Yttre Miljö 2015 Miljörapport Masugnsbyn
UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-04-01 Vår beteckning: 16-746 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar utveckling / Yttre Miljö D +46 980 711 52 E erika.andersdotter@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Erika Andersdotter LKAB Ja Niddi Ögren Linda Bjurholt Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Magnus Arnkvist Grete Solvang-Stoltz Monica Quinteiro Andreas Björkman Jonas Woxberg Peter Söderman Patrik Kansa Peter Popper Ulf Halldén Tage Sennland Tobias Eliasson Anders Lindberg Fredrik Björkenwall Lotta Lauritz Malin Brännvall Miljörapport 2015 LKAB Masugnsbyn Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 002 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2016\16-746 Svappavaara - Miljörapport 2015 Masugnsbyn.docx
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2015 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: LKAB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 25840023-x Anlaggningsnamn: Masugnsbyn 2:3 Postnummer: Ort: Masugnsbyn Besöksadress för anl.: Masugnsbyn 2:3 Fastighetsbeteckningar: Masungsbyn 2:3 Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 10.20 (Berg, naturgrus och andra jordarter) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO14001 Koordinater: 7498719 x 800967 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.,com Inlämnad:2016-03-31 09:54:12 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2015 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Andersdotter Telefonnummer: 0980-711 52 Telefaxnummer: E-postadress: erika.andersdotter@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Kontoret Svappavaara Postnummer: 98186 Postort: KIRUNA JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Linda Efternamn: Bjurholt Telefonnummer: 0771 760 000 Telefaxnummer: E-postadress: linda.bjurholt@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kontoret Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna Inlämnad:2016-03-31 09:54:12 Version:1 2 / 2
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Masugnsbyn Anläggningsnummer 25 84 00 23 Rapporteringsår 2015 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. LKAB använder i huvudsak dolomit som tillsatsmedel i den så kallade direktreduktions-pelletsen vid malmförädlingen i Kiruna. Dolomiten bryts ur en dolomittäkt som ligger i den sydöstra delen av Masugnsbyn, ca 100 km sydväst om Kiruna C i Kiruna kommun. Dagbrottbrytning av dolomittäkten i Masugnsbyn hanteras av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg och Betong AB. Inom täkten bedrivs losshållning av berg genom dagbrottsbrytning, d.v.s. borrning och sprängning. Dolomiten lastas på lastbilar och transporteras till LKAB Berg och Betong AB:s industriområde inom LKAB:s industriområde i Kiruna. I dolomittäkten samlas tillrinnande grund-, yt- och nederbördsvatten upp i en pumpgrop varifrån det pumpas till en sedimentationsbassäng och vidare till recipienten. Behov av detta finns främst under vår- och sommarmånaderna. Det klarnade vattnet leds via en oljeavskiljare till recipienten Rautajoki varifrån det via Vuostojoki samt Tärendö älv leds vidare till Kalixälven. Miljöpåverkan från verksamheten i dolomittäkten består i huvudsak av vibrationer vid sprängning samt buller från lastning och transporter. Transporterna bidrar även till utsläpp till luft samt i mindre omfattning även till damning. Den damning som uppstår vid sprängning och lastning begränsas till det direkta närområdet och är av ringa omfattning. Påverkan på vatten till följd av bortledande av grund- och ytvatten från täkten förekommer i viss mån. Täktens utvidgning orsakar förändringar i landskapsbilden.
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2006-05-23 Miljödomstolen (MD M 1757-05) - Tillstånd att fortsätta och utvidga dolomittäkt inom fastigheterna Kalkstensbrottet 1:1, Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn 2:8 samt inom samfälligheten Masugnsbyn S:8 i Kiruna kommun. - Tillstånd till en produktion av totalt 2 900 000 ton dolomit t.o.m. den 31 december 2023 i enlighet med ansökan, tillhörande täktplan samt miljökonsekvensbeskrivning och under de villkor som anges i beslutet. - Tillstånd att inom fastigheterna Masugnsbyn 2:3 och Kalkstensbrottet 1:1 samt samfälligheten Masugnsbyn S:8 bortleda inläckande grundvatten och tillrinnande yt- och nederbördsvatten i dagbrottet till nuvarande alternativt nyanlagd sedimentationsbassäng och genom bräddning överföra vattnet i ledning till recipienten Rautajoki samt att utföra därmed förbundna arbetsmoment och installationer av erforderliga anläggningar. - Tillståndet omfattar bortledande av grund-, yt- och nederbördsvatten från dagbrottet till en mängd av högst 19 l/s räknat som riktvärde och årsmedelflöde. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2015-02-25 Länsstyrelsen i Norrbotten (431-1882-15) 2015-01-16 Länsstyrelsen i Norrbotten (525-222-15) Tillstånd att använda metalldetektor för att utföra hydrogeologiska undersökningar Föreläggande till skydd för naturmiljön för borrning av grundvattenrör i berg och jord.
4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2007 Miljökontoret, Kiruna kommun Dnr: 2007-11-05 Anmälan om utvidgning av upplagsområdet vid dolomitbrottet i Masugnsbyn. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Täktverksamhet: Miljönämnden Kiruna kommun Vattenverksamhet: Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning LKAB får producera totalt 2 900 000 ton dolomit t o m den 31 december 2023. Produktionsvillkoret innehölls. 118 245 ton (2014:101 300, 2013: 151 567, 2012: 146 860, 2011: 187040, 2010:104 440, 2009:138600, 2008: 187 040, 2007:198 707, 2006:89872). Mängd kvar att bryta 1 476 239 ton. Produktion Masugnsbyn 2011-2015 200000 150000 100000 50000 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 1 Produktion dolomit i ton Masugnsbyn mellan åren 2010-2015. 7. Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Se emissionsdelen. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2016. Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av vad som nedan anges, Villkoret uppfylls. skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan och miljökonsekvens-beskrivningen samt vad sökanden i övrigt uppgivit i målet. 2. Verksamhetsområdet och brytningsområdet Villkoret uppfylls. skall i varje hörn och brytpunkt markeras med förankrade gränspålar vilka ska vara färgmarkerade i toppen. Gränsmarkeringarna ska vara kvar tills täkten är efterbehandlad och efterbehandlingen godkänts av tillsynsmyndigheten. 3. Inom verksamhetsområdet skall täkten efterbehandlas efter hand som arbetet fortskrider. Material för efterbehandling får endast uppläggas inom verksamhetsområdet. 4. Inom verksamhetsområdet får avfall eller annat som kan betraktas som skrot inte förekomma. Detta villkor gäller inte verksamhet som erhållit särskilt tillstånd eller anmälts enligt miljöbalken för sådan hantering. 5. Buller från verksamheten får, som riktvärde*, vid bostadshus inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer. 50 db(a) vardagar utom lördagar kl. 07.00-18.00, 45 db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 07.00-18 00, 45 db(a) alla kvällar kl. 18.00-22.00, 40 db(a) alla nätter kl. 22 00-07 00 Nattetid (kl. 22.00-07 00) får verksamheten inte förorsaka högre maximal ljudnivå vid bostäder än 55 db(a). Bolaget får tillfälligt överskrida riktvärdena för buller i detta villkor under den tid då sprängning är tillåten enligt villkor 6. 6. Sprängning får endast ske vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 07.00 och 16.00. Bolaget ska informera de närmast boende och anslå information i god tid inför varje enskilt sprängtillfälle. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten. Villkoret uppfylls. Successiva efterbehandlingsarbeten bedrivs parallellt med uttagen. Villkoret uppfylls. Icke farligt avfall transporteras till kommunens avfallsstation i Masugnsbyn eller till LKAB Svappavaara. Farligt avfall transporteras till LKAB Svappavaara. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls inte. Sprängning utfördes en dryg halvtimme efter villkorsgiven tidsram i mars 2015, se avsnitt 10 för mer information.
7. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förebygga och avhjälpa problem med damning från verksamheten. 8. Inträngande grund- och ytvatten från täkten får endast avledas via sedimentationsbassäng försedd med oljeavskiljare innan det leds vidare ut i naturen. Vattnet skall härutöver behandlas så att det inte förorenar grund- och ytvatten i omgivningen. 9. Petroleumprodukter och andra för vattnet skadliga ämnen skall hanteras och förvaras skyddade för nederbörd och på en yta som är av sådan beskaffenhet att läckage och spill inte når grund- och ytvatten. Maskin som drivs med flytande bränsle och som ställs upp under längre tid skall förses med spillplåtar vid tappställena. Vid akuta utsläpp skall förorenade massor omedelbart tas om hand samt räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten kontaktas. Utrustning för sanering av spill ska finnas på plats då verksamhet bedrivs. 10. Under tillståndsperioden skall de delar av täkten vara instängslad där risk för fallolyckor finns för människor och vilt. Stängslet skall förses med varningsskyltar. Vid de tillfällen sprängning sker skall erforderliga åtgärder vidtas för att människor inte skall komma till skada. 11. Vibrationer vid bostäder till följd av sprängningar får vid enskild mätning inte överstiga riktvärdet 4 mm/s, uttryckt som högsta hastighet i vertikalled i sockel. 12. Den slutliga efterbehandlingen skall utföras i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. För efterbehandlingen får endast användas block, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Avfall far inte användas. 13. Efter slutförd efterbehandling skall lämpliga delar av täktområdet beskogas. 14. Efterbehandlingen skall slutföras inom tillståndstiden. Anmälan om slutbesiktning ska göras till tillsynsmyndigheten. Villkoret uppfylls. Om störningar med avseende på diffus damning uppträder vidtas dammbekämpande åtgärder i form av t ex vattenbegjutning. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Viltstängsel är uppsatt runt hela täkten under våren 2010. Villkoret uppfylls inte. Det högsta värdet, 7 mm/s, uppmättes i punkt SVI04. Tillsynsmyndigheten är underrättad. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Anmälan om slutbesiktning kommer att göras till tillsynsmyndigheten.
15. LKAB skall innan tillståndet tas i anspråk ställa ekonomisk säkerhet avsedd för kostnader för efterbehandlingsåtgärder med 1 000 000 kronor i form av pant, borgen eller bankgaranti. Säkerheten skall förvaras av Länsstyrelsen. 16. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Nedfallande stoft snöprovtagning, SS-EN 02 84 19) Snöprovtagning utförs vid ett tillfälle på tre mätplatser, vanligen under mars månad. Under 2015 utfördes provtagning men två av tre prov förstördes. Därför finns enbart resultat från SSN24 att redovisa. 2015 uppmättes värdet 7g/100m 2, 30 dygn i SSN24. SSN25 har tidigare år använts som referensprov men sedan 2015 används KSN09 som referens. 120 100 80 60 40 20 Snöprov Masugnsbyn 2011-2015 i g/100m2, 30 dygn 0 2011 2012 2013 2014 2015 SSN22 SSN23 SSN24 SSN25 KSN09 (ref) Figur 2 Snöprovtagning Masugnsbyn i g/100m 2, 30 dygn år 2011-2015 Vibrationer och luftstötar (SS 460 48 66 och SS 02 52 10) För att följa upp de vibrationer som uppstår i samband med skjutning i dagbrottet, utför LKAB från och med 2014 i samarbete med extern konsult mätningar av vibrationer i sex mätpunkter i Masugnsbyn. Kontinuerlig mätutrustning har därtill installerats i 2 fastigheter, den fasta mätpunkten SVI02/SLU10 utgick den 1/7 2015 på fastighetsägarens begäran och har ersatts av SVI 08/SLU 15, för mätpunkternas placering se bilaga 2. Resultaten av de årliga mätningarna för 2015 visar att uppmätta vibrationer vid de olika mätpunkterna varierar mellan 0,2 mm/s upp till 2,5 mm/s. Det högsta värdet uppmättes på Masugnsbyn 2:6, SVI04. Gällande villkor har innehållits.
5 4 3 2 1 0 Uppmätta vibrationer Masugnsbyn 2008 2009 SVI01 2010 2011 SVI02 2012 2013 SVI03 2014 2015 SVI04 SVI05 SVI06 SVI07 SVI08 Riktvärde 4 mm/s Figur 3 Uppmätta vibrationer i Masugnsbyn år 2010-2015 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Under den årliga mätningen 2015 kontrollerades också luftstötvågor i samband med sprängning i Masugnsbyn. Det finns inget villkor avseende luftstötvågor för verksamheten i Masugnsbyn. Mätpunkt Pa (frifältsvärde) SLU11 120 SLU12 208 SLU13 52 SLU14 38 SLU15 59 Tabell 1 Uppmätta luftstötvågor i frifältsvärde i samband med sprängning i Masugnsbyn i oktober 2015. Mätningarna visar att effekten av sprängningen mest troligt är kännbar i flera av fastigheterna men att nivåerna är så låga att det inte föreligger risk för teknisk skada på byggnaderna. Vid tillfället för årets vibrationsmätning, 9/10 2015, utfördes sprängning efter villkorsgiven tidsram, kl. 16.28, detta gick att hänföra till ny typ av sprängkapslar och plastslag från ny tillverkare. När det var klart att sprängningen inte skulle hinna genomföras inom tidsramen informerades tillsynsmyndigheten om det inträffade och anledningen därtill och godkände därefter sprängning fram till 17.30. Händelsen är anmäld till tillsynsmyndigheten. De två fasta vibrationsmätarna i Masugnsbyn innebär att en översiktlig bild av vibrationsutbredningen kan erhållas för hela året, dessa har visat på två överskridanden av vibrationsriktvärdet under året, 29/4 och 14/12, tillsynsmyndigheten är meddelad. Som ett resultat av detta har ett arbete med att försöka minska vibrationerna pågått, en del i detta är att börja spränga med elektroniska tändkapslar.
Buller (mätningar baserade på SNV 6/1984 och SNV RR 1978:5) Bullermätningar har utförts under dagtid i två mätpunkter i Masugnsbyn vid ett mättillfälle i oktober 2015. Bullervillkoret innehölls vid båda mätpunkterna. 60 50 40 30 20 10 SBU04 SBU05 Villkor 0 2010 2011 2012 2014 Figur 2 Uppmätta nivåer av buller db(a) i två kontroller i Masugnsbyn Vatten För att följa upp den eventuella påverkan verksamheten i täkten har på hydrologi och hydrogeologi i området utförs kontroller av utpumpad vattenmängd från täkten och kontroller av grundvattennivåer i LKAB:s observationsrör. Flödesmätning av det vatten som pumpas upp från täkten till Rautajoki har utförts under 2015. Medelflödet uppgick till 0,96 m 3 /s. Kontroller av grundvattennivåer sker normalt 1 gång/år i mätpunkter i dolomittäktens närområde. Grundvattennivåerna uppmäts med en ljuslodsmätare. Under 2015 har en mätning utförts men resultaten har dessvärre inte kunnat valideras. Resultaten från 2015 års mätning visar inte på någon större förändring i grundvattennivåerna jämfört med tidigare år. Vattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i tre mätpunkter, utpumpat vatten från täkten samt uppströms och nedströms utsläppspunkten i recipienten Rautajoki. Provtagning sker i regel 3 gånger/år. Resultatet från mätningarna visar i huvudsak endast på marginella skillnader i vattenkvalitet uppströms respektive nedströms utsläppspunkten. Halten av arsenik är högre i samtliga tre punkter jämfört med tidigare år, vilket kan härledas till varierande detektionsgränser. Halter under detektionsgräns redovisas som värdet delat på två. Element Enhet SVA06 Uppströms SVA08 SVA07 Utsläppspunkt Nedströms ph 7,9 6,3 7,2 Alkalinitet mmol/l 0,14 2,8 0,16 Susp. ämnen mg/l 1,6 2,75 1 P_tot mg/l 0,0084 0,005 0,008 N_tot mg/l 0,4 2,8 0,4 As µg/l 0,098 0,77 0,1 Ca mg/l 4,3 52,8 5,56 Cd µg/l 0,001 0,005 0,001 Co µg/l 0,03 0,06 0,03
Cr µg/l 0,15 0,013 0,15 Cu µg/l 0,32 0,5 0,37 Mg µg/l 0,99 19,7 1,48 Mo µg/l 0,53 5,9 0,58 Ni µg/l 0,25 0,3 0,25 Pb µg/l 0,02 0,008 0,02 Zn µg/l 2,69 2,5 2,9 Tabell 2 Resultat av vattenprovtagning i recipient Rauatajoki. Kalcium- och magnesiumhalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att dolomit löses upp och bildar kalcium-, magnesium och buffrande vätekarbonatjoner i täktvattnet. Som en följd av detta ökar även ph och alkalinitet något nedströms täkten. Buffertkapaciteten är mycket god. Även kvävehalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att kväveföreningar från sprängämnesrester löses upp och frigörs till vattnet. Metallhalterna kan karaktäriseras som låga till mycket låga både uppströms samt nedströms utsläppspunkten. Sammantaget är vattnet i Rautajoki av god kvalitet såväl uppströms som nedströms täkten. Naturvärdesinventering Under 2013 och 2014 har Licab på uppdrag av LKAB utfört en naturvärdes inventering. Inventeringen har förutom inventering i fält även omfattat en sammanställning av annat kunskapsunderlag samt en bedömning av det sammantagna naturvärdet. Tre naturvärdes objekt har identifierats varav två med höga naturvärden naturvärdesklass 1B, och ett med påtagligt naturvärde naturvärdesklass 2. Råvaruförbrukning Under 2015 har 32 852 kg sprängämnen använts vid brytning i Masugnsbyn. Dieselförbrukningen uppgick till 20 451 liter. Restprodukter Dolomit av otjänlig kvalitet förekommer i liten utsträckning inom dolomittäkten och transporteras i förekommande fall till upplag strax söder om täkten. Det materialet ingår i den ansökta volymen och omfattas av täkttillståndet. Sekunda material kan bl a säljas för betongtillverkning, tillverkning av fasadelement samt för användning som kalkprodukt i svavelreningsanläggningar, vilket LKAB Berg och Betong AB ombesörjer för. Under 2015 har cirka 300 ton sekunda material transporterats till upplag. Avfall Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid förädlingsverken, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som uppkommer vid dolomitbrottet är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen uppdelning per verksamhet.
11. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013:254 4 12. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Ej aktuell Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. X Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. X Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. 13. Förordningen 2013:252 4 13. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2017. Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013:253 4 14. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 15. För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt.
16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 fick även LKAB:s leverantörer möjlighet att nyttja systemet och i framtiden kommer all riskhantering inom LKAB rapporteras och hanteras i systemet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Inga händelser som medfört eller kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa har inträffat under 2015. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför energibesparingsåtgärder löpande. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt.
För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2015 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatserna fokuseras på att optimera flödet av avfall för att hålla god ordning och reda. Samtliga skyltar för de olika avfallsfraktionerna är utbytta på alla verksamhetsorter. Skyltarna är i ett större format med en enklare beskrivning av hur avfallet skall hanteras. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har vägar inom industriområdet vattnats och saltats vid behov, detta för att minska den nedsmutsande damningen mot samhället. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 17. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets.
4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av b) BAT-slutsatser (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/smp) Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnadet: Myndighet: Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: Tillämplig slutsats Bedömning b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. Slutsats Planerade åtgärder Bedömning Planerade ansökningar om alternativvärden Planerade ansökningar om dispenser c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Ej aktuellt. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter Snöprov Figur 3 Nedfallande stoft i snö mättes 2015 i 3 mätpunkter i och omkring Masugnsbyn. SNE22 Logen SNE23 Keinströms SNE24 Olofssons
Vibrationer SVI03 SVI07 SVI02 SVI04 SVI06 SVI01 Figur 4 Mätning av vibrationer sker i sex mätpunkter i Masugnsbyn. Blå figur visar placering av kontinuerlig mätutrustning. Mätning av luftstötvågor sker i samma mätpunkter. SVI01 Hembygdsgården SVI02 Privat fastighet SVI03 Gamla skolan SVI04 Privat fastighet SVI06 Privat fastighet SVI07 Privat fastighet Buller SBU05 SBU04 Figur 5 Placering av mätpunkter för buller i Masugnsbyn. SBU04 Första bebyggelsen infart till dagbrott SBU05 Gamla bensinmacken
Recipientkontroll SVA06 SVA08 SVA07 Figur 6 Mätpunkter för recipientvattenprovtagning i Masugnsbyn. SVA06 Uppströms täkt SVA07 Nedströms täkt SVA08 Utsläppspunkt Grundvatten Figur 7 Mätpunkter för grundvattenprovtagning Masugnsbyn. SVA44 Rör 9804
MILJÖRAPPORT Täktrapport För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2015 version: 1 Ref Mängduppgift Råmaterial Värde Andel 0-8 mm Enhet Metod Rapporteringsperiod Kommentar Sekretess Sekretesskommentar 0 Mängd utbruten i år Berg 118245, t/år C 12 Nej 1 Mängd kvar enltillst Berg 1476239, t C 12 Nej 2 Annat Berg 300, t/år C 12 Nej 3 Totalt lev mängd Berg 300, t/år C 12 Nej 4 Från Entreprenadberg Entreprenadb erg t/år M -1 Nej Inga produkter från entreprenadberg har levererats från denna täkt Inget svar Inlämnad: 2016-03-31 09:54:12 Version: 1 1 / 1