Miljö- och hälsoutredning av limmer

Praktiska exempel för industrin Nr 1 Årgång 2 Februari 2002 Miljö- och hälsoutredning av limmer I ett examensarbete vid Göteborgs Universitet med titeln Miljö- och hälsoutredning av limmer på Ericsson Microwave Systems AB har Annika Helgesson gjort en gedigen genomgång och strukturering av olika lim och deras miljö- och hälsorisker. Examensarbetet utfördes på enheten för Miljötålighet och EMC på Ericsson Microwave Systems (EMW) i Mölndal. Syftet var att utreda möjligheterna till att minska antalet använda limmer med hänsyn till både tekniska egenskaper och miljö- och hälsoeffekter. En inventering av lim som används eller har använts gjordes också, varefter en bedömning av ingående ämnen i limmerna, med avseende på miljö- och hälsofarliga egenskaper, genomfördes. På Ericsson Microwave Systems AB i Mölndal och i Borås finns det idag omkring etthundra olika limsorter inskrivna. Limmerna är eller har varit i bruk vid produktionen av elektroniska produkter och de har varierande funktion. Arbetets syfte är att finna och eventuellt modifiera en metod för att bedöma använda limmers miljö- och hälsofarlighet och att därefter utföra värderingen. Resultatet av bedömningen ska sedan kunna användas som underlag för en intern rekommendationslista för limmer som riktar sig till EMWs konstruktörer, så att användandet av mindre miljö- och hälsostörande produkter underlättas. I undersökningen har inte förbehandlingar och primers tagits med. Anledningen till detta är att de på EMW oftast är desamma för de olika limprodukterna. Den utförda analysen består endast av en bedömning av kemikaliernas farlighet. I en riskbedömning av lim skulle även information om bland annat hanteringssätt, använda mängder och exponeringsnivå beaktas. Ytterligare moment som inte tagits med i utredningen, men som i ett livscykelperspektiv har betydelse för limmernas totala miljö- och/eller hälsopåverkan är exempelvis transporter, tillverkning och avfallshantering. Ökad medvetenhet om kemikaliers påverkan på människors hälsa och miljön har lett till arbete med att ersätta synteskemikalier, produkter och arbetsmetoder med mindre skadliga alternativ. I Miljöbalkens 2 kap, de s k hänsynsreglerna, anges det att det är alla hanterares uppgift att ersätta miljöoch hälsofarliga kemiska produkter med mindre farliga, då det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Kemikalierna behöver inte vara exakt lika eller fungera på samma sätt för att substitutionsprincipen (även produktvalsprincipen, utbytesregeln) ska vara tillämpbar. Substitutionsprincipen gäller både människors hälsa och den yttre miljön, utan rangordning. Ibland kan ett utbyte som görs för att minska miljöpåverkan även ge positiva effekter på arbetsmiljön. Men tyvärr är det inte alltid så att förbättringar för yttre miljö och arbetsmiljö följs åt. Vid sidan av förbättringen av den yttre miljön vid byte av kemikalier, kan nya problem uppstå såväl i arbetsmiljön som i den yttre miljön. Innehåll Miljö- och hälsoutredning av limmer 1 Erfarenheter från utbyten av triavfettning mot alternativa tekniker 6 Nytt om anmälan av miljöfarlig verksamhet 9 IVF hjälper Kina att avveckla freon 10 EUs kemikaliepolitik det nya REACH-systemet 10 Länk 10 EU förbjuder användningen av giftig metallrenare 10 Rättelse 10 Ny Limhandbok 11 Industrin lovar forskning om Bisfenol-A 12 Utfasning av kvicksilver ignoreras 12 Om detta nyhetsbrev 12 è 1 Substitutionsnytt Feb 2002

Vid genomförande av en substitution kan arbetet delas in i sju faser: 1 Formulering av problemet. Vad är problemet och vad ska undersökas? Problemställningen bestämmer problemhanteringen och möjliga lösningar. Produkten ska beskrivas. Vad innehåller produkten, vilken är exponeringen och vilka är hälsoeffekterna av produkten? 2 Idékläckningsfas. Information om alla möjliga lösningar inhämtas från olika källor. 3 Kriterier för alternativen ställs upp. Vilka tekniska respektive miljömässiga krav måste uppfyllas? 4 Beskrivning och bedömning av alternativen. 5 Beslut. 6 Utförande. 7 Kontroll. Efter en testperiod kan man ställa sig frågor som: Uppfyller produkten de uppsatta kriterierna? Har skadliga hälsoeffekter minskat? Vid kontakter med några av företagen som levererar limprodukter till Ericsson Microwave Systems, sade sig samtliga ha fått förfrågningar från kunder om miljö- och/eller hälsovänligare alternativ till någon produkt. Främst gäller det att en kund inte vill använda en produkt som innehåller ett visst ämne. Ofta handlar det då om ett ämne som finns på OBS-listan, begränsningslistan eller företagets egna listor över icke önskvärda ämnen. På flera företag hade kundkrav lett till att nya produkter utformats med hänsyn till kraven. Ämnen som nämndes ha fasats ut helt eller delvis ur produktsortiment var exempelvis isocyanater, nonylfenol och ftalater. Samtliga företag uttryckte oro över att uppgivande av ingående ämnen utöver lagkrav kan leda till att deras produkter verkar sämre än konkurrenternas. Om konkurrenterna också har det farliga ämnet i sin produkt, men väljer att inte märka ut det, skulle man så sätt bli missgynnad ur konkurrenssynpunkt på att vara mer ärlig. Vissa ansåg sig ha erfarenheter av just detta. Det är viktigt att komma ihåg att kemikalier/komponenter inte används på pin kiv, utan de har en funktion. När det gäller härdande limtyper, så Faroklass (Riskfras) Farokod Farosymbol Farobeteckning Mycket giftig (R26,27,28,39) Giftig (R23,24,25,39,48) Cancerframkallande (R45,49) Mutagen (R46) Reproduktionstoxisk (R60,61) Frätande (R34,35) Hälsoskadlig (R20,21,22,65,40,48) Allergiframkallande (R42) Cancerframkallande (R340) Mutagen (R40) Reproduktionstoxisk (R62,63) Irriterande (R36,37,38,41) Allergiframkallande (R43) Måttligt hälsoskadlig (R322) Hälsofarlighet: Sambandet mellan faroklass och märkning ( Andra hälsofarliga egenskaper (R 29, R 31, R 32, R 33, R 64, R 66 och R 67) redovisas inte i sammanställningen.) (Källa:KIFS 1994:12). Tabell Miljöfarlighet: Sambandet mellan faroklass och märkning. (Källa: KIFS 1994:12). T+ T C Xn Xi V LÄS VARNINGS- TEXTEN TEXTEN Mycket giftig Giftig Frätande Hälsoskadlig Irriterande Måttligt hälsoskadlig Faroklass (Riskfras) Farokod Farosymbol Farobeteckning Miljöfarlig (R50, 50/53,51/53, 54,55,56,57,58,59) Miljöfarlig (R52/53, 52,53) N --- Miljöfarlig (Ingen symbol) --- har man ofta krav på snabb härdning och god prestanda hos förbandet. Detta blir ofta på bekostnad av arbetsmiljön. Limmet är inte reaktivt bara just mot den yta den ska fästa mot, utan även för den som utför själva limningen. Vilka möjligheter har då en användare av en kemisk produkt att avgöra vad som skulle vara mindre skadligt för hälsan och miljön? Några exempel är: w Livscykelanalys. Substitutionsnytt Feb 2002 2

w w w w w w w Toxicitetsanalys. Hygieniskt gränsvärde. Klassificering och märkning. COSHH Essentials. Riktlinjer. OBS-listan och Begränsningslistan. Erfarenheter. Ett ämne som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom sina egenskaper är enligt AFS 2000:4 ett farligt kemiskt ämne. Egenskaperna som nämns är bland annat toxikologiska egenskaper, temperatur, radioaktivitet och brandoch explosionsfarliga egenskaper. I KIFS 1994:12 finns det 6 farobeteckningar angående hälsofarlighet: Mycket giftig, giftig, frätande, hälsoskadlig, irriterande och måttligt hälsoskadlig, se tabell. Strax under 50 % av de ca 60 000 kemiska produkterna anmälda till Kemikalieinspektionen är klassade att tillhöra någon av faroklasserna för hälsofarlighet. Flest hälsofarliga produkter, ca 10 500, redovisas i klassen hälsoskadlig. Undersök krav på teknik, hälsa & miljö Kund Koncern Bestäm riskgrupp Beställ varuinfo Jämför OBS- och begränsningslist, Ericssonlista Anteckna R-fraser Jämför andra faktorer Skiss över de olika stegen i en kemikaliebedömning med hjälp av riskgrupper. Skuggade rutor anger moment i själva riskgruppsbedömningen. Klassificering och märkning av ämnen för miljöfarlighet blev ett krav i och med att KIFS 1994:12 började gälla from 1 januari 1995. Reglerna för klassificering för miljöfarlighet gäller idag bara ämnen, men senast 30 juli 2002 ska nya regler om klassificering även av beredningar, dvs blandningar av mer än ett ämne, för miljöfarlighet gälla. A B C D E (Specialfall) Ingen R-fras R20 Farligt vid R23 Giftigt vid R26 Mycket giftigt vid inandning inandning inandning R66 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor R67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad Riskgrupper för hälsofarlighet. R21 Farligt vid hudkontakt R22 Farligt vid förtäring R33 Kan ansamlas i kroppen och ge skador R40/20/21/22 Möjlig risk för bestående hälsoskador R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring R322 Kan vara farligt vid förtäring R24 Giftigt vid hudkontakt R25 Giftigt vid förtäring R34 Frätande R35 Starkt frätande R36 Irriterar ögonen R37 Irriterar andningsorganen R38 Irriterar huden R41 Risk för allvarlig ögonskada R48/20/21/22 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R27 Mycket giftigt vid hudkontakt R28 Mycket giftigt vid förtäring R39 Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador R48/23/24/25 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R60 Kan ge nedsatt fortplantnings-förmåga R61 Kan ge fosterskador R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga R63 Möjlig risk för fosterskador R64 Kan skada spädbarn under amningsperioden R40 Möjlig risk för bestående hälsoskador R42 Kan ge allergi vid inandning R43 Kan ge allergi vid hudkontakt R45 Kan ge cancer R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R49 Kan ge cancer vid inandning R340 Viss risk för cancer kan inte uteslutas efter ofta upprepad exponering è 3 Substitutionsnytt Feb 2002

Ingen R-fras ang. miljöfarlighet M1 R52 Skadligt för vattenorganismer R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R52/53 Skadligt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön M2 R50/53 Mycket giftigt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R50 Mycket giftigt för vattenorganismer R51/53 Giftigt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R58 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön R59 Farligt för ozonskiktet Riskgrupper för miljöfarlighet. För att kunna sammanställa vilka limprodukter som används eller har använts inom Ericsson Micowave Systems AB gjordes en sökning i Ericssons koncerngemensamma system för inköpta produkter (ELIZA), och då på de limprodukter som blivit intagna till koncernen av EMW. Sökning gjordes också i de pärmar där varuinformationsblad och tekniska datablad fanns arkiverade. Datum för senaste inköp undersöktes i det datorbaserade inköpssystemet. Som utgångspunkt i miljö- och hälsobedömningen av limmerna användes ett material utarbetat av den brittiska verkställande myndigheten för hälsa och säkerhet. Bedömningen genomfördes genom att dela in produkterna i grupper utifrån vilka riskfraser (enligt brittiska motsvarigheten till KIFS 1994:12) som deras ingående ämnen tilldelats. En schematisk beskrivning av tillvägagångssättet vid miljö och hälsobedömning med hjälp av riskgrupper visas ovan. Utvärderingen av den kemiska farligheten hos limsorterna på Ericsson Microwave Systems AB utfördes genom att jämföra vilka riskfraser som tilldelats limmernas ingående ämnen. I tabellen på föregående sida visas riskfrasernas indelning i de olika riskgrupperna. Eftersom COSHH Essentials endast berör hälsofarlighet, fanns inte riskgrupper för miljöfarlighet framtagna. En indelning av riskfraserna som anger miljöfarlighet gjordes därför. Även här användes riskfrasernas kriterier. Riskfraserna 54 57 saknar kriterier och används inte i nuläget, varför dessa inte har grupperats. Beteckningarna som valdes är M1 respektive M2, där den senare av dem betecknar ämnen med den högre miljörisken. I tabellen ovan visas uppdelningen av riskfraserna gällande miljöfarlighet. Resultatet från sökningen efter limprodukter som fanns i bruk eller hade varit i bruk på Ericsson Microwave Systems AB i pärmar och i databasen för inköpta produkter gav 110 limprodukter. Av dessa uteslöts fem produkter på grund av att data om dem inte hittades under projekttiden. Ytterligare sex produkter uteslöts, eftersom 60 50 40 30 20 10 0 1992 el tidigare 1993 1994 1995 1996 Årtal 1997 1998 1999 2000 Miljö-och hälsobedömning Alla produkter D/E och M1/M2 End. D/E End. M1/M2 Rest. Senaste inköpsår för limprodukter till Ericsson Microwave Systems i Mölndal. Fördelningen av produkterna på riskgrupper för både hälsa och miljö. Substitutionsnytt Feb 2002 4

Elektriskt ledande Hälsobedömning Konstruktionslim Hälsobedömning 10 8 6 4 2 0 A B C D C E DE 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 A B C D C E D E 10 8 6 4 2 0 Elektriskt ledande Miljöbedömning Ej M-märk M1 M2 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Konstruktionslim Miljöbedömning Ej M-märk M1 M2 Elektriskt ledande lim. Antal produkter i de olika riskgrupperna för hälsa respektive miljö. Konstruktionslim. Antal produkter i de olika riskgrupperna för hälsa respektive miljö. de inte längre tillverkades eller inte längre fick köpas in av miljö- eller hälsoskäl. Sammanlagt ingick således 99 produkter i undersökningen. Fyra av dessa var produkter som registrerats på företaget två gånger, dvs dubletter, och antalet olika limprodukter var därför 95. Några produkter används tillsammans (lim och härdare), varför antalet lim-kit var 85, eller 81 om dubletter räknas bort. De inköp som gjorts inom något av företagets projekt, dvs till någon produkt som produceras, kan spåras i det datorbaserade inköpssystemet. Lim som köps direkt till avdelningarna finns dock inte med i det systemet och dessa inköp utgör en betydande del av liminköpen. Av de undersökta limmerna hade 41 ingående ämnen vars riskfraser tillhör grupp E. Ett fåtal av dessa lim hade dessutom ämnen med riskfraser i grupp D, och resterande var även med i riskgrupp C. I 27 av de 45 limmerna i riskgrupp E eller D ingick dessutom ämnen med riskfraser som markerade miljöfarlighet. Samtliga produkter i riskgrupp E hade allergiframkallande egenskaper, främst vid hudkontakt (R43), men också vid inandning (R42). I tre lim ingick dessutom ett ämne som var klassificerat som möjligen cancerframkallande, med fras R40 Risk för allvarliga hälsoskador och två lim hade mycket låga halter av ämne med riskfras R45 Kan ge cancer. Strax under 40 % av limmerna innehöll något ämne som hade riskfraser gällande miljöfarlighet. Risk- fraserna motsvarade skadlighet/giftighet för vattenlevande organismer och/eller låg nedbrytbarhet. Av de undersökta limprodukterna hade 33 % ämnen med riskfraser grupp D och/eller grupp E samtidigt som de hade riskfraser i grupp M1 och/eller grupp M2. 39 % av limmerna var helt utan ämnen i de nämnda grupperna. Indelningen av limmerna efter användning resulterade i nio olika grupper: elektriskt ledande lim, termiskt ledande lim, tätningslim, ljushärdande lim, låsningslim, konstruktionslim, snabblim, silikonlim samt kontaktlim. De lim som inte kunde inbegripas i någon av dessa grupper, samlades i en restgrupp kallad övriga limmer. I följande bilder visas hälso- respektive miljöbedömningen för två av limtyperna; elektriskt ledande samt konstruktionslim. Resultatet av arbetet visar att metoden att utvärdera lim med hjälp av deras ingående ämnens tillhörighet i de olika riskgrupperna är enkel att använda och kan utgöra en del i en fullständig riskbedömning. Informationen som krävs för bedömningen är lättillgänglig. Inom flera av användningsområdena skilde sig riskgruppbedömningen åt mellan de olika produkterna. Om fler lim uppfyller de tekniska kraven, är det därmed troligt att limmerna kan återfinnas i olika riskgrupper. I en sådan situation har man möjlighet att välja den som bedömts som minst skadlig. è 5 Substitutionsnytt Feb 2002

Ett uppenbart resultat av utredningen, men som inte direkt kan presenteras i siffror, är att man fått en översikt över de limmer som används. Förutom att dubbletter har hittats kan man nu lättare upptäcka om två olika produkter är väldigt lika. I och med den förbättrade översikten, kan man lättare se vilka alternativ man har i ett produktval. Nästa gång man vill ta in en ny produkt blir jämförelsen med de produkter man redan har använt enklare. Uppdatering av miljövärdering och teknisk beskrivning måste ske om produkterna ändras eller nya fakta om miljö- och hälsoeffekter framkommer. Problem kan uppstå när man har att välja mellan produkter där den ena är miljöfarlig och den andra hälsofarlig. Modellen säger inte vilket man då ska välja, eftersom de två bedömningarna hålls separat. Produktvalsprincipen i Miljöbalken sätter inte heller någon av faktorerna miljö och hälsa framför den andra. Om motsättningar mellan de två uppstår, får man lösa det från fall till fall. I en situation där man vill substituera får man inte heller glömma att kemikalier ibland helt kan undvikas genom andra lösningar. Utredningen ledde till en bättre översikt över vilka limmer som används eller har använts på Ericsson Microwave Systems AB. Byte av produktnamn eller produkter som utgått kunde uppmärksammas. Med hjälp av en mer samlad kunskap om limmernas tekniska egenskaper samt miljö- och hälsopåverkan kan valet av lim bli mer effektivt. helene.karlsson@ivf.se Erfarenheter från utbyten av triavfettning mot alternativa tekniker Ett antal år har nu gått sedan införandet av förbudet mot triavfettning i Sverige. En del företag har fått tidsbegränsad dispens från Kemikalieinspektionen för att utreda tekniska och ekonomiska förutsättningar för alternativa tekniker. Många företag har dock investerat i nya anläggningar och lyckats nå en väl fungerande drift om än i en del fall efter inkörningsproblem. I de flesta fallen har det handlat om vattenbaserad avfettning men vissa intressanta exempel finns också, där man med framgång satsat på lösningsmedelsbaserad teknik. Att välja rätt avfettningsteknik är i de flesta fall en mycket komplex uppgift behäftad med många svåra frågor där man många gånger inte har den information tillgänglig som man borde ha. Vid sidan av ekonomiska och miljömässiga frågeställningar har man att begrunda följande frågor w Vad har tvättgodsets yta för materialsammansättning och hur resistent är det mot rengöringsmediet? w Tvättgodsets geometriska utformning och ytmekaniska egenskaper? w Vilken typ av föroreningar skall tas bort från ytan? w Vilka är renhetskraven med hänsyn tagen till eventuell efterföljande ytbehandling? Inte minst den sista frågan kan vara svår för många att svara på. När IVF ställt frågan till företag så har svaret i allmänhet varit att det skall bli så rent som det blir med tri! Hur rent blir det då med tri? Ja det har IVF tittat en del på och gjort jämförelser med hur rent det har blivit med andra kemier under likvärdiga betingelser i laboratorieförsök. Några sammanfattande resultat från dessa övningar presenteras nedan. Den relevanta frågan är dock hur rent det behöver vara i ett konkret fall med hänsyn tagen till processerna nedströms och de kvalitetskrav som ställs på produkten. IVF har resurser och erfarenheter från omfattande avfettningsprojekt både vad gäller analysmetoder, tvättutrustningar och experimentella förfaranden inkluderande provning för att gå i clinch med denna fråga. Laboratorieförsök med avfettningskemier vid IVF IVF har i en försöksserie i bänkskala testat några alternativa avfettningskemier till tri. I ett grupprojekt som genomfördes i samarbete med ett antal företag, vilka alla använde triavfettning i produktion, provades i bänkskala under jämförbara förutsättningar följande olika avfettningsmedel w Vattenbaserad kemi, låg-, medel- och högalkalisk. w Lågaromatiskt kolväte. w Etyllaktat. w Glykoleter. Varje företag iordningsställde provbitar av representativa material med de föroreningar som vanligen förekommer. För jämförelses skull översändes också provbitar vilka hade avfettats i företagets tritvättutrustning. Provdetaljer av materialen aluminium, aluzink, koppar, mässing, zink, stål, rostfritt stål, nickel, tennbrons, förgylld tennbrons och keramik fanns med i testerna. De flesta vanligare föroreningar med processvätskor fanns representerade på provmaterialen. Substitutionsnytt Feb 2002 6

Avfettade provbitar analyserades med avseende på olja och fett med hjälp av s k IMC-utrustning vid IVF. Detta instrument, som använts vid IVF med goda erfarenheter under ca 10 år, mäter ythalten av organiska föroreningar via IR-spektrometri på koldioxid som genereras av desamma i den analytiska proceduren. Resultaten från dessa undersökningar kan sammanfattas på följande sätt. De flesta triavfettade proverna gav föroreningsnivåer i storleksordningen 1 till 3 mg/cm 2. Variationen var dock stor och avsevärt högre värden förekom också. Ingen materialpåverkan kunde observeras. De båda vattenbaserade kemierna med högst ph-värde gav resultat som var likvärdiga med utfallet för tri. Det tredje alkaliska medlet med lägst ph-värde (ph 9) gav dock genomgående högre värden. De alkaliska systemen syntes ge viss påverkan för vissa av materialen (se nedan). Rengöringsfallet med lågaromatiskt kolväte gav jämförbart resultat med tri, dock med vissa variationer uppåt och nedåt. Ingen synbar materialpåverkan kunde skönjas. Med etyllaktat har i vissa fall uppnåtts lika bra ytrenheter som med tri medan i vissa andra fall resultatet varit sämre. Ingen synbar materialpåverkan kunde noteras. För fallet glykoleter erhölls bättre rengöringseffekt för flertalet prover jämfört med tri. Viss materialpåverkan kunde dock påvisas. Detta hade möjligen samband med att den aktuella produkten innehöll basisk etanolamin. Vad gäller påverkan på olika material noterades följande. Mässing För två olika detaljer från ett visst företag med polervax resp skärolja observerades en gulare nyans vid avfettning med de vattenbaserade kemierna och för glykoleter jämfört med motsvarande prover som avfettats med tri. Stål Vissa detaljer i stål visade antydan till rostfläckar efter tvätt i den medelalkaliska tvättkemin. Aluminium I ett enstaka fall noterades fläckar efter den lågalkaliska tvättkemin, vilken saknade silikat. Koppar En stansad detalj i koppar uppvisade fläckar för det lågalkaliska medlet utan silikat liksom även för fallet med glykoleter. I det senare fallet har detta troligen samband med att använd rengöringsprodukt innehöll ett potentiellt komplexbildande ämne med koppar i form av etanolamin. Erfarenheter från drift av vatten- respektive lösningsmedelsbaserade produktionsanläggningar Vattenbaserade anläggningar Det finns idag många vattenbaserade system som bevisat sin användbarhet i stabil drift sedan ett flertal år. Exempel finns där man använder neutral eller måttligt alkalisk till starkare alkalisk kemi. Det finns vattenbaserade anläggningar där man avfettar detaljer i material såsom stål, rostfritt stål, aluminium, zink, koppar och mässing (dock ej i en och samma anläggning). I en del fall har man dock noterat tillstötande problem som man ej upplevt med triavfettning. Dessa har vanligen bestått i följande w Bristfällig renhet i svåråtkomliga hålrum som spalter m m. w Korrosionsproblem relaterat till rester av salter och/ eller vatten. w Utfällningar, beläggningar eller torkfläckar på godsdetaljer. w Materialangrepp. w Osäkerhet relaterat till kvalitet och processtyrning för att uppehålla stabila driftsbetingelser. w Problem med vissa typer av föroreningar såsom polervaxer. Vad gäller svåråtkomliga hålrum så är detta ett välkänt problem i vattenbaserade system vars funktion beror av emulgering av organiska föroreningar som olja och fett. Denna funktion kräver ett visst minimum av tillförd mekanisk agiteringsenergi vilket kan bli begränsande i avskärmade utrymmen. Rester av salter och vatten på detaljer, som kan vara en källa till korrosionsproblem, är vanligen kopplat till bristfällig sköljningseffektivitet och/eller otillräcklig torkning. Sköljningen kan förbättras genom att använda avjoniserat eller destillerat vatten, införa flera sköljsteg eller höja temperaturen. Dosering av korrosionsinhibitorer till sköljvattnet kan vara ett sätt att avhjälpa korrosion i mer svårbehandlade fall. Beläggningar på gods kan hänga samman med att tvättkemin av någon anledning innehåller metalljoner som tillförts från någon källa. En sådan källa kan vara det använda tappvattnet som lokalt kan ha alltför stor hårdhet, vilket då kan avhjälpas genom att införa avjoniserat vatten. Detta kan också vara ett sätt att tackla torkfläckar. Materialangrepp på godsmaterialet kräver naturligtvis en anpassning av tvättkemin. För de flesta godsmaterial kan man finna en vattenbaserad kemi som ej angriper materialet. è 7 Substitutionsnytt Feb 2002

En ofta påtalad svårighet i vattenbaserade processer är hur man etablerar rutiner som tillsammans med automatiserad processtyrning är ägnade att uppehålla stabila driftsbetingelser och därmed en jämn kvalitet i produktionen. Denna svårighet hänger ihop med det faktum att vattenbaserad kemi innehåller ett flertal komponenter. Dessa kan förbrukas i olika grad vilket medför att tvättlösningens sammansättning kan driva iväg. Detta gäller särskilt halten av verksamma tensider. På senare tid har teknik kommit fram på marknaden med vilken ytspänning kan mätas online vilket kan utnyttjas för att automatdosera tensider för att uppehålla en stabil tvättfunktion. Polervaxer är ett välkänt problem i samband med vattenbaserade system. Dessa föroreningar kan vara mycket besvärliga att eliminera, särskilt om detaljerna har lagrats någon tid före avfettningen och därmed åldrats och blivit mer vidhäftande till godset. Här kan ultraljudsteknik vara ett bra komplement för att tillföra mekanisk energi just där den behövs. IVF har arbetat med denna teknik i tidigare projekt och på senare tid också skaffat mätutrustning för att kunna mäta på ljudintensiteten i vätskefas. Syftet med detta är att kunna optimera ultraljudstvättar och anpassa ljudfältet efter de förutsättningar som råder vad gäller tvättutrustning och gods. Kopplingen mellan ljudfält och tvättkemi samt temperatur kommer också att undersökas. Lösningsmedelsbaserade anläggningar Etyllaktat Det finns exempel där man prövat lösningsmedlet etyllaktat i en tunneltvätt integrerad med en pulverlackeringsline. Denna anläggning skall ha fungerat utan anmärkning vad avser uppnådd ytrenhet. Emellertid var anläggningen ej optimalt designad vad gäller utformningen av ventilationsförhållandena. Detta ledde till driftsekonomiskt oacceptabla förbrukningar av lösningsmedel varför driften av systemet ej kunde fortsätta. Kolväten Erfarenheter från drift av avfettningsanläggningar baserad på kolväten finns bl a i Holland. Närmare detaljer om erfarenheter från dessa anläggningar är ej kända av IVF. Anläggning i produktionsskala av kolvätebaserat system har också byggts i Sverige. Enligt uppgift kunde denna dock ej drivas vidare på grund av problem med torksystemet som ej var ändamålsenligt utformat. Anläggning för avfettning med propylenglykoleter. Propylenglykoleter I Sverige finns idag ca 10 stycken användare av anläggningar baserade på propylenglykoleter. Den första driftsattes 1998. I ett fall testade företaget flera olika vattenbaserade alternativ till sin triavfettning men valde till slut att installera ett system med propylenglykoleter av fabrikat EMO i augusti 1999. Tekniken är utvecklad i Tyskland och har där mellan 200 till 300 användare. Enligt aktuellt företag bestod problemen med vattenbaserade system i deras fall i saltrester och korrosion primärt på ståldetaljer och att man inte nådde tillräcklig renhet i svåråtkomliga hålrum. Den lösningsmedelsbaserade processen har däremot visat sig väl svara upp till kraven. Lösningsmedlet, kallat Dowclean, innehåller 95 % propylenglykoleter. Produkten har en måttlig löslighet för vatten som är högre jämfört med tri. I aktuell anläggning avfettas huvudsakligen bearbetade detaljer av olegerat automatstål men även aluminium och mässing. Systemet arbetar under reducerat tryck vid 100 mbar med avfettning först i vätskefas och därefter i ångfas. Genom det reducerade trycket kan ångavfettningen genomföras vid 85 C. Kokpunkten vid atmosfärstryck ligger annars på 171 C. Totala uppehållsvolymen av lösningsmedel i anläggningen under drift är cirka 500 liter. Av brandsäkerhetsskäl är anläggningen försedd med sensorer som i händelse av onormalt tillstånd i avseende på tryck eller vätskeläckage m m medför att hela systemet blir strömlöst. Flampunkten för lösningsmedlet är 63 C. Anläggningen innefattar en destillationsenhet som kontinuerligt recirkulerar och renar lösningsmedlet från upplöst olja och fett. Under ångavfettningsmomentet kondenserar ren lösningsmedelsånga från denna enhet Substitutionsnytt Feb 2002 8

på godset som håller något lägre temperatur. Därmed sköljs detsamma och kontaminationsnivån i vätskefilmen i kontakt med godsytan sänks. I denna fas arbetar tekniken analogt med ångavfettningen vid rengöring med tri. Till anläggningen hör en slutdestillationsenhet som intermittent tar ut ett delflöde av oljekontaminerat lösningsmedel som destilleras i ett batchförfarande till en hög sluthalt av olja och fett vilket lämnar systemet medan destillatet återföres till anläggningen. Efter avfettningsstegen följer ett torkmoment under vilket trycket sänks till några mbar. Tack vare lågt ångbildningsvärme avdunstar då kvarvarande vätskefilm på godset relativt snabbt under utnyttjande av godsets eget värmeinnehåll. Den avdunstade ångan från torkmomentet, liksom den ånga/luft-blandning som vakuumfläkten drar ut ur systemet, passerar en kondensor som återvinner del av lösningsmedlet för att minimera förlusten till luft. I anläggningen processas gods som är kontaminerat med både vattenbaserad skäremulsion och mineraloljebaserad skärolja. Cykeltiden för en charge är cirka 8 minuter. Flödet av styckegods genom anläggningen uppgår i dagsläget till cirka 3 ton/dag med en effektiv driftstid på cirka 10 tim/dag. Förbrukningen av lösningsmedel uppgår till cirka 10 liter/vecka. Detta fördelas på det avfallskoncentrat med olja och fett som faller från slutdestillationsenheten och ett vattenkondensat som tas ut från anläggningen i samband med den dagliga uppstarten av densamma. Förhållandevis små förluster till luft uppstår i samband med inslussning av gods för avfettning och torkning och utslussning av detsamma. Anläggningen är energikostnadseffektiv på så sätt att förbrukningen av elenergi, varav merparten åtgår för att driva destillationsenheterna, till stor del återvinns och erhålls i form av varmluft som nyttiggöres för lokaluppvärmning. Sammanfattning Vattenbaserade alternativ har övergripande fördelar i form av w Bättre rengöringsförmåga i avseende på partiklar. w Ingen exponering av personal för organiska ämnen i luft. w Inga utsläpp till luft. Erfarenhetsmässigt kan man i många fall hitta vattenbaserade alternativ som kan ersätta triavfettning. Det finns idag åtskilliga fall där detta har visats i praktisk drift. Dock finns det begränsningar när det gäller flexibilitet och möjlighet att processa gods av olika material i samma anläggning. Vidare kommer svårigheten med trånga spalter och hålutrymmen. Övergripande fördelar med lösningsmedelsbaserade alternativ kan sammanfattas enligt följande w Mindre risk för materialangrepp på gods. w Gods kan köras flexibelt oavsett typ av material. w Bättre rengöringsförmåga i spalter och trånga utrymmen. w Enklare torkningsprocedur, särskilt utslagsgivande vid gods med komplicerad geometri. w Mindre tendens till torkfläckar eller ytomvandlingar. w I allmänhet mindre krav på anläggningsyta. w Mindre avfallsvolymer. På senare tid föreligger positiva erfarenheter från drift av anläggningar baserade på propylenglykoleter. Detta alternativ synes ha goda möjligheter att kunna ersätta triavfettning i de flesta fall. Det skall slutligen också framhållas att glykoleterbaserade anläggningar bör kunna konkurrera med vattenbaserade alternativ på grund av de tekniska fördelar som lyfts fram ovan. harald.ottertun@ivf.se Nytt om anmälan av miljöfarlig verksamhet Datum för anmälan uppskjutet Sista datum för C-verksamhet att inkomma med anmälan till lokala tillsynsmyndigheten har flyttats fram ett år. Sista datum blir nu 2002-12-31. Nya klassningsregler Nya regler för klassificering av miljöfarlig verksamhet träder snart i kraft. Anmälningspliktig verksamhet blir: Verkstad med högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering) där det förekommer en förbrukning av skärvätskor och/eller processoljor till en sammanlagd mängd av mer än 200 men högst 2000 liter koncentrat per år. Tillståndspliktig verksamhet blir: Verkstad med högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering) där det förekommer metallbearbetning med en förbrukning av skärvätskor och/eller processoljor till en sammanlagd mängd av mer än 2000 liter koncentrat per år. Till de nya reglerna hör definitioner av oljor och begreppet förbrukad mängd. Elisabeth Hörnfeldt, Sveriges Verkstadsindustrier elisabeth.hornfeldt@vi.se Källa:VIs nyhetsbrev miljö, nr 3 2001 9 Substitutionsnytt Feb 2002

IVF hjälper Kina att avveckla freon Det är länge sedan vi i Sverige använde freon för att tvätta elektronik, men fortfarande används freon i utvecklingsländerna. Avvecklingen styrs av Montrealprotokollet och 2010 ska all freonanvändning (dvs hårda freoner t ex CFC-11, -12, -113) vara avvecklad. IVF var mycket aktivt i avveckling av freon i Sverige och initierade TRE-projektet, ett Nordiskt samarbetsprojekt för avveckling av freon. De erfarenheter vi skaffade oss i detta projekt har legat till grund för ett bilateralt projekt mellan Sverige och Kina. Projektet initierades 1997 och har administrerats av FNs utvecklingsprogram UNDP och finansierats av SIDA. Projektet avslutades i november med en workshop i Shanghai med ett 70-tal deltagare. Inom projektet har vi lyckats implementera kostnadseffektiva lösningar för tre företag i Shanghai. Inom ramen för Montrealprotokollet bidrar i-världen med pengar för att hjälpa utvecklingsländerna med freonavvecklingen. Bidrag överförs via den s k Montrealfonden. Hittills har i-länder satsat ca 1,3 miljarder dollar i fonden. Reglerna för bidrag har medfört att oftast endast dyra lösningar ges bidrag och det har medfört ett hinder för effektiv avveckling av freon. Genom vårt projekt har vi visat att det går att hitta billiga lösningar som medför att kostnaderna för företagen minskar istället för att öka. I projektet har ingått att bygga upp kompetens och kunskap på ett institut som ska hjälpa företag med den fortsatta avvecklingen av freon. Shanghai Academy of Environmental Science valdes som nod för alla aktiviteter i projektet. Kina har nu tagit fram en plan för att avveckla freon och andra ozonnedbrytande lösningsmedel (ODS). Till 2010 ska merparten av 10 000 ODS ton vara avvecklade. För att genomföra denna sektors plan har Montrealfonden beviljat US$ 52 miljoner till Kina. Genom goda exempel på hur avveckling kan genomföras har projektet bidragit till att denna avvecklingsplan har kunnat tas fram. Per Johander pc@ivf.se EUs kemikaliepolitik det nya REACH-systemet I våras beslutade kommissionen om en ny kemikaliepolitik. Detta kommer att innebära stora förändringar på lagstiftningsområdet. Det nya systemet kallas REACH, vilket står för Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals, d v s registrering, bedömning och godkännade av kemikalier. Exempel på nyheter är att tillverkare av kemiska ämnen i större utsträckning skall utvärdera data och bedöma risker vid användning av kemiska ämnen. Dessutom utökas ansvaret i tillverkningskedjan, så att producenter av preparat och andra kemikalieanvändare skall vara skyldiga att göra en säkerhetsbedömning som omfattar den del av produktens livscykel som de bidrar till. Nya och existerande kemiska ämnen kommer att hanteras på samma sätt. Tidigare har de existerande ämnena särbehandlats. Elisabeth Hörnfeldt, Sveriges Verkstadsindustrier elisabeth.hornfeldt@vi.se Källa:VIs nyhetsbrev miljö, nr 4 2001 Länk Nedanstående länk ger tips om hur man kan reducera emissionerna av flyktiga organiska ämnen i samband med användningen av organiska lösningsmedel. Flera olika verksamheter innefattas. http://www.voc-infoex.uni-karlsruhe.de/en/index.html EU förbjuder användningen av giftig metallrenare Europas, icke-järnmetallindustri måste sluta med all användning av hexakloretan (HCE) från och med 30 juni 2003 enligt ett dekret från EU-kommissionen i höstas. HCE används som renare i icke-järnmetaller. EU-förbjöd redan 1997 den mesta användningen av HCE då det bevisades att det är giftigt för vattenorganismer samt bioackumulerbart. Dock var det tillåtet att användas i vissa aluminiumgjuterier för framställning av speciella legeringar. Källa Enviroment Daily 1091 29/10/01 Rättelse I förra numret skrev vi att trevärt krom är att betraktas som cancerframkallande på människor. Det är fel. Trevärt krom anses idag ej vara carcinogent på människor, däremot kan det ge allergier vid hudkontakt. Det kan orsaka skadliga långtidseffekter på vattenmiljön, men är i detta fall inte farligare än de flesta metaller. IARC (International Agency for Research on Cancer) klassar krom(iii) i grupp 3 (ej klassificerbart), metalliskt krom ligger i samma grupp. Substitutionsnytt Feb 2002 10

Ny Limhandbok Limma med kvalitet Nu har en ny utgåva av IVFs handbok Limma med kvalitet kommit från trycket. Bokens 270 sidor innehåller bl a w Limningsteori och historik w Kvalitetsstyrning för limning w Limtillämpningar, limtyper och limformer w Konstruktion Ytbehandling Applicering Härdning vid strukturlimning w Utveckling av NTD-metoder (icke förstörande provning) för limförband w Hälsorisker och arbetsmiljö vid limning w Nordisk limordlista Att limma med kvalitet går ofta hand i hand med att limma med god arbetsmiljö. I verkstadsindustrin handlar det idag ofta om s k strukturlim som i ett förband ska kunna överföra last under lång tid och ofta i svåra miljöer. Det innebär att det ofta är fråga om härdande limtyper. Det finns stora möjligheter för de härdande limmen att motsvara den tekniska kravspecifikationen. Dock är det så ordnat att om något är riktigt bra så är det också riktigt farligt. Tyvärr är alltså inte limmet kemiskt reaktivt bara mot den yta det ska sitta mot, utan också mot den som utför själva limningen. Det är inte bara limmet självt och dess kemiska sammansättning som är av vikt. Att välja ett så snällt lim som möjligt à la substitutionsprincipen är naturligtvis viktigt. Det finns dock även andra sätt att minska riskerna. Vid limning är det främst fyra moment som kan orsaka hälsoproblem; tillredning, applicering, stelning/härdning och reparation. Genom att använda lim i en- istället för tvåkomponentsform vid samma limtyp och dessutom automatisera appliceringen kan riskerna minskas. Man kan också använda sig av lim i fast form. Nya limformer och krav på automatisering bidrager starkt till att minska riskerna i samband med limning. Genom att ha fasta limformer och automatisera tillredning och applicering bidrager man dessutom till att sannolikheten ökar för att få rätt mängd lim i rätt proportioner på rätt plats. Alltså går som ovan nämnts kvalitet och arbetsmiljö hand i hand! I limhandboken Limma med kvalitet återfinner du förutom spörsmål om arbetsmiljö och kvalitetsfrågor även data över hur mycket lim som egentligen används och till vad. De vanligaste limtyperna presenteras och speciellt de härdande limtyperna. Att kanske använda lim i t ex fast form möjliggör nya idéer och kanske miljövänligare/säkrare limförband. Till handboken finns även en checklista som hjälp och även rekommendation av litteratur om du skulle bli fast och vill veta mer om lim. helene.karlsson@ivf.se 11 Substitutionsnytt Feb 2002

Industrin lovar forskning om Bisfenol-A Tillverkare av det uppmärksammade ämnet Bisfenol-A skall utföra mer undersökningar och forskning för att slutligen motbevisa att deras produkt i små doser kan påverka reproduktionen. Kemikalieindustrin har tidigare vägrat att göra tester med motiveringen att tillräckliga data har tagits fram som inte visar någon påverkan vid låga doser. Om låga halter av Bisfenol-A kan påverka reproduktionen kan man ifrågasätta användningen i vissa applikationer så som användningen i paketering av matvaror. På ett möte i höstas med EUs kemikalieexperter löstes oenigheten om påverkan av låga halter av Bisfenol-A genom att mer forskning på området skall göras. Tills de nya resultaten kommer fram, vilket kan ta upp till två år, skall inte några beslut tas som påverkas av tidigare antaganden. Källa Enviroment Daily 1071 01/10/01 Utfasning av kvicksilver ignoreras Ett antal EU-stater planerar att ignorera ett beslut från Ospar north-east Atlantic protection convention från 1990 att fasa ut kvicksilver som används i klorframställning. Detta enligt sammanslutningen av klorproducenter Eurochlor. Trots att klorindustrin accepterat en utfasning av kvicksilveranvändning vid klorframställning säger de att de minskat utsläppen av klor med 96% sedan beslutet togs. Detta skulle då rättfärdiga klorproduktion med kvicksilver till dess den inte längre är ekonomiskt lönsam, vilket kan försena utfasningen till efter 2010. Källa Enviroment Daily 1085 19/10/01 Om detta nyhetsbrev När det gäller de omfattande kraven på hur man väljer och hanterar kemikalier måste vi hjälpas åt och dra nytta av varandras erfarenheter. Det är avsikten med detta nyhetsbrev. Alla tillverkande företag använder kemikalier. Men för få företag tillhör kemikalieanvändningen det centrala i verksamheten. Ändå ställer lagen hårda krav på företagen. De enskilda företagen är skyldiga att inte bara ha kontroll på sina kemikalier utan också hålla sig underrättade om ersättningsämnen till kemikalier med dokumenterade hälso-/miljöskadande egenskaper. Enligt substitutionsprincipen har man sedan skyldighet att, när det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, använda sina kunskaper och byta ut hälso-/ miljöskadliga ämnen mot mindre farliga kemikalier. Fokus i Substitutions-Nytt kommer att ligga på kemikaliesubstitution, men vi tycker att det vore ett allt för snävt perspektiv. Inte sällan är ett processbyte det effektivaste sättet att minska negativ inverkan på människa och miljö. Det kan också vara konstruktionstekniska förändringar som undanröjer eller minimerar ett problem. Vi hoppas också att ni läsare kan bidra med exempel på lyckad substitution. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Utgivningen av nyhetsbrevet finansieras inledningsvis av Rådet för arbetslivsforskning, numera VINNOVA. Denna finansiering kommer dock efterhand att upphöra. Så småningom kommer vi att övergå till ett abonnemangssystem. Vi ber dig redan nu fundera på vad som skulle krävas för att du ska vara villig att betala för denna tjänst. Jan Bäck jan.back@ivf.se Ola Albinsson ola.albinsson@ivf.se Adress: IVF Argongatan 30 431 53 Mölndal tfn 031-706 60 00 fax 031-27 61 30 www.ivf.se Redaktion: Produktion: Jan Bäck, jan.back@ivf.se Ola Albinsson, ola.albinsson@ivf.se Anita Eknestedt Substitutionsnytt Feb 2002 12