RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Vägledning 16 Brännbart material i utrymningsväg och brandfarlig vara i flerfamiljshus Skapad av Fastställd av Reviderad av ÅN CN - Skapat datum Fastställd datum Reviderad datum 2018-11-26 2019-01-24-1 (7) 1 Inledning Trapphus i bostadshus utgör huvudsaklig utrymningsväg för de boende, det är även angreppsväg för räddningstjänsten. Om utrymningsvägar/trapphus inreds eller används för förvaring av tidningar, kartonger, cyklar, barnvagnar etc. så kommer trapphuset snabbt att rökfyllas vid till exempel en anlagd brand samtidigt som räddningstjänstens insats försvåras. Ett rökfyllt trapphus utgör en allvarlig risk för de boende i huset. Anlagd brand är en företeelse som ökat i samhället. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare (lägenhetsinnehavare) är enligt, lag om skydd mot olyckor 2 kap 2, skyldiga att i skälig omfattning vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skador till följd av brand. Att inte förvara brännbart material i en utrymningsväg är ett skäligt krav. I Stockholm har problematiken kring förvaring av brännbart material i trapphus avgjorts rättsligt. År 2006 avgjorde kammarrätten en tvist mellan en bostadsrättsförening och räddningstjänsten. Tvisten gällde huruvida det ur brandskyddssynpunkt är tillåtet att förvara barnvagnar i trapphus eller inte. Kammarrätten dömde till räddningstjänstens fördel, det vill säga att det inte är tillåtet att förvara barnvagnar i trapphus. Räddningstjänsten Östra Skaraborg följer kammarrättens utslag. En annan typ av förvaring som kan ha stor påverkan, dels på brandförloppet men också för räddningstjänstens insats, är förvaring av brandfarlig vara. Det är därför viktigt att förvaringen sker enligt gällande regelverk. 1.1 Bakgrund och syfte Denna vägledning är tänkt att klargöra räddningstjänstens syn på förvaring av brännbart material i utrymningsvägar, som tillexempel trapphus, samt hantering av brandfarlig vara i flerfamiljshus. Genom att tolka lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd samt informationsblad från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har räddningstjänsten beslutat att ovan nämnda hantering inom Räddningstjänsten Östra Skaraborgs geografiska område, ska följa denna vägledning. 1.2 Avgränsningar Vägledningen behandlar i första hand räddningstjänstens syn på löst material i trapphus. BBR (Boverkets byggregler) reglerar inte löst material. Vägledningen redogör inte i detalj för byggreglernas krav gällande utrymningsvägar. 2 Utrymningsväg 2.1 Trapphus Ett trapphus utgör en utrymningsväg. För utrymningsvägar ställs det mycket höga krav på vilka material som får användas när dessa byggs. Det handlar om ytskikt på väggar, golv och tak. För att man ska hinna utrymma på ett säkert sätt ska ytskikt i utrymningsvägar försvåra för en brand Post- och besöksadress Telefon växel E-post Direkttelefon Räddningstjänsten Östra Skaraborg Majorsgatan 1 541 41 Skövde 0500-42 40 00 Fax 0500-42 40 40 raddningstjansten@rtos.se Internet www.rtos.se [Handl.Ansvarig.Tel] Handläggarens E-post -
2 (7) att få fäste, inte ge upphov till snabb brandspridning, inte utveckla stora rökmängder samt inte riskera att falla ner och på så sätt ge upphov till skador på utrymmande personer. För att förhindra att en brand och brandrök sprids från intilliggande lokaler till en utrymningsväg ska dessa utformas som egna brandceller. Dörrar som ansluter mot en utrymningsväg ska vara avskiljande mot brand så att brandcellsgränsen upprätthålls. Det gäller exempelvis dörrar från lägenheter, källare och vindar som leder till utrymningsvägen. Kraven vid byggnation av utrymningsväg, exempelvis trapphus, som syftar till att utrymning ska kunna ske säkert tappar sin funktion om trapphuset börjar användas som förvaringsplats eftersom brännbart material då tillförs utrymningsvägen. 2.1.1 Ställ inget brännbart i trapphuset En brand som fått fäste kan utvecklas mycket snabbt och med stor värme- och rökutveckling som följd. Även en mindre brand kan fylla ett trapphus med tjock, giftig rök på bara några minuter. Den giftiga röken gör trapphuset obrukbart som utrymningsväg och de boende tvingas då använda fönster och balkonger (i vissa fall med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning). Det är viktigt att hålla trapphus fria från sådant som är brännbart eller hindrar framkomligheten. Brännbart material i form av barnvagnar, tidningar och byggmaterial får därför inte förvaras i trapphus, oavsett hur det placeras. Om det inte går hitta andra förvaringsalternativ kan sådant som innehåller väldigt lite brännbart material förvaras i trapphuset. Exempel på sådant är rullatorer, barnvagnschassier och postboxar, samtliga av obrännbart material. Förutsättningen för detta är att det inte försvårar en utrymning för de boende eller en insats för räddningstjänsten. Trapphuset är också räddningstjänstens väg in för att undsätta de boende vid brand. Även ambulanspersonal med bår måste kunna komma fram snabbt. En minsta bredd som ska upprätthållas och som förvaring inte får inkräkta på är 0,90 meter (ledstänger får inkräkta med högst 0,10 meter per sida). Observera att fastighetsägare ibland har egna regler kring förvaringen, exempelvis för att underlätta städning. Vid tveksamma fall är det räddningstjänsten som bedömer vad som är acceptabelt. 2.1.2 Barnvagn Att barnvagnar förvaras i trapphus är tyvärr ganska vanligt. En barnvagn innehåller väldigt mycket brännbart material och röken som avges vid en brand är fullt tillräcklig för att fylla ett trapphus. Att förvara barnvagnar i trapphus är inte tillåtet av två anledningar: 1. Brännbart material tillförs i trapphuset. 2. Utrymningen och räddningstjänstens insats försvåras genom att föremål blockerar trapphuset. Brandförlopp i barnvagn Brandstart Efter 1 minut Efter 5 minuter
3 (7) 2.1.3 El-/rullstol i trapphus Med hänsyn till att en el-/rullstol utgör ett viktigt stöd för personer med rörelsehinder behöver den ha hög tillgänglighet. Uppställningen i ett trapphus bör dock föregås av en bedömning av andra möjliga alternativ såsom i egen lägenhet, källar-, vinds- eller gårdsutrymme inklusive förekommande förvaringsanordningar utomhus. Dessa alternativ ska ses som förstahands val framför trapphus. Om trapphuset måste användas som uppställningsplats behöver placeringen anordnas med tillfredsställande säkerhet. El-/rullstolen får inte påverka fria bredden i utrymningsvägen och ska i sådana fall vara av svårantändligt material. En elrullstol som laddas utgör en förhöjd brandrisk, batteriet får därför inte laddas i trapphuset. Statistik och erfarenhet visar att laddning av batterier kan leda till överhettning och utveckling av brand. Vid laddning av vätskefyllda batterier behöver utrymmet där rullstolen laddas ha tillräcklig ventilation, så att brännbar gas (vätgas) kan ventileras bort. Även tillverkaren av elrullstolen kan ha anvisningar för laddning av elrullstolen och krav på utrymmet där laddning sker. 2.1.4 Röklucka Vissa trapphus, hisschakt och källare är utrustade med rökluckor (brandgasventilation). Rökluckan är en viktig del i en byggnads brandskydd. Vid de flesta bränder är det röken som orsakar störst skada. Syftet med rökluckor är att möjliggöra för räddningstjänsten att ventilera ut brandgaser ur ett utrymme. Därigenom underlättas invändiga räddningsinsatser och spridning av brandgaser i byggnaden begränsas. Genom att öppna rökluckan i ett trapphus ventileras farliga brandgaser effektivt ut, räddningstjänstens insats underlättas därigenom och den brandutsatta lägenheten nås snabbare. Evakuering av de boende i lägenheterna som ansluter till trapphuset underlättas också. Rökluckor räddar både människoliv och materiella värden. Vid en brand öppnas rökluckan manuellt eller automatiskt. Manuell öppning sker av räddningstjänsten. Automatisk öppning kan ske via brandlarm eller smältsäkring som normalt utlöser kring 72 o C. Ägare eller innehavare av en fastighet ansvarar för att rökluckor hålls i funktionsdugligt skick. För detta krävs underhåll och kontroll. Säkerställd funktion är en del av ett skäligt brandskydd vilket är ett krav för att uppfylla kraven i lag om skydd mot olyckor. Kontroll ska genomföras en gång per år i enlighet med SS 883007:2015. Kontrollen ska ske enligt SVEBRA SV-RI-2009-1. Förutom den årliga kontrollen är det också viktigt att man har rutiner för snöröjning av rökluckor under vintermånaderna. 2.1.5 Trapphusanslag om brandskydd MSB har ett trapphusanslag med tips på hur man bäst skyddar sitt trapphus från brand. Det går att beställa det tryckta trapphusanslaget kostnadsfritt. Du kan också skriva ut anslaget och sätta upp det i ditt trapphus (se sista sidan). 2.2 Loftgång Om en loftgång behöver beträdas för att de boende ska kunna nå säker plats (exempelvis gata i det fria eller en plats i det fria varifrån en gata kan nås) så utgör den utrymningsväg. Dock kan vissa lättnader beträffande förvaring accepteras 1. För öppna loftgångar kan förvaring av brännbart material accepteras förutsatt att minsta bredd som ska upprätthållas och som förvaring inte får inkräkta på är 0,90 meter (ledstänger får inkräkta med högst 0,10 meter per sida). 1 Undantaget gäller brännbart material i öppna loftgångar. Anledningen är att ansamlingen av brandgaser i öppna loftgångar blir liten eftersom brandgaserna snabbt ventileras bort och ut i det fria.
4 (7) För inglasade loftgångar gäller att material som förvaras i loftgången ska utgöras av icke brännbart material samt att minsta bredd som ska upprätthållas och som förvaring inte får inkräkta på är 0,90 meter (ledstänger får inkräkta med högst 0,10 meter per sida). 3 Förvaring av brandfarlig vara i flerfamiljshus Grundregeln är att det i hemmet endast får förvaras brandfarliga varor för det egna hushållets behov, alltså endast det man verkligen behöver. Förvaring för ett eget företag får inte ske i hemmet. Hemma får för eget hushålls behov förvaras 2 : 100 liter brandfarlig vätska (drivmedel i fordon samt dess reservdunk räknas inte) 100 liter brandfarliga eller extremt brandfarliga aerosoler (sprayburkar) 60 liter gasol 10 liter annan brandfarlig gas Är hushållsbehovet större än så måste tillstånd sökas hos kommunen. Förvara de brandfarliga varorna på en säker plats. Under arbete sätt på lock eller dylikt innan du ställer ifrån dig förpackningen. Se till att det inte finns något som kan förorsaka antändning i närheten, som till exempel heta ytor, eld, glöd eller elektriska och mekaniska gnistor. Låt inte barn använda brandfarliga varor utan övervakning. 3.1 Brandfarlig vätska För brandfarlig vätska anses varor för det egna hushållets behov normalt innebära en (1) behållare per vätska som hushållet har behov av. Brandfarliga vätskor bör alltid förvaras i sin originalförpackning med originaletiketten kvar. Vätska som köps i löst mått, till exempel bensin, ska förvaras i behållare som är avsedd för produkten, till exempel godkänd reservdunk 3. Vind Bild: SÄI-INFO 1996:3 Varje lägenhet Brandfarlig vätska i behållare av högst 10 liter storlek. På balkong får behållarstorleken högst uppgå till 25 liter. Inglasade balkonger räknas som inomhus, (behållare av högst 10 liter storlek). Hobbylokal Max 25 liter brandfarlig vätska, under förutsättning att lokalen är avskild i lägst brandteknisk klass EI30. Garage beläget i flerbostadshusets bottenplan Endast fordon med tank och reservdunk. Källarförråd Fristående garage Fordon med tank och reservdunk. Lös behållare får förvaras under förutsättning att den är oåtkomlig för obehöriga. 2 MSBFS 2013:3, 2 kap. 4 3 Behållarna ska vara märkta enligt EU:s gemensamma regler.
5 (7) 3.2 Brandfarlig gas För brandfarlig gas anses varor för det egna hushållets behov normalt innebära en (1) behållare för drift och en i reserv. Hanteringen regleras av SÄIFS 4 1998:4, 4.3.3. Behållarvolym räknas i liter. Mängden gas i flaskan räknas som den mängd flaskan skulle ha rymt om den varit fylld med vätska och inte den komprimerade gasens innehåll. Vind Bild: SÄI-INFO 1996: Varje lägenhet Sprayburkar och gasolbehållare av högst 5 liters storlek (se behållarvolym nedan). På balkong får maximalt 30 liter gasol förvaras, behållarstorleken får högst uppgå till 26 liter (P11, PA11, H11) (se behållarvolym nedan). Balkongen är lämpligaste förvaringsplatsen i ett flerbostadshus. Det betyder inte att det är lämpligt eller tillåtet att grilla på balkongen. Det är upp till bostadsrättsföreningen eller hyresvärden att besluta om grillning ska vara tillåtet på balkong 5. Inglasade balkonger räknas som inomhus, (behållare av högst 5 liter storlek). Hobbylokal I flerbostadshusets hobbylokal får maximalt 5 liter acetylen samt 30 liter gasol förvaras under förutsättning att lokalen avkiljts i brandteknisk klass EI30. Acetylen och gasol får som mest fördelas på 2 flaskor vardera (totalt 4 flaskor som mest). Garage beläget i flerbostadshusets bottenplan Källarförråd Fristående garage 3.2.1 Behållarvolym Engångsbehållare 2000 2006 2012 Mängd (l) Upp till ca 1,2 0,8 3 4,8 PC5 PK6 / CS6 PA6 P6 Mängd (l) 12,2 14 14,8 14,3 13,7 4 SÄIFS - Sprängämnesinspektionens föreskrifter 5 Endast gasol eller el-grill är tillåtet på balkong
6 (7) PC10/PK10/CS10 P11 PA11 H11 Mängd (l) 23,8 26,2 26,2 26,2 3.3 Mopeder/motorcyklar i cykelförråd i byggnaden Om mopeder eller motorcyklar ska förvaras i ett cykelförråd, som är integrerat i en byggnad ska förrådet vara brandtekniskt avskilt från bostadslägenheter och trapphus 6. Om brand i cykelförrådet kan påverka utrymningen från t.ex. tvättstuga, hobbylokal, gemensamhetslokaler etc. ska cykelförrådet vara brandtekniskt avskilt. Det betyder att väggar, tak, golv och dörrar ska ha en avskiljande och isolerande förmåga mot brand. Dörren ska förses med dörrstängare. Avskiljande konstruktion i byggnader i byggnadsklass 7 Br1 ska utformas i lägst brandtekniska klass EI 60 8. Avskiljande konstruktion i byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 ska utformas i lägst brandteknisk klass EI 30. Räddningstjänstens rekommendation 9 är att maximalt 1 moped/motorcykel per 2 m 2 får förvaras i ett cykelförråd som är integrerat i en byggnad. Oavsett räddningstjänstens rekommendation kan en bostadsrättsförening besluta att mopeder/motorcyklar inte får förvaras i föreningens cykelförråd och då gäller föreningens beslut. 6 Förrådet klassas som garage och brandcellsindelning enligt BBR 5:53 ska följas. 7 Vid osäkerhet om vilken byggnadsklass aktuell byggnad tillhör kontakta räddningstjänsten. 8 Vid brandbelastning 800MJ/m 2 (BBR 5:531) 9 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor reglerar inte fordon och dess bränsletank. Boverkets byggregler reglerar inte löst material. Räddningstjänsten har därför använt nedanstående resonemang: Generellt dimensioneras byggnader för en maximal brandbelastning om 800MJ/m 2. Brandbelastning överstigande 800MJ/m 2 kräver tillexempel högre klass på den brandtekniska avskiljningen. Om man använder värden från BBRBE (Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning) och räknar ihop motorcykelns eller mopedens brännbara delar så som bränsle, däck, sadel och olja kommer man inte att nå upp till en brandbelastning som överstiger 800MJ/m 2. En motorcykel tar upp ca 2 m 2 och på den ytan får brandbelastningen följaktligen uppgå till 1600 MJ. Det som begränsar förvaringen av antal motorcyklar och mopeder i ett cykelförråd blir därför förrådets golv area förutsatt att det uppfyller ovan nämnda krav på avskiljning. I praktiken tar en moped och motorcykel upp ca 2 m 2 vilket också blir resultatet av räddningstjänsten rekommendation av antal mopeder eller motorcyklar som får förvaras i ett cykelförråd.