 5,6,,3 9,5 3,7, 0,9 4, 0,5 37,7,7 5,5,3 4,7, 8,0 0,7 9,6 39,8 6,9 Skåne 8,6 0,8 3,8 8,0 7, 8, 0,9 9,4 3,9 5, 5,3,3,6,,9 4,3,0 4, 73,9 5, N Norrland 3,8,8 8,4 3,9 93,7 3, 4,8,0,3 5,7 3,7 0,6 8,6 5,4 66,3,3 S Norrland 9,3,8 338,5,8 83,5,8 8,4,9 7,6 9,0 0,0-6, 8,,4 4,9 758,8,0 Svealand 35,9, 39,,5 75,9,8 4,9 7,9, 8,5,9 9,9 0,0-7, 8,8 5, 4,4 77,6,7 Götaland 64,0,3 439,8, 88,,4 7,0 7, 9, 7,5 8,3 5,6 8, 9,0 5,7 6, 4,6 4, 904,7,5 Hela landet 94,9,3 78,9,3 34,,4 45, 4,5 39,3 4,7 3, 5,4 8, 9,0 3,8 4, 70,8,4 305,3 0,9 34