Fördjupad dokumentation av statistiken

Relevanta dokument
STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

KVALITETSDEKLARATION Ekologisk växtodling 2016

Fördjupad dokumentation av statistiken

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Jordbruksmarkens användning 2008 JO0104

Åkerarealens användning 2003

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Jordbruksmarkens användning 2006 Slutlig statistik JO0104

Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Fördjupad dokumentation av statistiken

KVALITETSDEKLARATION Jordbruksmarkens användning 2016

KVALITETSDEKLARATION Jordbruksmarkens användning 2018

Jordbruksmarkens användning 2012 JO0104

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

KVALITETSDEKLARATION Ekologisk animalieproduktion 2017

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

KVALITETSDEKLARATION Ekologisk djurhållning 2016

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Fördjupad dokumentation av statistiken

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

11 Ekologisk produktion

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

Jordbruksmarkens användning 2010 JO0104

Fördjupad dokumentation av statistiken

Arealen jordbruksmark minskar lite. Minskad areal för spannmålsodling. Minskad areal för raps och rybs. Arealen vall och grönfoderväxter ökar

KVALITETSDEKLARATION Ekologisk animalieproduktion 2016

Fördjupad dokumentation av statistiken

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Ekologisk djurhållning 2014

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

Åkerarealens användning i juni 2001

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar och rekordstor veteareal. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

Nötkreatur i december 2015

Nötkreatur i december 2012 JO0702

Ekologisk animalieproduktion 2015 JO0609

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

SAM E-postadress

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar. Arealen raps och rybs minskar. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

Viltskador i lantbruksgrödor 2014

Ekologisk animalieproduktion 2014 JO0609

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Kompensationsstöd 2015

Priser på jordbruksmark 2010

Kompensationsstöd 2018

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605

KVALITETSDEKLARATION

Ersättning för ekologisk produktion 2017

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

KVALITETSDEKLARATION

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Höstsådda arealer 2000

Folkhögskolan vår- och hösttermin 2015 UF0510

Kompensationsstöd 2017

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Animalieproduktion 2015

KVALITETSDEKLARATION. Fruktträd. Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske. Statistikområde Jordbrukets struktur. Produktkod JO 0607.

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Stor strukturomvandling i trädgårdsnäringen sedan 1970

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Trädgårdsundersökningen Referensår 2010 JO 0203

Jordbruksföretag och företagare JO0106

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Animalieproduktion 2011

Transkript:

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(12) Fördjupad dokumentation av statistiken Ekologisk växtodling 2016 Referensperiod: 2016 Produktkod: JO0113 Senast uppdaterad: 2018-01-03 1. KORT OM DOKUMENTATION OCH UNDERSÖKNING... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Undersökningens syfte... 2 1.3 Undersökningens flöde... 4 2. ANVÄNDARE OCH ANVÄNDARBEHOV... 5 2.1 Nationell användning... 5 2.2 Internationell användning... 5 3. UPPGIFTSINSAMLING... 5 3.1 Population och ram... 5 3.2 Urvalsförfarande... 6 3.3 Mätinstrument... 6 3.4 Insamlingsförfarande... 7 3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande... 7 4 STATISTISK BEARBETNING OCH REDOVISNING... 8 4.1 Skattningar, modeller, beräkningar... 8 4.2 Redovisning... 9 4.3 Kvaliteten i redovisade data... 10 5. PLAN FÖR ANALYSRAPPORTER... 11 6. DOKUMENTATION AV OBSERVATIONSREGISTER FÖR ARKIVERING... 12 7. LÄNKAR TILL YTTERLIGARE DOKUMENTATION... 12

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 2(12) 1. Kort om dokumentation och undersökning 1.1 Inledning På senare år har statistik över ekologiska produktionsmetoder blivit allt mer efterfrågad. Både nationellt och inom EU. Jordbruksverket har under flera år levererat statistik över ekologisk växtodling till EU och även publicerat siffror nationellt på aggregerad nivå. Från och med år 2009 bygger statistiken över arealer som brukas med ekologiska produktions-metoder på uppgifter från de kontrollorgan som av SWEDAC är ackrediterade för kontroll av ekologisk produktion enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 1. För närvarande finns tre kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige; Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Kontrollorganen rapporterar uppgifter till Jordbruksverkets växtavdelning för varje enskilt företag som kontrolleras, vilket lett till att statistiken kan publiceras på en betydligt mer detaljerad nivå än före 2009 vad gäller grödor och regional fördelning. En översiktlig dokumentation av hur statistiken produceras, Beskrivning av statistiken, återfinns på Jordbruksverkets och SCB:s webbsidor i direkt anslutning till publikationen. 1.2 Undersökningens syfte Statistiken ska tjäna som underlag till a) publicering av officiell statistik över ekologisk växtodling som är jämförbar med övrig officiell statistik om jordbruksmarkens användning, b) rapportering av statistik till EU-kommissionen enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 1 samt c) utredningar, analyser samt uppföljning av utvecklingen av den ekologiskt odlade arealen och eventuella politiska mål kopplade till denna. Med jordbruksmark avses åkermark och betesmark. Statistiken omfattar all areal jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 1. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen resulterar i - får märkas och säljas, eller - är under omställning för att i framtiden få märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. I samtliga fall kontrolleras regelverkets efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige. 1 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 3(12) Statistiken baseras på uppgifter som levereras av de godkända kontrollorganen till Jordbruksverkets växtavdelning. Statistiken ska avse samtliga arealer som är under kontroll för ekologisk produktion. De arealer som redovisas kan därför skilja sig från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska produktionsformer.

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 4(12) 1.3 Undersökningens flöde Som tidigare nämnt så bygger denna statistik på uppgifter av administrativ karaktär från de i Sverige godkända kontrollorganen på jordbruksområdet. I figuren nedan ges en överblick av flödet i produktionen av statistiken. 1. Insamling Datalevereras från kontrollorganen: 15 mars (t+1) Leveransen sker i ett antal excelfiler där de centrala filerna är: - Kunder hos kontrollorganet - Växtodling på friland (hektar per företag och gröda) - Djurhållning (antal djur per företag och djurslag) - Växthus (m 2 per företag och gröda) Tidpunkt: Mars/april 2. Bearbetning - Data från kontrollorganen förs över i SAS för vidare bearbetning - Omfattande kontroller av bland annat saknade data, felaktig kodning, outliers, dubbletter och preliminära aggregerade data. - Utifrån genomförda kontroller uppmanas kontrollorganen att kontrollera och rätta upp levererade data. Kontrollorganen levererar eventuella korrigeringar. Nya kontroller genomförs och i vissa fall måste kontrollorganen återigen kontrollera och rätta upp data. 3. Analys Tidpunkt: April/maj - Ta fram aggregerade data enligt de tabeller och figurer som ska publiceras. Kontroll av aggregerade resultat på riks-, läns- och kommunnivå. Jämförelser med tidigare år. Kontroller mot arealerna inom stöden för ekologisk produktion. Detta kan leda till ytterligare frågor till kontrollorganen och korrigeringar av data. - Röjandekontroll genomförs. Tidpunkt: Maj 4. Redovisa och kommunicera - Ta fram slutliga tabeller och figurer till Statistiskt meddelande, statistikdatabasen samt data till redovisning till Eurostat. Metod och kvalitetsdeklarationen uppdateras. - Granskning av text samt korrekturläsning. - Pressmeddelande förbereds. - Slutligen: Publicering enligt publiceringsplanen i slutet av maj - Leverans till Eurostat sker i slutet av juni senare tillsamman med uppgifter om ekologisk djurhållning och ekologisk animalieproduktion.

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 5(12) 2. Användare och användarbehov 2.1 Nationell användning I Sverige används statistiken bland annat av regeringskansliet, rådgivare, kommuner, länsstyrelser och Jordbruksverket. Branschorganisationer, massmedia, studenter, forskare och allmänheten är andra användare. Statistiken används bland annat som underlag för utredningar och analyser av utvecklingen inom den ekologiska produktionen, utvärdering av ersättningar för ekologisk produktion och miljöeffekter. Måluppföljning för landet som helhet såväl som för län och kommuner är ett annat användningsområde. Generellt efterfrågas statistik över utvecklingen i stora drag vilket innebär statistik över totala arealer med ekologisk odling, andel ekologisk odling och utvecklingen av arealer under omställning till ekologisk produktion. I många fall är användarna intresserade av att bryta ner statistiken på regional nivå. Rådgivare är till exempel ofta intresserade av utvecklingen på detaljerad grödnivå med regional fördelning. 2.2 Internationell användning Statistiken är reglerad i Rådets förordning (EG) nr 834/2007 (se avsnitt 1.2) och används av EU-kommissionen som underlag för bedömningar av effekten av den förda jordbrukspolitiken samt för analyser och utredningar. Statistiken publiceras i Eurostats statistikdatabas. Jämförelser av utvecklingen i olika medlemsstater görs i rapporter av ad-hoc karaktär. 3. Uppgiftsinsamling 3.1 Population och ram Med jordbruksmark avses i denna rapport åkermark och betesmark. Med begreppet omställd mark avses de arealer jordbruksmark som är godkända för produktion och märkning av ekologiska produkter för försäljning på marknaden. Arealer som brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod, brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan de kan godkännas som omställda. Dessa arealer benämns i denna rapport som mark under omställning. Den population som statistiken ska ge information om kallas målpopulation. Målpopulationen i denna statistik är samtliga jordbruksföretag som brukar jordbruksmark med ekologiska produktionsmetoder enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen resulterar i antingen - får märkas och säljas, eller - är under omställning för att i framtiden få märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produktionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. I samtliga fall kontrolleras regelverkets efterlevnad av

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 6(12) något av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Med begreppet företag avses i denna statistikprodukt det antal unika kundnummer som finns registrerade hos de tre godkända kontrollorganen. Definitionen av ett företag skiljer sig därför från den som används i LBR, som i sin tur ligger som grund för en stor del av den övriga officiella statistiken på jordbruksområdet. Statistiken över de ekologist brukade arealerna och antalet företag med ekologiskt brukade arealer är därför inte helt jämförbar med den statistik som publiceras över de totala arealerna i riket. För statistiken över de brukade arealerna torde denna definitionsskillnad endast påverka jämförbarheten marginellt. Jämförbarheten vad avser antalet företag är svårare att bedöma. 3.2 Urvalsförfarande En beskrivning av urvalsförfarandet är inte aktuell eftersom statistiken baseras på en totalundersökning som innebär att uppgifter om hela målpopulationen hämtas från register hos kontrollorganen. 3.3 Mätinstrument Uppgifterna till statistiken om ekologisk växtodling baseras på administrativa uppgifter hos de godkända kontrollorganen. Uppgiftsskyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99). Däremot är kontrollorganen skyldiga att lämna de uppgifter som denna statistik baseras på till Jordbruksverket. Denna skyldighet regleras i Jordbruksverkets föreskrifter om ändring av jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Enligt nämnda föreskrift ska uppgifter för varje enskild kund hos kontrollorganen lämnas till Jordbruksverket. Uppgifterna avser kunduppgifter, arealer frilandsodling, arealer växthusodling och antal djur. De variabler som är av vikt för statistiken över ekologiskt brukade arealer är: Kunduppgifter - Kund-id hos kontrollorganet - Person-/organisationsnummer - Kundnamn - Kontaktperson - Adress - Postnummer - Postort - Telefon - E-post - Kommunkod - Länskod - Landkod - Produktionsplatsnummer - Kundnummer vid Jordbruksverket för ansökan om stöd (SAM) Arealer

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 7(12) - Kund-id hos kontrollorganet - Grödkod - Areal - Omställningsstatus (omställd areal eller areal under omställning) Uppgifterna som kontrollorganen lämnar samlas in av kontrollorganens revisorer som ska göra minst ett årligt kontrollbesök hos varje kund. Insamlingen är i stor utsträckning samordnad med den insamling som KRAV gör för de KRAV-anslutna företagen. Till exempel används samma grödkoder m.m. Detta beskrivs mer ingående i avsnitt 3.5. 3.4 Insamlingsförfarande Statistiken baseras på administrativa uppgifter från de godkända kontrollorganen. I mitten av mars levererar de uppgifter från sina register. Detta görs i ett antal excelfiler. Uppgifterna från kontrollorganen bearbetas och kontrolleras. För vart och ett av kontrollorganen sammanställs en fil med misstänkta felaktigheter och utelämnade data. Filerna skickas till kontrollorganen som kontrollerar uppgifterna och korrigerar dem om så behövs. Därefter genomförs nya kontroller och i vissa fall måste kontrollorganen åter kontaktas för att kontrollera sina lämnade uppgifter innan data kan anses hålla tillräcklig kvalitet. 3.5 Åtgärder för förenklad uppgiftslämnande Fram till år 2008 samlades Jordbruksverket in statistik över den ekologiska växtodlingen genom att kontrollorganen skickade data över aggregerade grupper av grödor till Jordbruksverkets växtavdelning. Denna statistik rapporterades endast till EU och publicerades inte nationellt. I samband med att Jordbruksverket fick ett regeringsuppdrag om att utveckla statistiken över den ekologiska produktionen samlade Jordbruksverket ett antal aktörer inom området för att undersöka möjligheterna att höja kvaliteten i statistiken, anpassa den till EU:s ökade krav på statistikrapportering samt publicera officiell statistik. Vid samtalen med aktörerna, kontrollorganen och KRAV, framkom att kontrollorganen redan rapporterade detaljerad statistik på företagsnivå till KRAV i ett inarbetat system. Jordbruksverket analyserade det redan befintliga rapporteringssystemet som användes av kontrollorganen och KRAV och slutsatsen blev att det var användbart. Kontrollorganen kunde använda samma uppgifter som de skickar till KRAV men lägga till de producenter som inte var KRAV-anslutna, det vill säga de som var EU-certifierade, i rapporteringen till Jordbruksverket. Från och med 2009 rapporterar kontrollorganen statistiken enligt detta system. Genom att samordningen med den redan befintliga rapporteringen till KRAV minimerades uppgiftslämnarbördan från start och systemet har inte förändrats sedan dess. Jordbruksverket arbetar kontinuerligt med att minska uppgiftslämnarbördan. Uppgifter om arealer brukade med ekologiska produktionsmetoder finns tillgängliga genom stöden för ekologisk produktion. Uppgifterna om odlade grödor i jordbrukarnas stödansökningar är dock för närvarande inte tillräckligt detaljerade för att uppfylla EU-kraven för statistikrapportering.

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 8(12) 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar, modeller, beräkningar Kontrollorganen rapporterar statistiken enligt följande grödkoder: Grödkod Gröda Grödkod Gröda 1 Höstkorn 60 Träda 2 Vårkorn 61 Fäbodbete som ger rätt till gård 3 Havre 69 Mångfaldsträda 4 Höstvete 62 Viltbete 5 Vårvete 63 Rörflen 7 Rågvete 64 Rastgård för höns 8 Råg 65 Salix 9 Majs 67 Poppel 10 Bovete 68 Hybrid asp 11 Spannmålsförsök 72 Fruktodling 12 Blandsäd (stråsäd) 77 Skyddszon 13 Blandsäd (baljväxt/stråsäd) 80 Grönfoder 14 Kanariefrö 81 Gröngödsling 15 Hirs 82 Våtmark 16 Stråsäd t grönfoder 83 Julgransodling 17 Fågelåker 84 Skogsplantering 19 Spelt (Dinkel) 85 Övrigt 20 Höstraps 86 Ej stödberättigande gröda (endast ekologiska produktionsformer) 21 Vårraps 87 Annan stödberättigande gröda (en 22 Höstrybs 95 Betesmark och slåtteräng under restaurering 23 Vårrybs 96 Mosaikbetesmarker och andra gräs 24 Solros 700 Jordgubbar 25 Oljeväxtförsök 710 Övr bärodling 26 Högerukaraps 711 Svarta vinbär 27 Vitsenap 712 Röda vinbär 28 Oljerättika 713 Hallon 30 Ärter 714 Rabarber 31 Konservärt 715 Krusbär 32 Åkerböna 716 Lingon 33 Sötlupiner 717 Blåbär 35 Brun böna 720 Övr fruktodling 36 Vicker 721 Äpple 37 Kikärter 722 Päron 38 Sojabönor (oljeväxt) 723 Plommon 39 Sojabönor (foderväxt) 730 Övriga trädgårdsväxter 40 Oljelin 731 Morot 41 Spånadslin 732 Lök 42 Hampa 733 Vitkål 44 Stärkelsepotatis utan kontrakt 734 Sallad 45 Potatis, mat 735 Gurka 46 Kontrakterad stärkelsepotatis 736 Rödbetor 47 Sockerbetor 737 Pepparrot 48 Foderbetor 738 Kryddväxter 49 Annan slåtter- och betesvall på 739 Blommor 50 Slåtter- & betesvall på åker 51 Slåtter- & betesvall på åker (in 52 Betesmark 53 Slåtteräng 54 Skogsbete 55 Fäbodbete som inte ger rätt till 56 Alvarbete (Öland, Gotland) 18 Ej stödberättigat skogsbete 57 Slåttervall (vallfodertork) 58 Frövall (ettårig) 59 Frövall (flerårig)

Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 9(12) Redovisningen i det Statistiska meddelandet sker på en mer aggregerad nivå där olika grödor i vissa fall har slagits samman till större grupper. Grupperingen görs enligt tabellen nedan. KRAV:s grödkodslista följer dock inte exakt den grödkodslista som jordbrukarna använder vid stödansökningar (SAM). Kontrollorganen rapporterar dock i vissa fall in grödkoder enligt SAM. I dessa fall har grödkoden enligt SAM kodats om till lämplig kod enligt KRAV:s grödkodslista. Gröda/grödgrupp Grödkoder Höstvete 1, 19 Vårvete 5 Råg 8 Höstkorn 1 Vårkorn 2 Havre 3 Rågvete 7 Blandsäd 12 Ärter, Åkerbönor m.m. 30, 32, 33, 36, 37 Konservärter 31 Bruna bönor 35 Majs 9 Grönfoder 13, 16, 80 Slåtter- och betesvall 49, 50, 51, 58, 59, 57, 77 Matpotatis 45 Potatis för stärkelse 44, 46 Sockerbetor 47 Höstraps 20 Vårraps 21 Höstrybs 22 Vårrybs 23 Oljelin 40 Energiskog 63, 65, 67, 68 Trädgårdsväxter 700, 710, 711, 712, 713, 714, 715, 716, 717, 720, 721, 722, 723, 730, 731, 732, 733, 734, 735, 736, 737, 738, 739 Andra växtslag 10, 11, 14, 15, 24, 25, 26, 27, 28, 38, 39, 41, 42, 48, 81, 86, 87 Träda 17, 60, 69, 62 Ospecificerad åkermark 85 Betesmark 52, 96 Slåtteräng 53 Skogsbete 18, 54 Fäbodbete 55, 61 Alvarbete 56 Ospecificerad betesmark - 4.2 Redovisning Resultaten redovisas i ett Statistiskt meddelande samt i Jordbruksverkets statistikdatabas. Båda publiceringarna sker på Jordbruksverkets webbplats. Publiceringen har skett i tid. Publicering sker 5 månader efter aktuellt referensårs utgång.

Jordbruksverket 10(12) FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN Leveransen av data till Eurostat görs av Jordbruksverkets växtavdelning. levererar data till Jordbruksverkets växtavdelning i juni. 4.3 Kvaliteten i redovisade data I detta avsnitt görs en genomgång av kvaliteten i den redovisade statistiken utifrån olika typer av fel som kan förekomma. Sammanfattningsvis görs bedömningen är att statistiken kan innehålla täckningsfel men att dessa är av mycket marginell betydelse för de slutliga resultaten på aggregerad nivå. Även mätfel och fel från bearbetningsprocessen förekommer. Vid sammanställningen av statistiken har Jordbruksverket hittat felaktigheter av denna typ och gjort upprättningar av materialet, oftast efter kontakt med kontrollorganen. Bedömningen är att eventuella kvarstående fel inte påverkar de övergripande resultaten. För enskilda grupper av grödor och särskilt vid regional fördelning kan dock resultaten påverkas av denna typ av fel. Urval Urvalsfel förekommer inte eftersom statistiken baseras på uppgifter från samtliga företag som brukar mark med ekologiska produktionsmetoder och är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan. Ramtäckning Kontrollorganen ska leverera uppgifter för samtliga företag som kontrolleras enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. I bearbetningsprocessen görs ett flertal kontroller för att upptäcka täckningsfel såsom: - Kontroll av att ett person-/organisationsnummer inte förekommer på två kontrollorgan. Om så är fallet kontrolleras om det aktuella företaget bytt kontrollorgan under året. - Jämförelser med tidigare år. Om ett kontrollorgan har många nya företag alternativt tappat många företag tas en kontakt med kontrollorganet ifråga för att kontrollera att deras uppgifter stämmer. - Kontroll av dubbletter (se även avsnittet bearbetning nedan) Täckningsfel upptäcks årligen i dataleveranserna från kontrollorganen och åtgärdas genom kompletterande uppgifter från kontrollorganen. Det kan dock finnas fall av dubbletter som är svåra att upptäcka och som kräver en stor arbetsinsats för att upptäckas och korrigeras. Bedömningen är att i stort sett alla brister i ramtäckningen upptäcks i bearbetningsprocessen och att eventuella kvarstående fel endast marginellt påverkar statistikens precision. Mätning Mätfel förekommer då kontrollorganen vid revisionsbesöken hos jordbrukarna på något sätt fått felaktiga uppgifter om t.ex. arealer, odlade grödor eller regionkod. I bearbetningsprocessen görs kontroller för att upptäcka mätfel såsom: - Kontroll av grödkoder som inte existerar. - Kontroll av regionkoder som inte existerar.

Jordbruksverket 11(12) FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN - Kontroll av så kallade outliers, främst extrema värden för grödor. - Jämförelser med tidigare år av arealer per företag och grödor totalt. Det är ofta svårt att skilja mätfel, som beror på felaktiga uppgifter från jordbrukarna, från bearbetningsfel som beror på att kontrollorganens revisorer fyllt i felaktiga uppgifter. Oavsett källan till felen så upptäcks denna typ av fel årligen när Jordbruksverket bearbetar uppgifterna. De upptäckta felen rättats upp i bearbetningsprocessen oftast efter kontakt med kontrollorganen. Bedömningen är att eventuella kvarstående fel inte påverkar de övergripande resultaten. För enskilda grupper av grödor och särskilt vid regional fördelning kan dock resultaten påverkas av denna typ av fel. Bortfall Bortfall förekommer inte i bemärkelsen att samtliga uppgifter saknas för ett företag. Däremot förekommer att uppgifter saknats för enskilda variabler för enskilda företag. I dessa fall har kontrollorganen kontaktats för komplettering av materialet. Det slutliga resultatet baseras på fullständiga uppgifter för de variabler som redovisas. Bearbetning Med bearbetningsfel avses i det här fallet fel som begås av kontrollorganen eller Jordbruksverket i bearbetningsprocessen. Det är ofta svårt att skilja mätfel, som beror på felaktiga uppgifter från jordbrukarna, från bearbetningsfel som beror på att kontrollorganens revisorer till exempel registrerat en uppgift felaktigt. De bearbetningsfel som upptäckts rör sig till stor del om felaktig dataregistrering (arealer, grödkoder, regionkoder), utelämnande av enskilda uppgifter för enskilda företag (grödkoder, regionkoder) samt dubbletter. De kontroller som görs för att hitta felaktigheter är i stort sett desamma som görs för att hitta mätfelen och består av bland annat: - Kontroller av grödkoder som inte existerar. - Kontroll av regionkoder som inte existerar. - Kontroll av så kallade outliers, främst extrema värden för grödor. - Jämförelser med tidigare år av arealer per företag och grödor totalt. - Kontroller av dubbletter. När fel upptäckts eller misstanke om fel föreligger kontaktas kontrollorganen och korrigeringar görs i de fall ett fel har bekräftats. Vissa typer av bearbetningsfel kan dock vara mycket svåra att upptäcka. Ett exempel på detta är om kontrollorganen registrerar grödkoden för till exempel höstvete för ett företag men att det i själva verket var korn som odlades. Bedömningen är dock att eventuella kvarstående fel, efter kontroller och upprättningar inte påverkar de övergripande resultaten. För enskilda grupper av grödor och särskilt vid regional fördelning kan dock resultaten påverkas av denna typ av fel. 5. Plan för analysrapporter För närvarande finns inga planerade analysrapporter.

Jordbruksverket 12(12) FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 6. Dokumentation av observationsregister för arkivering Presentationstext Beskrivning Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Summerbar Enhet Höstvete Areal Höstvete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Vårvete Areal Vårvete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Råg Areal Råg Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Höstkorn Areal Höstkorn Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Vårkorn Areal Vårkorn Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Havre Areal Havre Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Rågvete Areal Rågvete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Blandsäd Areal Blandsäd Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Kokärter, foderärter mm Areal Kokärter, foderärter mm Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Konservärter Areal Konservärter Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Bruna bönor Areal Bruna bönor Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Majs Areal Majs Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Grönfoder Areal Grönfoder Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Slåtter-och betesvall Areal Slåtter-och betesvall Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Matpotatis Areal Matpotatis Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Stärkelsepotatis Areal Stärkelsepotatis Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Höstraps Areal Höstraps Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Vårraps Areal Vårraps Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Höstrybs Areal Höstrybs Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Vårrybs Areal Vårrybs Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Oljelin Areal Oljelin Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Energiskog mm Areal Energiskog mm Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Trädgårdsväxter Areal Trädgårdsväxter Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Andra växtslag Areal Andra växtslag Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Träda Areal Träda Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Ospecificerad åkermark Areal Ospecificerad åkermark Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Betesmark Areal Betesmark Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Slåtteräng Areal Slåtteräng Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Skogsbete Areal Skogsbete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Fäbodbete Areal Fäbodbete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha Alvarbete Areal Alvarbete Godkända kontrollorgan Registerbearbetning Ja ha 7. Länkar till ytterligare dokumentation -