Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen

ÅRSREDOVISNING 2000

Innehåll Bolagsstämma Bolagsstämma 2 Kort om 2000 3 Koncernchefen har ordet 4 Strategisk inriktning 6 Den nordiska energimarknaden 9 Risker och riskhantering 15 Förvaltningsberättelse 18 Koncernens resultaträkning 22 Koncernens kassaflödesanalys 24 Koncernens balansräkning 26 Moderbolaget 28 Tio år i sammandrag 29 Redovisningsprinciper och noter 30 Förslag till vinstdisposition 40 Revisionsberättelse 40 Definitioner och begrepp 41 Affärsområde Marknad och Försäljning 42 Affärsområde Produktion 46 Affärsområde Distribution 50 Affärsområde Konsulter och Entreprenörer 54 Energihandel 58 Bredband 62 Sydkraftaktien 64 Sydkrafts miljöarbete 66 Forskning och Utveckling 72 Personalen 76 Styrelse och revisorer 80 Koncernledning 82 Adresser 83 Aktieägarna i Sydkraft AB kallas härmed till ordinarie bolagsstämma på STORAN, Malmö Musikteater, Östra Rönneholmsvägen 20, Malmö, måndagen den 23 april 2001, kl 17.00. Aktieägare som önskar deltaga i stämman måste vara registrerad i aktieboken anmäld till Sydkraft Registrering Registrering i den av VPC förda aktieboken måste ha skett senast torsdagen den 12 april 2001. Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC. Aktieägarna måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 12 april 2001. E. ON Scandinavia AB har lagt ett bud på samtliga övriga aktier i Sydkraft och erbjudandet har presenterats för aktieägarna i prospekt, se sidan 64. Aktieägare som väljer att acceptera erbjudandet har rätt att delta i bolagsstämman eftersom avstämningsdag för deltagande i stämman infaller redan den 13 april 2001 och avräkning och likviddag enligt prospektet planeras äga rum i maj 2001. Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen är registrerade i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. Styrelsen kommer att föreslå att den 26 april 2001 ska vara avstämningsdag för utdelning. Adressändring Adressändring avseende fysiska personer folkbokförda i Sverige sker numera automatiskt hos VPC. Övriga aktieägare måste själva anmäla adressändring och ändringar av kontonummer till VPC AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, för att säkerställa att utdelning och information sänds till rätt adress. Vid korrespondens med VPC ska aktieägarnummer (person- eller organisationsnummer) uppges. Anmälan Anmälan om deltagande i stämman måste ske skriftligen på bifogad anmälningsblankett och vara Sydkraft tillhanda senast onsdagen den 18 april 2001 kl 12.00. Svarspost kan ta någon dag extra att distribuera, varför anmälan bör postas med god marginal. Sydkraft AB Koncernjuridik 205 09 Malmö Telefon: 040-25 54 22 Sydkraft bjuder de närvarande vid bolagsstämman på en buffétallrik i teaterfoajén direkt efter bolagsstämman. Ekonomisk information från Sydkraft AB 2001 Bokslutskommuniké Årsredovisning Delårsrapport per 31 mars Delårsrapport per 30 juni Delårsrapport per 30 september 22 februari början av april 7 maj 20 augusti 9 november Ekonomiska rapporter kan beställas från Sydkraft AB, Koncernledningsfunktion Information, 205 09 Malmö, telefon 040-25 50 00, fax 040-97 05 91, e-mail info@sydkraft.se Ekonomiska rapporter finns också att läsa på Sydkrafts hemsida www.sydkraft.se Sydkraft AB, Org.nr. 556006-8420. Bolaget är publikt (publ).

Kort om 2000 Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansnetto Mkr 18 000 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 Mkr 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Mkr 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Sydkrafts nettoomsättning uppgick till 14 327 Mkr, vilket motsvarar en minskning med tre procent. Den koncernexterna försäljningen av konsult- och entreprenadtjänster ökade men till följd av lägre volymer såld energi, på grund av den milda väderleken under året, minskade koncernens samlade nettoomsättning. Rörelseresultatet ökade med åtta procent och uppgick till 3 980 Mkr, jämfört med 3 689 föregående år. Effekterna av den minskade energiförsäljningen uppvägdes av fortsatta kostnadseffektiviseringar och av de under året återförda överskottsmedlen från Alecta (tidigare SPP). Trots att nettolåneskulden ökade till följd av omfattande förvärv var finansnettot i princip oförändrat. Detta förklaras främst av att koncernen kunnat utnyttja de fortsatt låga räntenivåerna. Tillsammans med en betydande rörelseresultatförbättring medförde detta att resultatet efter finansiella poster ökade med tio procent till 3 204 Mkr. Räntabilitet Resultat och utdelning per aktie % 25 Kr 20 20 15 10 5 15 10 5 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat per aktie Utdelning per aktie Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 10,2 procent och på sysselsatt kapital till 10,0 procent jämfört med 9,6 respektive 9,5 procent föregående år. Förbättringen är hänförlig till den högre resultatnivån. Såväl eget som sysselsatt kapital ökade under året. Resultatet per aktie uppgick till 11:30 kronor jämfört med 10:15 kronor föregående år. Den föreslagna utdelningen för 2000 uppgår till 4:75 kronor, vilket utgör 42 procent av resultatet efter skatt. Årsredovisning 2000 Kort om 2000 3

Koncernchefen har ordet Det första året på det nya millenniet var händelserikt vi gjorde bland annat ett antal intressanta förvärv, vi inledde en kraftfull satsning på bredband, vi blev den första privata investeraren i fjärrvärme i Danmark och vi fick våra första sydkraftanställda i Polen. Det är också tillfredsställande att kunna redovisa ett bra ekonomiskt resultat för 2000. Resultatet efter finansnetto ökade med tio procent, bland annat till följd av fortsatta effektiviseringsoch rationaliseringsåtgärder. De medel, cirka 560 Mkr, som vi fick tillbaka från Alecta (tidigare SPP) hjälpte naturligtvis upp årets resultat. Samtidigt kan jag konstatera att konsumtionen av el och annan energi fortsätter att öka och att det finns en underliggande positiv trend för våra produkter och tjänster. Vision Vår strategi byggs kring vår Vision 2005 som fortsatt säger att vi ska ha tre miljoner nöjda kunder i norra Europa, branschens starkaste varumärke, vara en av de attraktivaste arbetsgivarna samt vara det lönsammaste energiföretaget. Med de förvärv vi gjorde förra året har vi nu kommit upp i cirka en miljon kunder, vi har ännu inte det starkaste varumärket men bygger vidare på den väg vi börjat och får bra värden i de mätningar som görs, vi kan bli ännu attraktivare på arbetsmarknaden och det pågår ett mer strukturerat arbete än tidigare och vi är redan det lönsammaste energiföretaget. Många nya förvärv I januari 2001 blev vi 800 personer fler i Sydkraftkoncernen genom förvärvet av Norrköping Miljö & Energi (NME) samt förvärvet några dagar tidigare av hela energiverksamheten i Nora Detta betyder KONCERNCHEF LARS FRITHIOF TomorrowToday för mig Framtidens Sydkraft börjar redan idag. Vi har myntat uttrycket TomorrowToday, som speglar Sydkrafts vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet inte mer än andra vad som väntar i framtiden, men vi brinner av en iver att försöka ta reda på, testa och utforska framtida lösningar för våra kunders kommande behov. 4

kommun, vilket inkluderar Nora Energi, som har blivit ett välkänt begrepp i energikretsar. NME omsätter 1,1 miljarder kronor och har cirka 65 000 kunder. Bolaget har en mycket stark miljöprofil och utöver energiverksamhet två strategiskt intressanta verksamhetsområden, nämligen vatten och avlopp samt renhållning. Dessa passar bra ihop med vårt förvärv av Sellbergs och SAKAB, som vi gjorde hösten 2000. Energiåtervinning SAKAB, som har cirka 150 anställda, omsätter cirka 330 Mkr. I och med att det från och med år 2002 etappvis blir förbud mot att deponera olika sorters avfall, kommer SAKABs miljökunskaper och resurser att utnyttjas i högre utsträckning. Det handlar inte längre om att bara bränna sopor eller avfall. Det handlar istället om att lösa kundernas avfallsproblem på ett sådant sätt att energi och material kan återvinnas. Tillsammans med vår franska partner SITA, som är delägare i SAKAB och huvudägare i Sellbergs, får vi ett försprång gentemot våra konkurrenter i och med att vi är engagerade från insamling av avfall till distribution av energi. Överenskommelse med vattenfall I höstas kom vi och E.ON Energie överens med Vattenfall om att sälja våra respektive aktier i HEW i Hamburg mot tillgångar i Vattenfall. För aktierna i HEW får Sydkraft och E.ON Energie andelar i Forsmark, hela före detta Forskraft, Vattenfalls andelar i norska Hafslund och Fredriksstads Energiverk, Vattenfalls andelar i Vattenfall Naturgas och Baltic Cable, deras andelar i ett tjeckiskt och ett litauiskt bolag samt över fyra miljarder kronor kontant. Viktiga planer i norge Genom bytesaffären stärker vi i allra högsta grad vår tidigare satsning i Norge. Med våra partners i Norge kan vi ännu mer aktivt delta i omstruktureringen av energimarknaden i Osloområdet. Vi avvaktar tills vidare med att lämna ett bindande bud på en 20-procentig andel i Oslo Energi Holding. Skälet är att ägaren, Oslo Kommun, ser över kommunens engagemang i energisektorn och därför väntar vi på de nya förutsättningarna för ett bud. Danska relationer Efter det att vi blivit den förste internationella investeraren i dansk fjärrvärme genom satsningen på ön Mön, har vi förvärvat sex mindre kraftvärmeverk på Själland, som förser såväl bostadsfastigheter som skolor med el och värme i tre danska städer. Det är intressant att vårt nybildade Sydkraft Danmark A/S så snabbt får förtroendet att vidareutveckla kraftvärme i Danmark. Sycon, vårt dotterbolag och ett av Sveriges största konsultbolag med över 1 000 medarbetare, expanderar också i Danmark. I januari 2001 förvärvades konsultbolagen Steensen & Varming med cirka 140 medarbetare och Knudsen & Sørensen och Frigo Consult med 30 medarbetare. Därmed har Sycon en stark ställning i Skandinavien och en etablerad verksamhet i Baltikum. Bredband en framtida satsning Vår bredbandssatsning har god fart. Den så kallade optotriangeln ett nationellt stomnät för bredbandskommunikation är nu färdigbyggd. Den har också tagits i drift och består av över 1 000 kilometer optofiberkabel som virats eller spunnits på bland annat Sydkrafts kraftledningar. Sydkrafts del av detta nät når cirka tio större orter och ger möjlighet att ansluta stadsnät och i förlängningen slutkunder. Falkenberg är en av de orter som redan anslutits. Nu planerar vi dessutom att bygga bredband i våra regionala stomnät, vilket innebär att vi kan nå ytterligare ett 60-tal orter i södra Sverige. Med företaget ELISA i Finland har vi tecknat ett unikt utvecklingsavtal, som syftar till att bygga det första bredbandsnätet som blir oberoende av en specifik teknikplattform. Det blir det första öppna bredbandsnätet i världen, som innebär att kunden inte blir bunden till någon speciell bredbandsleverantör. Bo01 växer fram Den 17 maj inviger Kung Carl XVI Gustaf den internationella bostadsmässan Bo01 i Malmö. Sydkraft är en av huvudsponsorerna och kommer att visa upp en stadsdel Framtidsstaden som är försedd med 100 procent lokalt förnybar energi i form av vindkraft, solfångare, solceller och geotermi. De första solfångarna är nu på plats och Sveriges största moderna vindkraftverk har rests i Malmö hamn i närheten av den nya stadsdelen. Vår satsning på 100 procent lokalt förnybar energi ger oss gott renommé. Bo01s energilösning utsågs nyligen till vinnare av Campaign for Take-Off Award, EUkommissionens nyinrättade energipris. Framtiden Efterfrågan på el på den nordiska marknaden kommer sannolikt att öka med storleksordningen 20 TWh under perioden 2001-2005, medan utbudet bara ökar marginellt. Balansen försämras således successivt under denna period. Avregleringen och omstruktureringar av den tyska elmarknaden kommer sannolikt att gå snabbare än vad den gjort i Norden. Men även när den nordiska elmarknaden växer ihop med de tyska och polska elmarknaderna, kommer det inte att vara fysiskt möjligt att till Norden importera de volymer el som kommer att behövas. Förra årets vattenkraftproduktion i Sverige var cirka 19 procent högre än ett så kallat normalårs produktion. Det är troligt att det framgent kommer flera år med lägre eller till och med väsentligt lägre vattenkraftproduktion. Vi närmar oss då energibrist på den nordiska elmarknaden. En sådan situation kommer med all säkerhet att leda till att priset på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och ligga väsentligt högre än under 2000 LARS FRITHIOF Årsredovisning 2000 Koncernchefen har ordet 5

Strategisk inriktning Sydkraftkoncernen styrs av bolagsordningens ändamålsparagraf och av vision, affärsidé, värderingar, mål och strategier. Vision Sydkrafts Vision 2005 är att: - ha minst tre miljoner nöjda kunder i norra Europa - ha branschens starkaste varumärke - vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna - vara det lönsammaste energiföretaget Affärsidé Sydkraft erbjuder energilösningar och tjänster som ger våra kunder på den nordeuropeiska marknaden ökad konkurrenskraft, komfort och trygghet. Värderingar För att nå Vision 2005 har fem grundläggande värderingar valts. Kundorientering: Vi ska sätta kunderna i främsta rummet och vara lyhörda. Ledarskap med engagemang: Sydkrafts ledare ska vara föredömen med hög integritet, inspiratörer med god inlevelseförmåga samt ha ett helhetsperspektiv kombinerat med god affärsmässighet. Allas delaktighet: Alla i koncernen ska ges möjlighet att bidra till förverkligandet av visionen. Ständiga förbättringar: Vi ska hela tiden sträva efter att förbättra oss. Var och en måste ta egna initiativ och eget ansvar. Samverkan: Vi ska utnyttja hela koncernens resurser och kompetens. Vi ska finna samverkan var den än finns. Finansiella mål och måluppfyllelse Finansiell styrka är viktigt för att kunna erbjuda investerarna en långsiktigt god avkastning och för att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sydkraftaktien. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. Utdelningen ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt. För att uppnå detta mål krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och effektivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten mer än väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Ett starkt kassaflöde är en viktig förutsättning för finansiell styrka och handlingsfrihet. Sydkrafts kassaflöde har under de senaste tio åren varit mycket gott. Reinvesteringsbehovet kan uppskattas till 1,5 miljarder kronor årligen, vilket lämnar ett fritt kassaflöde på cirka 2 miljarder kronor per år. Avkastning på eget kapital Målsättningen för avkastning på eget kapital är en funktion av den långsiktiga riskfria räntan och en riskpremie. Riskpremien varierar mellan olika verksamheter och över tiden. Sydkrafts riskpremie är i praktiken ett vägt genomsnitt för de olika verksamheter koncernen bedriver. Sydkrafts avkastningskrav på eget kapital uppgår till 11-13 procent med ett måltal på 12 procent. Uttryckt som ett genomsnitt över de senaste fem åren Ekonomiska mål och nyckeltal Nyckeltal 1996 1997 1998 1999 2000 Genomsnitt Mål 5 år 10 år Vinstmarginal, % 18 36 20 20 22 23 21 Räntabilitet på eget kapital, % 11,8 19,9 10,7 9,6 10,2 12,3 12,8 12,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,7 18,5 10,99,5 10,0 12,0 12,8 Soliditet, % 38 40 40 41 41 40 38 35 Nettolåneskuld/Riskbärande kapital, ggr 0,75 0,73 0,75 0,74 0,74 0,74 0,80 Utdelningsandel, % 42 33 44 47 42 40 38 30-50 6

har räntabiliteten uppgått till 12,3 procent. Trots en räntabilitetsförbättring år 2000 har räntabilitetsnivån, liksom räntenivån på kapitalmarknaden, under senare år legat på en något lägre nivå. Minskningen beror främst på den fortgående ökningen av soliditeten. Genom strategisk prissättning, effektivisering i verksamheten och fortsatt kapitalrationalisering har förutsättningar skapats för att öka avkastningen på eget kapital. Soliditet Sydkrafts verksamhet är mycket kapitalintensiv. Mot denna bakgrund och med beaktande av möjligheterna att uppnå önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. I perioder av omfattande investeringar kan avvikelser från denna nivå tillåtas. Som ett led i Sydkrafts strävan att hålla en hög finansiell handlingsberedskap och skapa möjligheter att genomföra intressanta förvärv och delta i energimarknadens omstrukturering, har soliditeten under senare år överstigit målsättningen. Detta har påverkat räntabiliteten negativt. SYDKRAFTS INSTÄLLNING TILL MILJÖFRÅGOR TYDLIGGÖRS I DEN SATSNING PÅ B0O1 FRAMTIDSSTADEN, SOM UTSÅGS TILL VINNARE AV EU-KOMMISSIONENS ENERGIPRIS CAMPAIGN FOR TAKE-OFF AWARD. Icke-finansiella mål och måluppfyllelse En kontinuerlig utveckling av verksamheten kräver också relevanta ickefinansiella mål. Genom att systematiskt följa kunskaps- och attitydutvecklingen inom viktiga målgrupper kan organisationen lättare anpassa sig till förändrade förhållanden, men också påverka arbetet i önskad riktning. Internt Det är viktigt att mäta hur vision och värderingar är kopplade till personalens insatser. I allt fler dotterbolag finns system som mäter omvärldskapital, marknadskapital och humankapital och kopplar förändringarna till medarbetarnas individuella lön. Externt Varumärket: Varumärket Sydkraft mäts på koncernnivå hos olika målgrupper. Viktiga parametrar är bland andra om Sydkraft uppfattas som ett modernt och framtidsinriktat företag, om affärsidén är tydlig, om företagets inställning till miljöfrågor är offensiv och om personalpolitiken är ansvarsfull. Kundtillfredsställelse: Det är svårt att finna absoluta tal på kundtillfredsställelse. Därför är trenderna i de mätningar som görs viktigare än de absoluta resultaten. Mätningarna görs på såväl privatkunder som företagskunder. Sydkraft Mälardalen har kommit längst vad gäller dylika mätningar och sedan augusti år 2000 är trenden obrutet stigande vad gäller kundtillfredsställelsen. Svarsfrekvens i Kundservice: Att vara tillgänglig är centralt för ett serviceföretag. Därför arbetar vi bland annat med att ständigt förbättra väntetiderna till vår Kundservice. Under år 2000 var den genomsnittliga väntetiden 55 sekunder, varav 50 procent fick svar inom 30 sekunder (1999 fick 22 procent svar inom 30 sekunder). Målet är att kraftigt förbättra svarstiderna och flera förändringar, till exempel en samordning av våra kundcenter i Malmö, Kalmar, Örebro, Sundsvall och Norrköping och införande av ett nytt Kundärendehanteringssystem, är planerade för år 2001. Avbrottstider i nät: Medelavbrottstiden per kund till Sydkraft Elnät var 0,05 procent under år 2000 mot 0,15 procent år 1999. Den högre siffran för 1999 berodde på orkanen över södra Sverige den 3-4 december och stormen den 10 december. Årsredovisning 2000 Strategisk inriktning 7

Strategi Tillväxt: Energimarknaden förändras snabbt. Strukturrationalisering sker i hela Europa. Sydkraft ska växa för att skapa skalfördelar och ökad lönsamhet. Tillväxten ska ske såväl organiskt som genom förvärv. Förvärven kommer till största delen att ske inom el-, gas- och värmeverksamhet. Förvärv inom nya områden som energi- och materialåtervinning ska bredda koncernens verksamhet med bibehållen lönsamhet. För att tillvarata potentialen i förvärven är integration och utveckling av verksamheten mycket viktig. Satsningar sker också inom nya områden som till exempel bredband. Geografi: Sydkraft fokuserar geografiskt på Sverige, Norge, Danmark och Polen. I Sverige prioriteras södra Sverige, Örebro-, Norrköpings- och Sundsvallsområdet samt de områden som gränsar till områden där Sydkraft finns. I Norge prioriteras området runt Oslo som har en hög tillväxt och i Danmark prioriteras Själland. I Polen expanderar vi främst i områdena runt Poznan och Katowice. Tillsammans med ABB Financial Energy Trading har bildats ett gemensamt elhandelsbolag som kommer att bedriva energiportföljförvaltning på den tyska marknaden. Marknadsorientering: Sydkraft marknadsför sig som det trygga, serviceinriktade bolaget med individuella lösningar inom energi, återvinning och bredband. Kapitalrationalisering: Sydkrafts balansomslutning uppgår till över 50 miljarder kronor. Kapitalrationalisering sker genom översyn av kapitalbindning och väl underbyggda, affärsmässiga investeringsbeslut. Effektivisering: Konkurrensen på energimarknaden är intensiv och för att upprätthålla marknadsposition och lönsamhet är en kontinuerlig effektivisering av verksamheten nödvändig. Genom ständiga förbättringar och en förutsättningslös översyn av kostnadsstruktur ska drift-, underhålls- och administrationskostnader sänkas med totalt 25 procent mellan åren 1999 och 2003. Detta arbete har gett resultat och fortgår enligt plan. Övrigt IT: IT ingår som en viktig komponent i Sydkrafts affärsstrategi och har framgångsrikt använts för automatisering av drift och övervakning av produktion samt nät. Kompetensen hos personalen samt den stora geografiska täckningen i kombination med koncernens infrastruktur öppnar för nya tjänster inom IT. Tjänsterna utvecklas dels för att stödja och paketeras in i befintliga affärskoncept, dels för att utveckla helt nya affärer. Miljö: Sydkrafts miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet samt medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Miljöarbetet är en integrerad del av affärsverksamheten och vården av varumärket Sydkraft. Sydkraftbolagen inklusive moderbolaget Sydkraft AB ska vara miljöcertifierade enligt ISO 14001 senast vid utgången av år 2001. Kvalitet: SIQ är verktyget för att stödja en kundorienterad verksamhetsutveckling. Processtänkandet är en av grundstenarna i verksamhets- och organisationsutvecklingen. Sydkraft arbetar med Utmärkelsen Svensk Kvalitet vad avser verksamhetsutveckling. Etik: Värnandet om miljön, föredömligt beteende och verksamhetens art är tre viktiga parametrar som kännetecknar ett etiskt företag. Företag som är långt framme i sitt etiska arbete och sin etiska policy är ofta välskötta i andra hänseenden. Oavsett vad man vill arbeta med eller arbetar med, måste varje person ta ställning till om arbetsgivarens värderingar stämmer överens med de egna. Information: Ett företag är beroende av ett starkt förtroendekapital. Professionell kommunikation är en förutsättning för att bygga upp, vidmakthålla och stärka detta förtroendekapital. En väl skött information ska skapa gynnsamma betingelser för vår verksamhet och kundorientering och därigenom bidra till förbättrad lönsamhet. Information är ett styrinstrument och därmed ett chefsansvar på alla nivåer i koncernen. Sponsring: Sydkrafts sponsring har två övergripande funktioner. Dels är det en del av koncernens marknadsföring, dels ska den stödja aktiviteter som syftar till en rikare tillvaro för kunder, personal och andra intressenter. Sydkraft har som sponsor valt ut tre huvudområden: Idrott, kultur och miljö 8

I norden svarar el för 30 procent av energiförsörjningen. Den nordiska elmarknaden förbrukade trots mild väderlek cirka 380 twh under 2000. Vid normala väderförhållanden motsvarar detta en efterfrågan på över 390 twh. Den nordiska energimarknaden Elmarknaden Den nordiska elmarknaden före 2000 Den nordiska elmarknaden, med undantag av Danmark, har under 1990- talet utvecklats mot en avreglerad marknad. En utveckling som lett till den bäst fungerande elmarknaden i världen. Utvecklingen har tillsammans med goda vattenår 1997-2000 skapat ett överskott av el och därmed ett starkt tryck på spotpriset och därmed på producenternas lönsamhet. Efterfrågan Den totala förbrukningen på den nordiska elmarknaden, exklusive Island, har under 1990-1999 ökat med 11 procent, från 339 TWh till 377 TWh. Utbud Den nordiska elproduktionen har under 1990-99 varierat enligt följande: Elproduktion samt import och export, TWh År Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Fossilkraft Nettoimport + / Export - 1999 205,2 92,2 3,5 76,3-0,6 1998 204,6 91,4 3,0 78,5-2,1 1997 191,5 86,9 2,1 84,0 +1,7 1996 166,8 90,0 1,4 99,4 +3,3 1995 202,7 84,8 1,2 73,0 +0,6 1994 182,5 88,5 1,2 79,2 +2,8 1993 206,4 77,6 1,1 65,9 +1,3 1992 204,9 79,0 0,8 57,4 +7,7 1991 185,9 91,9 0,7 64,4 +1,1 1990 203,4 83,4 0,5 52,3 0,0 Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 9

Elförbrukning 1991 2000 TWh 380 370 360 350 340 330 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Vattenkraftproduktion och systempris TWh NOK/MWh 300 300 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 1996 1997 1998 1999 2000 Produktion (Sverige och Norge) Systempris Ser vi däremot enbart till Norge och Sverige har vattenkraftproduktionen varierat mellan 155 TWh och 193 TWh. Under senare delen av 1990-talet har cirka 4 000 MW reservkraft i Sverige, Finland och Danmark ställts av. Dessutom stängdes Barsebäck 1 den 30 november 1999 genom ett politiskt beslut. Genom en uppgörelse hösten år 2000 med Svenska Kraftnät är cirka 800 MW av reservkraften en beredskapsreserv. Möjligheterna att överföra kraft till och från den nordiska elmarknaden har under 1990-talet ökat från 10-15 TWh till 15-20 TWh genom att nya förbindelser mellan Sverige och Tyskland (Baltic Cable) respektive Sverige och Danmark (Kontek) tagits i drift i mitten av 1990-talet. Under år 2000 har även en ny förbindelse om 600 MW mellan Polen och Sverige tagits i drift, vilket ytterligare ökar möjligheterna till kraftutbyte med den nordiska elmarknaden. Slutsatser Efterfrågan på den nordiska elmarknaden har under 1990-talet ökat med cirka 37 TWh eller i genomsnitt 3,7 TWh per år, vilket motsvarar en årlig ökning i storleksordningen 1 procent. Vattenkraftproduktionen i Norge och Sverige har under 1990-talet varit högre än vad som brukar betraktas som normalt. Den normala vattenkraftproduktionen baserat på statistik från 1930-1999 anses vara cirka 178 TWh. För 1990-talet är medelvärdet 187 TWh. Variationerna i vattenkraftproduktionen har fram till 1996 kunnat mötas med produktion i de nordiska reservkraftverken och import från Tyskland och Ryssland. Avvecklingen av flera nordiska reservkraftverk är en följd av att de blivit olönsamma på grund av allt lägre priser på den avreglerade elmarknaden. Detta har i sin tur skapat en situation som gör att risken för effektbrist har ökat dramatiskt när det blir en vattenkraftproduktion under normalt. Spotpriset på den nordiska elmarknaden har sedan starten 1996 successivt sjunkit i takt med att produktionen av vattenkraft ökat. Spotpriset är den underliggande variabeln som styr elpriset till slutkunden. Slutkunden köper till fast pris, till rörligt pris eller med en kombination av fast och rörligt pris. Om kunden väljer fast pris är det leverantören som tar risken och tar ut en premie för detta eftersom spotpriset varierar. Väljer kunden ett rörligt pris innebär detta att kunden tar risken för variationer i spotpriset. Det elpris som kunderna betalar består av tre delar det egentliga priset för den producerade elen, transportkostnad och skatter. Skatterna utgörs av elskatt och moms. För en normal villakund med elvärme och en årsförbrukning på 20 000 kwh har den samlade elkostnaden ökat med fyra procent sedan avregleringen 1996. Hela ökningen är en följd av att elskatten ökat med 67 procent under perioden. Sammantaget har under samma period skatteandelen av elpriset ökat från 33 till 41 procent medan det egentliga elprisets andel sjunkit från 34 till 28 procent. Den nordiska elmarknaden 2000 Efterfrågan I Norden svarar el för 30 procent av energiförsörjningen. Den nordiska elmarknaden förbrukade trots mild väderlek cirka 380 TWh under år 2000. Vid normala väderförhållanden motsvarar detta en efterfrågan på över 390 TWh. Konjunkturen var god, vilket innebar 10

att den energiintensiva industrin hade ett högt kapacitetsutnyttjande. Analyser av de olika segmenten visar en stark underliggande ökning av efterfrågan på el. Utbud Utbudssidan på den nordiska elmarknaden präglades under år 2000 av hög vattenkraftproduktion som en följd av mycket nederbörd. Totala vattenkraftproduktionen i Norge och Sverige slutade på cirka 219 TWh. Detta är cirka 41 TWh över den normala och mer än 26 TWh över produktionen det goda vattenåret 1999. För att använda vattnet och undvika spill har den svenska kärnkraften tvingats till en omfattande nedreglering, vilket resulterat i en total produktion på drygt 54 TWh. Den planerade produktionen vid ingången av år 2000 låg mer än 10 TWh högre. Slutsatser Den rikliga nederbörden och därmed stora vattenkraftproduktionen i kombination med låg efterfrågan på el för uppvärmning till följd av mild väderlek har medfört låga priser. Detta har resulterat i ett årsmedelvärde på 103 NOK/MWh för systempriset på Nord Pool. VATTENKRAFTPRODUKTIONEN I SVERIGE OCH NORGE PÅ 219 TWH ÄR CIRKA 41 TWH ÖVER DEN NORMALA OCH 26 TWH MER ÄN DET GODA VATTENÅRET 1999. Den nordiska elmarknaden 2001-2005 Marknadssituationen idag är helt annorlunda jämfört med början av 1990-talet. Elmarknadens avreglering innebär att produktion och försäljning numera sker i konkurrens. Det nya regelverket saknar en effektmarknad, vilket lett till att flera nordiska reservkraftverk blivit olönsamma och inte längre finns tillgängliga på marknaden. Detta betyder i situationer med sträng kyla och därmed hög förbrukning att reserveffekt kommer att saknas och att den nordiska elmarknaden blir beroende av import. Det pågår ett utredningsarbete för att ta fram regelverk för en effektmarknad. Detta ska vara klart till år 2003. Den avreglerade nordiska elmarknaden har snart fungerat i fem år och mognar successivt i takt med att aktörerna anpassar sig till de nya förutsättningarna. Avregleringen i omvärlden börjar också ta fart. Detta gäller främst Tyskland och Nederländerna. Även Polen har inlett sin avregleringsprocess. Efterfrågan Efterfrågan har under 1990-talet med ett par undantag ökat år från år och kan med nuvarande konjunkturutsikter förväntas fortsätta att öka. Hur stor ökningen blir är beroende av bland annat hur väl konvertering och effektivisering av den nuvarande elanvändningen lyckas samt hur nya behov av el utvecklas. Stora ansträngningar har gjorts inom båda områdena under senare år i Sverige utan att några påtagliga resultat har uppnåtts så här långt. El är i stället ofta ett medel för att effektivisera energianvändning och för att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Den snabba utvecklingen inom IT-sektorn och en ökad kommunikation över Internet gör att nya behov av el ständigt uppstår. Det är därför sannolikt att en efterfrågeutveckling på cirka en procent om året kommer att bestå de närmaste åren. Detta betyder att vi kan räkna med en årlig ökning på närmare 4 TWh, vilket innebär att efterfrågenivån år 2005 kommer att ligga uppemot 20 TWh högre än idag. Utbud Vattenkraftproduktionen kan även i framtiden förväntas att variera kraftigt mellan åren. Vi har sett en variation på storleksordningen 60 TWh mellan åren 1996 och 2000. Detta motsvarar nästan det dubbla årsbehovet av el i Danmark eller nästan hela den svenska kärnkraftproduktionen om Barsebäck 2 ställs av. Någon investering i ny storskalig kraftproduktion kan inte förutses under de närmaste åren med nuvarande prisnivå. Subventionerad småskalig kraft- Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 11

I ETT UTVECKLINGSPROJEKT DEMONSTRERAS MÖJLIGHETEN ATT ANVÄNDA GASELDAD INFRAVÄRME FÖR VÄXTHUSUPPVÄRMNING. produktion tillkommer sannolikt, men i en begränsad omfattning. Under de närmaste åren kan det handla om någon eller möjligen några TWh. Utbudet i Norden kommer under den närmaste femårsperioden inte att förändras i någon större omfattning. Importmöjligheterna har under år 2000 ökat med cirka 2 TWh genom att SwePol Link mellan Polen och Sverige har tagits i drift. Viking Cable mellan Tyskland och Norge kommer från år 2004 att öka importmöjligheterna med ytterligare cirka 3 TWh. De ökade importmöjligheterna under kommande femårsperiod balanseras av en lika stor minskning om Barsebäck 2 stängs. Slutsatser Efterfrågan på den nordiska elmarknaden kommer sannolikt att öka med storleksordningen 20 TWh under perioden 2001-2005 medan utbudet bara ökar marginellt, vilket gör att balansen försämras med närmare 20 TWh. Utvecklingen på den tyska elmarknaden kommer sannolikt att gå snabbare än vad den gjort i Norden. Men även när den nordiska elmarknaden växer ihop med de tyska och polska elmarknaderna och elpriset där sjunker, kommer det inte vara fysiskt möjligt att till Norden importera de volymer som kommer att behövas. Situationen år 2000 får betraktas som synnerligen onormal när det gäller vattenkraftproduktionen. Det är därför troligt att det under den närmaste perioden kommer flera år med lägre eller till och med väsentligt lägre vattenkraftproduktion. En sådan situation kommer att leda till att priset på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och ligga väsentligt högre än under 2000. Vid år med riktigt låg vattenkraftproduktion kan behovet att importera el vara så stort att de fysiska förbindelserna inte räcker till. Vi närmar oss då energibrist på den nordiska elmarknaden. Under hösten 1996, när det varnades för brist i Norge och elpriserna steg kraftigt, byttes uppvärmning med el till andra energiformer. Naturgasmarknaden Den nordiska naturgasmarknaden under 1980- och 1990-talen Efterfrågan Utvinningen av gas i Danmark började på 1970-talet men det var först 1984 som naturgas introducerades i landet. Danmark har idag en väl utbyggd infrastruktur och naturgasen svarar för 20 procent av den totala energitillförseln. 15 procent av Danmarks naturgasförbrukning går till kraftproduktion. Sverige har använt naturgas sedan 1985. Ledningssystemet är utbyggt längs västkusten från Trelleborg till Göteborg. I Sverige svarar naturgasen för två procent av den totala energitillförseln. Gasen har främst ersatt olja inom industrin samt i kraftvärmeverk. Naturgasnätet har successivt byggts ut i Finland och sedan introduktionen 1974 har förbrukningen åttadubblats. I Finland svarar naturgasen för 11 procent av landets totala energitillförsel. Tre fjärdedelar av naturgasen används för kraftproduktion i större industrier och kraftvärmeverk. Utbud Produktionen av naturgas har tiodubblats i Danmark sedan 1984. Den norska gasproduktionen har under 1990-talet ökat från 25 miljarder m 3 till drygt 45 miljarder m 3. Det är enbart den danska och den svenska naturgasmarknaden som är sammanbunden. I övrigt är den nordiska naturgasmarknaden inte integrerad. Slutsatser Etableringen av naturgas i de nordiska länderna har skett på mycket olika sätt. I Danmark har naturgasen introducerats genom en betydande offentlig 12

styrning och med kraftiga subventioner. Naturgasen finns tillgänglig i större delen av landet och till såväl kraftproduktion som uppvärmning av bostäder. I Sverige har naturgasintroduktionen skett på affärsmässiga villkor utan statliga subventioner. Naturgasnätet är begränsat till sydvästra Sverige. Finland har valt att nästan enbart satsa på naturgas för elproduktion. Norge har valt att inte utnyttja sina stora naturgasresurser för eget bruk förutom i ett fåtal industrier. Den nordiska naturgasmarknaden 2000 Efterfrågan I Norden svarar naturgas för 11 procent av energiförsörjningen. Under år 2000 förbrukades cirka 94 TWh naturgas i Norden. Utbud Norge är en av de viktigaste naturgasproducenterna i Europa. Under år 2000 uppgick produktionen till 45 miljarder Nm 3, motsvarande 490 TWh. Norge exporterar främst till Tyskland, Frankrike, Belgien och Nederländerna men har i princip ingen egen förbrukning av naturgas. I ett fåtal anläggningar används dock naturgas för industriellt bruk. Danmark har stora naturgasfyndigheter i Nordsjöfälten, som producerade 7 miljarder Nm 3, motsvarande 78 TWh. Knappt 60 procent av gasen används inom landet. Export sker till Tyskland och Sverige. Finland importerar naturgas från fält i Västsibirien i Ryssland. Totalt sett ökade den nordiska produktionen av naturgas med nästan nio procent jämfört med 1999. Den nordiska gasmarknaden 2001-2005 Efterfrågan Naturgasen är det bränsle som ökar mest inom EU. Detta beror till stor del på de goda miljöegenskaper naturgasen har i förhållande till bränslen som kol och olja. Konsumtionen var cirka 3 900 TWh år 2000 med en beräknad konsumtion på 4 500 TWh år 2005. Naturgasen kan även i Norden komma att spela en viktig roll i framtiden, men för att öka konsumtionen krävs att infrastrukturen byggs ut. Utbud Både Danmark och Norge har naturgastillgångar som beräknas räcka länge. Danmarks produktion väntas öka till 8,5 miljarder m 3 de närmaste 2-3 åren. Den norska produktionen av naturgas beräknas öka till det dubbla eller till uppemot 100 miljarder m 3 under den kommande 10-årsperioden. De nordiska länderna ligger geografiskt mycket nära de stora naturresurserna i Nordsjön och i Ryssland. Två studier Nordic Gas Grid och North Trans Gas om en nordisk gasledning som sammanbinder det ryska gasnätet med det västeuropeiska, har genomförts. En integrering av naturgasmarknaderna är att vänta och ett beslut om vilka infrastrukturutbyggnader som kan komma att realiseras antas komma under de närmsta åren. I projektet Baltic Gas Interconnector har Sydkraft tillsammans med Energie E 2 i Danmark, Norsk Hydro i Norge samt Verbundnetzgas i Tyskland undersökt förutsättningarna för en ledning mellan Tyskland, Sverige och Danmark. Studien presenteras våren 2001. DONG i Danmark och norska Statoil har tillsammans med polska POGC startat ett samarbete, Baltic Pipe, för att studera förutsättningarna för en ledning från Norge/Danmark genom Östersjön till Polen. Statoil studerar även möjligheterna för en ledning från Norge genom Sverige och vidare genom Östersjön till Polen. Slutsatser Utbyggnaden av infrastrukturen ökar konkurrensen mellan leverantörer och skapar också en ökad leveranssäkerhet i området. Projektet Baltic Gas Interconnector syftar till en alternativ importväg till såväl Sverige som Danmark. Ökad konkurrens tillsammans med en större harmonisering mellan naturgasmarknaderna till följd av EU:s gasmarknadsdirektiv kan leda till prispress. Värmemarknaden Den nordiska värmemarknaden före 2000 Fjärrvärmen har sitt ursprung i den värme som blir över vid elproduktion i traditionella ångkraftverk. Sådana ångkraftverk fanns tidigare bara i de största städerna och använde kol, senare olja som bränsle. Efter den första oljekrisen började praktiskt taget varje kommun bygga ett fjärrvärmesystem. Genom en ständigt stigande beskattning av fossila bränslen har kraftvärmeproduktionen samtidig produktion av el och värme slagits ut. Biobränslen har gjort entré i skydd av skatter och är det idag största bränslet i de moderna fjärrvärmesystemen. Värmepumpar och elpannor har haft en stor betydelse för värmeförsörjningen. Elpannorna har dock kraftfullt motarbetats med höga skattepålagor. Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 13

Den nordiska värmemarknaden 2000 Efterfrågan Den nordiska värmemarknaden, som totalt uppgår till 110 TWh, uppvisar stora skillnader mellan länderna. Danmark, Finland och Sverige värms till hälften av fjärrvärme och till en fjärdedel av oljeeldning. Sista fjärdedelen domineras i Danmark av naturgas, i Sverige av el och delas lika mellan el och fasta bränslen i Finland. Norge påminner om övriga Norden endast på så vis att en fjärdedel får sin värme från oljeeldning. Mer än hälften av värmebehovet i Norge täcks med hjälp av elvärme medan fjärrvärme är försumbar. 1999 levererades 33 TWh fjärrvärme i Danmark, 29 TWh i Finland, 43 TWh i Sverige och mindre än 2 TWh i Norge. Förklaringen till Norges avvikande förbrukningsmönster är den goda tillgången till vattenkraft. Konkurrenskraftiga elpriser är anledningen till att en fjärdedel av svenskarna har elvärme. I Danmark är elvärmen nästan obefintlig medan den har större betydelse i Finland. Lite förenklat kan det uttryckas så att ju större andel fossileldad elproduktion i landet desto mindre elvärme. Per capita och per år använder Danmark 5,9 MWh och Finland 5,8 MWh fjärrvärme. Utbud Grundidén med fjärrvärme är att utnyttja den värme som blir över när el produceras i ett traditionellt kraftvärmeverk. I Danmark och Finland är detta den vanligaste produktionsformen medan vi i Sverige har satsat mera på ren hetvattenproduktion. Skälet till detta är att elenergi har varit billig i Sverige medan den varit dyrare i Finland och betydligt dyrare i Danmark. Sverige har höga skatter på fossila bränslen, vilket bromsat kraftvärmeproduktionen. Biobränsle är heller inte lönsamt för elproduktion. Danmark och Finland utnyttjar tre fjärdedelar av sitt värmeunderlag (den värme som kunderna efterfrågar) för samtidig produktion av el och värme medan Sverige utnyttjar mindre än en tredjedel. Skillnaderna beror som tidigare påpekats främst på skillnaderna i historiska elpriser. Skillnader i beskattning spelar också roll. Med dagens öppna elmarknad med låga elpriser har förutsättningarna för den ursprungliga produktionsmodellen försämrats och ekonomin i det närmaste försvunnit när det gäller att uppföra nya kraftvärmeverk åtminstone de närmaste åren. Energi- och materialåtervinning Energiåtervinning ur avfall står för cirka tio procent av fjärrvärmen i Danmark och Sverige. I Norge och Finland är bidraget minimalt. De närmaste åren kommer ett förbud mot deponering av brännbart avfall att införas i EU-länderna och då förväntas energiåtervinningens betydelse för fjärrvärmeförsörjningen öka. I de länder där förbränningsanläggningar inte finns väntas nya anläggningar byggas. I Sverige, där vi kommit tämligen långt med energiåtervinning, behöver kapaciteten fördubblas. I Danmark beskattas energiåtervinning, vilket är ett allvarligt hinder mot ytterligare energi- och materialåtervinning. I Norge kan energiåtervinning komma att bli det avgörande incitamentet för fjärrvärmens genombrott. Den nordiska värmemarknaden från 2001 Med undantag för Norge har de nordiska länderna i det närmaste färdigutbyggda fjärrvärmesystem. Förtätning av systemen sker kontinuerligt liksom ständigt pågående energieffektivisering. På sikt kommer energileveranserna i de utbyggda fjärrvärmesystemen att minska på samma sätt som mängden uppvärmningsenergi på grund av nämnda energieffektiviseringar. Fjärrvärmesystemen kommer att vara en god tillgång under mycket lång tid eftersom de kan utnyttja de flesta bränslen och energiformer och dessutom är bekväma för kunden. På sikt kommer också nya elproducerande anläggningar att behövas för att ersätta gamla anläggningar. Då kommer fjärrvärmesystemen att bli ännu effektivare genom att i högre utsträckning använda den energi som blir över vid elproduktionen 14

Risker och riskhantering Koncernens riskbild kan delas upp i omvärldsrisker, processrisker och informationsrisker vid beslutsfattande. Samordnad riskhantering Koncernens riskbild ändras kontinuerligt och kravet på en helhetssyn där koncernens samtliga risker hanteras på ett integrerat sätt ökar. Detta har sin grund i flera förhållanden. Ett är att på avreglerade marknader med snabba omvärldsförändringar ökar den ekonomiska risken. Ett annat är senare års utveckling mot en tydligare ägarstyrning, vilket har satt fokus på begreppen Corporate Governance och Enterprise Risk Management (på svenska används normalt begreppen samordnad eller integrerad riskhantering). Det aktiva ägarengagemanget kräver tydlig information om möjligheter och risker. En fördel med ett samordnat riskhanteringssystem är att åtgärder kan optimeras ur ett totalekonomiskt perspektiv. Inom Sydkraftkoncernen skapades under år 2000 en övergripande organisation för den samordnade riskhanteringen. Dess uppdrag är att utveckla och driva riskhanteringsarbetet. En av de viktigaste uppgifterna är att analysera om en händelse eller omständighet inom ett riskområde kan utlösa konsekvenser inom andra riskområden. Koncernens riskbild Koncernens riskbild kan delas upp i omvärldsrisker, processrisker och informationsrisker vid beslutsfattande. De viktigaste riskområdena beskrivs nedan. Omvärldsrisker Omvärldsriskerna utgörs av de risker som inte kan påverkas direkt genom olika åtgärder. Det kan uppstå omfattande konsekvenser för koncernen till följd av politiska beslut, konkurrenters agerande, förändrade relationer till våra aktieägare och företagets bedömda kreditvärdighet samt naturkatastrofer. Dessa risker hanteras i allmänhet bäst genom att koncern- och dotterbolagsledningarna ständigt bevakar dessa frågor och väger in dem i sina affärsbeslut. Att hantera konsekvenserna av politiska beslut och förändrad lagstiftning kräver deltagande i omfattande externa nätverk samt medverkan i remissförfaranden och den offentliga debatten. Argumentationen måste alltid vara sakligt underbyggd. Koncernledningen är aktivt engagerad i denna verksamhet. Ett scenario som kan medföra mycket allvarliga konsekvenser är dammbrott till följd av extrema vädersituationer. Som dammägare har Sydkraft ett strikt ansvar mot tredje man och riskexponeringen ligger på nivån några miljarder. Stor kraft läggs därför på fördjupade riskanalyser med åtföljande förbättringsåtgärder. De ekonomiska konsekvenserna för tredje man och för egna anläggningar täcks till övervägande del genom ett försäkringsprogram. Processrisker Processriskerna är en följd av koncernens verksamhet och kan kontrolleras genom egna beslut. De kan indelas i operationella risker, informationssäkerhetsrisker, integritetsrisker samt finansiella risker. De operationella riskerna utsätter koncernens personal, tredje man, miljön och våra anläggningstillgångar för skador med tillhörande avbrottskonsekvenser och andra farliga förhållanden. Informationssäkerhetsrisker hotar den information och kunskap vi lagrar och kommunicerar internt och externt, men innebär även fysiska risker mot IT-infrastrukturen. Integritetsriskerna utgörs främst av brottsliga handlingar som utomstående personer, organisationer och vår egen NATURENS KRAFTER ÄR EN OMVÄRLDSRISK SOM INTE DIREKT KAN PÅVERKAS. Årsredovisning 2000 Risker och riskhantering 15

personal kan tänkas genomföra för egen ekonomisk vinning eller för att skada oss. De finansiella riskerna består av energihandels-, valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Processriskerna transfereras till stor del ut ur koncernen mot en premie till externa direktförsäkringsbolag alternativt via koncernens eget försäkringsbolag till återförsäkringsbolag eller till de finansiella marknaderna. Sedan länge identifieras processriskerna genom systematiskt riskanalysarbete, intern kontroll och besiktningar som genomförs av myndigheter och försäkringsgivare. Inom koncernen finns ett antal kompetensnätverk för olika typer av processrisker och i en särskild riskhanteringsgrupp planeras för hantering av de identifierade riskerna. De prioriterade åtgärderna samlas i en årlig handlingsplan som förankras på ledningsnivå. De största operationella riskerna uppstår genom driften av kärnkraftverken och här bedrivs sedan drifttagandet ett systematiskt riskanalysarbete med ständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning. Ansvaret mot tredje man enligt Atomansvarighetslagen försäkras enligt fastställda belopp i lagstiftningen. Försäkring för den nukleära exponeringen och andra oförutsedda fysiska skadehändelser med åtföljande avbrott i verksamheten tecknas också till betryggande belopp. De övriga operationella riskerna är i storleksordningen 400 till 600 Mkr och utgörs av oförutsedda fysiska skadehändelser med åtföljande avbrott på värmekraftverk och större vattenkraftverk. Dessa risker är försäkrade via koncernens eget försäkringsbolag och återförsäkrade på den internationella återförsäkringsmarknaden. Genom ett väsentligt eget risktagande i Sydkraft Försäkrings AB tillsammans med ett lågt skadeutfall till följd av ett framgångsrikt riskhanteringsarbete har försäkringskostnaderna hållits på en acceptabel nivå. Finansiell riskhantering Koncernens finansiella risker består av energihandels-, valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Sydkrafts finansfunktion arbetar aktivt med att identifiera och hantera dessa risker för hela koncernen. För att uppnå önskad finansiell struktur används derivatprodukter som elderivat, valutaterminer, valutaoptioner, ränteterminer samt ränte- och valutaswappar. Energihandelsrisker Energihandelsriskerna har samlats i ett separat bolag, Sydkraft Energy Trading AB, som är ett av Finansinspektionen auktoriserat värdepappersbolag och därför har att följa Finansinspektionens regelsystem. Professionell hantering av marknadsrisk, motpartsrisker, operativa risker samt valutarisker är en nödvändig del av verksamheten. För att uppnå en effektiv riskvärdering krävs en tydlig ansvarsfördelning inom organisationen. Därför är riskanalys och riskvärdering skild från de affärsdrivande verksamheterna. För att värdera marknadsrisken, det vill säga sannolikheten för att en portföljs värde ska förändras på ett ofördelaktigt sätt, används etablerade metoder som Value-at-Risk och Profit-at-Risk. Begränsningar och volymer regleras genom mandat från moderbolagets styrelse. Motparterna är huvudsakligen marknadsplatser för energihandel och företag med förankring i elbranschen. Kan inte motparten uppfylla sin del av avtalet kan koncernen utsättas för ekonomiska förluster. För att hantera dessa motpartsrisker har koncernen egen kompetens inom kreditvärdering. Värdering av motparter är en kontinuerlig process och följs upp dagligen. Riskexponeringen regleras genom mandat från moderbolagets styrelse. Valutarisk Koncernens valutapolicy innebär att de operationella enheterna ska säkra minst 50 procent av kommande 12 månaders kända valutaexponeringar i första hand mot koncernens finansfunktion. Vissa koncernbolag har en mer långtgående säkringspolicy. Koncernens finansfunktion bör i sin tur säkra minst 50 procent av kommande 12 månaders kända exponeringar och minst 25 procent av de därpå följande 12 månadernas kända exponeringar. Koncernens valutaexponering i den operativa rörelsen uppstår framförallt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen och med andra motparter. Denna exponering består främst av NOK, men även DEM och DKK förekommer. Den övriga operativa valutaexponeringen uppstår till följd av bränsleinköp i DKK och USD. Bruttoexponeringen beräknas för löpande 12- månadersperiod uppgå till 1 500 Mkr och till cirka 700 Mkr efter säkring. Den finansiella valutaexponeringen uppstår för räntekostnader i DEM för den finansiering som gjorts för aktieinnehaven i E.ON, HEW och e.dis Energie Nord, vilka säkringsredovisats. Dessa räntekostnader möts till cirka 50 procent av inflöden, främst utdelningar, 16

i DEM. Avyttringen av aktierna i HEW till Vattenfall medför att koncernen får balans i DEM-exponeringen. Utöver denna exponering har koncernen en kortfristig exponering på cirka 100 MUSD. Koncernen använder främst terminsmarknaden men även optionsmarknaden för att uppnå den ovan beskrivna valutaexponeringen. Valutaterminer och valutaoptioner används främst för att täcka flödesexponeringar i samband med inköp av bränsle, köp och försäljning av el samt för räntor i utländsk valuta. Refinansieringsrisk Målsättningen är att genom en jämn spridning av förfallodagar på lån och en diversifierad låneportfölj minimera koncernens refinansieringsrisk. Koncernens policy är att låneportföljen ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst tre år. Genom en stark finansiell ställning och därav följande hög kreditvärdighet har koncernen tillgång till ett stort antal kreditmarknader världen över. För långfristig upplåning har Sydkraft av Standard & Poor s erhållit kreditrating A+ och för kort fristig upplåning K-1 och A1. Ränterisk Koncernens ränterisk hanteras genom att fördela räntebärande skulder i fasta och rörliga räntor över en räntecykel. Policyns grundförutsättning är en helt flytande valuta och riksbankens inflationsmål. Andelen rörliga räntor får variera mellan 25 och 75 procent av räntebärande skulder. När koncernens långfristiga refinansieringsränta är 4,5 procent eller lägre ökas andelen fasta räntor upp till maximalt 75 procent medan inga räntor låses när refinansieringsräntan är 6,5 procent eller högre. Ränteterminer av typ FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswappar används för att täcka exponeringar för rörlig ränta eller för att erhålla önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränte- och valutaswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur. Med nuvarande räntestruktur har koncernen en räntekänslighet uppgående till +/- cirka 70 Mkr vid en generell ränteförändring på en procentenhet jämt fördelad under kommande 12- månadersperiod. Kreditrisk Koncernens finansiella kreditrisk utgörs av motpartsrisken i varje transaktion. Placering av likvida medel sker i räntebärande värdepapper eller motsvarande, utställda av motparter med K-1 rating samt större svenska affärsbanker. En mindre del av likviditeten förvaltas i svenska aktier. Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter. Utestående derivatprodukter uppgick, per balansdagen, nominellt till cirka 11,8 miljarder kronor. Koncernens motparter utgörs uteslutande av svenska banker eller sådana med rating uppgående till minst A+ enligt Standard & Poor s kreditbedömning. Koncernens risk i dessa swappar består i att de motparter, mot vilka koncernen har fordringar, inte förmår infria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknas till kostnaden för att ersätta dessa swappar på marknadsmässiga villkor och uppskattas på balansdagen till cirka 650 Mkr Förfallande lån Mkr 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 01 02 03 04 Svenska lån Utländska lån Partnerfinansiering Första återköpstillfälle, förutsatt 2% inflation Ränteexponerad kapitalskuld Mkr 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 01 02 SEK Utländsk valuta Partnerfinansiering Första återköpstillfälle, förutsatt 2% inflation 03 05 06 04 07 05 08 Årsredovisning 2000 Risker och riskhantering 17

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innefattar även de kommentarer som ges i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys (sid. 23, 25 och 27). Förvärv, avyttringar och strukturella förändringar Under 2000 genomförde Sydkraft ett antal förvärv och utökade sitt ägande i flera bolag. Investeringar i nya dotterföretag uppgick till 1 789 Mkr (515). Förvärv av aktier i intresseföretag och övriga företag uppgick till 863 Mkr (1 605). I november förvärvade Sydkraft 91 procent av aktierna i WM Sverige AB. Resterande 9 procent förvärvades av SITA, genom dess dotterbolag Miljöservice. WM Sverige äger WM Sellbergs och SAKAB. I samband med förvärvet överläts WM Sellbergs till Miljöservice, i vilket Sydkraft äger 9 procent. Detta innebar att i Sydkrafts förvärv ingår SAKAB och fjärrvärmeverksamheten i Mora. Sydkrafts andel av affären uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor. Genom förvärvet av SAKAB har koncernen erhållit en bra plattform för satsningar inom material- och energiåtervinning. För Sydkraft innebär köpet ett stort steg in på marknaden för avfallsförbränning. Detta område blir allt intressantare i och med kommande lagstiftning som från och med 2002 förbjuder deponering av brännbart avfall. I januari 2000 förvärvade Sydkraft 49 procent av aktierna i Østfold Energi Nett AS och Østfold Energi Kraftsalg AS, vilka har 90 000 nät- och 97 000 elkunder. Köpeskillingen uppgick till 693 Mkr. Staten, Sydkraft och Vattenfall träffade den 30 november 1999 en uppgörelse ramavtal om kärnkraftverket i Barsebäck. Uppgörelsen gäller båda reaktorerna i Barsebäck och innebär att Sydkraft ersätts med motsvarande elproduktion. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 och Sydkraft erhöll omedelbart ersättningskraft från staten. Ramavtalet trädde formellt i kraft den 31 juli 2000. I samband därmed slogs Barsebäcksverket och Ringhalsverket ihop till en koncern, i vilken Sydkrafts ägarandel uppgår till 25,8 procent. I oktober träffade Sydkraft och E.ON Energie en uppgörelse med Vattenfall som innebär att aktier i HEW överlåtes mot tillgångar i Vattenfall och kontant ersättning. Uppgörelsen innebär för Sydkraft dels ett finansiellt tillskott för fortsatta förvärv, dels en förstärkning av positionen i Mellansverige samt inte minst att tillsammans med partners i Norge delta i omstruktureringen av energimarknaden i Osloområdet. Ägandet utökades och förvärv genomfördes rörande flera elförsäljnings- och eldistributionsföretag. Under inledningen av året förvärvades AB Lessebo kommuns Elnät för 35 Mkr 18

och tillsammans med Härnösand Energi & Miljö bildades HEMAB Elförsäljning AB, i vilket Sydkraft äger 75 procent av aktierna. Detta bolag förvärvade i januari elhandelsverksamheten från Härnösand Energi & Miljö. I december förvärvade Sydkraft samtliga Lunds Energis aktier i Billeberga Kraft & Energi för 132 Mkr. Därmed blev Sydkraft ägare till mer än 99 procent av aktierna i företaget. Flera förvärv har genomförts inom konsultverksamheten för sammanlagt 113 Mkr. I juli förvärvade Sydkrafts dotterbolag Sycon samtliga aktier i Markhusbro Förvaltning AB, som äger AB Stockholm Konsult Stadsutveckling och det tekniska konsultföretaget BARAB AB med sammanlagt 185 konsulter. I januari 2001 förvärvade Sycon de danska konsultföretagen Steensen & Varming, Knudsen & Sørensen och Frigo Consult med sammantaget 170 medarbetare. Under hösten 2000 bildades Sydkraft Bredband AB, som kommer att driva Sydkrafts satsning inom bredbandsområdet. Satsningen fortsätter nu målmedvetet med ambitionen att ta en position som en ledande bredbandsaktör. Potentialen inom detta område är stor och Sydkrafts erfarenhet av infrastrukturprojekt är en stor tillgång i detta arbete. I november beslutade kommunfullmäktige i Norrköping att sälja kommunens återstående aktier i Norrköping Miljö & Energi (NME) till Sydkraft för 1 405 Mkr. NME blir därmed från januari 2001 ett helägt dotterbolag i Sydkraftkoncernen. Genom förvärvet tar Sydkraft på allvar steget in i verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning. NME kommer under våren 2001 att integreras i Sydkraftkoncernen. I januari 2001 har ElektroSandberg Installation avyttrats till NEA-gruppen för 78 Mkr. Investeringar Anläggningsinvesteringar i befintlig verksamhet uppgick till 1 450 Mkr (1 652) och avsåg huvudsakligen sedvanliga investeringar för förnyelse och effektivisering. Huvuddelen av investeringarna avser produktionsoch distributionsanläggningar. Bud på samtliga sydkraftaktier Sydkrafts största aktieägare, E.ON Scandinavia AB, har den 21 februari 2001 lagt ett bud på samtliga övriga aktier i Sydkraft AB i enlighet med pressmeddelande daterat samma dag. Med anledning av budet är E.ON Fördelning av investeringar skyldigt att utarbeta ett prospekt som planeras delges samtliga aktieägare i Sydkraft AB i mitten av mars. Prospektet upprättas efter samråd med Sydkraft AB:s styrelse. Styrelsen kommer dessutom, efter att ha inhämtat ett objektivt värderingsutlåtande, att göra ett uttalande beträffande inställningen till erbjudandet. Detta uttalande planeras offentliggöras den 22 mars 2001. Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken Koncernen bedriver knappt 90 anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken, varav cirka en femtedel är så kallade A-anläggningar. Dessutom bedrivs ett hundratal verksamheter som har fastställda villkor enligt vattendomar. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom de större kraft- 2000 1999 Mkr % Mkr % Elproduktionsanläggningar - kondenskraft 303 21 561 34 - vattenkraft 108 7 126 8 - vindkraft - - 7 - Värmeproduktion/mottryckskraft 186 13 86 5 Överföringsanläggningar 126 952 3 Distributionsanläggningar 481 33 635 38 Övrigt 246 17 185 12 Investeringar i befintliga verksamheter 1 450 100 1 652 100 Anläggningar i förvärvade dotterföretag 2 181 598 Andelar i intresseföretag 863 1 605 Totala investeringar 4 494 3 855 Årsredovisning 2000 Förvaltningsberättelse 19

verksbolagen OKG, Karlshamn Kraft, Sydkraft Värme Syd och Sydkraft Värme Mälardalen. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion, som påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till luft och vatten samt genom olycksrisk, visuell påverkan och buller. Under 2000 förvärvades SAKAB, vars verksamhet innefattar lagring och behandling av farligt avfall. SAKAB:s miljöpåverkan sker framförallt genom utsläpp till luft. Alla koncernens bolag som fanns den 31 december 1999 ska vara certifierade enligt ISO 14001 vid utgången av 2001. Nytillkomna och nybildade bolag ska vara certifierade senast två år efter inträdet i koncernen. För information angående Sydkrafts arbete inom miljöområdet hänvisas till Sydkrafts miljöarbete på sidan 66. Forskning och utveckling De totala kostnaderna för forskning och utveckling inom koncernen uppgick 2000 till 139 Mkr (175), varav 79 Mkr (112) använts för utveckling av nya tekniker och verksamheter samt fortsatt demonstration av olika anläggningar. Resterande 60 Mkr (63) har använts för forskning och utveckling för ökad tillgänglighet och säkerhet i våra kärnkraftverk. Personal Medelantalet anställda i moder- och dotterbolag uppgick under 2000 till 5 840 (6 526). Den främsta anledningen till minskningen är att Barsebäck Kraft AB upphörde att vara dotterbolag i Sydkraftkoncernen. Antalet anställda minskade inom Affärsområde Distribution till följd av fortsatta rationaliseringar medan personalstyrkan inom Affärsområde Konsulter och Entreprenörer ökade till följd av förvärv. Löner och ersättningar till de anställda uppgick till 1 729 Mkr (1 706). Eftersom produktionsbolagen redovisas enligt klyvningsmetoden är uppgifter om löner och ersättningar respektive medelantal anställda inte jämförbara (se not 33). Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 5 450 Mkr (6 412). Årets resultat i moderbolaget uppgick till 1 549 Mkr (1 243). Likvida medel för moderbolaget, inklusive kortfristiga placeringar uppgick till 651 Mkr (937). Totala investeringar uppgick till 2 310 Mkr (2 675) och utgjordes i huvudsak av aktier. Utdelning Föreslagen utdelning avseende 2000 uppgår till 4:75 kronor (4:75), motsvarande 907 Mkr (907). Den föreslagna utdelningen utgör 42 procent av årets resultat. Under den senaste femårsperioden har utdelningens andel av resultatet efter skatt i genomsnitt uppgått till 40 procent, vilket ligger inom de 30-50 procent som utgör Sydkrafts utdelningspolicy. Styrelsearbetet under 2000 Sydkrafts styrelse består av fjorton bolagsstämmovalda ledamöter samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställdas organisationer. Tjänstemän i bolaget deltager i styrelsens sammanträden såsom föredraganden. 20