År 1971 ingicks en treårig överenskommelse. RP 190/2000 rd

Relevanta dokument
RP 269/2006 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland,

1994 rd - RP 246 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 februari 2012

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2006 rd

Sveriges internationella överenskommelser

RP 91/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

1. Nuläge. RP 191/1997 rd

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

Avtal. Artikel 1. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, nedan kallade de fördragsslutande staterna,

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 75/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 50/ / /2016 rd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 208/2005 rd. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 13/2007 rd. som hör till området för lagstiftningen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2014

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Svensk författningssamling

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

RP 126/2005 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

l. N uläge och föreslagna ändringar

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

Transkript:

RP 190/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten", vilken ingicks i oktober 2000. Enligt överenskommelsen skall den år 1991 grundade "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" fortsätta att anordna arbetsmarknadsutbildning för i första hand de svenska, norska och finska delarna av Nordkalotten. Avsikten är att stiftelsens verksamhet fortsättningsvis skall finansieras med inkomster från försäljning av utbildning och annan verksamhet. Arbetskraftsmyndigheterna i avtalsstatema skall kunna skaffa arbetsmarknadsutbildning av stiftelsen. Det arbetsmarknadspolitiska ansvaret för utbildningen och finansieringsansvaret skall ligga hos avtalsstatemas arbetsmarknadsmyndigheter. Länderna förbinder sig att under åren 2000, 2001 och 2002 köpa ett visst antal utbildningsplatser hos stiftelsen. De finländare som har antagits till utbildningen skall erhålla studiesociala förmåner enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Med undantag av antalet utbildningsplatser och mervärdesskattekompensationen har överenskommelsen samma innehåll som det tidigare avtalet. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläge År 1971 ingicks en treårig överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Nordkalottens arbetsmarknadsutbildningscenter och 1974 om den fortsatta verl$:samheten vid centret (FördrS 10/1976). Ar 1990 grundades en utbildningsstiftelse för att fortsätta utbildningscentrets verksamhet (FördrS 112/1991 ). Finland, Norge och Sverige ingick ett nytt avtal den 17 juni 1998, enligt vilket Finland förband sig att köpa 50 utbildningsplatser årligen av stiftelsen. Norge förband sig till 100 och Sverige till 140 platser. "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" ordnar utbildning som leder till examen, bl.a. inom metall-, el- och restaurangbranschen. Stiftelsen meddelar också undervisning i språk, ADB och turism. I utbildningen betonas särdragen i natur, kultur och näringsliv på Nordkalotten. Arbetskraftsbyråer, skolor och företag är kunder hos stiftelsen. 2. Orsaker som lett till förändringen De ekonomiska förbindelserna i fråga om stiftelsen har avtalats till och med år 1999. Intresset för den utbildning som stiftelsen erbjuder har ökat i Finland. Därför föreslår man i den nya överenskommelsen att Finlands platsantal skall ökas med tio platser 2001 och tio platser 2002. Tilläggsplatserna motiveras också av att sysselsättningsläget i norra Finland fortfarande är svårt och av att elevrekryteringen utsträcks till att även om- 209355L

2 RP 190/2000 rd fatta svenskspråkiga kusttrakter där långtidsarbetslösheten är större än i hela landet i genomsnitt. På motsvarande sätt avspeglas det goda sysselsättningsläget i Norge som ett minskat behov av arbetskraftsutbildning. Därför vill Norge minska antalet utbildnip.gsplatser till 70 för åren 2001 och 2002. Aren 2000-2002 kornmer svenska staten att understödja stiftelsen med tre miljoner kronor årligen. Utöver detta är det meningen att Sverige skall betala ett bidrag till stiftelsen för att kornpensera de utgifter som Finland och Norge föranleds av att utbildningstjänsterna har belagts med mervärdesskatt. Utbildningstjänsterna vid "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten11 blev mervärdesskattepliktiga i Sverige 1.11.1998 till följd av ändringar i den svenska lagstiftningen. Eftersom det svenska finansrninisteriets tolkning är att de statliga myndigheterna i Norge och Finland inte kan befrias från skyldigheten att betala mervärdesskatt och det inte heller är möjligt att kornpensera de norska och finska myndigheterna för den erlagda mervärdesskatten på samrna sätt som i Sverige, kornmer Sverige att till stiftelsen betala en summa som motsvarar den norska och finska mervärdesskatten. På detta sätt kan utbildningsplatserna bibehålla sin konkurrenskraft i Norge och Finland och det genomsnittliga priset för en utbildningsdag håller sig inom ramen för de kostnader som man har kornmit överens om. 3. Propositionens ekonomiska verkningar Enligt överenskommelsen förbinder sig Finland att köpa 50 utbildningsplatser 2000, 60 platser 2001 och 70 platser 2002. Det beräknas att överenskommelsen medför 5,6 miljoner mark i kostnader 2000. Dessa kostnader blir 6,6 miljoner mark 2001 och 7,6 miljoner mark 2002. För 2000 har anslaget upptagits under moment 34.06.51 (köpta tjänster som hänför sig till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning). 4. Beredningen av propositionen Överenskommelsen om "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" har granskats av en mellanstatlig oberoende arbetsgrupp, som lagt fram förslag till preciseringar och ändringar. Med dessa förslag som underlag har överenskommelsen beret~s som tjänsteuppdrag i arbetsministeriet Overenskomrnelsen har undertecknats den 24 oktober 2000. Regeringspropositionen har utarbetats i samråd av arbetsministeriet och utrikesministeriet.

RP 190/2000 rd 3 DETALJMOTIVERING l. Överenskommelsens innehåll Artikel l. Enligt artikeln skall "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" anordna och utveckla utbildningar för arbetsmarknadens behov för i första hand de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen skall i sitt arbete verka för ett ökat nordiskt samarbete och utbildningen bör sträva efter att ge deltagama en yrkeskompetens som medger rörlighet mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader. Artikel 2. stiftelsen är självständig och resultatansvarig. Den eftersträvar inte vinst och ett eventuellt överskott skall användas för utvecklande av dess verksamhet. Artikel 3. I artikeln fastställs det extra ekonomisl<a anslag som svenska staten bidrar med. Aren 2000-2002 betalar svenska staten årligen tre miljoner kronor till stiftelsen. Dessutom förbinder sig svenska staten att understödja verksamheten med en summa som kompenserar den kostnadsfördyming som uppstår i Norge och Finland till följd av mervärdesskatteplikten. Artikel 4. I artikeln fastställs sammansättningen av stiftelsens styrelse och dess mandatperiod. Varje land skall ha två ledamöter i styrelsen och två suppleanter. Mandatperioden är två år. Artikel 5. Stiftelsen har en direktör, som svarar för de löpande ärendena. Stiftelsens styrelse utser direktören för en tid av fyra år. Artikel 6. Avtalsstatema skall fortsättningsvis betala de faktiska kostnaderna för kursverksamheten. Länderna skall varje kvartal erlägga betalning för de beställda platserna i förskott. Finland utfäster sig att köpa 50 utbildningsplatser 2000, 60 platser 2001 och 70 platser 2002. Norge förbinder sig att köpa l 00 utbildningsplatser 2000 och 70 platser 2001 och 2002. Sverige förbinder sig att årligen köpa 140 utbildningsplatser. Artikel 7. stiftelsen skall sätta upp mål för verksamheten och säkerställa att målen följs upp på ett tillfredsställande sätt. Artikel 8. Avtalspartema förbinder sig att betala de faktiska boendekostnaderna och att i början av varje år meddela miniroibehovet av inkvartering. Också denna kostnad skall betalas i förskott varje kvartal. Artikel 9. Deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen vid stiftelsen skall uppbära de utbildningsbidrag som bestäms av respektive lands arbetsmarknadsmyndighet. Bidragen betalas av hemlandets myndighet. Artikel l O. Om försäljning av tjänster och produkter till andra än uppdragsgivarna enligt artikel l blir betydande, kan denna affärsmässiga verksamhet förläggas till ett av stiftelsen helägt aktiebolag. Artikel 11. Avtalsstatemas ministerier med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall följa upp stiftelsens verksamhet vart tredje år och ta initiativ till en eventuell ändring av överenskommelsen. 2. Ikraftträdande och uppsägning För Norges och Sveriges del har överenskommelsen trätt i kraft den l januari 2000. Eftersom ikraftträdandet kräver samtycke av riksdagen, träder överenskommelsen i kraft för Finlands del 30 dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts. Eftersom de medel som behövs finns anvisade i årets budget, har Finland deltagit i stiftelsens verksamhet från årets början. Om någon avtalspart säger upp överenskommelsen, skall den upphöra att gälla ett år efter den dag det svenska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen. Ministrarna med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall efter en uppsägning ta initiativ till överläggningar om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen. 3. Behovet av riksdagens samtycke Överenskommelsen innehåller inga bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Enligt artikel 6 i överenskommelsen förbinder sig länderna att beställa utbildning av stiftelsen åtminstone för åren 2000, 2001

4 RP 190/2000 rd och 2002. Överenskommelsen innehåller sålunda utfästelser som har samband med statsbudgeten under flera år, och därför behövs riksdagens godkännande till dessa delar. Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 grundlagen föreslås, att Riksdagen godkänner den i Stockholm den 24 oktober 2000 ingångna överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten". Helsingfors den 24 november 2000 Republikens President TARJA HALONEN Minister Kimmo Sasi

RP 190/2000 rd 5 ÖVERENSKOMMELSE mellan Finland, Norge och Sverige om "stiftelsen Utbildning Nordkalotten" Regeringarna i Finland, Norge och Sverige som år 1990 kom överens om att bilda "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" har enats om följande: Artikel l "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" skall anordna och utveckla utbildningar för arbetsmarknadens behov för i första hand de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige. stiftelsen får även sälja tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten. Utbildningsverksamheten skall bedrivas flexibelt och anpassas till respektive lands behov inom i första hand nordkalottregionen. stiftelsen skall utveckla företagaranknytningen i utbildningen. stiftelsen skall i sitt arbete verka för ett ökat nordiskt samarbete och utbildningen skall bedrivas så att den kan följas av deltagare som behärskar antingen det finska, norska eller svenska språket. Stiftelsen bör sträva efter att ge deltagarna en yrkeskompetens som medger rörlighet mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader. Artikel2 stiftelsens verksamhet skall finansieras i huvudsak genom intäkter från kurs- och uppdragsverksamhet. stiftelsens.. verksamhet skall inte bedrivas i vinstsyfte. Overskott får användas till att täcka eventuellt underskott påföljande verksamhetsår eller på annat sätt återföras till verksamheten. Artikel3 Den svenska staten åtar sig genom denna överenskommelse att bidra till stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp om 3 miljoner svenska kronor under åren 2000-2002. Medlen får enbart användas till att finansiera personalutveckling, marknadsföring, elevsocial verksamhet samt anpassning av utbildningen till de olika ländernas behov. Frågan om Sverige därefter skall lämna ytterligare bidrag skall behandlas i samband med den uppföljning av verksamheten som skall göras vart tredje år av departementen med ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Den svenska staten åtar sig vidare genom denna överenskommelse att under åren 2000-2002 bidra till stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp som den svenska staten fastställer. Medlen får enbart användas till kompensation för den kostnadsfördyring som beräknas uppstå för Finland och Norge till följd av att utbildningstjänster är mervärdesskattepliktiga i Sverige. Artikel4 stiftelsens styrelse består av två ledamöter från vardera Finland, Norge och Sverige. För varje ledamot skall utses en ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses och entledigas av respektive lands regering eller ansvarigt departement. Mandatperioden skall vara två år. Artikel5 Stiftelsens direktör anställs för en tid av fyra år med möjlighet till en förlängning efter särskild förhandling med två år. strävan bör vara att vid anställning av ny direktör utse en person som är medborgare i något av de tre länderna än de två närmast föregående innehavarna. Vid anställning av utbildare vid stiftelsen bör eftersträvas en fördelning mellan Finland, Norge och Sverige som motsvarar fördelningen av kursdeltagare från de tre länderna enligt denna överenskommelse. Artikel6 Länderna skall inför varje nytt verksamhetsår ingå avtal med stiftelsen om att köpa ett bestämt antal utbildningsplatser för respektive budgetår. Köp av kursplatser förutsätter att dessa blir föremål för förhandlingar beträffande omfattning, pris, och kvalitet. Länderna skall varje månad betala stiftelsen minst en tolftedel av det årliga kontraktsbe-

6 RP 190nOOO rd loppet för innevarande år avtalade kursplatser. För åren 2000, 2001 och 2002 inleder respektive land förhandlingar om köp av utbildningsplatser under förutsättning att avtalet ej upphört att gälla i enlighet med Artikel 13. Under förutsättning att anbudet är konkurrenskraftigt beträffande pris och kvalitet samt att nödvändiga budgetmedel anslås för ändamålet, avser Finland, Norge och Sverige att under år 2000 köpa 50, respektive l 00 och 140 kursplatser, under år 2001 köpa 60, respektive 70 och 140 kursplatser och under år 2002 köpa 70, respektive 70 och 140 kursplatser. Artikel? Stiftelsen skall sätta upp mål för verksamheten och säkerställa att målen följs upp på ett tillfredsställande sätt. Artikels De tre länderna skall betala faktiska boendekostnader för sina respektive kursdeltagare. Inför varje verksamhetsår förbinder länderna sig att ingå avtal med stiftelsen om hyra av bostäder som stiftelsen ställer till förfogande, under förutsättning att förhandlingar beträffande pris och kvalitet slutförs och nödvändiga budgetmedel anslås. Länderna ska i förskott månadsvis/kvartalsvis betala stiftelsen avtalade boendekostnader. Artikel9 De av de nationella arbetsmarknadsorganen utsedda deltagama i arbetsmarknadsutbildning vid stiftelsen skall uppbära de utbildningsbidrag som bestäms av respektive lands arbetsmarknadsmyndighet. Bidragen betalas av hemlandets myndighet. Artikel lo Om försäljning av tjänster och produkter till andra än uppdragsgivarna enligt Artikel l i denna överenskommelse blir betydande, kan denna affärsmässiga verksamhet förläggas till ett av stiftelsen helägt aktiebolag. Därmed skapas tydligare förutsättningar för den konkurrensutsatta delen av stiftelsens verksamhet. Artikel l l Departementen med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall vart tredje år följa upp och utvärdera verksamheten vid stiftelsen med sikte på eventuella ändringar av överenskommelsen. Den svenska avtalsparten har ansvaret för att initiera denna uppföljning. Förhandling om ändringar i överenskommelsen skall inledas senast den l juli 2002. Artikell2 Denna överenskommelse träder för Norges och Sveriges del i kraft den l januari 2000. För Finlands del träder den i kraft trettio dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts. Genom denna överenskommelse upphävs överenskommelsen från den l 7 juni 1998 om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Artikell3 Uppsäger en part överenskommelsen skall överenskommelsen upphöra att gälla ett år efter den dag då det svenska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen. Ministrarna med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall efter en uppsägning ta initiativ till överläggningar om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen. Artikell4 Originalexemplaret av denna överenskommelse deponeras hos det svenska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga partema bestyrkta kopior därav. Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden undertecknat denna överenskommelse. Som skedde i Stockholm den 2000, i ett exemplar på finska, norska och svenska, vilka samtliga texter har samma giltighet.