Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda (EPBD2) Nära Nollenergibyggnader (NNE) 1
En nära nollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda, Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. (Direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 2.2) Detta innebär Mycket bra energiprestanda Fokus på bra byggnad! Mycket energieffektivt klimatskal Boverkets ansvar Mycket energieffektiva installationer Randvillkor: kostnadsoptimalt (LCC) Stor andel förnybar energi Fokus på energiförsörjning! inklusive producerat på fastigheten Andra myndigheters ansvar (eller i dess närhet) och delvis Boverkets ansvar 2
Föreslagna målnivåer för nya byggnader enligt Energimyndigheten (ER 2010:39) Krav på medlemsstaterna att införa nära nollenergibyggnader Alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader, senast den 31 december 2020 Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018 Medlemsstaterna ska upprätta nationella planer för att öka antalet nära-nollenergibyggnader (Direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 9) 3
Regeringens handlingsplan 2012: Vägen mot nära nollenergibyggnader Nära-noll bör innebära skärpta krav Inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje Kontrollstation 2015 Utvärdering av lågenergibyggnader och vissa demonstrationsprojekt Handlingsplan 2014 2016 Uppdrag till Energimyndigheten och Boverket att utvärdera lågenergibyggnader (Kontrollstation 2015) Uppdrag till Energimyndigheten att genomföra demonstrationssatsning Uppdrag till Boverket att ta fram kvantitativa riktlinjer 4
Kontrollstation 2015 Inventering av drygt 30 lågenergibyggnader Påbörjat långtidsmätning i ca 20 av dessa LCC och LCA beräkningar av olika åtgärder Ligger delvis till grund för Boverkets Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje RAPPORT 2015:26 REGERINGSUPPDRAG föreslår att systemgräns levererad (köpt) energi ska användas Den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift, exklusive fritt flödande energi som kan tillvaratas på plats eller i närheten. Anm. Ingen större skillnad mot tidigare = samma systemgräns Hushålls /verksamhetsenergi ingår fortfarande inte 5
föreslår att fritt flödande energi inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på Detta för att främja användningen av energi från förnybara energikällor som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen. Anm. Viss utvidgning av vad som ingår jämfört mot tidigare föreslår att viktningsfaktorer används Den el som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten föreslås viktas med en faktor på 2,5. För övriga energislag föreslås viktningsfaktorn 1. Viktningsfaktorn för el är framtagen med utgångspunkt i att undvika att energikraven särskilt främjar användning av elenergi för uppvärmning. Viktningsfaktorerna kan användas som primärenergifaktorer i energiprestandadirektivets mening, för att uppfylla direktivet i detta avseende. Anm. Innebär att ytterligare undermätare för el kan behövas 6
föreslår att byggnadens energiprestanda, Espec, beräknas utifrån den levererade (köpta) energin enligt: s förslag till kvantitativ riktlinje nivå För en byggnad i Stockholm får energiprestandan inte överstiga nivåerna i tabellen ovan. För byggnader placerade i övriga landet tillkommer en justering för skillnader i klimatet. 7
För ett elvärmt småhus innebär s förslag att köpt el exklusive hushållsel = (80 5)/2,5 + 5 35 kwh/m 2 år vilket kan vara mycket svårt att klara i ett Stockholmsklimat! SP:s synpunkter på avsnitt 5.3.1 Småhus Boverkets omräkning från ett fjärrvärmt småhus på 80 kwh/m 2 år till småhus med frånluftsvärmepump är felaktig. Det fjärrvärmda småhuset måste i detta fallet vara utrustat med en effektiv ventilationsvärmeåtervinning. Inverkan av denna måste tas hänsyn till innan beräkning av prestanda med frånluftsvärmepump kan beräknas. Detta då både frånluftsvärmepumpen och ventilationsvärmeåtervinnaren använder sig av samma värmekälla. Till de 80 kwh/m 2 år måste då först ca 30 kwh/m 2 år läggas till. (80 + 30 5)/2,5 + 5 = 47 kwh/m 2 år Hade det istället handlat om att räkna om till ett småhus med berg, mark eller uteluftsvärmepump så kan ventilationsvärmeåtervinningen behållas och omräkning göras på så sätt som Boverket redovisat. Då fås 35 kwh/ m 2 år som ett rimligt värde. 8
SP:s synpunkter på avsnitt 3.6 Tekniskt tillgänglig nivå Den föreslagna nivå för elvärmda småhus är för låg om förutsättningen är att det ska ske med en frånluftsvärmepump. Både branschens uppskattning av rimlig nivå och SP:s beräkningar indikerar att en rimlig nivå är i ca 45* kwh/m 2 år. SP är också mycket tveksamma till den föreslagna nivån för ej elvärmda flerbostadshus. 70* kwh/m 2 år är enligt vår bedömning en mer rimlig nivå *) i ett Stockholmsklimat SP:s synpunkter på avsnitt 4.5.4 Nivå på viktningsfaktorn Vi bedömer liksom Boverket att en viktningsfaktor på 2,5 är lämplig för beräkning av en värmepumps genomsnittliga prestanda. Denna kan då användas för att beräkna en rimlig skillnad i energikrav mellan en ej elvärmd byggnad och en elvärmd byggnad. Däremot kan den föreslagna beräkningsformeln leda till mycket konstiga resultat. 9
SP:s synpunkter på avsnitt 5.1.1 Beräkning av byggnaders specifika energianvändning Vi förordar att den av Boverket föreslagna beräkningsformel inte används utan att all levererad (köpt) energi räknas utan viktningsfaktor, samt att man bibehåler nuvarande relativt inarbetade indelningen av kravnivåerna i elvärmda och ej elvärmda byggnader. Av samma skäl förordas att hushålls och verksamhetsel även fortsättningsvis inte ingår i systemgränsen. Men för att kunna göra en korrekt korrektion av uppmätt energianvändning måste det ställas krav på mätning av denna energi. SP:s synpunkter på avsnitt 5.1.2 Kravnivåer på byggnaders specifika energianvändning SP föreslår att de föreslagna kravnivåerna i kwh/m 2 år ändras enligt följande: Uppvärmnings - form Småhus Flerbostadshus Lokaler* > 130m 2 > 35 m 2 /lgh 35 m 2 /lgh Kontor Ej el 80 70 80 50 El 45 35 40 30 För att uppmätt energianvändning ska kunna korrigeras på ett korrekt sätt bör hushållsoch verksamhetsel mätas och läsas av minst en gång per månad. Därutöver bör man fastställa vad som är ett normalt/standardiserat brukande för olika typer av byggnader. Detta avseende inomhustemperatur, samt användning av varmvatten, hushålls och verksamhetsenergi. 10
SP bifaller Boverktes förslag avseende att nuvarande fyra klimatzoner ersätts med korrektionsfaktorer. en korrektionsfaktor införs för småhus med Atemp < 130 m 2. det införs en utökad systemgräns för fritt flödande energi. SP föreslår vidare att det utreds närmare hur varmvattenanvändningen ska mätas och korrigeras. lokalbyggnader delas in i flera kategorier med olika kravnivåer avseende specifik energianvändning utifrån deras olika förutsättningar. nuvarande tillägg för högre flöden ses över. Med fler lokaltyper samt antagande om värmeåtervinning och behovsstyrd ventilation kanske det inte behövs några tillägg alls. kravet på U m värde för småhus skärps till 0,30 W/K m 2 A om. krav på klimatskalets lufttäthet återinförs, förslagsvis q n 50 0,3 l/s m 2 A om för småhus och q n 50 0,4 l/s m 2 A om för flerbostadshus och lokalbyggnader. 11
s preliminär tidplan Uppdragen (utvärdering och förslag) rapporterade till regeringen: 15 juni RK remiss av förslag till tillämpning av NNE: 18 juni 31 aug Regeringsbeslut och regeringens skrivelse till riksdagen: Oktober Boverket remiss förslag till föreskrifter (NNE) i BBR: 1 nov - 15 dec Justering efter remissbehandling Förslag till föreskrifter skickas för EU-notifiering: 1 feb. 1 juni 2016 15 juni 2016: Beslut föreskrifter (Boverket): 15 juni 2016 Föreskrifterna (NNE) i BBR träder i kraft: 1 juli 2016 Tack för uppmärksamheten! 12