Regeringens proposition 1987/88:51 om inbetalningskvot vid avsättning till allmän investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar Prop. 1987/88:51 Regeringen föreshh riksdagen att anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1987. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Bengt K.Å. Johansson Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ändring av reglerna om inbetalning till riksbanken i samband med avsiittning till allmiin investcringsfond. Fiir niirvarande giillcr att företaget skall betala in ett belopp motsvarande 75 ''i av avsiittningsbcloppet. Förslaget innebär att inhetalningskvoten höjs till 100 q. för avsättningar som görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare. Propositionen innehåller ockst1 förslag om iindrade inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar. Dessa :indringar föranleds av den nya lagstiftning om ekonomiska föreningar som triider i kraft den 1 januari 1988. l Riksdagen 1987188. I sam/. Nr 51
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond Härigenom föreskrivs att 3. 8, 9 och 14 lagen ( 1979:609) om allmän investeringsfond skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Avdrag medges inte med högre belopp än fyra tredjedelar av det belopp som i rätt tid har inbetalats på räntelöst konto i riksbanken (konto för investering). 3 1 Föreslagen lydelse Avdrag medges inte med högre belopp än det belopp som i rätt tid har inbetalats på räntelöst konto i riksbanken (konto för investering). Har räkenskapsåret avslutats senast den 31 augusti året före taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 15 februari under taxeringsåret. Har räkenskapsåret avslutats efter den 31 augusti året före taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 30 april under taxeringsåret. Inbetalningen skall anses ha gjorts när medlen kommit riksbanken till handa. Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i andra stycket men senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär det, också medföra rätt till avdrag enligt första stycket. I nu avsedda fall skall företaget betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen har gjorts senast en vecka efter den i andra stycket angivna inbetalningsdagen. Har inbetalningen gjorts senare är avgiften sex procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen skulle ha gjorts senast den 15 februari och tre procent av samma belopp om inbi.:talningen skulle ha gjorts senast den 30 april. Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsskattemyndigheten bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 I mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsheloppet. Den s1irskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning som gäller för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslage_n. Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Har beslut enligt 4 eller 6 meddelats får företaget från konto för investering ta ut medel som svarar mot tre fjärdedelar av den del av den allmänna investeringsfonden som skall eller får tas i anspråk. Utbetalning får inte göras före utgången av november månad det år då den mot inbetalningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans. Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot fvra tredjedelar a1 det utbetalade beloppet tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden i enlighet med beslutet. Har beslut enligt 4 eller 6 meddelats får företaget från konto för investering ta ut medel som svarar mot den del av den allmänna investeringsfonden som skall eller får tas i anspråk. Utbetalning får inte göras före utgången av november månad det år då den mot inbetalningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans. Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot det utbetalade beloppet tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden i enlighet med beslutet. 1 Senaste lydelse 1986: 1333. -~ Sc.:nastc lydelse 1984: 1091. 2
Nul'arande lydelse Föreslagen lydelse 9 3 Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår.under vilket inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget utan särskilt tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som företaget enligt 13 fjärde stycket har övertagit från annat företag. Har företaget tagit ut medel ur Har företaget tagit ut medel ur den fria sektorn skall under det be- den fria sektorn skall under det beskattningsår, då uttaget skett. ett belopp som svarar mot fyra tredjedelar av de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses i 5 första stycket a)-d). skattningsår, då uttaget skett, ett belopp som svarar mot de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses i 5 första stycket a)-d). 14 4 Medel, som har inbetalats till konto för investering. får utbetalas endast a) i fall som avses i 8 första stycket, b) i fall som avses i 9 första stycket, c) om allmän investringsfond i fall som avses i 11 första stycket a)-g) helt eller delvis har återförts till beskattning, d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs, e) om allmän investeringsfond helt eller_ delvis har överförts till annat företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för investering eller f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än tre fjärdedelar lll' det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2. f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investcringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2. Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel. I fall som avses i första stycket c) I fall som avses i första stycket c) skall länsskattemyndigheten på skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar om utbetalning av medel som svarar mot tre fjärdedelar ai den återförda mot den återförda fonden i den mån fonden i den mån medlen inte tidiga- medlen inte tidigare har återgått till re har återgått till företaget. Om företaget. Om hinder inte föreligger hinder inte föreligger får sådant be- får sådant beslut fattas även om slut fattas även om taxeringen för det taxeringen för det beskattningsår, då beskattningsår, då återföringen har återföringen har skett. inte har vunskett, inte har vunnit laga kraft. nit laga kraft. I fall som avses i första stycket f) skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet. 3 Senaste lvdelse 1984: 1091. 4 Senaste lydelse 1986: i:rn. 3 I* Riksdag<'n 1987188. I sam/. Nr 51
1. Denna lag träder i kraft den 31 december 1987. 2. De nya bestämmelserna i 3 tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Äldre best1immelser tillämpas dock vid denna taxering för företag vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1987. 3. Äldre bestämmelser i 8, 9 och 14 tillämpas om inbetalning av de ifrågavarande medlen till konto för investering har gjorts enligt äldre bestämmelser i 3. 4. Har avdrag vid 1988 års taxering medgetts på grundval av den äldre lydelsen av 3 skall länsskattemyndigheten vid behov underrätta riksbanken om detta. Riksbanken skall vid underrättelse enligt 15 sista stycket ange om utbetalningen avser medel som inbetalats enligt de äldre eller de nya bestämmelserna i 3. 4
2 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt 1 dels att i 2 4 mom. orden "96 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar'' skall bytas ut mot "12 kap. I och 3 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar", dels att i 2 8 mom. orden "lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot ''lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar", dels att i 7 5 mom. orden "4 I mom. lagen (1951 :309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot "14 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 2 4 mom. lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 lagen (I 951 :308) om ekonomiska föreningar. 1 Senaste lvdelsc av lagens rubrik 1974:770 2 4 1110111. 1987:657 2 ~ mom. 1985:1019 7 5 mom. 1986: 1307. 5
3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag Härigenom föreskrivs att i 10 lagen (1960:63).om förlustavdrag 1 orden "96 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot ''12 kap. 1 och 3 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar''. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 10 lagen ( 1960:63) om förlustavdrag gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987 10 1987:660. 6
Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallen, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalen Föredragande: statsrådet Johansson Proposition om inbetalningskvot vid avsättning till allmän investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar 1 Inledning Jag avser att i det följande behandla två företagsskattefrågor. Den första gäller inbetalningen till riksbanken vid avsättning till allmän investeringsfond. Tidigare gällde att det till riksbanken inbetalade beloppet skulle motsvara 50 % av avsättningen. För tre år sedan höjdes denna inhetalningskvot till 75 % (prop. 1984/85:86, FiU 9, SFS 1984:1091). I det följande tar jag upp frågan om en ytterligare höjning. Den andra frågan gäller inkomstskattereglerna vid fusion mellan ekonomiska föreningar. Bakgrunden lir att en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar träder i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:7, LU 20, SFS 1987:667-668). Den nya lagen om ekonomiska föreningar innehåller vissa nya fusionsformer i förhmlande till 1951 års föreningslag. I promemorian (Ds Fi 1985: 15) Ny banklagstiftning- ikraftträdande m.m. - som har remissbchandlats (se prop. 1986/87:42 bilaga I)- lämnades förslag till nya skatteregler för fusioner mellan såväl banker som ekonomiska föreningar. I fråga 0111 bankfusionerna ledde förslaget till lagstiftning i våras (prop. 1986/87:42. SkU 40, SFS 1987:657-666) i anslutning till att den nya banklagstiftningen antogs. När nu också beslut om en ny föreningslag har fattats hör en ytterligare komplettering av fusionsskattereglcrna göras. 2 Inbetalningskvot vid avsättning till allmän investeringsfond Mitt förslag: Inbetalningskvoten höjs till ett belopp motsvarande hela avsättningen. Ändringen berör avsättningar som görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare. Skälen för mitt förslag: Ett system med investeringsfonder har funnits i 7
närmare 50 år. Väsentliga ändringar i reglerna gjordes år 1955. I samband med den översyn av investeringsfondssystemet som skedde i slutet av l 970-talet ersattes lagen ( l 955 :256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning av lagen (1979:609) om allmiin investeringsfond, AIL. De allmiinna investeringsfonderna är av frivillig karaktär. Fonderna kan användas av aktiebolag, ekonomiska föreningar. sparbanker och ömsesidiga skadeförsiikringsanstalter. En avsättning till allmän investeringsfond redovisas hos företaget som en bokslutsdisposition och minskar årets redovisade vinst. Fonden kan sedan utnyttjas för investeringar efter de riktlinjer som regeringen lägger fast i en frisläppsförordning. Regeringen har i dag fattat beslut om ett frisläpp för investeringar i de regionalpolitiska stödområdena och för miljöändamål. En avsättning till allmän investeringsfond är avdragsgill vid beräkning av såväl beskattningsbar inkomst som underlag för vinstdclningsskatt i den mån avsättningen inte överstiger hälften av årets vinst (före skatt och avsättningen). Vidare krävs en inbetalning till räntelöst konto i riksbanken. Det fanns flera skiil till 1984 års höjning av inbetalningskvoten från 50 till 75 %. Med tiden hade den sammantagna bolagsskattesatsen kommit att överstiga inbetalningskvoten och detta medförde att det även för företag som inte hade några aktuella investeringsprojekt kunde te sig mer förmånligt att göra avsättning till investeringsfond än att betala skatt. Vidare innebar höjningen av inbetalningskvoten att företagen vid investeringstillfället fick ut mer medel från riksbanken. Denna likviditetseffekt ökar typiskt sett företagens intresse att snabbt utnyttja ett rådande frisläpp. Det är flera faktorer som har betydelse för företagens beslut att avsiitta en del av vinsten till investeringsfond. Hit hör investeringsplaner, vinstläge, reserveringsreglerna i stort m.m. En annan sådan faktor är naturligtvis inbt:talningskvotens storlek. Någon hämmande effekt har emellertid inte kunnat spåras av höjningen till 75%. Insättningar på konto för investering i riksbanken och motsvarande avsättningar till allmän inwsteringsfond vid 19112-1987 års tax. (milj. kr.) Tax. tir 1982 1983 1984 1985 1986 1 1 187 Insiittning i riksbanken 1 2 125 2 627 4 636 10 581 9 248 11 304 Fondavsiittning 2 4 250 5 254 9172 15 123' 12 331 15 072 1 Avser in<ittningar under januari-juni. 2 A vsiittningarna har bcriiknats med ledning av vad som inbetalats på konto i riksbanken. -' Vid bniikningcn har en fördelning p[1 50 ~:r.-insiittningar resp. 75 ':'i. -insiittningar gjorts. Enligt min mening finns det anledning att åter ta upp frågan om inbetalningskvotcns storlek. Med en ytterligare höjning skulle en ännu bättre likviditetsdfekt kunna uppnås. En större del än hittills av utgifter för investeringar skulle kunna finansieras av rikshanksmedel. Jag anser därför att inbctalningskvnten bör höjas fri\n 75 till 100 %.
Den åtgärd som jag föreslår skall ses som en j ustcring av nuvarande regler. Jag är inte beredd att här gå in på frågan om investcringsfondernas framtid i svensk företagsbcskattning.- Den frågan diskuteras för närvarande i utredningen (1985:06) om reformerad förctagsbeskattning. Höjningen av inbctalningskvoten föranleder ändringar i bl. a. 3 AIL. I princip bör höjningen slå igenom redan vid 1988 års taxering. Vid denna taxering bör dock undantag göras för företag med räkenskapsår som avslutats före den 31december1987. Ett företag som exempelvis har bokslut per den 30 juni 1987 bör således medges avdrag om ett belopp motsvarande 75 % av avsättningbeloppet betalats in till riksbanken. I 8, 9 och 14 AIL finns bestämmelser om kopplingen mellan den utbetalning som görs från riksbanken och den del av fonden som skall tas i anspråk. Den höjda inbetalningskvoten föranleder följdändringar i dessa bestämmelser. 3 Inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar Mitt förslag: De siirskilda inkomstskattercglcrna vid fusioner skall få tillämpas också vid fusioner mellan ekonomiska föreningar enligt 1987 års lag om ekonomiska föreningar. Promemorleförslaget: Överensstämmer med mitt. Remisslnstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för mitt förslag: En fusion innebär att ett eller flera företag för över sina tillgångar och skulder till ett annat företag och i samband därmed upplöses utan likvidation. Oftast sker fusionen som absorption, dvs. ett företag går upp i ett annat företag. Vid kombination övertar ett nybildat företag tillg{mgarna och skulderna. 114 kap. 1och8 resp. 14 kap. 2 aktiebolagslagen (1975:1385). ABL, regleras de båda fusionsformerna absorption och kombination. Det helt dominerande antalet fusioner mellan aktiebolag sker i den formen att ett hehigt dotterbolag går upp i sitt moderbolag (14 bp. 8 ABL). Fusioner mellan ekonomiska föreningar har hittills kunnat ske bara i den formen att en förening gått upp i en annan förening enligt bestämmelserna i 96 lagen ( 1951 :308) om ekonomiska föreningar. Vissa typer av fusioner kan enligt särskilda regler genomföras utan att de deltagande företagen träffas av någon inkomstskatt och utan att deras skattemässiga situation förändras i övrigt. Bestämmelser om detta finns i 2 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. men också i lagen ( 1960:63) om förlustavdrag och i ett antal fondförfattningar. En förutsättning för att bestämmelserna skall vara tillämpliga är att inget av de deltagande företagen bedriver handel med fastigheter eller - med vissa undantag - penningrörelse. En närmare beskrivning av bestämmelserna finns i prop. 1986/87:42 s. 27 ff. Under våren har riksdagen fattat beslut om nya banklagar (SFS 1987:617-9
621) och en ny föreningslag (SFS 1987:667). Gemensamt för dessa lagar är att nya fusionsformer har tillskapats. Bl.a. skall banker resp. föreningar kunna fusioneras såväl genom absorption som kombination. En annan nyhet är att en hank eller en förening genom fusion skall kunna gå samman med ct.t helägt aktiebolag. Beslutet om nya fusionsregler för banker följdes upp med kompletteringar av skattereglerna. Till kategorin av fusioner som omfattas av 2 4 mom. SIL hör således nu fusioner mellan hankaktiebolag, mellan sparbanker och mellan föreningsbanker. Det har ingen betydelse om fusionen sker genom absorption eller kombination. I det tidigare lagstiftningsärendet framhöll jag att det inte var påkallat med någon allmän översyn av inkomstskattereglcrna vid fusion utan att det endast gällde att göra de kompletteringar som föranleddes av den nya banklagstiftningen. Vidare framhöll jag att en ytterligare komplettering borde göras när förslaget till ny föreningslag antagits av riksdagen. Enligt min mening bör - i konsekvens med vad som numera gäller fört.ex. föreningsbanker - fusioner mellan vanliga ekonomiska föreningar omfattas av bestämmelserna i 2 4 mom. SIL oavsett om fusionen sker på så sätt att en förening går upp i en annan förening eller så att en nybildad förening tar över två eller flera överlåtande föreningars tillgångar och skulder. Hänvisningen i 2 4 mom. SIL hör alltså gälla både 12 kap. 1 och 12 kap. 3 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Av den nya banklagstiftningen och den nya lagen om ekonomiska föreningar följer att ett helägt dotterakticholag kan fusioneras med ett moderföretag som är hankaktiebolag. sparbank eller föreningsbank re_sp. ekonomisk förening. I prop. 1986/87:42 ställde jag mig avvisande till att göra reglerna i 2 4 mom. SIL tillämpliga på fusion mellan en bank och dess dotterbolag. Motivet till detta var hl.a. att en fusion där moderföretaget är en sparbank eller en föreningshank (en typ av ekonomisk förening) innebär att tillgångar förs över från ett dubbelbcskattat subjekt till ett subjekt som beskattas enligt andra principer. Samma resonemang kan föras här och reglerna i 2 4 mom. SIL hör därför inte omfatta fusioner mellan en vanlig ekonomisk förening och dess helägda dotterbolag. För närvarande gäller enligt 10 lagen ( 1960:63) om förlustavdrag att den övertagande föreningen får utnyttja den överlåtande föreningens förluster endast om båda föreningarna är kooperativa i den mening som avses i 2 8 mom. SIL. Denna förutsättning bör gälla även fortsättningsvis. De nya bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt som den nya föreningslagcn, dvs. den 1 januari 1988. lo
4 Upprättade lagförslag I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, 2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag. Förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 5 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och heslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. 11
gotsb Stockholm 1987 13838