Hällristarnas och stenhuggarnas marker. Hällristarnas och. Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund

AU Hällristarnas och stenhuggarnas marker Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund Rapport 2007:29 Hällristarnas och stenhuggarnas marker Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation Tanum 1916 1918, Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund Rapport 2007:29

Hällristarnas och stenhuggarnas marker Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun B o h u s l ä n s m u s e u m R a p p o r t 2 0 0 7:2 9

ISSN 1650-3368 Författare Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foton tagna av Andreas Toreld. Framsidans foto visar Tanum 1917. Baksidans foto visar kulturhistoriska ristningar intill Ulmekärr 1:4. Tryck TH tryck, Uddevalla 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se

I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 8 Tidigare undersökningar... 8 Den särsk ilda utredningen... 9 Metod... 11 Resultat... 11 Kulturhistorisk dokumentation... 13 Metod... 15 Resultat... 15 Antikvarisk bedömning... 20 Resultat gentemot undersök ningsplanen... 22 M aterialets potential... 22 Slutsatser samt åtgärdsförslag... 22 Referenser... 23 Litteratur... 23 Otryckta källor... 23 Tek nisk a och administrativa uppgif ter... 24 Figur för teck ning... 25 Bilagor... 25

4 Bohusläns museum 2007:29 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 5 Sammanfattning I januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en särskild arkeologisk utredning inom fastigheterna Ulmekärr 1:4 m.fl., i Grebbestad, Tanums socken, Tanums kommun, Västra Götalands län. Vid utredningen påträffades tre nya fornlämningar i form av en hällristning med skepp och skålgropar (Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917) och en boplats (Tanum 1918). I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utredningsområdet. Dessa utgörs av små brott, större brott och vägar. Bohusläns museum anser att den vid utredningen påträffade boplatsen Tanum 1918 bör förundersökas vid en exploatering. De nyfunna hällristningslokalerna Tanum 1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en antikvarisk bedömning vid exploatering i/intill dessa bör göras. Vid den fortsatta utformningen av planområdet bör dessutom hänsyn tas till de stenindustriella lämningarna. Bakgrund Den 3, 16 och 23 till 24 januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en särskild arkeologisk utredning inom delar av fastigheterna Ulmekärr 1:4 med flera i Grebbestad, Tanums socken, Tanums kommun, Västra Götalands län. Under våren 2007 gjordes en kulturhistorisk dokumentation av de stenbrottslämningar som finns inom det aktuella utredningsområdet. Bakgrunden till utredningen och den kulturhistoriska dokumentationen var att VästArkitekter AB på uppdrag av Lennart Stjern arbetar med en ny detaljplan för området. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Lennart Stjern, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 431-67975-2006. Ansvarig institution var Bohusläns museum med Mattias Öbrink som projektledare och rapportansvarig. Hällristningsinventering genomfördes av Andreas Toreld, Vitlycke museum. Den kulturhistoriska dokumentationen av stenbrottslämningarna genomfördes av Rio kulturkooperativ. I föreliggande rapport har delen om den kulturhistoriska dokumentationen skrivits av Stig Swedberg och Annika Östlund (Rio kulturkooperativ), övrig text har skrivits av Mattias Öbrink. Syftet med den arkeologiska utredningen var att undersöka om någon tidigare okänd fornlämning berörs av det aktuella planarbetet. Syftet med den kulturhistoriska dokumentationen var att dokumentera de stenbrott och aktivitetsplatser knutna till stenhuggeriverksamheten som finns inom området. Innan den särskilda utredningen gjordes fanns inga kända fornlämningar inom utredningsområdet. I närområdet finns däremot ett stort antal tidigare

6 Bohusläns museum 2007:29 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 7 Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med närliggande fornlämningar markerade. skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. kända fornlämningar. Bohusläns museum har i ett tidigare utlåtande (dnr NOK 338-2006) gjort bedömningen att hittills okända fornlämningar kan finnas inom planområdet och att en arkeologisk utredning bör genomföras inför kommande planarbete. Bohusläns museum har i samma utlåtande även föreslagit att en kulturhistorisk dokumentation av de stenbrott som finns inom området borde göras samt att befintliga stengärdesgårdar bör sparas så långt det går. Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Utredningsområdet ligger nordväst om Grebbestads samhälle. Området utgörs huvudsakligen av ett höglänt bergsområde med hällmarker, genom området löper ett antal större och mindre dalsänkor. De högre liggande hällmarkerna är sparsamt bevuxna med låga träd och ljung, stora delar av

8 Bohusläns museum 2007:29 hällmarken består av berg i dagen. De lägre liggande sänkorna är bevuxna med tät skog. I områdets sydöstra och västligaste delar finns låglänta områden med åker och ängsmark. Norr om planområdet finns en våtmark. Utredningsområdet ligger cirka 15-30 m ö.h. I området finns rester av stenbrytning i form av skrotsten och stenbrott. Intill stenbrotten finns ett antal inskriptioner i berghällar. Stenbrotten beskrivs närmare nedan under rubriken Kulturhistorisk dokumentation. Genom området löper ett antal stengärdesgårdar. I utredningsområdets kanter, framförallt i sydväst, finns bebyggelse. Fornlämningsmiljö Inom det nu aktuella utredningsområdet finns inga sedan tidigare kända fornlämningar. Närområdet är däremot rikt på fornlämningar (figur 3). Norr om utredningsområdet finns två boplatser från stenålder, Tanum 1705 och 1706, här finns även Ulmekärrslabyrinten, Tanum 715, och en hällristning, Tanum 138. Söder om utredningsområdet finns flera gravar och gravfält, framförallt kan här nämnas Gisslerödsgravfältet, bestående av Tanum 717-719 och 737. Här finns även rösen, Tanum 1014 och 1015, en hällristning, Tanum 1871 och två boplatser, Tanum 1892 och 1893, med lämningar från bronsålder-äldre järnålder. Sydväst om utredningsområdet har nyligen gjorts ett fynd av en vävtyngd vid grävning i en trädgård (UM nr 29185). Öster om utredningsområdet finns boplatserna Tanum 1885 och 1886, sannolikt boplatser från järnålder. Längre åt öster finns ytterligare fornlämningar som Greby gravfält, Tanum 734. Tidigare undersök ningar Inom utredningsområdet har inga tidigare arkeologiska undersökningar gjorts. I närområdet har ett antal undersökningar gjorts. De fornlämningar som utgör delar av Gisslerödsgravfältet har delundersökts vid ett flertal tillfällen. År 1903-04 genomfördes en undersökning av fjorton gravar under ledning av Oscar Frödin (uppgift i FMIS). 1931 undersöktes fyra högar. År 1947-1948 genomfördes en undersökning av åtta gravar, varav en domarring, under ledning av Åke Fredsjö (uppgift i FMIS). Rio kulturkooperativ genomförde 2006 en särskild utredning av området runt Gisslerödsgravfältet (Ljunggren et al. 2006). År 2007 genomförde Rio kulturkooperativ en förundersökning av boplatserna Tanum 1892 och 1893 (Swedberg & Östlund 2007).

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 9 Den särsk ilda utredningen Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld.

10 Bohusläns museum 2007:29 Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 11 Metod Inledningsvis inventerades utredningsområdet. Syftet med detta var att lokalisera tidigare okända hällristningar och att identifiera de platser som skulle provundersökas. Inventeringen genomfördes 3 och 16 januari 2007 av Andreas Toreld, Vitlycke museum. Vid provundersökningarna grävdes sökschakt med grävmaskin. Totalt 48 schakt grävdes inom utredningsområdet (figur 5 och bilaga 1). Schakt, ristningar och kulturhistoriska lämningar mättes in med GPS och dokumenterades med digitalfoto. De fynd som påträffades bedömdes i fält för att sedan återdeponeras. Resultat Två tidigare okända hällristningslokaler påträffades, dessa har registrerats i FMIS som Tanum 1916 och 1917. Tanum 1916 påträffades strax öster om utredningsområdets gräns, direkt väster om ett pumphus. Lokalen innehöll tre skepp och ett antal skålgropar inom ett minst 5x3 (nordväst-sydöst) meter stort område (figur 6 och 7). Skeppen antyder att ristningen hör till bronsålder period IV. Det är i så fall den västligaste liggande av de kända bronsåldersristningarna i Tanums socken. Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld. Tanum 1917 påträffades i utredningsområdets västligaste del. Lokalen låg i hällmarken i en sluttning mot sydväst och innehöll minst två till tre skålgropar inom ett minst 2x2 meter stort område (figur 4 och 8).

12 Bohusläns museum 2007:29 Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917. Foto Andreas Toreld. Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld. I utredningsområdets södra del påträffades en boplats inom ett cirka 24x19 (sydväst-nordöst) meter stort område. Den har registrerats i FMIS som Tanum 1918. Platsen utgörs av en mot nordöst svagt sluttande platå. Norr, sydöst och väster om platån finns högre liggande hällmarker. Området ligger cirka 20 m ö.h. I ett schakt (S183) påträffades rikligt med slagen flinta och eventuella bergartsavslag. Troligen sträcker sig boplatsen längre åt väster utanför utredningsområdet. Direkt nordöst om schakt S183 var marken omrörd och bitvis urschaktad. Här fanns grunden efter en lada och terrasseringar. Möjligen har Tanum 1918 tidigare sträckt sig längre åt nordöst. I en smal dalsänka i utredningsområdets nordöstra del påträffades totalt tre avslag av flinta i två schakt (S134 och 136). Området var stört av tidigare markarbeten vid anläggande av VA-ledning. På nordsluttningen av ett höjdparti strax intill fanns berg i dagen med inslag av diabas och porfyr. Bergartsfyndigheterna kan eventuellt ha utnyttjats under förhistorisk tid.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 13 Kulturhistorisk dokumentation Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ.

14 Bohusläns museum 2007:29 Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 15 Metod I det aktuella området finns omfattande lämningar efter stenbrytning. I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en dokumentation av de stenindustriella lämningarna inom området (figur 10, bilaga 2 och 3). Dokumentationen har utförts av Rio Kulturkooperativ enligt dokumentationsnivå 2 (Algotsson & Swedberg 2004a). Detta innebär bland annat att enskilda lämningar har registrerats med en punktinmätning och med en översiktlig beskrivning (figur 9). Samlade produktionsenheter mättes in som ytor och gavs en sammanfattande beskrivning. Resultat M a t e r i e l l a l ä m n i n g a r : I n r e s t r u k t u r Pro d u k t i o n s t e k n i s ka lämningar Brottyp: I huvudsak småbrott, totalt har 82 stycken registrerats. Undantaget är lämning 38, vilket är ett litet storbrott. Brottytor: I de flesta fall har uttag av sten endast skett i en nivå. I åtta brott har två nivåer tagits ut, och i fyra brott tre nivåer eller fler. Djupen varierar mellan 0,25 och 5 meter, men ligger i de flesta brott på strax under metern. I många fall har stenhuggarna valt platser där det funnits naturliga bottensprickor i berget, eftersom det är besvärligt att kila horisontellt (figur 11). Figur 11. Brott i en nivå där bergets naturliga sprickor utnyttjats. Foto Rio Kulturkooperativ. Kilhål: I nästan alla brott finns spår efter rundkil, och i arton av brotten finns spår efter bredkil. I några av brotten finns kvarsittande rundkilar med bleck i berget, och i ett brott, lämning 56, finns en kvarsittande bredkil (figur 12).

16 Bohusläns museum 2007:29 Borrhål: I 31 av brotten finns borrhål. Av dessa är tolv gjorda med remmare och tre borrhål är trekantiga (figur 13). Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ. Kran: I det lilla storbrottet, lämning 38, finns hål för kran, både i berget och i lösa block/skrotsten. Arbetsplats: Vid tjugo brott finns en eller flera mer eller mindre tydliga bearbetningsplatser. De tydliga arbetsplatserna framträder som kraterliknande fördjupningar i runda högar av putsskärv och avslag. Stenavfall: Vid alla brott finns skrotsten i varierande mängd. Avslag och putsskärv förekommer vid de flesta. Ett fåtal lämningar utgörs av enbart avfall, vilket kan tolkas som att löst liggande block huggits upp här. Vägar: Planområdet är till stora delar tämligen flackt, vilket gjort att transporter kunnat ske utan att egentliga vägar anlagts. Vid några av brotten finns tydliga vägrester, och några av brotten är också helt eller delvis återfyllda vid anläggandet av vägar (figur Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 17 14). Ifrån söder leder en ålderdomlig väg förbi bland annat område 31 in till brott 38, det lilla storbrottet, och härifrån vidare västerut mot kusten, över ett äldre brott, lämning 43. Pro d u k t i o n Där typen av stenavfall går att identifiera tyder avfallet på produktion av gatsten och kantsten. Tillverkning av knott tycks ha skett vid lämning 11, och eventuellt vid något eller några av brotten inom område 20. Vid det lilla storbrottet har förmodligen främst blockuttag skett, för vidare bearbetning på annan plats. Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill brott 38. Foto Andreas Toreld. R e l a t i v k ro n o l o g i En del vägar till och från brott överlagrar en del äldre brott. En stengärdesgård går genom ett brott, lämning 25, och man har använt all skrotsten vid byggandet av muren. Även vid lämning 18 löper en stengärdesgård vid brottet, denna mur har delvis raserats för åtkomst till stenbrottet. Många brott är bevuxna med buskar och träd, vilket tyder på hög ålder. I områden nära kusten tar det förhållandevis lång tid för växtligheten att återhämta sig (Algotsson & Swedberg 2004b). Även avsaknaden av rester efter byggnader knutna till stenindustrin talar för en hög ålder. Detsamma gör avsaknaden av spår efter användning av tryckluft. Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto Andreas Toreld. K re a t i va uttr yc k I närheten av mangårdsbyggnaden till Ulmekärr 1:4 noterades tre ristningar med initialer och årtalet 1901 (figur 16). Dessutom fanns tre utan årtal men med initialer (figur 17). Två av dessa är spegelvända (bilaga 3). Det är troligt Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto Andreas Toreld. att dessa ristningar gjorts av stenhuggare knutna till Fjellbacka Stenhuggeris brytning i området. Det är också tänkbart att stenhuggarna hyrt in sig hos gårdsägaren. Även vid lämning 38, det lilla storbrottet, finns en ristning (figur 15 och bilaga 3). Vid lämning 5, 11 och 34 finns konstruktioner vilka tolkats som lekplatser. De består huvudsakligen av stencirklar uppbyggda av avslagssten. Vid lämning 5 är de upplagda på skrotstenar och fyllda med mossor och lavar, och här finns även andra ditlagda föremål. Vid lämning 11 har putsskärv lagts i mittpartiet av en stor cirkel på marken. Cirkeln

18 Bohusläns museum 2007:29 vid lämning 34 har karaktären av en liten hydda. Samtliga konstruktioner tycks vara i bruk. Materiella lämningar : Yttre struktur B e l ä g e n h e t Det aktuella utredningsområdet är beläget i närheten av utskeppningshamnar. B yg g n a d e r Studien har inte omfattat sökandet efter byggnader knutna till stenindustrin utanför planområdet, och inte heller sociala byggnader knutna till tiden. Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ. Vä g a r Söderifrån leder en väg in i området för det lilla storbrottet, lämning 38, och viker här västerut. På den ekonomiska kartan från 1930-talet syns tydligt att den ansluter till en väg som leder ner till hamnen. H a m n Utskeppningshamn fanns, enligt arrendeavtal ingånget 1902 mellan Fjellbacka Stenhuggeri och Edvard Bock, vid gamla konservfabriken. En senare utskeppningshamn kan vara den strax söderut belägna Kullgrens brygga, dit Kullgrensvägen går (figur 18). I m m a t e r i e l l a l ä m n i n g a r Fö re t a g s s t r u k t u r Vid tiden runt förra sekelskiftet tecknade Fjellbacka Stenhuggeri AB arrende-

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 19 avtal med flera av markägarna i området. Ett exempel inom utredningsområdet är avtalet med ägarna till fastigheten Ulmekärr 1:4. Dessa avtal övergick sedan vid någon tidpunkt till Kullgrens Enka. Då endast en mycket översiktlig genomgång av Landsarkivet gjorts kan det inte uteslutas att fler bolag varit aktiva i området, och inte heller att Fjellbacka Stenhuggeri AB tecknat fler avtal inom området. Det är möjligt att det också funnits stenhuggare som slutit egna avtal med markägare i området. M a r k Marken var privatägd, brytningen skedde genom arrendeavtal. Den är fortfarande privatägd. K ä n d a immateriella lämningar Studien har inte omfattat sökandet efter sådana. M u n t l i g a kä l l o r Studien har inte omfattat sökandet efter sådana. A r k i v I Landsarkivet har arkivet för Kullgrensbolaget översiktligt gåtts igenom till valda delar Mapp F 3:2 Register. Fjällbackadistriktet innehåller arrendeavtal för vissa fastigheter i Grebbestad. D i s k u s s i o n Hällmarkerna inom planområdet präglas av lämningarna efter stenindustrin. De utgörs av åttiotvå småbrott och ett litet storbrott. Dessa stenindustriella lämningar är alla äldre än andra världskriget. Avsaknaden av användning av tryckluft innebär att lämningarna förmodligen daterar sig även från före 1:a världskriget, då tryckluft inte introducerades förrän runt 1910, och inte fick genomslag förrän på 1920-talet (Persson 1984). Det lilla storbrottet, lämning 38, kan tänkas utgöra ett undantag på platsen, då det uppvisar vissa något mer moderna drag, såsom storlek och form på skrotsten samt kranhål. Det är inte omöjligt att detta brott drivits med förhållandevis ålderdomliga metoder ända in på 1930-talet. Även på ekonomiska kartan från denna tid synes berget vara ljusare just här, vilket kan tyda på färska brottytor. Även frånvaron av lämningar efter byggnader i anslutning till stenbrotten tyder på hög ålder. I ett av brotten finns märken efter atypiska bredkilar, vilket även detta kan tyda på hög ålder. En del av de riktigt små brotten tycks med tanke på exempelvis lavpåväxten vara förhållandevis ålderdomliga. Arkivstudierna har visat att arrendeavtal tecknades redan i slutet av artonhundratalet varför de äldsta brottytorna med största sannolikhet är från artonhundratalet. En del sentida ristningar är registrerade inom planområdet, förmodligen

20 Bohusläns museum 2007:29 utförda av stenhuggarna. Några av dessa har årtalen 1901 och 1919 inristade, något som stämmer väl överens med den typologiska dateringen. Genom området går en äldre körväg från söder fram till storbrottet, lämning 38, och fortsätter därifrån västerut mot den gamla utskeppningshamnen. Vägen är idag körbar fram till storbrottet och därefter brukad som en gångväg. Vid inventeringen visade sig detta gamla vägsystem vara flitigt använt av omkringboende som gångstråk. Ett annat exempel på dagens användning av området är de lekplatser som framkommit i eller i anslutning till brotten. Inom området finns flera sinsemellan olika miljöer vilka kan beskrivas som 1) småbrott, 2) stora sammanhängande småbrott, lämning 5, 20, 31 och 47, respektive 3) det lilla storbrottet, lämning 38. Småbrottsmiljöerna är belägna i grupper över hela området och kan också tänkas ha funnits i de områden som brutits mer intensivt. Där har dock spåren efter dem försvunnit eller blivit otydliga genom fortsatt brytning. De stenindustriella lämningar som har speciella pedagogiska värden utgörs av 2, 5, 11, 15, 17, 20, 25, 27, 34, 36, 38, 41, 42, 46, 47 och 48. En viktig del i förståelsen av området är vägen genom lämning 38. De sentida ristningarna här utgör också en viktig detalj som ökar lämningarnas pedagogiska värde. Arkivgenomgången visar att det finns goda möjligheter att fördjupa förståelsen för området genom arkivstudier. Arkivgenomgången har endast omfattat delar av Kullgrens Enkas arkiv. Det är möjligt att andra bolag också haft arrendeavtal inom området. Antik varisk bedömning Stenindustrins lämningar bedöms enligt kulturmiljölagen för närvarande som övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de skyddas av miljöbalkens hänsynsregler enligt 3:e och 4:e kapitlet. Vid planläggning skall, enligt plan- och bygglagens andra kapitel paragraf 1 och 2, dessa bestämmelser tilllämpas. Syftet med dessa bestämmelser är en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta har konkretiserats av Sveriges riksdag genom miljömålen. Miljömålet för en god bebyggd miljö föreskriver bland annat att platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas (...) Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses (Länsstyrelsen 2003:139). Det saknas ett gott planeringsunderlag för att bedöma värdet av stenindustriella lämningar mellan enskilda områden. Det kan dock konstateras att föreliggande planområde innehåller lämningar från stenindustrin av stort pedagogiskt värde och ett inte ringa vetenskapligt värde. Området har också visat sig vara ett livligt frekventerat tätortsnära naturområde där spontan lek utövas.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 21 Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att begära en miljökonsekvensbeskrivning som visar hur skyddet av detta tätortsnära natur- och kulturområde skall ske, och att möjliga alternativa lokaliseringar eller utformningar redovisas. Vid en eventuell fortsatt exploatering av området kommer det att bli svårt att inte radikalt förändra karaktären av ett landskap så präglat av stenindustrin. För att i någon mån bibehålla upplevelsen bör så stora sammanhängande ytor som möjligt skapas så att brukandet av landskapet kan fortsätta utan att detta upplevs som störande för de boende. Av absolut vikt för upplevelsen av historien i området är att den sammanhållna strukturen med brott 38 och vägen, som leder till och genom detta brott, bevaras. Brottet och dess närområde bör inte bebyggas. Vägen bör i sin helhet behålla nuvarande karaktär och inte förändras genom breddning eller påfyllnad av vägmaterial. Två områden med speciell karaktär och stora pedagogiska värden är lämning 20 och 47. Enskilda brott av speciellt värde är 2, 15, 17, 25, 27, 36, 38, 41, 42, 46 och 48. Vid utformning av alternativ bör dessa bevaras i sammanhängande strukturer. En lämningstyp av särskild betydelse är de spontana lekplatserna, vid lämning 5, 11 och 34. Dessa platser har valts av brukarna själva för lek i en historisk miljö. Detta bör respekteras och beaktas i den kommande planeringen. För att kompensera ett eventuellt intrång i kulturmiljön och för att utveckla upplevelsen av den kvarvarande delen, bör en fördjupad studie göras som innefattar en detaljerad dokumentation av de ovan i detta kapitel nämnda lämningarna, samt en analys av de materiella och immateriella lämningar som är knutna till miljön och deras sociala betydelse för samhällsutvecklingen.

22 Bohusläns museum 2007:29 Resultat gentemot undersök ningsplanen Enligt undersökningsplanen var syftet med den särskilda utredningen att undersöka om någon tidigare okänd fornlämning berördes av aktuellt planförslag. Utredningen skulle utföras genom inventering och provgrävning. Vidare skulle de kulturhistoriska lämningar som finns i området dokumenteras. Utredningen har utförts i enlighet med undersökningsplanen. M ater ialets potential Inom utredningsområdet påträffade lämningar som kan belysa Grebbestadsområdet under olika delar av förhistorisk och historisk tid. Här finns en boplats från stenålder, som sannolikt utnyttjats för kustbundna aktiviteter. Hällristningslokal Tanum 1916 är sannolikt den västligaste av de hittills kända bronsåldersristningarna i området. Hällristningen kan ge ytterligare förståelse av hur landskapets olika platser och miljöer använts under bronsåldern. Materialet från utredningen kan användas för flera studier som anknyter till det program för arkeologisk kunskapsutveckling som Bohusläns museum antagit. De teman där materialet från det här aktuella området kan komma att användas är bland annat Regionala strukturer, Landskapsarkeologi och Rituella platser och företeelser (Axelsson & von Arbin 2005). De omfattande lämningarna från stenindustrin har ett pedagogiskt och vetenskapligt värde för förståelsen av och kunskaperna om denna. Slutsatser samt åtgärdsförslag Vid den särskilda utredningen av delar av fastigheterna Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd, påträffades tre nya fornlämningar i form av en hällristning med skepp och skålgropar (Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917) och en boplats (Tanum 1918). Även i den nordöstra delen av utredningsområdet fanns tecken på förhistorisk närvaro. Fyndmängden var dock liten och området är dessutom tidigare stört av en VA-ledning. I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utredningsområdet. Dessa utgörs av småbrott, större brott och vägar. Vid den fortsatta utformningen av planområdet bör hänsyn tas till lämningarna i enlighet med rekommendationerna under rubriken Antikvarisk bedömning ovan. Bohusläns museum anser att den nyfunna boplatsen Tanum 1918 bör förundersökas vid en exploatering. De nyfunna hällristningslokalerna Tanum 1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en antikvarisk bedömning vid exploatering i/intill dessa bör göras.

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 23 Referenser Litteratur Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004a. Sten.doc. Metod för dokumentation av lämningar från stenhuggarepoken. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 1, Dingle. Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004b. Stenindustrilämningar i Ejde. En kulturhistorisk dokumentation inom detaljplaneområdet Smörhagen. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 3, Dingle. Axelsson, S. & von Arbin, S. 2005. Program för arkeologisk kunskapsutveckling. Bohusläns museum Rapport 2004:36, Uddevalla. Ljunggren, A., Rudd, P. & Swedberg, S. 2006. Arkeologisk utredning Anneberg Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 12, Dingle. Länstyrelsen Västra Götaland. 2003. Miljömålen i Västra Götaland. Rapport 2003:19. Persson, L. K. 1984. Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av stenindustrins Bohuslän 1860-1910. Swedberg, S. & Östlund, A. 2007. Arkeologisk förundersökning Anneberg Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 15, Dingle. Otr yckta k ällor Bohusläns museums antikvarisk-topografiska arkiv FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet, Stockholm

24 Bohusläns museum 2007:29 Te k n i s k a o c h a d m i n i s t rat i va u p p gi f te r Lst dnr: 431-67975-2006 BM dnr: NOK 338-2006 BM pnr: A329 Intrasisprojekt: BM07A329001 Fornlämningsnr: Tanum 1916, Tanum 1917 och Tanum 1918 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Tanum Tanum Ulmekärr 1:4 och 1:41, Gissleröd 1:6 samt Kuseröd 2:24, 2:27 och 2:32 Ek. karta: 9A 3g, 9A 3h Läge: X 6517304, Y 1235056, Höjd över havet: 15-30 meter Koordinatsystem: RT90 2.5 gon V Höjdsystem: - Uppdragsgivare: Lennart Stjern, Box 32, 457 02 Grebbestad Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Mattias Öbrink Fältpersonal: Mattias Öbrink (Bohusläns museum) och Andreas Toreld (Vitlycke museum) Konsulter: Rio kulturkooperativ, Dingle (kulturhistorisk dokumentation). Fältarbetstid: Inventering 3 och 16 januari 2007, provgrävning 23-24 januari 2007 Arkeologtimmar: Inventering 16 h, provgrävning 32 h. Undersökt yta: Extensiv yta 228 730 m 2, intensiv yta 237 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

Hällristarnas och stenhuggarnas marker 25 Figur för teck ning Figur 1: Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. Figur 2: Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld. Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld. Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld. Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917. Foto Andreas Toreld. Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100. Figur 11. Brott i en nivå som utnyttjar naturliga sprickor i berget. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ. Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill brott 38. Foto Andreas Toreld. Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto Andreas Toreld. Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto Andreas Toreld. Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning. Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott. Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar.

Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning. Schakt Längd Bredd Djup Lagerbeskrivning Anläggning Fynd Kommentar S100 3 m 1,3 m 0,45 m Torv + matjord 0,35 m tjock. Därunder gulgrå lera. S102 3 m 1,3 m 0,45 m Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder grå, fuktig, humös lera. S104 5 m 1,3 m 0,45 m Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock. Därunder gulgrå lera 0,05 m tjock. Därunder gulgrå sand. S106 5 m 1,3 m 0,4 m S108 4 m 1,3 m 0,5 m S110 4 m 1,3 m 0,6 m S112 3,5 m 1,3 m 0,4 m S114 3,5 m 1,3 m 0,5 m S116 6 m 3 m 0,5 m S120 4 m 1,3 m 0,35 m S122 4,5 m 3,5 m - Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder brungul sand, bitvis lerig, med inslag av humösa bruna sandfläckar. Torv + matjord 0,3-0,4 m tjock. Därunder gulbrun silt med inslag av naturflinta. Torv + matjord 0,3-0,5 m tjock, tjockast i S del. Därunder gulgrå siltig lera, inslag av stenar. Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock, tjockast i S del. Därunder gulgrå lera. Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder i V del gulgrå lera, I Ö del gulgrå sand med stora stenar och tegelbitar. Torv + matjord 0,15-0,3 m tjock. Därunder gulgrå siltig sand med stora stenar. Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder gulgrå siltig lera. Häll som avtorvades; Torv 0,05-0,1 m tjock därunder berg. - Porslin, tegelbitar - Tegel - - - - - S128 3,5 m 1,3 m 0,35 m Torv + förna 0,2 m tjock. Därunder grå sand. S130 3,5 m 1,3 m 0,5 m S132 3 m 1,3 m 0,4 m S134 3,5 m 1,3 m 0,3 m S136 3 m 1,3 m 0,35 m S138 3 m 1,3 m 0,25 m S141 2,5 m 2 m 0,25 m S143 3 m 1,3 m 0,4 m S145 3 m 1,3 m 0,2 m S147 3 m 1,3 m 0,3 m S149 3 m 1,3 m 0,35 m S161 3,5 m 1,3 m 0,35 m Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös sand 0,25 m tjock. Därunder gulbrun sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös sand 0,15 m tjock. Därunder gulbrun sand. Torv 0,15 m tjock. Därunder brun humös sand 0,05 m tjock. Därunder brun sand med 0,1-0,3 m stora stenar. Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand med stenar och block. Torv 0,1 m tjock. Därunder gulbrun sand med enstaka stenar. Torv 0,05-0,1 m tjock. Därunder berg i S del, i N del brun humös sand med tätt packade stenar av diabas med inslag av porfyr och granit, 0,1-0,3 m stora. Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös sand med mycket stenar. I S del berg från 0,1-0,15 m djup. Torv 0,1 m tjock. Därunder berg I NV och SÖ del, I mitten svacka med brun humös sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder brun humös sand med enstaka stenar, ca 0,15 m tjock. Därunder grå sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder brun humös sand 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand med stenar. Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder brun sand med rundade stenar. - Flinta - Flinta - - Flinta - S163 3 m 1,3 m 0,45 m Torv 0,1 m tjock. Därunder brun sand. S165 3 m 1,3 m 0,4 m S167 3,5 m 1,3 m 0,4 m Torv + matjord 0,2-0,25 m tjock. Därunder brun sand. Torv + matjord 0,15 m tjock. Därunder brun sand med enstaka stenar. Schaktet intill hus/trädgård. Direkt söder om S122. Direkt norr om S116.

S169 4 m 1,3 m 0,5 m S174 4,5 m 1,3 m 0,6 m S176 4,5 m 1,3 m 0,65 m S183 2,5 m 1,3 m 0,25 m S185 3 m 1,3 m 0,25 m Torv + matjord 0,4 m tjock. Därunder gulgrå sandig silt. Torv + matjord 0,4 m tjock. Därunder svart siltigt sandlager med sot, 0,15 m tjockt. Därunder gulgrå lera. Torv + matjord 0,45 m tjock. Därunder gulbrun silt. Torv + förna 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig sand med mycket stenar och grus. - - - - - Flinta + bergart S187 3,5 m 1,3 m 0,25 m Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig morän. S189 4 m 1,3 m 0,3 m S196 4,5 m 1,3 m 0,3 m Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös silt med med stenar, ca 0,15 m tjock. Därunder grå siltig morän. Torv + matjord 0,15-0,2 m tjock. Därunder gulbrun sand med bruna humösa sandfläckar. - Bränd lera - S198 2 m 1,3 m 0,1 m Torv 0,1 m tjock. Därunder berg. S200 4,5 m 1,3 m 0,45 m S202 6 m 1,3 m 0,25 m S204 4 m 1,3 m 0,4 m S206 3,5 m 1,3 m 0,4 m S208 4,5 m 1,3 m 0,35 m S210 3,5 m 1,3 m 0,35 m S212 5 m 1,3 m 0,4 m S214 4 m 1,3 m 0,3 m S216 3 m 1,3 m 0,4 m S218 2,5 m 1,3 m 0,15 m S220 3 m 1,3 m 0,4 m S222 3 m 1,3 m 0,3 m S224 3 m 1,3 m 0,3 m Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder gul, något siltig sand. Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder berg i V del, i berget svackor med brun något humös sand, skärvig sten i sanden. I Ö del under torven brun något humös sand med mycket stenar. Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand med enstaka stenar. Torv 0,15-0,2 m tjock. Därunder brun sand, I V del gråbrun sand med enstaka stenar. Torv + matjord 0,2-0,25 m tjock. Därunder gulbrun sand. Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder gulbrun sand med enstaka bruna humösa sandfläckar. Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder i V del berg med svackor fyllda med brun sand, fläckvis mörkbrun sand med kolbitar och stenar. I Ö del under torv + matjord brun sand med spridd bränd lera. Torv 0,15 m tjock. Brun humös sand med mycket stenar och rötter 0,1 m tjock. Därunder grå sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös sand 0,15-0,2 m tjock. Därunder brungrå sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder mycket stenig brun sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös sand 0,15 m tjock. Därunder stenig brun sand. Torv 0,1 m tjock. Därunder brun något humös sand med stenar. Torv 0,1 m tjock. Därunder i Ö del berg, i V del brungrå grusig sand. 2 mörkfärgningar ca 0,3 m Ø. Flacka 0,03 m djupa. Troligen naturliga. - - - - - - - - Svart sandlager troligen modernt utkastlager - Diabasblock 2 m SV om schaktet Mörkbrun humös sand ev gammal matjord Pga mängden sten kunde schaktet ej grävas djupare än 0,15 m. Mörkbrun humös sand ev gammal matjord

Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott. ID Beskrivning 1 Fyra mindre brottytor, en nivå. Rundkilshål i brottytan. Bredkilshål. Minst två bearbetningsplatser. 2 Brottyta med uttag i tre nivåer. Borrhål, men inga tydliga kilhål. Skrotstenshögar på Ö och V sidan om brottet. Bearbetningsplats S om, eventuellt ytterligare två Ö och V om brottet. Rundkilshål på enstaka skrotstenar. 3 Brott i en nivå. Rundkilshål i brottkant. 2 skrotstenshögar SO om brottytan. 4 Mindre brott, en nivå. Ena brottkanten naturlig spricka. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser Ö om brottet. 5 Mindre brott i två nivåer. Borrhål (trekantigt), bredkilshål, rundkilshål. Avslagssten med eventuell bearbetning 5 m Ö om brottet. 6 Litet brott i en nivå. Rundkilshål. 7 Brott i en nivå. Borrhål och rundkilshål. Skrot och avslagssten i N. Skrotsten i Ö. 8 Litet brott i två nivåer. Kilhål. Kvarliggande block. Trolig bearbetningsplats s om brottet. 9 Mindre brott i en nivå. Rundkil. Kvarliggande block. Skrotsten och avslag i brottet. 10 Brott i tre nivåer. Rundkilshål. Skrotsten och avslagssten i brottet. 11 Brott i en nivå. Rundkilshål. Två eller tre tillhuggningsplatser. Skrotsten och avslagssten, möjligen från knottillverkning. Välorganiserad arbetsplats. 12 Brott med minst en nivå. Rundkilshål. Skrotsten i S, avslagssten och skrotsten i N. En naturlig spricka har nyttjats. Ett tunnband. 13 Brott i en nivå med kvarliggande block i brottet. Rundkil. Delvis kvarsittande borrhål. 14 Brott i en nivå. Rundkil. Bearbetningsplats och skrotsten V om ytan. 15 Brott i en nivå med kvarliggande block i brott. Rundkil. Kvarsittande rundkil. 16 Två brott i en nivå med kvarliggande skrotsten i brott och NV om. Rundkilshål och borrhål. 17 Brott i två nivåer. Rundkilshål, borrhål med remmare. Skrot- och avfallssten blandat i två högar N och Ö om. Delvis fyllt med skrotsten. 18 Brott i en nivå. Rundkilshål. Skrotsten och block kvarligger i brottet. Gärdesgård bortplockad för åtkomst till brottet. 19 Brott i en nivå. Bredkilshål (stort). V om brottet en bearbetningsplats. 20 Område med sex delytor a-f. A-e är brott medan f är ett skrotstensområde. Borrhål med remmare. Bearbetningsplats, eventuellt rester av knotthuggning. 21 Brott i flera nivåer i en bergsbrant. Rundkilshål. Borrhål med remmare. Skrotsten i och nedanför brott. 22 Två brott. Rundkilshål. Utnyttjat naturliga sprickor. 23 Brott med skrotsten och block kvarliggande i brottet samt Ö om. Rundkilshål 24 Brott med en naturlig svallspricka som täcker större delen av ytan. Rund- och bredkilshål. Borrhål med remmare, även horisontella, ett trekantigt borrhål. 25 Brott i en nivå, borrhål och rundkilshål. Gärdesgård genom brottet delvis byggd med skrotsten. 26 Brott i en nivå, borrhål och bredkilshål. 27 Brott i en nivå, borrhål med remmare och bredkilshål. 28 Brott i en nivå. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser. 29 Tre brottytor samlade. Rundkilshål. Borrhål. En eventuell bearbetningsplats. 30 Brott i en nivå. Bred- och rundkilshål. 31 Fem brottytor. Rundkilshål. Ett fåtal borrhål, med remmare. Tre eventuella bearbetningsplatser. Väg till brottet. 32 Brott i en nivå. Rundkilshål. 33 Brott i en nivå. Rund- och bredkilshål. 34 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål, trekantigt. 35 Brott i en nivå. Bredkilshål. 36 Brott i två nivåer. Bred- och rundkilshål, i samma block. Ett borrhål, med remmare. En eventuell bearbetningsplats. 37 Brott i en nivå med kvarliggande block, skrot- o avslagsstenhögar. Minst en bearbetningsplats. Bredkilshål. 38 Brott i tre nivåer. Bredkilshål. Borrhål, med remmare. Kranhål, två stycken på lösa block/skrotstenar. Skrotstenshögar och eventuellt bearbetningsplatser. Väg åt tre håll från brottet. 39 Det övre, mindre brottet, har rundkilshål. Det nedre, större brottet, har bredkilshål. Skrotstenshögar. 40 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål. 41 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i SV. 42 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål. Skrotsten kvar i brottytan. 43 Brottet återfyllt med skrotsten, eftersom väg går genom brottet. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i Ö. 44 Brott i en nivå. bredkilshål av ovanlig typ, bredare än vanligt. Borrhål med remmare. 45 Brott i en nivå. Rundkilshål 46 Skrotstenshög, troligen från bearbetning av löst liggande block.

47 Ett långsträckt brott, man har brutit från tre sidor på bergsryggen. Ryggen går NV-SO. Rundkilshåls. Borrhål, minst ett med remmare. Flera skrot- avslags- och putsstenhögar. Minst nio bearbetningsplatser. Väg leder fram till brottet. 48 Långsträckt brottyta i en nivå. Rundkilshål. Genom brottet löper en väg, passagen fylld med skrotsten. Flera skrotstenshögar finns i anslutning till brottet. 49 Grunt brott i två nivåer. Bredkilshål. 50 Brottyta i två nivåer. Bredkilshål. Enstaka borrhål. 51 Skrotstenshög, troligen rester från bearbetning av löst liggande block. 52 Brott i en nivå, mycket grunt. Rundkilshål. 53 Brott i en nivå. Rundkilshål. En bearbetningsplats. 54 Grunt brott i två nivåer. Rundkilshål. 55 Litet brott med ett par block löskilade,de är troligen också kvarliggande. Rundkilshål. 56 Brott i en nivå. Bredkil, en kvarsittande. Borrhål. Skrotsten i Ö. 57 Brott i två nivåer. Bredkilshål. Borrhål med remmare. Kvarliggande block och skrotsten i brottet

Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar. ID A151 A236 A237 A238 Beskrivning I hällmark/väg intill brott 38. Text: Karl e..dah ljungström Öm 1919. Ristningen formad som båt. Block väster om hus, intill väg. Spegelvända initialer, text: EL. Flera ristningar, i hällmark, bakom hus. Text: JAP 1901, O.P 1901, J.A.J 1901, E.H.A I hällmark, öster om hus intill väg. Spegelvända initialer, text: HH VK

AU Hällristarnas och stenhuggarnas marker Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund Rapport 2007:29