Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Utveckling av trädgårdsutbildningarna Sara Spendrup Alnarp, 2018
SLU ID: SLU.ltv.2018.1.1.2-645 Omslagsfoto: Marianne Persson, AEM 2
Förord SLU:s styrelse beslutade den 26 september 2017, på förslag från SLU:s Utbildningsnämnd, att inte genomföra en antagning till hortonomprogrammet från och med ht-18. Med syfte att utveckla SLU:s trädgårdsutbildningar och stärka den högre trädgårdsutbildningen vid SLU beslutade programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) vid LTV-fakulteten, SLU, Alnarp att initiera projektet Utveckling av trädgårdsutbildningarna. Inom ramen för projektet har en ny struktur för framtidens hortonomexamen utarbetats, vilken bygger på en kombination av trädgårdsingenjör: odling - kandidatprogram och masterprogrammet Horticultural Science (3+2 år). Denna rapport utgör slutredovisning av projektet och jag vill härmed rikta ett stort tack till näringslivsrepresentanter, organisationer, studenter, lärare, forskare och kollegor vid LTVfakulteten som har varit delaktiga och engagerade i projektet. Sara Spendrup Alnarp, 2018-06-11 3
Sammanfattning SLU:s styrelse beslutade den 26 september 2017, på förslag från SLU:s Utbildningsnämnd, att inte genomföra en antagning till hortonomprogrammet ht-18. Under höstterminen 2017 påbörjade LTV-fakulteten ett arbete med att utveckla SLU:s trädgårdsutbildningar och stärka den högre trädgårdsutbildningen vid SLU. Arbetet har genomförts inom ramen för projektet Utvecklingen av trädgårdsutbildningarna vilket slutredovisas i denna rapport. Målsättningen i projektet har varit att förenkla utbildningsstrukturen för högre utbildning i trädgårdsvetenskap och att därmed skapa förutsättningar för ett ökat antal utexaminerade trädgårdsstudenter. Från och med hösten 2018 är det inte längre möjligt att söka in till hortonomutbildningen vid SLU, men SLU har fortsatt kvar rätten att utfärda hortonomexamen. Inom ramen för projektet presenteras ett nytt förslag på hortonomexamen som innebär att studenten fr.o.m. ht-19 först söker till trädgårdsingenjör odling - kandidatprogram och tre år senare till masterprogrammet Horticultural Science. Genom sina kursval inom trädgårdsingenjör: odling - kandidatprogram och masterprogrammet Horticultural Science bygger studenten sin hortonomexamen. Den nya strukturen följer en 3 + 2 - modell med en kandidatdel på grundnivå och påföljande masterdel på avancerad nivå i huvudområdet trädgårdsvetenskap. Hortonomexamen föreslås uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 300 högskolepoäng, med följande krav: Självständigt arbete på grundnivå om 15 hp i trädgårdsvetenskap eller biologi samt självständigt arbete på avancerad nivå om minst 30 hp i trädgårdsvetenskap eller biologi vid SLU. Följande krav ska också uppfyllas: kurser på grundnivå motsvarande 60 hp biologi, 30 hp företagsekonomi, 15 hp teknologi, 7,5 hp kemi och 5 hp statistik. Dessutom ska minst 90 hp vara klassade i ämnet trädgårdsvetenskap. Detta kan uppnås genom kursutbudet inom trädgårdsingenjör: odling. 4
Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Förändringar i SLU:s utbud av trädgårdsutbildningar 6 Ny struktur för hortonomexamen 7 Tra dga rdsvetenskap 7 Uppdraget 10 Syfte 10 Mål med projektet 10 Projektorganisation 11 Utgångspunkter och avgränsningar i utvecklingen av framtidens trädgårdsutbildningar 11 Avgränsningar 12 Genomförande 13 Delprojekt 1 Trädgårdsutbildningar ht-18 16 Redovisning - delprojekt 1 16 Delprojekt 2 Trädgårdsutbildningar fr.o.m. ht-19 18 Hortonomexamen Kärnkompetenser 18 Vägval i utvecklingen av framtidens hortonomexamen 19 Huvudförslag - Hortonomexamen från och med antagning ht-19 19 Delprojekt 3 Handlingsplan 20 Kompetensförsörjningsplan på lång sikt 20 Progression trädgårdsutbildningar på grund- och avancerad nivå till forskarutbildning/lärare och till branschen. 21 Samverkan med Trädgårdsbranschen i utvecklingen av högre utbildning i trädgårdsvetenskap 22 Underlätta för LTV-studenter att läsa kurser vid andra SLU fakulteter. 22 Verka för en ökad igenkänningsgrad för ämnet trädgårdsvetenskap Horticultural Science 23 Slutsatser 24 Referenser 25 Bilagor 26 Bilaga 1 Riktlinjer för hortonomexamen, 300 högskolepoäng 26 Bilaga 2 Förordning för hortonomexamen 30 Bilaga 3 Utbildningsplan för hortonomprogrammet, 300 högskolepoäng (sista antagning ht-17) 32 Bilaga 4 Utbildningsplan Trädgårdsingenjör: odling kandidatprogram, 180 högskolepoäng 37 Bilaga 5 Utbildningsplan för trädgårdsvetenskap masterprogram, 120 högskolepoäng 41 Bilaga 6 Huvudförslag till ramschema trädgårdsingenjör odling antagning ht-19 45 Bilaga 7 alternativt förslag på ramschema: trädgårdsingenjör/odling kandidat: H19 skillnad mellan trädgårdsingenjör odling och hortonomexamen 46 Bilaga 8 Projektplan för projektet Utveckling av trädgårdsutbildningarna 47 5
Inledning Under höstterminen 2017 påbörjade LTV-fakulteten ett arbete med att utveckla SLU:s trädgårdsutbildningar och stärka den högre trädgårdsutbildningen vid SLU. Arbetet har hittills genomförts inom ramen för projektet Utvecklingen av SLU:s trädgårdsutbildningar vilket slutredovisas i denna rapport. Målsättningen i projektet har varit att förenkla utbildningsstrukturen för högre utbildning i trädgårdsvetenskap och att därmed skapa förutsättningar för ett ökat antal utexaminerade trädgårdsstudenter. SLU är en viktig och central aktör i det svenska kunskaps- och innovationssystemet för svensk trädgårdsproduktion (Brändström, 2015) och har som sektorsuniversitet ett särskilt ansvar att erbjuda yrkesutbildningar riktade mot trädgårdsbranschen. SLU:s utexaminerade trädgårdsstudenter utbildas med fokus på en arbetsmarknad inom trädgårdsbranschen, en bransch som producerar, odlar och utvecklar en stor mängd olika trädgårdsprodukter, exempelvis växter för offentliga och privata trädgårdar och utemiljöer samt ätliga produkter, såsom frukt, grönsaker, kryddväxter och bär. Inom trädgårdsutbildningarna sker undervisningen ofta i ämnet trädgårdsvetenskap, ett mångvetenskaplig och tillämpat ämne där forskningsfrågor och utvecklingen av ämnet, såväl idag som historiskt, har sitt ursprung i behovsdrivna forskningsområden inom trädgårdsbranschen. Ämnet trädgårdsvetenskap betonar biologiska och tekniska aspekter av trädgårdsodling, men inkluderar också förståelsen av samhälls- och finanssystem, där trädgårdsodlingen är verksam (ISHS, 2018). I rapporten Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruksoch trädgårdsnäring SOU (2015) - görs bedömningen att högre utbildning har stor betydelse för tillväxt och konkurrenskraft i trädgårdssektorn samt att universitet som vill utvecklas måste erbjuda utbildning med bredare inriktning. Dessutom anses det även centralt att attraktiviteten för vissa viktiga nyckelyrken inom näringen behöver förbättras och att branschen bör ta ett ökat ansvar för att säkra sin kompetensförsörjning. I utredningen bedömer man även att SLU bör belysa vilka förändringar man bör göra för att tillgodose primärproduktionens behov av kompetens genom högre utbildning. För att göra det föreslås SLU se över hur de högre utbildningarna som specifikt riktar sig mot trädgård och jordbruk kan förändras, eller hur dessa och annan högskoleutbildning kan kompletteras, för att tillfredsställa kompetensförsörjningen för en liten med viktig arbetsmarknad. Arbetet som har genomförts inom ramen för projektet Utveckling av trädgårdsutbildningarna är en del i SLU:s arbete med dessa frågor. Inom svensk trädgårdsnäring finns det ett stort behov av utbildad personal. De kompetenser som bedöms som viktiga för högre utbildning inom exempelvis trädgårdsvetenskap föreslås förpackas så att det utgör en kombination av hög akademisk nivå och praktisk kunskap, då just kombinationen av teori + praktik ofta anses som central för framtida yrkesutövande. (SOU, 2015). Förändringar i SLU:s utbud av trädgårdsutbildningar SLU:s styrelse beslutade den 26 september 2017, på förslag från SLU:s Utbildningsnämnd, att inte genomföra en antagning till hortonomprogrammet ht-18. Med anledning av detta påbörjade LTV-fakulteten ett arbete med att utveckla och modernisera hortonomexamen för att möta behov inom branschen och samhället, med syfte att stärka den högre trädgårdsutbildningen. 6
Från och med hösten 2018 är det inte längre möjligt att söka in till hortonomutbildningen vid SLU, men SLU har fortsatt kvar rätten att utfärda hortonomexamen. I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet, se bilaga 2, beskrivs hur en student uppnår hortonomexamen utifrån definierade mål, kunskaper och förståelser, färdigheter och förmågor samt värderingsförmågor och förhållningssätt. Förordningen är ett viktigt styrdokument i arbetet med att fortsatt utexaminera hortonomexamen, även om Hortonomprogrammet inte längre finns. Det är dock mycket viktigt att tydliggöra och påpeka att det så sent som ht-17 genomfördes en antagning till Hortonomprogrammet och att dessa studenter (och övriga hortonomstudenter antagna åren dessförinnan) har rätt att gå hela nuvarande hortonomprogrammet. Ny struktur för hortonomexamen Från och med ht-18 genomförs en omstrukturering av trädgårdsutbildningarna som innebär att den som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen från och med hösten 2018 får studera enligt en ny struktur: Studenten söker först till trädgårdsingenjör odling - kandidatprogram och tre år senare till masterprogrammet Horticultural Science. Genom sina kursval inom trädgårdsingenjör: odling-kandidatprogrammet och masterprogrammet Horticultural Science bygger studenten sin hortonomexamen. Den nya strukturen följer en 3 + 2- modell med en kandidatdel på grundnivå och påföljande masterdel på avancerad nivå i ämnet trädgårdsvetenskap. Då beslutet att inte anta studenter till hortonomprogrammet ht-18 kom under senhösten 2017 har projektet presenterat en interimistisk lösning för ht-18 för den student som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen, med start ht-18. Detta är en övergångslösning mellan den tidigare hortonomutbildningen och det framtida systemet för hortonomexamen och utgör en mix av de förutsättningar som har gällt tidigare och den struktur som förväntas vara implementerad ht-19 (se Delprojekt 1 för en utförlig beskrivning). Från och med ht-19 föreslås en mer genomarbetad förändring av LTV-fakultetens utbildning i trädgårdsvetenskap. Redovisningen av arbetet med denna utveckling och förslag på implementering redovisas i Delprojekt 2. Slutligen kan konstateras att beslutet att inte anta studenter till hortonomprogrammet fr.o.m. ht-18 förväntas innebära en stor förändring för presumtiva studenter och den verksamhet som sker vid LTV-fakultetens institutioner, både på kort och lång sikt. I delprojekt 3 presenteras en handlingsplan som lyfter förslag på insatser som kan göras för att stödja implementeringen och effekterna av det nya utbildningssystemet. Tra dga rdsvetenskap Vid en diskussion om utbildningar i trädgårdsvetenskap är det viktigt att belysa och tydliggöra SLU:s definition av ämnet då det spelar en central roll i de kurser som ges på SLU:s yrkesutbildningar Trädgårdsingenjör: odling och hortonom. Trädgårdsvetenskap är ett av SLU:s huvudområden (SLU, 2018b) och definieras på följande sätt av SLU: 7
Tra dgårdsvetenskap (horticultural science) omfattar va xtföra dling, produktion, hantering, försa ljning samt anva ndning av tra dgårdsprodukter och va xter för konsumtion eller för inredning inomhus, i uterum respektive för plantering i offentlig miljö eller egen tra dgård. Utma rkande för kommersiell produktion av tra dgårdsprodukter a r möjligheter till noggrann styrning av odlingsinsatser och kontrollerad produkthantering. Tra dgårdsprodukter kan indelas i tre huvudgrupper: a tliga produkter som frukt, ba r, grönsaker, kryddva xter och matsvamp va xter, såva l prydnadsva xter som blomsterkulturer, prydnadsgra s och ha ckplantor, som va xter för andra a ndamål som frukttra d och ba rbuskar va xtslag avsedda för utvinning av industriella råvaror Viktiga aspekter i a mnet a r kvalitet hos tra dgårdsprodukter och va xter samt ha lsoegenskaper hos a tliga tra dgårdsprodukter, tra dgårdsbrukets miljöpåverkan och dess samverkan med det övriga samha llet. A mnet omfattar a ven ekonomiska frågesta llningar på företags-, marknads- och samha llsnivå samt tekniska frågesta llningar vid produktion och hantering av tra dgårdsprodukter. Design och gestaltning inom tra dgårdsvetenskapen berör estetiska frågesta llningar kopplade till anva ndande av tra dgårdsprodukter och skapande av tra gårdsmiljöer. Vetenskaplig grund och gra nsdragning Tra dgårdsvetenskap integrerar kunskap från biologi, kemi, design, ekonomi och teknologi, samt olika former av systemanalys. Eftersom tra dgårdsvetenskap samverkar med och bygger vidare på flera andra a mnen vid SLU inneba r det att kurser kan vara dubbelklassade. Utbildning SLU a r det enda universitet i Sverige da r utbildning i tra dgårdsvetenskap ges, både på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarutbildningsnivå och vid LTV-fakulteten ges följande trädgårdsutbildningar; Trädgårdsingenjör: odling, trädgårdsingenjör: design (diskuteras inte vidare i projektredovisningen då programmet inte anses vara en målgrupp för studenter som vill ta ut en hortonomexamen), hortonomprogrammet (sista antagning ht- 17) och från och med ht-18 masterprogrammet Horticultural Science. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av dessa tre program. Hortonomprogrammet Hortonomexamen 300 hp, se bilaga 3 för utbildningsplan. 165 hp obligatoriska programkurser (åk 1-3) 15 hp kandidatarbete i biologi eller trädgårdsvetenskap 90 hp valbara programkurser (åk4-5) - Ur ramschema eller tillgodoräknande 30 hp masterarbete i biologi eller trädgårdsvetenskap Behörighet För att bli antagen till hortonomprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet A11: 8
Biologi 2 Fysik 1a eller Fysik 1b1+1b2 Kemi 2 Matematik 4 Betygskrav: I ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd. Trädgårdsingenjör: odling - kandidatprogram Trädgårdsingenjör: odling, se bilaga 4 för utbildningsplan Programkopplad kandidatexamen 180 hp 120 hp obligatoriska programkurser 45 valbara/valfria kurser 15 hp kandidatarbete i trädgårdsvetenskap (G2E) Yrkesexamen trädgårdsingenjör 120 hp 90 hp obligatoriska kurser 15 hp valbara kurser 15 hp examensarbete (G1E/G2E) Behörighet För att bli antagen till tra dgårdsingenjör: odling kandidatprogram kra vs, förutom grundla ggande behörighet, sa rskild behörighet enligt områdesbehörighet A14 (generellt undantag ga ller från kravet på Samha llskunskap 1a2): Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c Naturkunskap 2 (kan ersa ttas av Bi 1, Fy 1a, Ke 1 eller Bi 1, Fy 1b1+1b2, Ke 1) Samha llskunskap 1b eller Samha llskunskap 1a1 Betygskrav: I ovanstående kurser kra vs la gst betyget Godka nd. Horticultural Science Master s Programme Masterprogrammet Horticultural Science, se bilaga 5 för utbildningsplan. 30 hp trädgårdsvetenskap (A1N, A1F) 30 hp självständigt arbete i trädgårdsvetenskap (A2E) Högst 30 hp kurser på grundnivå Behörighet För att bli antagen till masterprogrammet tra dgårdsvetenskap kra vs examen på grundnivå i naturvetenskap eller samha llsvetenskap om minst 180 högskolepoa ng (hp). Kraven kan uppfyllas a ven av den som har motsvarande utla ndsk examen eller om motsvarande kunskaper har inha mtats på annat sa tt. Dessutom kra vs kunskaper motsvarande gymnasieskolans kurs Engelska 6. Detta a r enligt ett lokalt SLU-beslut uppfyllt av den som har en kandidatexamen om 180 hp från ett svenskt la rosa te eller 120 hp avklarade studier vid SLU. Engelska 6 kan också erhållas på andra sa tt vilka specificeras på antagning.se/universityadmissions.se. 9
För tilltra de till de kurser som ingår i programmet ga ller de krav på sa rskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs. Målgrupp för master in Horticultural Sciences: Studenter från Trädgårdsingenjör: odling, studenter från andra svenska och internationella universitet, studenter som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen. Uppdraget Projektet Utveckling av trädgårdsutbildningarna påbörjades ht-17 och avslutas juni 2018, se bilaga 8 för projektplan. Syfte Syftet med projektet är att implementera en ny struktur för hortonomexamen baserad på kursutbudet inom trädgårdsingenjör: odling och masterprogrammet Horticultural Science samt att kommunicera förändringen externt och internt. Inledningsvis antogs även att det fanns ett behov av att se över och revidera definitionen av hortonomexamen, men det kan i efterhand konstateras att förordningen för hortonomexamen, se bilaga 2, tydligt definierar hortonomexamen och att det inte krävs en översyn eller ny definition av hortonomexamen. I projektplanen slogs även fast att det var viktigt att den nya utbildningsstrukturen möjliggör ett fortsatt flöde av trädgårdsstudenter vilka i förlängningen utgör ett viktigt underlag för framtida trädgårdsorienterade forskarstuderande vid LTV-fakulteten. Mål med projektet Målet med projektet är att utarbeta en konkret och tydlig instruktion till hur och vem som kan bli hortonom från och med antagningen ht- 2018, samt hur antagningen till hortonom ska utformas fr.o.m. ht-2019. Målet är även att samordna förändringen i utbildningen med övriga förändringar inom trädgårdsvetenskap och att därmed göra LTV-fakultetens trädgårdsinriktade utbildningar mer attraktiva. Vid projektets slut ska det finnas en handlingsplan för hur utvecklingen ska genomföras. Identifierade delprojekt och milstolpar Inom projektet finns tre identifierade delprojekt. Delprojekt 1 Förändring av trädgårdsingenjör: odling ht-18 för att möjliggöra för studenter som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen att göra det inom ramen för trädgårdsingenjör: odling plus kurser på avancerad nivå. Sammanställa studentinformation som förklarar hur studenten ska göra. Målgruppen är presumtiva studenter som vill ta ut en hortonomtitel. - Milstolpe: Ramschema (år 1) för studenter som har för avsikt att ta ut hortonomexamen fr.o.m. antagning 2018, beslutas av PN-LT. 10
Delprojekt 2 Ny struktur ht-19 för hortonomexamen. Kombinationen av trädgårdsingenjör: odling + masterprogrammet Horticultural Science möjliggör hortonomexamen efter ht-19. - Milstolpe: Plan för hortonomexamen fr.o.m. ht-19 föreslås till UN av PN-LT. Delprojekt 3 Handlingsplan som bland annat belyser en kompetensförsörjningsplan av trädgårdsstudenter. Handlingsplanen ska även beakta progressionen inom trädgårdsutbildningar på grundnivå och avancerad nivå. - Milstolpe: Handlingsplan för kompetensförsörjning inom trädgårdsutbildningarna överlämnas till PN-LT Projektorganisation Uppdragsgivare: Håkan Schroeder, dekan och programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) Projektledare: Sara Spendrup Styrgrupp: Mats Gyllin och Kristine Kilså Projektgrupp: Ida Andersson, fakultetshandläggare, Salla Marttila, PSR hortonom och trädgårdsingenjör: odling, Anette Neldestam, kommunikatör vid kommunikationsavdelningen, Boel Sandskär, utbildningshandläggare, Helene Larsson Jönsson, forskarutbildning, ansvarig för naturvetenskapliga och teknologiska ämnen och Johan Stenberg, biträdande universitetslektor vid institutionen för växtskyddsbiologi. Intern referensgrupp: Lotten Ahlqvist, studievägledare vid utbildningsavdelningen, Insatsstyrka trädgård, programråd trädgård, Studentrepresentanter: hortonom Lotten Lundgren, trädgårdsingenjör: odling Emily Åberg och Lisa Conrad. Extern referensgrupp: Ida Backström ordf. i Hortonomförbundet, Jordbruksverket, LRF Trädgård och Trädgårdsingenjörernas riksförbund Utgångspunkter och avgränsningar i utvecklingen av framtidens trädgårdsutbildningar I följande stycke redovisas de förutsättningar som har varit gällande i utvecklingen av förslaget för framtidens högre utbildning i trädgårdsvetenskap (Delprojekt 1 och 2). Hortonomexamen beskrivs i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och det behövs därför ingen ny beskrivning av hortonomexamen även om utbildningsstrukturen förändras, se bilaga 2 för förordningstext. Hortonomexamen - som tidigare gavs inom ramen för Hortonomprogrammet - kommer från och med ht-18 att möjliggöras genom en kombination av programmen Trädgårdsingenjör: odling kandidatprogram och Horticultural Science Master s Programme. Förändringen innebär att den nya strukturen för hortonomexamen måste implementeras inom det existerande programmet trädgårdsingenjör: odling och att de frågetecken som finns kring hur det nya systemet ska se ut måste lösas, på kort och på lång sikt. En 3 + 2-struktur för 11
hortonomexamen, jämfört med ett femårigt yrkesprogram, förväntas upplevas som mer flexibel ur ett studentperspektiv Tidigare var en förutsättning för hortonomexamen att studenten hade naturvetenskaplig gymnasiebehörighet. Fr.o.m. ht-19 föreslås alla studenter som läser trädgårdsingenjör: odling, oavsett gymnasiebakgrund, ges möjlighet att studera vidare och ta ut en hortonomexamen. Från och med ht-18 kommer det att antas 70 studenter/år på trädgårdsingenjör: odling. Detta i kombination med en ny struktur för högre utbildning i trädgårdsvetenskap (masterprogrammet Horticultural Science) förväntas bidra till ett ökat antal studenter som kan ta ut hortonomexamen, jämfört med idag. Genom en ny struktur för hortonomexamen säkerställs ett fortsatt flöde av trädgårdsstudenter vilka kan vara verksamma i trädgårdsbranschen och/eller vid SLU i rollen som trädgårdsorienterade forskarstuderande. Utbildningsstrukturen ska byggas på så sätt att studenten ska ha möjlighet att både ta ut en trädgårdsingenjörsexamen och en hortonomexamen. Avgränsningar Trädgårdsingenjör: odling är ett etablerat program med gott söktryck och det är därför rimligt att föreslå så få ändringar som möjligt på trädgårdsingenjör: odling i arbetet med att utveckla ett nytt system för hortonomexamen. Hortonomexamen är en yrkesexamen med fokus på trädgårdsbranschen. Det är viktigt att fortsatt erbjuda såväl samhällsvetare som naturvetare relevant kursinnehåll där det finns en tydlig skillnad i förväntade förkunskaper bland studenterna. Identifierade ämnen där det kan vara relevant att erbjuda alternativ är i nuläget kemi, fysik och växtfysiologi. Vid mer konkreta diskussioner kring ramschema har följande punkter identifierats: För att skapa samhörighet på programmet är det viktigt att den första kursen på trädgårdsingenjör: odling kan samläsas av alla studenter som är antagna till programmet, oavsett gymnasiebakgrund. Det är även viktigt att ta hänsyn till att vissa kursmoment kräver en placering nära sommar/höst pga praktiska skäl (tillgång till växtmaterial som är säsongsberoende). I det pågående arbetet med utvecklingen av trädgårdsutbildningarna är det viktigt att ha i minnet den kritik som riktades mot utbildningarna i Högskoleverkets rapport från 2007. Där konstaterades att hortonomutbildningen blivit mer och mer biologiinriktad, med en försvagning av de tekniska och ekonomiska delarna av utbildningen. Vilket i sin tur ansågs ha försvagat hortonomexamens karaktär av yrkesexamen. Vidare föreslogs även att helheten teknologi biologi-ekonomi skulle återinföras. Mot bakgrund av detta ökades mängden obligatorisk företagsekonomi under de tre första åren av utbildningen till 30 hp. I en senare rapport (SOU, 2015) konstateras att den högre utbildningen har betydelse för tillväxt och konkurrenskraft i sektorn och att universitet som vill utvecklas måste erbjuda 12
utbildning med en bredare inriktning. Det noteras även att det på sikt inom trädgårdsnäringen bedöms finnas ett kunskapsbehov inom arbetsledning, ekonomi, arbetsmiljö, företagande, entreprenörskap, kundorientering och marknad. Genomförande Projektet påbörjas 2017-11-01 och avslutas 2018-06-05. Projektet inleddes med fokus på intern kommunikation mot hortonomstudenter på campus, samt berörda lärare och institutioner. Därefter inkluderades även extern kommunikation i större utsträckning. Inledningsvis identifierades de principiella beslut som behövde fattas, samt en tidsplan för hur och när dessa måste tas och därmed beredas. Projektets styrgrupp, projektgrupp, interna referensgrupp och externa referensgrupp sammankallades till möten för att gemensamt peka ut arbetsuppgifter och moment som måste åtgärdas och beaktas. Projektet redovisades löpande till Programnämnd LT. Ht-17 informerades studenter och lärare om den pågående förändringen av LTV-fakultetens trädgårdsutbildningar. Ht-17 kommunicera förändringar inom trädgårdsutbildningarna på webben. https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/program-pa-grundniva/hortonom/ Ht-17 genomfördes ett uppstartsmöte med projektgruppen. Jan- 18 presenterades en utbildnings- och antagningsstruktur för de studenter som antas ht- 18, som vill ta ut en hortonomexamen. Feb- april Utarbetades nya preciserade krav för hortonomexamen (kärnkompetenser och sammansättning av obligatoriska kurser, preciserade krav för hortonomexamen). Flertal möten med intern och extern referensgrupp. Juni - 18 föreslås en utbildnings- och antagningsstruktur kring vad som krävs för att kunna ta ut en hortonomexamen, för de studenter som antas ht-19. Projektledare har genomfört möten med GU-ansvariga vid LTV-fakultetens institutioner, deltagit vid prefektgruppsmöte, presenterat projektet vid möten med PN-LT samt möte med FN-LT, diskuterat projektet med kursansvariga lärare på masternivå på nuvarande hortonomprogrammet, kursansvariga lärare på trädgårdsingenjör: odling och studievägledare. Inom projektet har även genomförts möte med Hortonomförbundet och Trädgårdsingenjörernas riksförbund. Projektgruppen har haft löpande möten under projektets gång. 13
Möte med extern referensgrupp Inom projektet har representanter från trädgårdsbranschen bjudits in att diskutera utvecklingen av framtidens högre trädgårdsutbildning. Under projekttiden har två möten genomförts; 2018-02-20 och 2018-04-23. I den externa referensgruppen satt personer som representerade bransch (LRF trädgård och Jordbruksverket) samt yrkesförbund (Hortonomförbundet och Trädgårdsingenjörernas riksförbund). Vid det första mötet 2018-02-20 informerades gruppen om projektet, ämnet trädgårdsvetenskap, förordningen för hortonomexamen och nuvarande utbildningsplan för hortonomexamen. Därefter inleddes en diskussion kring hur branschen och SLU tillsammans kan bygga framtidens högre utbildning i trädgårdsvetenskap. Inför mötet fick deltagarna i uppgift att fundera över följande fråga: - Vad behöver en person med högre akademisk utbildning på avancerad nivå inom trädgård kunna (genom sin utbildning) för att på ett positivt sätt bidra till den svenska och globala trädgårdsnäringens utveckling? Lista de tre viktigaste kompetenserna som du kan se på fem års sikt. Utifrån diskussionen listades följande 10 kunskapsområden/utvecklingsområden som centrala för en person med högre akademisk utbildning på avancerad nivå i trädgård. 1. Kunskap kring hållbara odlingssystem 2. Förståelse för politik och näring. Näringen ser gärna att det finns fler personer med högre trädgårdsutbildning på myndigheter och departement. 3. Kunskap om digitalisering, teknik, användandet av it-lösningar i branschen. 4. Kunskap kring växter för andra användningsområden än livsmedel. 5. Praktik, för att bidra till studentens förståelse av branschen. En eller två dagar i ett företag, hålla sig uppdaterad med det som finns runtomkring. 6. Tydliggöra forskarkarriären för trädgårdsstudenter. Varför ska man forska och inom vad? 7. Utexaminerade studenter är problemlösare, kan ifrågasätta, förstå processen, kunna lösa komplexa problem tillsammans med andra med annan bakgrund/kompetens. 8. En färdig student med högre kunskap i trädgård ska inte endast kunna vara verksam inom forskning eller vara anställningsbar i myndighet/företag, utan även kunna starta och driva företag i trädgårdsbranschen. 9. Ge studenter möjlighet att både vara breda och generella i sina kursval, men även möjliggöra spetskompetens. 10. Tydliggöra att högre utbildning i trädgård är relevant för den unga människa som vill arbeta med miljöfrågor, hållbarhet och exempelvis miljöcertifiering. Jordens befolkning ökar, men ytan blir mindre, hur odlar vi smart och hållbart? Systemperspektiv. Vid det andra mötet presenterades förslaget kring hur framtidens studenter bygger sin hortonomutbildning och diskussionen handlade om vad dessa förändringar innebär för branschen. Sammanfattningsvis kunde konstateras att representanterna var försiktigt positiva till de förändringar som föreslogs. 14
Möten med intern referensgrupp Möten med intern referensgrupp har skett löpande under höst och vår, främst inom ramen för Programråd trädgård. Vid dessa möten har projektstatus redovisats, kärnkompetenser diskuterats samt ämnesmässig fördelning och förslag på ramschema för trädgårdsingenjör: odling, respektive hortonomexamen diskuterats. Möte med intern referensgrupp (Programråd trädgård) 31/12 2017 21/2 2018 workshop kopplad till input från extern referensgrupp (2018-02-20) 14/3 2018 Diskussion kring kärnkompetenser för hortonomexamen 4/4 2018 25/4 2018 23/5 2018 Vid workshop WS 2018-02-21 fick den interna referensgruppen ta del av de förslag/önskemål som redovisats av den externa referensgruppen (2018-02-20) och då även ge sin syn på om lärare verksamma inom trädgårdsutbildningarna på vetenskaplig grund kan bidra till de 10 punkter som listats. 15
Delprojekt 1 Trädgårdsutbildningar ht-18 Syftet med delprojekt 1 var att inom ramen för Trädgårdsingenjör: odling identifiera en utbildnings- och antagningsstruktur för de studenter som antas ht-18 som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen, samt sammanställa studentinformation som förklarar hur studenten kan göra detta ht-18. Den förutsättning som gällde för delprojekt 1 var att SLU från och med ht-18 inte antar studenter till hortonomprogrammet, men att SLU fortsatt hade kvar rätten att utexaminera hortonomer. Till de studenter som vill påbörja sin utbildning ht-18 mot en hortonomexamen har informationen under vt-18 varit följande; För att ta ut en hortonomexamen läser du först ett treårigt program på grundnivå och sedan ett tvåårigt masterprogram på avancerad nivå. Du söker först till trädgårdsingenjör: odling - kandidatprogram och tre år senare till masterprogrammet Horticultural Science. Genom dina kursval inom trädgårdsingenjör: odling och masterprogrammet Horticultural Science bygger du din hortonomexamen. I nuläget är en grundförutsättning för att ta ut en hortonomexamen att du har läst naturvetenskapligt gymnasium (SLU, 2018). Ht-18 påbörjar därmed den student som vill ta ut en hortonomexamen sin utbildning inom ramen för Trädgårdsingenjör: odling, ett program som har samhällsvetenskaplig behörighet som antagningskrav. Då kommunikationen mot de studenter som vill ta ut en hortonomexamen har varit att det krävs naturvetenskapligt gymnasium för att ta ut hortonomexamen förväntas det under ht-18 finnas både naturvetare och samhällsvetare i studentgruppen Trädgårdsingenjör: Odling. Redovisning - delprojekt 1 Utgångspunkten i delprojekt 1 har varit att identifiera moment inom de obligatoriska kurserna på Trädgårdsingenjör: odling åk 1 där det finns risk för överlappning med kursmoment som studenter med naturvetarbakgrund redan har läst under sin gymnasietid. Av de kurser som ges på första året av Trädgårdsingenjör: odling identifierades endast Kursen Botanik och kemi som en kurs med överlappande innehåll (5 hp oorganisk kemi). Som alternativ för dessa studenter föreslogs att denna kurs kan ersättas med den tidigare hortonomkursen Botanik, 15 hp, (som istället för oorganisk kemi innehåller systematisk botanik). Dessutom föreslogs att den tidigare hortonomprogramkursen Tra dgårdsprodukter och kvalitet skulle ersa ttas av kursen Odling, skörd och efterskörd av tra dgårdsprodukter som ingår i det obligatoriska programutbudet på Trädgårdsingenjör: odling. Förändringen innebär att det för den student som har för avsikt att ta ut en hortonomexamen fr.o.m. ht- 18 endast är en kurs som skiljer sig jämfört med ramschemat för de hortonomstudenter som antogs ht-17 ( Tra dgårdsprodukter och kvalitet skulle ersa ttas av kursen Odling, skörd och efterskörd av tra dgårdsprodukter ). I tabell 1 redovisas förslaget på ramschema för den student som har naturvetenskaplig behörighet. Förslaget att erbjuda ett alternativ antogs av PN-LT 17 januari 2018. 16
- Kursen Botanik, 15 hp kommer att erbjudas till dem på Trädgårdsingenjör: odling som har naturvetenskaplig behörighet som ett alternativ till kursen BI1305 Botanik och kemi, 15 hp. Tabell 1. Förslag på ramschema för ht-18 för den student som planerar att ta ut hortonomexamen Antagna HT18 År 1 18/19 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Botanik BI/TD 15 hp G1N* Odling, skörd och efterskörd av trädgårdsprodukter BI/TD G1N *Kursen hette tidigare Botanik för hortonomer Teknologi, mark och klimat för odling TN/TD G1N Trädgårdsmarknaden FÖ/TD G1N Vid samma möte, 2018-01-17 antogs även projektets förslag på ramschema för åk 1, tabell 1. Arbetsgång för att identifiera studenter med naturvetenskaplig gymnasiebakgrund I samband med Urval 1 inför ht-18 identifieras de studenter med naturvetenskaplig gymnasiekompetens som finns bland antagna studenter till trädgårdsingenjör: odling. Dessa studenter kommer brevledes att informeras om möjligheten att ta ut en hortonomexamen, samt få ett erbjudande om att byta till kursen Botanik. Antagningsenheten har informerats om de omständigheter som kommer att gälla ht-18 och även godtagit detta. I kommunikationen mot studenterna ska det även tydligt framgå hur man ska göra för att ta ut en hortonomexamen om man blir intresserad av detta vid ett senare tillfälle. Vid kursstart ht-18 sammankallar PSR, Salla Marttila till ett möte där syftet är att identifiera de trädgårdsingenjör: odlingsstudenter som har för avsikt att ta ut hortonomexamen. Boel Sandskär bistår Salla Marttila i detta arbete. Övergångsregler Den kemi som ryms inom kursen Botanik och kemi, samt efterföljande Odling, skörd och efterskörd föreslås räcka för den student som är antagen ht-18 och har för avsikt att ta ut en hortonomexamen. För år 2 och framåt på trädgårdsingenjör: odling pågår en omstrukturering av kurser som kommer att ges för den student som vill ta ut en hortonomexamen. Projektets förslag på anpassning och förändring har antagits av PN-LT i januari 2018. Lösningen för ht-18 ska ses som en interimistisk övergångslösning mellan den tidigare hortonomutbildningen och det framtida systemet för hortonomexamen. Lösningen är en mix av de förutsättningar som har gällt tidigare och den struktur som förväntas vara implementerad ht-19. 17
Delprojekt 2 Trädgårdsutbildningar fr.o.m. ht-19 Syftet med delprojekt 2 är att konkretisera en ny struktur för hortonomexamen från och med ht-19. Hortonomexamen kan i första hand uppnås genom att studenten kombinerar Trädgårdsingenjör: odling och masterprogrammet Master in Horticultural Science. Arbetet har präglats mycket av en diskussion kring de kärnkompetenser som ska rymmas inom framtidens hortonomexamen. En nyckelfråga har också varit om det fortsatt ska krävas naturvetenskaplig gymnasiebakgrund eller ej för att kunna ta ut en hortonomexamen. Till detta kommer också en diskussion kring om det fortsatt bör finnas en skillnad i vad som krävs (i termer av ämnen och obligatoriska kurser) för en hortonom respektive en trädgårdsingenjörsexamen. Hortonomexamen Kärnkompetenser Genom att kontrastera kursinnehållet i Trädgårdsingenjör: odling mot det som finns i dagens hortonomprogram (år 1-3) blir det tydligt att programmen har stora likheter, men även skillnader. De kurser/moment som finns på år 1-3 på det tidigare hortonomprogram, men som i nuläget inte finns på Trädgårdsingenjör: odling är: Systematisk botanik, 5 hp Trädgårdsprodukter och kvalitet, ca 11 hp Hortikulturella odlingssystem, 7,5 hp Genetics and Plant Breeding 15 hp Växter kemi och biokemi 15 hp Växtfysiologi 15 hp Växtskydd och mikrobiologi 15 hp I hortonomprogrammet bestod år 1-3 av 165 hp obligatoriska programkurser, 15 hp kandidatarbete i biologi eller trädgårdsvetenskap, 90 hp valbara programkurser (åk 4-5), ur ramschema eller tillgodoräknande och avslutningsvis 30 hp masterarbete i biologi eller trädgårdsvetenskap. I det nya systemet avgörs möjligheten till hortonomexamen genom en kombination av ämnen som kan uppnås genom att följa ramschemat för trädgårdsingenjör: odling och göra vissa strategiska val. Den stora frågan är därmed vilka ämnen och kompetenser som ska anses så centrala att de utgör kärnan i framtidens hortonomexamen. Inom ramen av projektet har dessa kärnkompetenser diskuterats vid möte i programråd tra dgård och den 14/3 2018 identifierade programrådets ledamöter följande förslag på ka rnkompetenser för hortonomexamen: Va xtfysiologi Mikrobiologi Va xtcellen Genetik Biologi Botanik- anva ndningsområden Ekologi Kemi Ekonomi Logistik Marknad Företagande Branschkunskap Ledarskap Företagsledning Na ringspolitik 18
(lagstiftning, förordningar, certifieringar, myndigheter) Produktutveckling Innovation Entreprenörskap Cirkula r ekonomi Projektledning Miljökunskap Hållbarhet Odlingssystem Markla ra Klimatologi Va xtskydd Va xtföra dling Post-harvest Produktkvalitet Produktionsfysiologi Statistik Digitalisering Teknologi Teknik Internationellt/nationellt perspektiv Metod, vetenskapsteori Vetenskapligt skrivande Popula rvetenskapligt skrivande Fokus på kulturva xter Livsmedel Etik Historia För år 1-3 för en student som vill ta ut en hortonomexamen finns det egentligen inga obligatoriska kurser, utan ett visst antal poäng i specifika ämnen. Dock bör det göras utrymme för att möjliggöra exempelvis utbytesstudier, lämpligen på så sätt att flexibiliteten är högst under det tredje året. - Alla på trädgårdsingenjör: odling ska ges möjlighet att läsa vidare med avsikt att ta ut en hortonomexamen, oavsett gymnasiebakgrund. Vägval i utvecklingen av framtidens hortonomexamen I arbetet med att utveckla framtidens trädgårdsutbildning har det utkristalliserats två olika linjer. Det finns ett förslag som går ut på att det fortsatt ska finna en skillnad i de kurser som ska vara obligatoriska för att ta ut en hortonomexamen respektive en trädgårdsingenjörsexamen. För hortonomexamen föreslås bland annat att det krävs en större fördjupning i exempelvis växters kemi och biokemi. För studenten som börjar på trädgårdsingenjör: odling, innebär det att hen till viss del från och med år 2 måste bestämma sig för att välja kurser som sedan möjliggör en hortonomexamen. En sådan lösning skulle i praktiken innebära att det finns kurser inom trädgårdsingenjör odling som endast är obligatoriska för den student som vill ta ut en hortonomexamen. Med detta förslag måste studenten avvika från det ordinarie obligatoriska kursutbudet på trädgårdsingenjör: odling för att kunna ta ut en hortonomexamen, se bilaga 7. I Bilaga 6 redovisas projektets huvudförslag som innebär att de obligatoriska kurser som krävs för en trädgårdsingenjörsexamen är gemensamma för den student som vill ta ut både trädgårdsingenjörsexamen och hortonomexamen. Huvudförslag - Hortonomexamen från och med antagning ht-19 Då det inte längre finns en hortonomutbildning finns det inte heller en utbildningsplan att förhålla sig till, eller formulera. Inom ramen för projektet har en ny typ av dokument utarbetats, som i nuläget kallas för plan, se bilaga 1. I den tidigare utbildningsplanen för hortonomprogrammet preciserades bland annat obligatoriska kurser som ett sätt att tydliggöra de grundläggande kunskaper som var centrala för att verka som hortonom. I det nya systemet bygger studenten sin hortonomexamen genom en kombination av de båda programmen Trädgårdsingenjör: odling kandidatprogram och Horticultural Science masterprogram. Hortonomexamen är fortsatt en yrkesexamen. I utvecklingen av det nya systemet för hortonomexamen krävs det förändringar i såväl utformning av examenskrav som i krav på obligatoriska kurser. 19
Hortonomexamen, se bilaga 1 för plan, föreslås uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 300 högskolepoäng, med följande krav: Självständigt arbete på grundnivå om minst 15 hp i trädgårdsvetenskap eller biologi, vid SLU samt Självständigt arbete på avancerad nivå om minst 30 hp i trädgårdsvetenskap eller biologi, vid SLU Följande krav ska också uppfyllas: Följande krav ska också uppfyllas: kurser på grundnivå motsvarande 60 hp biologi, 30 hp företagsekonomi, 15 hp teknologi, 7,5 hp kemi och 5 hp statistik. Dessutom ska minst 90 hp vara klassade i ämnet trädgårdsvetenskap. Detta kan uppnås genom kursutbudet inom trädgårdsingenjör: odling. I förslaget föreslås implementeringen och omsättningen av examenskraven ske genom det ramschema som görs för Trädgårdsingenjör: odling med start ht-19. Sammanfattningsvis konstateras att hortonomexamen är en yrkesexamen och att de kurser som ska utgöra grunden för kärnkompetenserna i stor utsträckning bör klassas i ämnet trädgårdsvetenskap (med dubbelklassning i exempelvis biologi, företagsekonomi och teknologi). Det är även viktigt att tydliggöra att ämnet trädgårdsvetenskap är tvär-/mångvetenskapligt och integrerar kunskap från biologi, ekonomi och teknologi, samt olika former av systemanalys. Till kärnkompetenser räknas även kemi och statistik. Delprojekt 3 Handlingsplan Syftet med delprojekt 3 var att presentera en handlingsplan med förslag på insatser som PN- LT kan beakta i sitt arbete med att stödja implementeringen av det nya utbildningssystemet. Under projektets gång har projektmedlemmar, studenter och lärarkollegor även belyst och tydliggjort ett flertal kritiska punkter och effekter som förändringen innebär, även dessa är inkluderade i handlingsplanen. Kompetensförsörjningsplan på lång sikt - Säkerställ att det finns en kommunikationsplan som tydligt kommunicerar de förändringar som nu planeras, så att de blir synliga både inom organisationen, men även utåt mot externa intressenter. - Undersök möjligheten att reservera ett antal platser på trädgårdsingenjör: odling till studenter med naturvetenskaplig gymnasiekompetens. - Undersök framtida möjligheter till att starta upp ett kandidatprogram på LTVfakulteten med en tydlig profil för studenter med naturvetenskaplig gymnasiebakgrund. 20
I och med den förändring som föreslås krävs det tydliga övergångsregler för om/hur tidigare trädgårdsingenjör: odling kan ta ut en hortonomexamen i det nya systemet för hortonomexamen. Trädgårdsingenjör: odling kommer i framtiden att vara vägen in för de studenter som har för avsikt att ta ut en framtida hortonomexamen. Även om trädgårdsingenjör: odling har behörighetskrav samha llsvetenskap har det redan tidigare funnits ett antal studenter på programmet med naturvetarbehörighet. Avsikten med förändringen i hortonomexamen är att det även fortsättningsvis ska finnas möjlighet för den student som vill att fördjupa sig inom naturvetenskapligt orienterade kurser. Det är viktigt att kommunicera detta utåt och till studentgruppen, så att det blir tydligt att dessa kurser fortsättningsvis ges inom ramen för trädgårdsingenjör: odling. Förändringen av hortonomexamen innebär att det inte finns någon utbildning vid LTVfakulteten som enbart riktar sig till studenter med en naturvetenskaplig gymnasiebakgrund. För flera av LTV-fakultetens institutioner innebär detta en risk för att det framtida underlaget av doktorander med rätt profil kan minska då det i nuläget är ovisst hur många naturvetare det kommer att finnas inom ramen för trädgårdsingenjör: odling. För flera institutioner innebär en eventuell förändring i studentunderlag också risken att kurser kommer att försvinna. Undersök möjligheten att erbjuda alternativa kurser inom obligatoriet för trädgårdsingenjör: odling. Progression trädgårdsutbildningar på grund- och avancerad nivå till forskarutbildning/lärare och till branschen. - Tydliggör forskarkarriären och relevanta forskarämnen för trädgårdsstudenter - Öka rekryteringen av forskarstuderande från de egna leden Tidigare var det endast hortonomstudenter som hade forskaryrket som en tydlig karriärmöjlighet. I och med inrättandet av en master i Horticultural Science är det möjligt även för examinerade från trädgårdsingenjör: odling att sikta mot en forskarkarriär. Det är därför viktigt att tydliggöra detta för kommande studenter som läser trädgårdsingenjör: odling. Inom projektet har LTV-fakultetens ämnesområden och ämnesansvariga (SLU, 2018a) identifierats som bra ingångsvägar för att tydliggöra områden som är aktiva och relevanta att undersöka för den trädgårdsstudent som är intresserad av en forskarkarriär inom ämnet trädgårdsvetenskap (Horticultural Science). LTV-fakultetens ämnesområden: Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi Ekonomi och marknad Arbetsvetenskap Miljöpsykologi Institutionen för biosystem och teknologi Hållbar växtodling Odling hortikultur Mikrobiell hortikultur Teknologi för växtproduktion 21
Tillämpad statistik Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Landskapsplanering Vegetationsbyggnad Förvaltning och management Landskapsdesign Institutionen för stad och land Designteori Landskapsutformning Fysisk planering Landskapsarkitektur med inriktning mot förvaltning Institutionen för växtförädling Växtförädling hortikultur Växtens produktkvalitet hortikultur Växtförädling agrikultur förbättring av genetiska resurser Växtbioteknik Växtens produktkvalitet agrikultur Institutionen för växtskyddsbiologi Integrerat växtskydd Kemisk ekologi och hortikultur Kemisk ekologi agrikultur Sjukdomsvektorer Resistensbiologi Samverkan med Trädgårdsbranschen i utvecklingen av högre utbildning i trädgårdsvetenskap - Inrätta ett branschråd trädgård, använda LTV-fakultetens alumnverksamhet som formell struktur för mötesuppbyggnad. Hortonomexamen och trädgårdsingenjörsexamen är yrkesexamina. Genom att öka dialogen mellan trädgårdsbranschen och SLU skapas förutsättningar för utvecklingen av utbildningarna och dess yrkeskaraktär. Ett sätt att formalisera dialogen kan vara att använda SLU:s alumnverksamsamhet som bas för en ökad kommunikation. Fanny Malmström, ansvarig för LTV-fakultetens Alumnverksamhet, arbetar med en struktur för hur alumnverksamheten kan användas i ett sådant sammanhang. En formaliserad kontaktyta mellan SLU:s trädgårdsutbildningar och trädgårdsbranschen förväntas öka dialogen. Underlätta för LTV-studenter att läsa kurser vid andra SLU fakulteter. Med en mer flexibel struktur för hortonomexamen ökar studenternas möjlighet att läsa kurser vid exempelvis andra SLU-fakulteter. Det är viktigt att systemet är uppbyggt på ett sätt som gör det smidigt för SLU-studenter att läsa kurser vida andra fakulteter än sin egen hem-fakultet. 22
Verka för en ökad igenkänningsgrad för ämnet trädgårdsvetenskap Horticultural Science Under projektet har ordet trädgårdsvetenskap diskuterats och det framhålls både internt och externt att ordet horticultural science (det engelska begreppet för trädgårdsvetenskap) bör användas i större utsträckning, då det förväntas ge en bättre beskrivning av ämnet. Under projektets gång har såväl medarbetare som studenter pekat på en upplevd polarisering mellan naturvetare och samhällsvetare. Att fokusera på ämnets mång- och tvärvetenskapliga karaktär kan vara ett sätt att öka samarbetet mellan institutioner och därmed ger fler tvärvetenskapliga kurser i ämnet trädgårdsvetenskap. Det är viktigt att alla studenter som läser trädgårdsutbildningar känner sig inkluderade, oavsett gymnasiebehörighet. 23
Slutsatser Beskedet att SLU inte längre har en antagning till hortonomprogrammet har varit ett hårt slag mot såväl hortonomstudenter på campus som kollegor vid LTV-fakulteten och utexaminerade yrkesverksamma hortonomer. Många människor är besvikna och upprörda över beslutet och är oroliga över hur den nya utbildningsstrukturen ska säkerställa att det även fortsättningsvis utexamineras hortonomer. Det är därför viktigt att resultatet av projektet Utveckling av trädgårdsutbildningarna ges möjlighet att verka som en utgångspunkt för ett fortsatt arbetet med att utveckla den framtida högre trädgårdsutbildningen vid SLU och LTV-fakulteten. De förändringar som projektet föreslår har haft som utgångspunkt att erbjuda framtida studenter en utbildningsstruktur som upplevs som flexibel och lättöverskådlig, med syfte att stärka den högre utbildningen i trädgårdsvetenskap och öka antalet utexaminerade studenter. Det är dock viktigt att poängtera att det förslag för hortonomexamen som föreslås i projektet med stor sannolikhet medför förändringar för trädgårdsutbildningarnas struktur vid LTV-fakulteten. Högre utbildning är viktigt för att främja och stärka trädgårdsbranschen och det är därför nödvändigt att SLU fortsatt ger såväl medarbetare som studenter goda förutsättningar att bidra till utvecklingen av trädgårdsbranschen och den trädgårdsforskning som krävs för att möta framtida utmaningar. Efterfrågan på de produkter och tjänster som produceras inom trädgårdsbranschen ökar och utbildning och forskning kopplad till ämnet trädgårdsvetenskap är central och nödvändig för en utveckling av ett hållbart samhälle. 24
Referenser Brändström, J. (2015). Forskning och innovation för konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. In VINNOVA (Ed.).Tillgänglig: http://www.ksla.se/wpcontent/uploads/2014/10/innovation-för-konkurrenskraftig-jordbruks-ochträdgårdsproduktion.pdf 2018-06-01 Högskoleverket (2007). Utvärdering av skoglig, trädgårdsvetenskapliga och teknologiska utbildningar samt utbildning till djursjukvårdare vid Sveriges lantbruksuniversitet år 2006. Rapport 2007:II R. Högskoleverket. Stockholm. Tillgänglig: http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2a8d/1494845636582/0711r.pdf 2018-06-01 ISHS. (2018). International Society for Horticultural Sciences. Defining horticulture. Tillgänglig: https://www.ishs.org/defining-horticulture 2018-06-01 SOU - Statens Offentliga Utredningar, 2015:15. (2015). Attraktiv, innovativ och hållbar - strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring - Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen. Stockholm. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/2062cad823a54061bfa7f9028e8a71b3/a ttraktiv-innovativ-och-hallbar--strategi-for-en-konkurrenskraftig-jordbruks--ochtradgardsnaring-sou-201515 2018-06-01 SLU. (2018a). Ämnesansvariga för LTV-fakultetens ämnesområden. Tillgänglig: https://internt.slu.se/riktat/interna-fakultetssidor/ltv/kontakt/amnesansvariga/ 2018-06- 01 SLU. (2018b). Ämnen och huvudområden vid SLU. Tillgänglig: https://internt.slu.se/globalassets/mw/org-styr/styr-dok/utb-grundavancerad/amnesbeskrivningar-huvudomraden.pdf 2018-06-01 25