Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

1(7) Rättsenheten Lars-Erik Persson Länsjurist 010-224 47 59 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över ansökan om tillstånd till expropriation av nyttjanderätt till fastigheterna Brännö 5:65, 1:29, 1:39, 1:42, 3:25, 3:68, 5:63, 5:89, s:2, 12:4, Styrsö 1:115, s:157, s:158, 1:165, Donsö s:96 samt Vrångö s:2 i Göteborgs kommun Remiss S2013/8451/PBB Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen tillstyrker att Fortifikationsverket får tillstånd, enligt 1 kap. 1 och 2 kap 6 expropriationslagen (ExL), att med nyttjanderätt expropriera fastigheterna Brännö 5:65, 1:29, 1:39, 1:42, 3:25, 3:68, 5:63, 5:89, s:2, 12:4, Styrsö 1:115, s:157, s:158, 1:165, Donsö s:96 samt Vrångö s:2 i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen anser dock att avgörandet av expropriationsärendet bör anstå i avvaktan på regeringens slutliga avgörande av miljöprövningsärendet (se nedan) samt att tillstånd endast ska ges i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till utfallet av miljöprövningen. Vidare bör ansökan endast beviljas under förutsättning att frivilliga upplåtelser inte bedöms lämpligare och kan uppnås till skäliga villkor. Länsstyrelsen anser också att om ansökan beviljas nyttjanderätten ska begränsas till en tidsperiod som bedöms förutsebar med hänsyn till Försvarsmaktens behov. Redogörelse för ärendet Fortifikationsverket ansöker om tillstånd för Försvarsmaktens behov och enligt 1 kap 1 och 2 kap 6 ExL att med nyttjanderätt ta i anspråk angivna delar av ovanstående fastigheter. Som skäl och grunder för ansökan anför Fortifikationsverket i huvudsak följande. Aktuella områden inom fastigheterna består av vatten, holmar och skär. Fastigheterna är belägna inom riskområdet för Göteborgs skärgårdsskjutfält och vid skjutning behöver av säkerhetsmässiga skäl Försvarsmakten kunna kontrollera området. Försvarsmaktens behov av att nyttja fastigheterna syftar således till att utfärda skjutvarning till skydd för tredje man vid skjutövningar enligt gällande tillståndsbeslut. Försvarsmakten bedriver övningsverksamhet i Göteborgs södra skärgård innefattande skjutningar med såväl skarp som lös ammunition samt sprängverksamhet. Försvarsmakten har bedrivit verksamhet inom området sedan 1930-talet. Sakägarna har historiskt sett aldrig haft några invändningar eller ställt några krav gentemot Försvarsmakten på grund av nyttjandet av Fastigheterna ifråga. Fortifikationsverket har fört förhandlingar med fastighetsägarna i syfte att nå en överenskom- c:\users\720103-001\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\hbs77u8y\.docx Postadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: 010-224 40 00 (växel) 010-224 40 17 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: ratts.vastragotaland@lansstyrelsen.se

2(7) melse genom nyttjanderättsavtal. Fortifikationsverket har även försökt nå en enskild överenskommelse om nyttjanderätt omfattande hela skärgården som inryms inom skärgårdsskjutfältet, med fastigheten Göteborg Brännö s:86 som nav, se Ansökan om tillstånd till expropriation avseende fastigheten Göteborg Brännö s:86 daterad den 26 november 2013. Någon överenskommelse har inte kunnat nås då fastighetsägarna motsätter sig omfattningen av den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i skärgården. Som skäl till expropriationen anför Fortifikationsverket i huvudsak följande. Fastigheterna är belägna inom riskområdet för skärgårdsskjutfältet, de utgör dock inget direkt målområde. Om de inte kan användas som riskområde medför det att skjutområdet inte kan nyttjas i enlighet med gällande tillståndsbeslut. Det är därför av särskild betydelse för det militära försvaret att fastigheterna får nyttjas i enlighet med förevarande ansökan. I beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län definieras antal dagar med särskilt angivna tider under dygnet för den miljöfarliga verksamhet som användningen av skjutfältet innebär, till maximalt 115 skjutdagar per år avseende hela skjutfältet. För de olika delområdena (öarna) gäller delramar som är mindre än totalramen. Beslutet är dock överklagat och inväntar för närvarande regeringens prövning i ärende M 298-11. Se Mark- och miljödomstolens yttrande den 4 januari 2012. Antal dagar enligt gällande beslut bör utgöra den maximala ramen för utfärdande av skjutvarning för området. Någon mer omfattande rätt att förfoga över fastigheterna än vad som yrkats ovan i form av nyttjanderätt behövs inte för att säkerställa användningen av skjutfältet för det militära försvaret. Då det inte finns någon bebyggelse på Fastigheterna samt att samvaron mellan Försvarsmakten och fastighetsägarna i skärgården har fungerat väl sedan 1930-talet kan det inte anses att olägenheterna av expropriationen utgör någon oskälig inskränkning i fastighetsägarnas nyttjande. Om ansökan bifalles avser Fortifikationsverket i stämningsansökan närmare ange ersättningsvillkor som syftar till att reglera intrånget. Sammanfattningsvis finner Fortifikationsverket att en ändamålsenlig verksamhet vid skjutfältet inte kan uppnås på annat sätt än genom expropriation med nyttjanderätt och kan inte finna att olägenheterna av expropriationen för sakägarna skulle överstiga de fördelar för den militära verksamheten som kan vinnas. Länsstyrelsen har berett fastighetsägarna (eller motsvarande), Göteborgs kommun, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten tillfälle att yttra sig över ansökan. KB Stjärnvik, ägare till Styrsö 1:165, motsätter sig expropriation. Göte Westberg, ägare till Brännö 3:68 och 5:89, motsätter sig att det finns skäl till expropriation med nyttjanderätt till dessa fastigheter. Han anför vidare i huvudsak följande. Någon förhandling har inte forts med Fortifikationsverket i frågan trots att man skriver det i sin ansökan. Han motsätter sig inte Försvarsmaktens nuvarande verksamhet, utan det är den stora nästan sexfaldiga ökningen av antalet dagar som han vänder mig emot.

3(7) Som skärgårdsbo är man till stor del hänvisad till egen båt för att kunna ta sig till de andra öarna i skärgården då all service som anses självklar på fastlandet inte finns på varje ö. Att utestängas därifrån kan inte vara rimligt. De aktuella fastigheterna 3:68 och 5:89 utgör förutom ett viktigt fårbete ett väl frekventerat område för fiske, bad och rekreation. Området besöks i mycket stor utsträckning av Göteborgs båtburna befolkning. För kanot- och roddklubbarna i skärgården är det också ett självklart mål. Att förhindra så många berörda tillgång till öarna under så lång tid är inte relevant, särskilt inte i en stadsdel i en stor stad som Göteborg. Han kan tänka sig en överenskommelse om nyttjanderätt med Fortifikationsverket, men det bör föregås av ett beslut rörande omfattningen av Försvarets verksamhet i området. Hans Bränning, ägare till Brännö 5:65, anför i huvudsak följande. Han bestrider att det föreligger skäl att expropriera del av fastigheten Brännö 5:65 med nyttjanderätt. Fortifikationsverket skriver att man fört förhandlingar med fastighetsägaren i syfte att nå en överenskommelse genom nyttjanderättsavtal. Detta är inte riktigt då inga diskussioner har förts med enskilda fastighetsägare. Fortifikationsverket översände den 3 juli 2013 ett avtalsförslag för en 50-årig nyttjanderätt till ovannämnda fastighet med krav om svar senast 15 augusti 2013. Vidare skriver Fortifikationsverket att någon överenskommelse inte kunnat ske då fastighetsägarna motsätter sig omfattningen av den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i skärgården. Även detta påstående är felaktigt, då de invändningar som förekommer är relaterade till den mycket stora ökning av verksamheten, som ansökan omfattar, inte den verksamhet som hittills varit för handen. Fortifikationsverket kallar det beslut som meddelades av Länsstyrelsen 2010-12-21, diarienummer 551-67063-2008, dossiernummer 1480-1367, för gällande tillståndsbeslut. Samtidigt konstaterar man att frågan ligger hos regeringen för avgörande. Han svarade Fortifikationsverket den 11 augusti 2013, att han kunde tänka sig att träffa ett nyttjanderättsavtal avseende berörd mark, del av Brännö 5:65, men först efter det att verket nått en uppgörelse med Brännö Bys Samfällighetsförening angående Känsö och det samfällda vattenområdet. Han är fortsatt villig att träffa en överenskommelse om nyttjanderätt med Fortifikationsverket. Men menar att det naturliga vore att ett sådant avtal föregicks av ett övergripande beslut rörande Försvarets verksamhet. I övrigt hänvisas till yttrande i frågan från Brännö Bys Samfällighetsförening. Hans Holmberg och Monica Holm, ägare till fastigheterna Brännö 3:25 och 1:29, bestrider att det föreligger skäl att expropriera fastigheterna med nyttjanderätt och anför också att det är oriktigt att förhandlingar förts med fastighetsägarna. Han anför dessutom argument som hänför sig till antalet skjutdagar i skärgården och avstängning av vattenområden under skjutövningar. Han anför att han är villig att träffa överenskommelse om nyttjanderätt till Brännö 3:25 och 1:29 om antalet skjutdagar återgår till ca 20-30 dagar per år, +- 10 dagar, vintertid oktober-mars och begränsning av miljöförstörning av havet redovisas av försvaret samt att fastighetsägarna på Brännö accepterar försvarets framtida närvaro med begränsat antal skjutdagar. Natalia Karlunds dödsbo, ägare till fastigheterna Brännö 5:63 och 1:42, anför att det är oriktigt att Fortifikationsverket fört några diskussioner med enskilda fastighetsägare. Dödsboet anför vidare i huvudsak samma skäl som Hans Bränning.

4(7) Carl-Gustav Granströms dödsbo, ägare till Brännö 1:39, bestrider att det föreligger skäl att tillåta expropriation av nyttjanderätt till fastigheten och i andra hand yrkar dödsboet att en sådan nyttjanderätt ska tidsbegränsas. Dödsboet instämmer i de grunder för sitt bestridande och dödsboets andrahandsyrkande som Brännö Bys Samfällighetsförening anfört i sitt yttrande i ärendet. Brännö Bys Samfällighetsförening, företrädd av Christer Elander och Lars Gahnström, Wistrands Advokatbyrå, anför i huvudsak följande. Samfällighetsföreningen är i första hand av uppfattningen att något expropriationstillstånd inte ska medges på grund av pågående miljöprövning av det s.k. skärgårdsskjutfältet i Göteborgs södra skärgård ( Skärgårdsskjutfältet ) alternativt att prövningen av expropriationstillståndsfrågan ska anstå i avvaktan på att pågående miljöprövning av Skärgårdsskjutfältet slutligt avgjorts. Samfällighetsföreningens uppfattning är i andra hand att expropriationstillstånd inte ska medges eftersom Fortifikationsverket inte utrett möjligheterna till en frivillig uppgörelse. Samfällighetsföreningen är, om det trots allt skulle finnas skäl att bevilja expropriationstillstånd, i fjärde hand av uppfattningen att tillståndet endast ska avse en rätt att expropriera en till femton (15) år begränsad nyttjanderätt. Vidare är Samfällighetsföreningen av uppfattningen att expropriationstillstånd i vart fall inte ska medges såvitt avser vissa delar av Känsö. Som grund för sin inställning åberopar samfällighetsföreningen bland annat följande. Det är osäkert om i vilken utsträckning försvaret genom på pågående miljöprövning kommer att få utnyttja Skärgårdsskjutfältet innan pågående miljöprövning slutförts. Dessutom har Fortifikationsverket inte på sätt förarbetena föreskriver utrett möjligheterna till en frivillig uppgörelse. De behov Fortifikationsverket åberopat till stöd för en expropriation tillgodoses lämpligast på andra sätt än genom en expropriation av Känsö. Skulle Länsstyrelsen/regeringen anse att skäl föreligger att bevilja expropriationen ska expropriationens omfattning inte vara större än nödvändigt på grund av tekniska landvinningar, av en ändrad omvärld och av ändrade målsättningar med Försvarsmakten. Försvarsmakten har under alla omständigheter inte styrkt att åberopade expropriationsändamål motiverar en expropriation av Känsö i dess helhet. Kommunstyrelsen i Göteborgs stad har i yttrande anfört i huvudsak följande. Göteborgs stad har vid upprepade tillfällen yttrat sig över de villkor som Försvarsmakten yrkat för framtida skjutverksamhet inom övningsområdet. Staden har varit mycket kritisk till de nivåer (dvs. antal skott etc.) som Försvarsmakten yrkat på. Staden har förståelse för att om Göteborg och dess hamninlopp ska kunna försvaras, behöver det finnas en viss beredskap och möjlighet till realistiska övningar inom området. Det har fungerat med nyttjanderättsavtal. Så av den anledningen behöver inte Känsö och de övriga fastigheterna exproprieras. Staden har också ifrågasatt att övningsområdet skulle användas för internationella övningar. Göteborgs Stad har betonat skärgårdens vikt för såväl regioninnevånarna som turismen. Det är viktigt att Södra skärgården görs så tillgänglig som möjligt. Göteborgs Stad är fortsatt negativ till Försvarsmaktens yrkande om skjutnivåer och detta har också varit en allmän inställning hos öarnas befolkning. Befolkningens inställning påverkar självklart möjligheten att komma överens i den aktuella frågan. Vid skjutövningar så utfärdar Försvarsmakten tillträdesförbud på flera öar. Tillträdesrätten saknar dock betydelse om man inte har nyttjanderätt. Därför behöver Försvarsmakten ha denna för att kunna förhindra tillträde till skjutområdet vid övningstillfällena av säkerhetsskäl.

5(7) Försvarsmakten anför i sin inlaga, att man gjort sitt yttersta för att genom förhandling med sakägarna försöka komma till en annan utväg än att ansöka om expropriation, men har kommit till slutsatsen att samtliga vägar att nå det avsedda målet - Försvarsmaktens exklusiva nyttjande av fastigheten - är stängda. Göteborgs Stad önskar att parterna kommer överens om ett långsiktigt nyttjanderättsavtal för både Känsö och de andra berörda fastigheterna. Det har fungerat under en tid och skulle sannolikt vara det bästa för parterna långsiktigt. Det handlar trots allt om att samexistera under så goda betingelser som möjligt och hitta vägar framåt. En expropriation skulle väsentligt minska dessa möjligheter. Göteborgs Stad anser också att det är bra om de framtida möjligheterna att använda aktuella fastigheter är öppnare än idag. Försvarsmaktens intresse för de aktuella fastigheterna kan förändras över tid och Göteborgs Stad kan i ett sådant läge ha ett intresse av de aktuella fastigheterna. Utifrån detta perspektiv är ett långsiktigt nyttjanderättsavtal också att föredra. Staden ifrågasätter fortsatt att övningsområdet i skärgården ska användas för internationella skjutövningar. Om expropriationen är ett led i denna strävan gör det staden än mer tveksam till Försvarsmaktens ansökan. Varför ska Försvarsmakten in i tätbebyggda områden i Göteborg för att övningsskjuta mer tillsammans med andra länders militär? En sådan utveckling är inte positiv för göteborgarna och västsvenskarna. Den bofasta befolkningen i skärgården har ingenstans att ta vägen om sådana övningar ska genomföras. Ett gemensamt yttrande har kommit in från Donsö Bys samfällighetsförening, Styrsö Sörgårds skifteslag och Vrångö samfällighetsförening (Samfällighetsföreningarna), företrädda av Maria Paijkull och Thelma Fredin, Advokatfirman Vinge KB. De anför i huvudsak följande. De motsätter sig expropriation av berört vattenområde och bestrider att det föreligger skäl att meddela Fortifikationsverket expropriationstillstånd. Samfällighetsföreningarna yrkar att ansökan avslås. Som grunder för yrkandet anför de att verket inte har visat att Försvarsmakten ska eller får använda berört skärgårdsområde för sådana ändamål som framgår av 2 kap. 6 ExL. Fortifikationsverket har inte visat att berörda skärgårdsområden får användas till avsett ändamål varför det inte kan anses utrett om Försvarsmakten har ett fastställt behov av skärgårdsområdena. Den verksamhet som Försvarsmakten har för avsikt att utöva kräver miljötillstånd. Frågan om miljötillstånd är för närvarande föremål för prövning hos regeringen och ännu inte avgjord varför det i nuläget inte går att uttala sig om ett eventuellt behov. Vidare anför de att verket inte uppfyllt den förhandlingsskyldighet som de anser följa av 2 kap. 12 ExL, vilket medför att expropriationsansökan inte kan bifallas. Det stämmer inte att Fortifikationsverket försökt förhandla med sakägarna för att på så sätt nå en överenskommelse och undvika expropriationsförfarandet. Vidare har det förslag om frivillig uppgörelse som Fortifikationsverket lämnat inte innehållit skäliga avtalsvillkor. De intressen som Försvarsmakten har åberopat som skäl för att få expropriera skärgårdsområdena överväger inte de olägenheter som en expropriation skulle innebära varför ansökan ska avslås. Äganderättens betydelse måste i ett demokratiskt samhälle beaktas och de enskildas intresse i den här frågan måste få genomslag. En frivillig uppgörelse vore ett betydligt bättre alternativ än expropriation. Slutligen görs gällande att ett eventuellt expropriationstillstånd måste begränsas i tid. Försvarsmaktens behov kan inte förutses för längre tid än 10-15 år. Det är osäkert

6(7) hur den militära övningsverksamheten kan komma att förändras i framtiden. Som exempel kan nämnas att sedan början av 1990-talet är Göteborg södra skärgård inte längre militärt skyddsområde och flera av de tidigare militära inrättningarna har lagts ned. Amfibieregementet i Göteborg har lagts ned, och av Amfibiekårens (f.d. Kustartilleriet) tidigare fem regementen finns numera bara ett kvar. Samtidigt lever vi i en föränderlig omvärld som skulle kunna leda till att ytterligare anslag medges totalförsvaret. Mot denna bakgrund kan sökanden inte ge några garantier för hur verksamheten i ett längre perspektiv kommer att bedrivas och med vilken omfattning. Med tanke på expropriationens ingripande karaktär är det således nödvändigt att ett eventuellt expropriationstillstånd tidsbegränsas. Samfällighetsföreningarna anför i övrigt liknande skäl som Brännö Bys samfällighetsförening anfört. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har meddelat att de avstår från att yttra sig i ärendet. Företrädare för Samfällighetsföreningarna (Maria Paijkull och Thelma Fredin) har därefter vid ett personligt besök på Länsstyrelsen meddelat att de inte företräder sökande i ärendet om själva Brännö s:86 (Känsö). De framförde vidare att de trycker speciellt på bestämmelserna i 2 kap. 12 expropriationslagen att frågor om tillträde till mark i första hand ska lösas genom en frivillig uppgörelse. De framförde också att avgörande i expropriationsfrågan borde anstå till dess att regeringen (Miljödepartemenet) avgjort miljöprövningsärendet om tillstånd att bedriva militär verksamhet på Göteborgs skärgårdsskjutfält. De uppger vidare att de i övrigt ställer sig bakom yttandet från Wistrands Advokatbyrå i huvuddrag. Skälen för Länsstyrelsens yttrande Enligt 1 kap. 1 ExL får fastighet, som tillhör annan än staten, tagas i anspråk genom expropriation enligt denna lag med äganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt. Genom expropriation får även särskild rätt till fastighet upphävas eller begränsas, om rättigheten tillkommer annan än staten. Enligt 2 kap. 6 ExL får expropriation ske för det militära försvaret eller för annat ändamål som är av särskild betydelse för totalförsvaret. Enligt 2 kap. 12 första stycket ExL skall expropriationstillstånd icke meddelas om ändamålet lämpligen bör ske på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. De aktuella fastigheterna ligger i Göteborgs södra skärgård och har använts av försvaret för militär verksamhet under mycket lång tid. Fastigheterna omfattas av riksintressen för totalförsvaret, kulturmiljövård samt friluftsliv. Expropriationen innebär inte någon förändring av nuvarande markanvändning. Länsstyrelsen bedömer att användningen för militär verksamhet kommer att bestå under avsevärd tid framåt. Länsstyrelsen anser att det är av stor betydelse att Försvarsmakten finns representerad i Göteborg. Det handlar om försvaret av hamnen men också det att Göteborg är rikets andra stad och är en viktig knutpunkt ur andra avseenden. Riksintresset för rikets försvar överväger därför de övriga riksintressen som fastigheterna omfattas av.

7(7) Enligt Fortifikationsverkets ansökan har förhandlingar förts med fastighetsägarna i syfte att få till stånd överenskommelser genom nyttjanderättsavtal, men att detta inte har kunnat ske eftersom fastighetsägarna motsätter sig den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i skärgården. Vissa fastighetsägare har ifrågasatt uppgiften om att förhandlingar förts eller ifrågasatt att tillräckliga försök att nå en frivillig uppgörelse gjorts. Länsstyrelsen går inte in i någon bedömning av om expropriationsansökan föregåtts eller borde ha föregåtts av förhandlingar med markägarna. Bestämmelsen i 2 kap. 12 första stycket ExL innebär enligt Länsstyrelsens uppfattning endast att ett försök till frivillig uppgörelse normalt bör göras och innebär inte att någon regelrätt förhandling måste ske innan en expropriationsansökan ges in. Frågan om Fortifikationsverket gjort tillräckliga försök att få till stånd frivilliga uppgörelser bör bedömas av regeringen i samband med att beslut meddelas i ärendet. Det pågår en miljöprövning hos regeringen (Miljödepartementet) om tillstånd för Försvarsmakten att bedriva militär verksamhet på Göteborgs skärgårdsskjutfält. Eftersom utgången av denna prövning skulle kunna påverka behovet av aktuell mark, anser Länsstyrelsen att ett avgörande av expropriationsfrågan bör anstå till dess att miljöprövningsärendet är slutgiltigt avgjort. Länsstyrelsen anser att de fördelar för det allmänna som uppnås genom att Försvarsmakten får tillgång till sökta områden överväger de nackdelar som fastighetsägarna kommer att drabbas av. Expropriationsansökan bör därför bifallas om inte frivilliga upplåtelser bedöms lämpligare och kan uppnås till skäliga villkor. En förutsättning bör också vara att kommande miljöprövning hos regeringen leder till ett tillstånd som motiverar nyttjanderätt till sökt fastighet eller område av fastighet. Eftersom ansökan avser expropriation av nyttjanderätt och då Försvarsmaktens behov inte kan förutses för någon längre tidsperiod, anser Länsstyrelsen vidare att om ansökan beviljas nyttjanderätten ska begränsas till en tidsperiod som bedöms förutsebar med hänsyn till Försvarsmaktens behov. I detta ärende har landshövding Lars Bäckström beslutat och länsjurist Lars- Erik Persson varit föredragande. I ärendet har också deltagit Roger Lind från Samhällsbyggnadsenheten. Lars Bäckström Lars-Erik Persson Bilaga Handlingarna i Länsstyrelsens akt