RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd- RP 204. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a och 59 b landsbygdsnäringsjagen

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för nedsättning av annuiteten

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 23/2003 rd. 2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 27/2018 rd. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2018.

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

för investeringar som främjar miljövård MOTIVERING

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

RP 101/1995 rd. för lantbruksföretagare

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 22/2013 rd. skatteåren

2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 249/2004 rd. Det föreslås att indexnivån för de fortlöpande ersättningar för inkomstbortfall och

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

PROPOSITIONENS HUVUD SAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Transkript:

RP 205/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att skoltlagen ändras bl.a. så, att räntan på lån som beviljas med stöd av skoltlagen sänks med en procentenhet. Efter ändringen är låneräntan tre procent. Det föreslås att bestämmelsen om byastämmans beslutanderätt ändras så att byastämman är beslutför när l O myndiga skoltar som är fast bosatta i byn är närvarande. Bestämmelserna om frivillig skuldsanering i skoltlagen föreslås bli ändrade så att man utöver befrielse från betalning även kan bevilja anstånd med betalning av amorteringar och ränta på statliga lån och fordringar. Vid frivillig skuldsanering kan befrielse från betalning av amortering enligt förslaget beviljas av särskilt vägande skäl, även om realsäkerheten för lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Om låntagaren upphör att bedriva näring som understötts med statligt lån, kan betalningsbefrielse även beviljas under vissa förutsättningar. Vidare föreslås bestämmelser om att låneräntanjusteras vid ingången av 2002. Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet efter det att Europeiska gemenskapemas kommission har antagit ändringarna i propositionen. MOTIVERING l. Nuläge och föreslagna ändringar Enligt 14 skoltlagen (253/1995) är lånetiden för lån som beviljats med stöd av skoltlagen högst 25 år och räntan fyra procent. Räntenivån har under de senaste åren varit lägre för lån inom jordbruket och renhushållningen och naturnäringar än för lån enligt skoldagen. För närvarande betalar näringsidkare inom jordbruket en ränta på två procent. Bostadslånen är räntestödslån och även för dem har kunden betalat en ränta på två procent efter räntestödet En låneränta i enlighet med lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar är bunden vid referensräntan och med den nuvarande räntenivån innebär detta att kunden betalar cirka 2-3 procents ränta på lån. Det föreslås att 14 skoltlagen ändras så att ränteprocenten fortfarande är fast men sänks med en procentenhet från nuvarande fyra procent till tre procent. Bestämmelsen om tre procents ränta tillämpas även på redan beviljade lån. Då kommer de låneförmåner som beviljas i skoltlagen att 209406R bättre motsvara förmånerna enligt andra motsvarande lagar. I 43 skoltlagen finns bestämmelser om rätten att delta i skoltamas byastämma och om stämmans beslutförhet. Enligt paragrafen är byastämman beslutför om 15 skoltar som är myndiga och fast bosatta i byn eller deras makar är närvarande. Det föreslås att paragrafen ändras så att det räcker om l O skoltar är närvarande för att byastämman skall vara beslutför. skoltbyarna har ett utflyttningsöverskott och jämfört med antalet invånare är kravet på 15 skoltar i byastämman i praktiken svårt att uppfylla. I 60 skoltlagen finns bestämmelser om skuldsaneringsmetoder och bl.a. betalningsbefrielser som beviljas vid skuldsanering. Enligt paragrafen kan återbetalningstiden för statliga lån och fordringar förlängas, räntan sänkas och befrielse från betalning av amorteringar och ränta beviljas enligt vad som anges genom förordning. Enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar kan man utom betalningsbefrielse även bevilja betalningsanstånd för amorteringar

2 RP 205/2000 rd och ränta. Till skoltlagen föreslås bli fogat en likadan möjlighet att även bevilja betalningsanstånd. Både i skoltlagen och i lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar anges att befrielse från betalning av amortering inte får beviljas till de delar realsäkerheten for lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller därmed järnfarlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar kan betalningsbefrielse trots allt bevilja~. enligt vad statsrådet närmare bestämmer. Aven om låntagaren har upphört att bedriva näringen, kan betalningsbefrielse under vissa forutsättningar beviljas enligt lagen om finansiering av renhushållning och natumäringar. Dessa möjligheter till undantag har inte funnits i skoldagen. skuldsaneringsarrangemang enligt lagarna motsvarar annars i huvudsak varandra och genom att även denna möjlighet till undantag fogas till skoltlagen kommer de formåner som lagarna ger att motsvara varandra till dessa delar. Avsikten är att denna undantagsbestämmelse, som fareslås som tredje moment i paragrafen, skall tillämpas främst for att bevara den skuldsattes bostad och dessutom i situationer där näringsverksamhetens fortbestånd kan tryggas genom skuldsanering. I dessa fall kan beslutanderätten fortfarande innehas av arbetskrafts- och näringscentralen. Utmärkande for ärenden i enlighet med skoltlagen har alltid varit att de helt och hållet har avgjorts vid arbetskrafts- och näringscentralen, vilket har fungerat bra. I 68 skoltlagen finns bestämmelser om vissa åtgärder och rättsfdrhållanden enligt tidigare lagstiftning. Enligt en ändring den 19 juni 1997 i både skoltlagen och renhushållningslagen och naturnäringslagen justerades räntorna så att räntorna på statliga forsäljningsprisfordringar eller räntorna på statliga lån som uppstått fore den l januari 1996 under övergångsperioden var högst två och en halv procent och räntorna på bostadslån högst fyra procent. Vid anslutningen till Europeiska unionen fick Finland som en del av anslutningsavtalet rätt att nationellt bevilja stöd for näringsidkare i ekonomiska svårigheter fram till utgången av 2001. Bestämmelsen har varit i kraft under en viss tid både i skoltlagen och i renhushållningslagen och natumäringslagen. Den bestämmelse som nu fareslås i skoltlagen har tagits in i samma form även i lagen om finansiering av renhushållning och natumäringar. Det är ändamålsenligt att giltighetstiden for bestämmelsen med samma innehåll i skoltlagen ytterligare forlängs, eftersom näringsidkamas ekonomiska svårigheter inte ännu har upphört. Från ingången av 2002 kan räntorna genom en forordning av statsrådet justeras med högst två procentenheter så att justeringen motsvarar de forändringar som eventuellt skett i den allmänna räntenivån. 2. Propositionens ekonomiska verkningar Det sammanlagda beloppet av lån som beviljats med stöd av skoltlagen uppgår för närvarande till ca 3,5 milj. mk. Årligen beviljas nya lån for cirka en miljon mark. En sänkning med en procentenhet av ränteprocenten på lån som beviljas med stöd av skoltlagen bidrar till att statens ränteinkomster årligen minskar med ca 35 000 mk. De övriga forslagen i propositionen har inga statsekonomiska verkningar. 3. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid jord- och skogsbruksministeriet Utlåtande om propositionen har begärts från skoltamas fortroendeman, skoltamas byastämma och landsbygdsavdelningen vid Lapplands arbetskrafts- och näringscentral 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som anges genom forordning av statsrådet efter det att Europeiska gemenskapemas kommission har antagit ändringarna i propositionen. Med stöd av vad som anforts ovan foreläggs Riksdagen foljande lagforslag:

RP 205/2000 rd 3 Lagförslag Lag om ändring av skoltlagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i skoltlagen av den 24 februari 1995 (253/1995) 14 l mom., 43 2 mom. och 60 l mom. samt. fogas till 60 ett nytt 3 mom. och till 68 ett nytt 3 mom. som följer: 14 Lånetid och ränta Lånetiden är högst 25 år. Räntan på lån är tre procent. 43 Deltagande- och beslutanderätt En byastämma är beslutför om _l O skoltar som är myndiga och fast bosatta 1 byn eller deras makar är närvarande. 60 skuldsaneringens metoder Vid frivillig skuldsanering kan återbetalningstiden för statliga lån?ch fo~dringar ~örlängas, räntan sänkas, befnelse fran betalmng samt anstånd med betalning av ränta och amorteringar beviljas så som st~dgas genom förordning. Befrielse från betalnmg av amortering får dock inte medges till_den del realsäkerheten för lånet eller garantter genom affärsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Endast av synnerligen vägande skäl kan l~netiden vid frivillig skuldsanering översknda den tid som avses i 14 1 mom. Befrielse från betalning kan utan hinder av vad som anges i 1 mom. andra meningen dock beviljas av synnerligen vägande skäl enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Om låntagaren har upphört att idka en näring som underst~tts med statligt lån, kan befrielse frå~ betalnmg utan hinder av 1 mom. andra memngen dock beviljas, om 1) låntagaren har sålt den egendom som utgjort säkerhet, med undantag av bostadsbyggnaden och tillhörande jord område, 2) låntagaren inte rimligen anses klara av återbetalningen av lånet på grund av bestående arbetsoförmåga, långtidsarbetslöshet, underhållsskyldighet eller av annan därmed jämförbar orsak, och om 3) befrielsen från betalning kommer låntagaren till godo till fullt belopp utan att den samtidigt förbättrar övriga borgenärers rätt att få betalning för sina fordringar. 68 Vissa åtgärder och rättsförhållanden enligt tidigare lagstiftning Från ingången av 2002 kan en allmän justering av räntan med högst två procentenheter genomföras så att justeringen motsvarar de förändringar som skett i den allmänna räntenivån efter det att lånet beviljades. Statsrå-

4 RP 205/2000 rd det bestämmer om den allmänna justeringen av räntan på försäljningspriser och lån. Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som anges genom förordning av statsrådet. Helsingfors den 15 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Minister Sinikka Mönkäre

RP 205/2000 rd 5 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av skoltlagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i skoltlagen av den 24 februari 1995 (253/ 1995) 14 l m om., 43 2 mo m. och 60 l mom. samt fogas till 60 ett nytt 3 mom. och till 68 ett nytt 3 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 14 Lånetid och ränta Lånetiden är högst 25 år. Räntan på lån är fyra procent. 14 Lånetid och ränta Lånetiden är högst 25 år. Räntan på lån är tre procent. 43 Deltagande- och beslutanderätt En byastämma är beslutför om 15 skoltar som är myndiga och fast bosatta i byn eller deras makar är närvarande. 60 skuldsaneringens metoder Vid frivillig skuldsanering kan återbetalningstiden för statliga lån och fordringar förlängas, räntan sänkas samt befrielse från betalning av fånta och amorteringar beviljas så som stadgas genom förordning. Befrielse från betalning av amortering får dock inte medges till den del realsäkerheten får lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Endast av synnerligen vägande skäl kan lånetiden vid frivillig skuldsanering överskrida den tid som En byastämma är beslutför om l O skoltar som är myndiga och fast bosatta i byn eller deras makar är närvarande. 60 skuldsaneringens metoder Vid frivillig skuldsanering kan återbetalningstiden för statliga lån och fordringar förlängas, räntan sänkas, befrielse från betalning samt anstånd med betalning av ränta och amorteringar beviljas så som stadgas genom förordning. Befrielse från betalning av amortering får dock inte medges till den del realsäkerheten får lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Endast av synnerligen vägande skäl kan lånetiden vid frivillig skuld-

6 Gällande lydelse avses i 14 l mom. RP 205/2000 rd Föreslagen lydelse sanering överskrida den tid som avses i 14 l mom. Befrielse från betalning kan utan hinder av vad som anges i l mom. andra meningen dock beviljas av synnerligen vägande skäl enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Om låntagaren har upphört att idka en näring som understötts med statligt lån, kan befrielse från betalning utan hinder av l mom. andra meningen dock beviljas, om l) låntagaren har sålt den egendom som utgjort säkerhet, med undantag av bostadsbyggnaden och tillhörande jordområde, 2) låntagaren inte rimligen anses klara av återbetalningen av lånet på grund av bestående arbetsoförmåga, långtidsarbetslöshet, underhållsskyldighet eller av annan därmed jämförbar orsak, och om 3) befrielsen från betalning kommer låntagaren till godo till fullt belopp utan att den samtidigt förbättrar övriga borgenärers rätt att få betalningför sina fordringar. 68 Vissa åtgärder och rättsförhållanden enligt tidigare lagstiftning Från ingången av 2002 kan en allmän justering av räntan med högst två procentenheter genomföras så att justeringen motsvarar de förändringar som skett i den allmänna räntenivån efter det att lånet beviljades. statsrådet bestämmer om den allmänna justeringen av räntan på försäljningspriser och lån. Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som anges genom förordning av statsrådet.