SOM-SEMINARIET

SOM-SEMINARIET 2018 WIFI: #SOMGU

Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst

TRENDUPPDATERING OCH ÖVERSIKT JOHAN MARTINSSON

Nyckelindikatorer i SOM-undersökningarna Bedömningar av utvecklingen av den svenska ekonomin Bedömning av huruvida Sverige går åt rätt håll eller fel håll Ideologiska vänster- och högervindar och åsikter i politiska sakfrågor Bedömning av regeringens arbete Sympatier för partiledarna och partianhängarskap Nöjdhet med demokratin Förtroende för svenska politiker och för samhällsinstitutioner och medier Medborgarnas viktigaste samhällsproblem

Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 mån? Den svenska ekonomin Mer positiva bedömningar av den svenska ekonomin 100 90 80 70 60 50 30 20 10 0 17 96 55 76 Förbättrats Försämrats 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 45 35 6 12 29 14 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 mån? Din egen ekonomiska situation Stabilt övervägande positiva bedömningar av den personliga ekonomin 100 90 80 70 60 50 30 20 10 0 15 Förbättrats Försämrats 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 27 14 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Mer positiv bedömning av utvecklingen i Sverige 70 60 50 30 20 10 0 58 51 38 29 19 18 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Fel håll Rätt håll Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Mer positiv bedömning av utvecklingen i Sverige 70 60 50 30 20 10 0 58 51 50 38 29 27 19 18 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Fel håll Rätt håll Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Förtroende för samhällsinstitutioner: Polisen Andel mycket stort/ganska stort förtroende 100 90 Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? 80 70 60 50 63 71 60 49 61 62 61 52 30 20 10 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Förtroende för samhällsinstitutioner: Polisen Andel mycket stort/ganska stort förtroende 100 90 Hur stort förtroende Hur nöjd har är du för med det den sätt på vilket följande svenska demokratin? institutioner och grupper sköter sitt arbete? 80 70 60 50 63 71 60 49 61 62 61 58 52 30 20 10 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Hur stort förtroende Hur nöjd har är du för med det den sätt på vilket följande svenska demokratin? institutioner och grupper sköter sitt arbete? Förtroende för samhällsinstitutioner: Domstolarna Andel mycket stort/ganska stort förtroende 100 90 80 70 60 50 53 52 37 51 52 48 54 30 20 10 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Förtroende för samhällsinstitutioner: Skolan Andel mycket stort/ganska stort förtroende 100 90 80 Hur stort förtroende Hur nöjd har är du för med det den sätt på vilket följande svenska demokratin? institutioner och grupper sköter sitt arbete? 70 60 50 44 56 47 44 42 48 30 20 10 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Hur stort förtroende Hur nöjd har är du för med det den sätt på vilket följande svenska demokratin? institutioner och grupper sköter sitt arbete? Förtroende för samhällsinstitutioner: Sjukvården Andel mycket stort/ganska stort förtroende 100 90 80 70 60 50 30 20 10 0 76 81 67 69 68 64 65 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Förtroende för svenska politiker Andel mycket/ganska stort förtroende (procent) 60 50 36 39 49 43 37 39 30 30 34 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1998-2017

Hur nöjd är du med den svenska demokratin? Fortsatt positiv trend för bedömningen av demokratin i Sverige 100 90 80 70 60 50 30 20 10 0 77 81 78 76 71 64 69 Mycket/ganska nöjd 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Hjärtat till vänster eller till höger? Svenska folket placerar sig på vänster-högerskalan 50 45 35 30 25 20 15 10 5 0 35 Vänster 44 27 37 35 Varken vänster eller höger Höger 33 31 32 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2017

Införa sex-timmars arbetsdag? Fortsatt stöd för sextimmarsdag Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 80 70 60 50 30 20 10 0 61 52 50 52 38 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Införa sex-timmars arbetsdag Fortsatt stöd för sextimmarsdag och stabil könsskillnad Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 80 70 60 50 30 20 10 0 70 61 50 Kvinnor Män Samtliga 62 52 41 48 38 28 57 50 61 52 41 41 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierade vård, skola, omsorg Stabilt negativ opinion till vinstutdelning 80 70 60 50 30 20 10 0 65 60 60 19 24 25 16 16 15 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierade vård, skola, omsorg Stabilt negativ opinion till vinstutdelning 2017 Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 90 80 77 70 60 50 30 20 10 0 S+MP+V M+C+L+KD SD Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierade vård, skola, omsorg Stabilt negativ opinion till vinstutdelning 2017 Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 90 80 77 70 60 50 41 30 20 10 0 S+MP+V M+C+L+KD SD Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierade vård, skola, omsorg Stabilt negativ opinion till vinstutdelning 2017 Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 90 80 77 70 60 50 30 41 51 20 10 0 S+MP+V M+C+L+KD SD Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2017

Vilken är din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Något mer positiv inställning till det svenska medlemskapet i EU 80 70 I huvudsak för I huvudsak emot 60 50 52 53 53 49 30 20 10 23 18 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2017

Vilken är din åsikt om följande förslag? Allt färre vill lämna EU: Sverige bör utträda ur EU Andel mycket bra / ganska bra förslag (procent) 70 60 50 48 49 53 55 58 50 45 47 55 54 Dåligt förslag 56 57 30 20 27 25 22 20 19 22 23 24 21 22 22 17 10 0 Bra förslag 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Dåligt förslag Bra förslag Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2006-2017

Sammanfattning: Opinionstrender 2017 Mer positiva bedömningar av den svenska ekonomin Stabilt övervägande positiva bedömningar av den personliga ekonomin Pessimismen fortsätter avta när det gäller utvecklingen i Sverige Jämnt läge mellan vänster- och högerideologi efter en tid av högerdominans Svenskarnas nöjdhet med demokratin har ökat och återhämtat sig Stödet för EU-medlemskapet ökar Förtroendet för svenska politiker är fortsatt högre än 2015 Förtroendet för flera samhällsinstitutioner ökar jämfört med 2016

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ULRIKA ANDERSSON

Medieförtroende några utgångspunkter Mediernas ställning i samhället har kraftigt förändrats under de senaste decennierna Det sammanhållande systemet av å ena sidan dagspress och å andra sidan radio/tv har splittrats upp allt mer Medierna är mer omstridda idag än för bara några år sedan Sociala medier bidrar i ökande grad med motbilder till de traditionella mediernas nyhetsbevakning

Uppfattningar om svenska nyhetsmedier 2017 (andel instämmer helt/delvis) 100 80 81 79 68 60 20 0 Nyheter i svenska medier är i allmänhet mycket tillförlitliga I svenska medier får man ofta en bra bakgrund till det som har hänt Journalister vinklar ofta nyheter efter egna åsikter Kommentar: Vilken är din inställning till följande påståenden? Instämmer helt, Instämmer delvis, Instämmer knappast, Instämmer inte alls, Ingen uppfattning. Figuren visar andel instämmer helt/delvis. Antal svar: 1 784. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

Uppfattningar om svenska nyhetsmedier i olika åldersgrupper 2017 (andel instämmer helt/delvis) 100 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 90 89 80 82 77 76 77 67 67 69 67 65 69 60 20 0 Nyheter i svenska medier är i allmänhet mycket tillförlitliga I svenska medier får man ofta en bra bakgrund till det som har hänt Journalister vinklar ofta nyheter efter egna åsikter Kommentar: Vilken är din inställning till följande påståenden? Instämmer helt, Instämmer delvis, Instämmer knappast, Instämmer inte alls, Ingen uppfattning. Figuren visar andel instämmer helt/delvis. Antal svar: 1 784. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

Förtroende för olika samhällsinstitutioner

Förtroende för olika samhällsinstitutioner 2000-2017 (andel stort förtroende) 100 90 80 70 60 50 30 20 10 Sjukvården Polisen Radio och TV. Dagspressen Bankerna De politiska partierna 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Antal svar: 3 270 år 2000, 3 504 år 2017. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 2017.

Förtroende för radio och tv i olika åldersgrupper 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 58 44 53 52 57 56 61 66 30 20 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för radio och tv efter ideologi 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 58 67 68 62 55 51 57 55 53 30 20 10 0 Klart till vänster Något till vänster Varken vänster/höger Något till höger Klart till höger Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för radio och tv efter partisympati 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 55 67 66 63 55 60 63 63 59 59 55 51 53 46 37 30 20 10 0 V S MP C L M KD SD Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för dagspressen i olika åldersgrupper 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 30 39 25 35 34 30 32 36 34 20 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för dagspressen efter ideologi 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 30 29 36 36 31 25 42 33 25 20 10 0 Klart till vänster Något till vänster Varken vänster/höger Något till höger Klart till höger Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för dagspress efter partisympati 2000 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 2000 2017 80 70 60 50 47 30 32 36 35 33 37 38 30 41 41 39 38 28 28 20 17 10 0 V S MP C L M KD SD Kommentar: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2017.

Förtroende för olika medieorganisationer

Förtroende för olika medieorganisationer 2010-2017 (andel stort förtroende) 100 90 80 70 60 50 30 20 SVT Sveriges Radio. TV4 Lokala morgontidningen Dagens Nyheter.. Aftonbladet 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Svarsalternativ: Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Antal svar: 1 590 år 2010, 1 685 år 2017. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 2017.

Förtroende för public service i olika åldersgrupper 2010 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 Sveriges Television 2010 2017 Sveriges Radio 80 70 60 76 66 80 72 76 74 79 78 62 60 74 75 75 73 69 77 50 30 20 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 och 2017.

Förtroende för Sveriges Television och TV4 i olika åldersgrupper 2010 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 Sveriges Television 2010 2017 TV4 80 70 76 66 80 72 76 74 79 78 60 50 57 58 52 55 56 54 53 49 30 20 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 och 2017.

Förtroende för public service efter ideologi 2010 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 80 Sveriges Television 86 85 83 84 81 78 79 2010 2017 75 Sveriges Radio 81 81 78 77 77 75 70 60 67 65 60 61 63 60 50 30 20 10 0 Klart t. vänster Något t. vänster Varken vä/hö Något t. höger Klart t. höger Klart t. vänster Något t. vänster Varken vä/hö Något t. höger Klart t. höger Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 och 2017.

Förtroende för public service efter partisympati 2010 och 2017 (andel stort förtroende) 100 90 80 70 81 82 80 77 Sveriges Television 85 85 83 82 80 78 7980 84 78 2010 2017 73 80 71 77 76 74 Sveriges Radio 85 81 8180 75 75 75 69 60 50 52 46 4847 30 20 10 0 V S MP C L M KD SD V S MP C L M KD SD Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort/litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 och 2017.

Förtroende för SVT och Sveriges Radio efter partiengagemang 2017 (andel stort förtroende) 100 90 80 86 Sveriges Television 83 81 81 Sveriges Radio Övertygad anhängare Inte lika/inte alls övertygad anhängare 82 77 78 73 70 60 50 51 52 30 24 27 20 10 0 Regeringspartierna inkl V Allians- partierna SD Regeringspartierna inkl V Allians- partierna SD Kommentar: Vilket förtroende har du för innehållet i följande medier? Mycket stort, Ganska stort, Varken stort eller litet, Ganska litet, Mycket litet, Ingen uppfattning. Figuren visar andel mycket/ganska stort förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

Slutsatser Medieförtroendet alltmer partipolitiserat Unga tappar förtroende för public service Fler källor till nyheter och information Otydlighet kring vad mediernas och i synnerhet public services uppdrag är, och varför Otydlighet kring vilka principer professionell nyhetsbevakning bygger på, och varför

Tack! Kontaktuppgifter: ulrika.andersson@som.gu.se

Älska din nästa! Partiernas sympatikapital och strukturen i svenska folkets partipreferenser inför 2018 års val Henrik Ekengren Oscarsson Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

Den dolda väljaropinionen Väljarnas andrapreferenser Väljarnas sympatier och antipatier för de politiska partierna

Varför bryr vi oss om den djupare liggande preferensstrukturen i väljarkåren? Partiernas sympatikapital Partibyten Partisamarbeten Partisystemförändring

Vilket parti tycker du bäst om idag? Vilket parti tycker du näst bäst om idag? Maximal Elektoral Potential (MEP) = Andelen som tycker om partiet i första hand + Andelen som tycker om partiet i andra hand 13 17 =30

Partiernas maximala elektorala potential (MEP) 2013, 2015 och 2017 50 45 35 30 25 20 15 10 5 0 46 44 34 30 30 23 20 20 19 18 18 16 12 11 11 7 21 21 20 15 12 8 5 3 2 V S C L M KD MP SD FI ÖVR 6 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013, 2015 och 2017

Partiernas kärnväljare, anhängare, sympatisörer och andrahandssympatisörer Mycket övertygad anhängare Något övertygad anhängare Sympatisör Andrahandssympatisör

Partiernas anhängare, sympatisörer och andrahandssympatisörer 2017 (tusentals väljare). 0% 4% 8% 12% 16% 20% 24% 28% 32% 36% % 44% 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 2 250 2 500 2 750 Vänsterpartiet 619 Socialdemokraterna 807 Centerpartiet 1 056 Liberalerna 742 Moderaterna 1 069 Kristdemokraterna Miljöpartiet 274 520 Mycket övertygad anhängare Något övertygad anhängare Sverigedemokraterna 374 Sympatisör Feministiskt initiativ 189 Andrahandssympatisör Källa: SOM-undersökningen 2017

Evalueringar av partier och ledare: Den elvagradiga ogillar-gillarskalan

Ömsesidiga sympatier (ÖS) 2017 ÖS=X-partisympatisörers snittbetyg på parti Y Y-partisympatisörers snittbetyg på parti X #1 MPFI 41,9 #2 CM 39,4 #3 VS 39,1 #4 CL 37,8 #5 SMP 36,2 #6 VMP 33,8 #7 VFI 33,5 #8 LM 33,3 #9 MKD 33,0 #10 CKD 28,4 #11 LKD 25,4 #12 SFI 24,6 #13 SC 23,4 #14 CMP 21,0 #15 SL 20,3 #16 MSD 16,4 #17 SM 13,6 #18 SKD 13,5 #19 LMP 13,0 #20 CFI 12,8 #21 MMP 12,5 #22 KDSD 12,3 #23 KDMP 11,6 #24 VC 10,9 #25 LFI 9,9 #26 VL 8,3 #27 MFI 7,3 #28 LSD 7,3 #29 VKD 5,4 #30 CSD 5,3 #31 SSD 4,6 #32 VM 4,5 #33 KDFI 3,7 #34 MPSD 2,0 #35 VSD 1,9 #36 SDFI 1,1 Alla 36 partipar har rangordnats efter partisympatisörernas ömsesidiga gillande för varandras partier. Sympatier för partier har uppmätts med hjälp av en klassisk ogillargillarskala. Snittbetygen har räknats om mellan 0-10 där 10=gillar starkt. ÖS-måttet går mellan 0 och 100. Om parti Xs sympatisörer ger parti Y ett snittbetyg på 7 samtidigt som parti Ys sympatisörer ger parti X ett snittbetyg på 6 blir ÖS=7 6 = 42. Ju högre ÖS desto mer gillar partiernas sympatisörer varandras partier. Källa: SOM-undersökningen 2017

Kartan över det svenska partisystemet 2017 Källa: SOM-undersökningen 2017; Multidimensionell skalningsanalys av väljarnas betygsättning av partier och partiledare.

Konflikter om vänster-höger och migration driver den politiska utvecklingen i Sverige Graden av partipolarisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2017 (eta) eta 1,0 0,9 Minska den offentliga sektorn Låta privata företag svara för äldreomsorg Vänster-höger eta 1,0 0,9 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0,0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2017 0,1 0,0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Partisympatisörernas genomsnittliga positioner längs vänsterhögerdimensionen och för förslaget satsa på ett mångkulturellt samhälle 2017 (genomsnitt, eta-värden) Vänster Höger

Vilket eller vilka partier skulle Du helst vilja ha med i regeringen efter valet i år? Källa: Svenska valundersökningar 1968-2014; SOM-undersökningen 2017

Sammanfattning Centerpartiets sparade sympatikapital växer medan Miljöpartiets krymper Moderaterna och Centerpartiet har närmare en miljon potentiella väljare i den dolda andrahandsopinionen Sverigedemokraterna är alltjämt ett mycket ogillat parti Vänster-höger behåller sin strukturerande kraft samtidigt som migrationspolitiska frågor utmanar Å ena sidan: Kartan över det svenska partisystemet visar oförändrat tre tydliga partikonstellationer. Å andra sidan: Rekordstor andel (39 procent) av befolkningen önskar sig en regering som består av partier från både de rödgröna blocket och alliansblocket.

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!

SVENSKARNAS FÖRTROENDE FÖR FÖRSVARET KARL YDÉN

Sverige under det Kalla kriget

Sveriges folkförankrade försvar

Försvaret som fredsbevarande kraft i världen

Slutet på det Kalla kriget

Avveckling av det svenska invasionsförsvaret

Ny inriktning för internationella militära insatser

2013: Den ryska påsken

SLUTA SKÖNMÅLA LÄGET I FÖRSVARET

2014

Folkpartiet vill bland annat ta ut soldater till grundutbildning genom värnplikt och tillsätta en Natoutredning med målet att söka medlemskap i Nato under försvarsbeslutsperioden. Foto: TT FP vill satsa 18 miljarder mer på försvaret I dag går Folkpartiet ut och höjer budet i de pågående förhandlingarna om ett nytt försvarsbeslut. 18 miljarder vill partiet satsa på höjda försvarsanslag under kommande fem år.

Nya extra miljarder till försvaret Publicerat torsdag 12 mars 2015 Magdalena Andersson (S) och Peter Hultqvist (S) om försvarsmakten. Foto: TT Regeringen satsar ytterligare 6,2 miljarder kronor på det svenska försvaret försvaret de kommande fem åren. Det meddelades på en presskonferens presskonferens under eftermiddagen.

ORO FÖR RYSSLAND <-> SPARA PÅ FÖRSVARET 100 80 60 Oro för Ryssland och minska försvarsutgifterna, 1986-2017 (procent, balansmått) 80 67 Oro för situationen i Ryssland 20 0-7 -20 - -31 Minska försvarsutgifterna -60 1986 1989 1991 1993 1995 1997 2000 2003 2005 2007 2009 2013 2015 2017

ÖKAD MILITÄR FÖRMÅGA MEN BRISTANDE RESURSER

ÖKAT FÖRTROENDE FÖR FÖRSVARET 30 Förtroende för försvaret, 1986-2017 (förtroendebalans) 20 10 13 20 Försvaret 0-10 -20-30

70 Förtroende för polis, domstol och försvar, 1986-2017 (förtroendebalans) 60 50 52 37 41 Polis Domstol Förtroendebalans 30 20 10 13 20 Försvaret 0-10 -20-30 1986 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

60 Förtroende för försvaret 50 Procent 30 38 37 25 44 Varken stort eller litet förtroende 38 Stort förtroende 20 18 Litet förtroende 10 0 1986 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Förtroende för försvaret bland riksdagspartiernas sympatisörer Förtroendebalans 30 20 10 0-10 -20 9 8 2-2 -10-11 Förtroende för försvaret, 2007-2017 (förtroendebalans) 26 Socialdemokraterna 25 Centerpartiet 25 Moderaterna 25 Kristdemokraterna 25 Miljöpartiet 24 Liberalerna 13 Vänsterpartiet 4 Sverigedemokraterna -30 - -34-50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar, 2017 (Andelen positiva/negativa) 100 80 60 58 78 81 84 79 88 69 86 20 0-20 - -29-7 -7-8 -9 0-20 -5

SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID

Dagens fyra frågor om svensk samhällsoro 1. Varför är (samhälls)oro är en politiskt relevant känsla? 2. Vilka samhällsområden oroar vi oss för 2017? 3. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera på kort sikt? 4. Hur ser samhällsoron ut i olika grupper?

1. (SAMHÄLLS)ORO ÄR EN POLITISKT RELEVANT KÄNSLA

Oro som känsla Enligt teorin om affektiv intelligens bevakar hjärnas neurologiska övervakningssystem vår omgivning för att upptäcka avvikelser. Ökad oro förlitar oss mindre på invanda rutiner hjärnan blir mer informationssökande och vi blir mer uppmärksamma. Amerikansk forskning visar att oroliga väljare förlitar sig mindre på sin partiidentifikation och blir mer sakfrågefokuserade samt att de både söker och kommer ihåg mer politisk information

Samhällsoro som känsla Oro som personlig egenskap vs oro som ett mer tillfälligt tillstånd. Samhällsoro handlar om uppfattningar om risk och hot på den samhälleliga nivån vilket är skilt ifrån oro som rör en själv. Samhällsoro är en respons på ett uppfattat externt hot över vilket man har liten kontroll över. Responsen är ökad vaksamhet och lyhördhet. Vad vi oroar oss för varierar därför över tid beroende på vad som händer i vår omvärld och vår egen uppfattning av de externa hoten.

Enkätfrågan om samhällsoro i den nationella SOM-undersökningen 2017, formulär 4:

Enkätfrågan om samhällsoro i den nationella SOM-undersökningen 2017, formulär 6:

2. SVENSK SAMHÄLLSORO 2017

Förändringar i jordens klimat Miljöförstöring Terrorism Ökad antibiotikaresistens Utrotning av växt- och Ökad främlingsfientlighet Organiserad brottslighet Försämrad havsmiljö Ökat antal flyktingar Religiösa motsättningar Politisk extremism Ökad stress i arbetslivet Försvagad demokrati Bostadsbrist Ökande sociala klyftor Försämrad välfärd Situationen i Ryssland Stor arbetslöshet Militära konflikter Osäkra anställningsvillkor Ökad alkoholkonsumtion Begränsningar i individuell Globala epidemier Ekonomisk kris 12 11 27 26 23 22 19 18 37 37 37 35 34 33 32 31 0 10 20 30 50 60 70 80 90 100 Andel mycket orolig på olika områden. Procent Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017 48 48 47 55 52 61 61 60

3. UTVECKLING I SVENSK SAMHÄLLSORO PÅ KORT SIKT

Förändringar i jordens klimat Miljöförstöring Terrorism Ökad antibiotikaresistens Ökad främlingsfientlighet Organiserad brottslighet Ökat antal flyktingar Religiösa motsättningar Politisk extremism Ökad stress i arbetslivet Försvagad demokrati Bostadsbrist Ökande sociala klyftor Försämrad välfärd Situationen i Ryssland Stor arbetslöshet Militära konflikter Osäkra anställningsvillkor Ökad alkoholkonsumtion Globala epidemier Ekonomisk kris 15 15 12 9 11 11 22 22 19 33 37 37 37 30 37 29 35 34 34 29 33 35 32 24 31 29 27 31 26 26 23 0 10 20 30 50 60 70 80 90 100 Procent Andel mycket orolig på olika områden. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016-2017 2017 2016 45 47 49 48 49 48 48 55 61 61 60

100 90 80 70 60 61 61 60 55 Procent 50 30 20 10 47 48 48 29 31 48 48 41 37 36 37 37 29 26 32 31 23 31 32 27 26 36 23 19 11 11 20 12 11 0 Förändringar i jordens klimat Miljöförstöring Terrorism Ökad antibiotikaresistens Organiserad brottslighet Ökad främlingsfientlighet Politisk extremism Religiösa motsättningar Ökat antal flyktingar Ökade sociala klyftor 2015 2016 2017 Försämrad välfärd Situationen i Ryssland Stor arbetslöshet Militära konflikter Ökad alkoholkonsumtion Globala epidemier Ekonomisk kris Andel mycket orolig på olika områden. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015-2017

4. SAMHÄLLSORO I OLIKA GRUPPER

100 90 80 70 70 70 68 Procent 60 50 30 20 10 51 52 51 61 60 59 53 48 44 36 51 44 47 22 45 39 39 38 38 35 29 30 27 24 35 34 28 30 29 29 22 24 16 26 18 24 14 18 18 17 6 12 10 0 Miljöförstöring Förändringar i jordens klimat Terrorism Ökad antibiotikaresistens Ökad främlingsfientlighet Utrotning av växt- och djurarter Försämrad havsmiljö Organiserad brottslighet Ökad stress i arbetslivet Politisk extremism Ökade sociala klyftor Kvinna Bostadsbrist Religiösa motsättningar Man Försvagad demokrati Ökat antal flyktingar Försämrad välfärd Stor arbetslöshet Militära konflikter Andel mycket orolig på olika områden bland kvinnor och män. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017 Situationen i ryssland Osäkra anställningsvillkor Ökad alkoholkonsumtion Globala epidemier Inskränkning frihet Ekonomisk kris

20 18 Mängden samhällsoro bland kvinnor och män Formulär 6 alla Formulär 6 Kvinnor Formulär 6 Män 16 14 12 Procent 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Antal områden med svar "mycket orolig" Andel svarspersoner som svarat olika antal mycket orolig på orosfrågan i formulär 6. Medelvärden antal svar mycket orolig : Alla 4,9, Kvinnor 5,6, Män 4,2 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017

100 90 89 84 Procent 80 70 60 50 30 20 10 16 29 74 41 70 36 57 64 54 62 50 75 45 47 45 76 42 59 56 42 39 48 34 64 32 54 29 42 32 27 26 25 25 14 16 27 23 2423 23 21 19 16 12 0 Ökat antal flyktingar Organiserad brottslighet Terrorism Religiösa motsättningar Utrotning av växt- och djurarter Ökad antibiotikaresistens Förändringar i jordens klimat Försämrad välfärd Miljöförstöring Försämrad havsmiljö Bostadsbrist Försvagad demokrati V Ökad stress i arbetslivet SD Ökade sociala klyftor Politisk extremism Stor arbetslöshet Ekonomisk kris Osäkra anställningsvillkor Andel mycket orolig på olika områden bland sympatisörer till V respektive SD (=de två partierna med störst andel oroliga sympatisörer). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. Inskränkning frihet Ökad främlingsfientlighet Situationen i ryssland Militära konflikter Ökad alkoholkonsumtion Globala epidemier

Samhällsoro och viktiga samhällsproblem SAMHÄLLSORO Ekonomisk kris Militära konflikter Politisk extremism Globala epidemier Organiserad brottslighet Ökade sociala klyftor Begränsningar i människors individuella frihet Försämrad havsmiljö Religiösa motsättningar Ökad stress på arbetsmarknaden Försämrade anställningsvillkor SAMHÄLLSPROBLEM Ekonomi EU och internationella frågor Demokrati Miljöfrågor Lag och ordning Sociala frågor Styrelseskick Miljöfrågor Integration/Immigration Arbetsmarknad Arbetsmarknad

Procent 100 90 80 70 60 50 30 20 10 0 28 29 22 23 18 12 14 16 11 Globala epidemier Ekonomisk kris Osäkra anställningsvillkor Begränsningar i människors frihet Nämner inte området som viktig fråga/problem 39 41 43 45 33 34 30 66 68 59 44 45 36 Militära konflikter Religiösa motsättningar Ökad stress i arbetslivet Ökade sociala klyftor Politisk extremism Organiserad brottslighet Försämrad havsmiljö Nämner området som viktig fråga/problem Andel mycket orolig på olika områden bland svarspersoner som nämnt ett relaterat område som viktigt samhällsproblem (se föregående bild för matchning av områden). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017 (formulär 4)

Slutsatser Svensk samhällsoro Samhällsområden vi oroar oss mest för 2017 handlar om miljö/klimat, terrorism och brottslighet. Områden med relativt sett hög andel oro 2016 har ökat ännu mer 2017, medan områden med relativt sett lägre oro 2016 ligger stabilt 2017. Systematiskt högre oro bland kvinnor. De mest oroliga partisympatisörerna V och SD oroar sig för helt olika samhällsområden. Vi ser relativt sett högre samhällsoro bland svarande som också lyfter fram ett relaterat område som viktigt samhällsproblem. Framöver: mer fokus på konsekvenser av oro för att få (ännu) bättre grepp om svensk samhällsoros politiska relevans.