Yttre Miljö 2011 Miljörapport Masugnsbyn
Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-02-15 Vår beteckning: 1 (1) 12-743 Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0)980 728 09 E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Lars-Eric Aaro Kiruna kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten Masugnsbyns Bysamfällighet/Östen Tegebro Arkivet Malmberget Lars-Erik Aaro Anders Kitok Leif Boström Lotta Fogde Anders Furbeck Grete Solvang Katararina Holmgren Per-Erik Lindvall Monica Quinteiro Anders Lundkvist Viveca Nordanfjäll Roslin Niddi Ögren Rune Skarpsvärd Johan Jonassson Malin Fors Peter Söderman Peter Popper Tage Sennland Jonas Woxberg Miljörapport 2011 LKAB Masugnsbyn Inledning Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel.
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: LKAB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 25840023-x Anlaggningsnamn: Masugnsbyn 2:3 Postnummer: Ort: Masugnsbyn Besöksadress för anl.: Masugnsbyn 2:3 Fastighetsbeteckningar: Masungsbyn 2:3 (Masungsbyn 2:3) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Berg, naturgrus, torv mm (10.20) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: Koordinater: 7498719 x 800967 Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad:2012-03-29 13:46:46 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2011 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: 0980-728 09 Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: kontoret Postnummer: 980 20 Postort: SVAPPAVAARA JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: 0771 760 000 Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: 971 28 Postort: Luleå Inlämnad:2012-03-29 13:46:46 Version:1 2 / 2
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Masugnsbyn Anläggningsnummer 25 84 00 23 Rapporteringsår 2011 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. LKAB använder dolomit som tillsatsmedel i den så kallade direktreduktions-pelletsen vid malmförädlingen i Kiruna. Dolomiten bryts ur en dolomittäkt som ligger i den sydöstra delen av Masugnsbyn, ca 100 km sydväst om Kiruna C i Kiruna kommun. Driften av dolomittäkten i Masugnsbyn hanteras av LKABs dotterbolag LKAB Berg och Betong (tidigare KGS). Inom täkten bedrivs losshållning av berg genom dagbrottsbrytning, dvs borrning och sprängning. Dolomiten lastas sedan på lastbilar och transporteras till LKAB Berg och Betongs industriområde inom LKABs industriområde i Kiruna. I dolomittäkten samlas tillrinnande grund-, yt- och nederbördsvatten upp i en pumpgrop varifrån det pumpas till en sedimentationsbassäng. Detta sker främst under vår- och sommarmånaderna. Det klarnade vattnet leds via en oljeavskiljare till recipienten Rautajoki varifrån det via Vuostojoki samt Tärendö älv leds vidare till Kalixälven. Miljöpåverkan från verksamheten i dolomittäkten består i huvudsak av vibrationer vid sprängning samt buller från lastning och transporter. Transporterna bidrar även till utsläpp till luft samt i mindre omfattning även till damning. Den damning som uppstår vid sprängning och lastning begränsas till det direkta närområdet och är av ringa omfattning. Påverkan på vatten till följd av bortledande av grund- och ytvatten från täkten förekommer i viss mån. Täktens utvidgning orsakar förändringar i landskapsbilden.
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2006-05-23 Miljödomstolen MD M 1757-05 Tillstånd enligt 9 kap MB att fortsätta och utvidga dolomittäkt inom fastigheterna Kalkstensbrottet 1:1, Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn 2:8 samt inom samfälligheten Masugnsbyn S:8 i Kiruna kommun. Tillståndet gäller till en produktion av totalt 2 900 000 ton dolomit t.o.m. den 31 december 2023 i enlighet med ansökan, tillhörande täktplan samt miljökonsekvensbeskrivning och under de villkor som anges i beslutet. Tillstånd enligt 11 kap MB att inom fastigheterna Masugnsbyn 2:3 och Kalkstensbrottet 1:1 samt samfälligheten Masugnsbyn S:8 bortleda inläckande grundvatten och tillrinnande yt- och nederbördsvatten i dagbrottet till nuvarande alternativt nyanlagd sedimentationsbassäng och genom bräddning överföra vattnet i ledning till recipienten Rautajoki samt att utföra därmed förbundna arbetsmoment och installationer av erforderliga anläggningar. Tillståndet omfattar bortledande av grund-, yt- och nederbördsvatten från dagbrottet till en mängd av högst 19 l/s räknat som riktvärde och årsmedelflöde. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga anmälningsärenden beslutade under året.
4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2007 Miljökontoret, Kiruna kommun Dnr: 2007-11-05 Anmälan om utvidgning av upplagsområdet vid dolomitbrottet i Masugnsbyn. Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från miljö- och byggnämndens sida. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Täktverksamhet: Miljönämnden Kiruna kommun Vattenverksamhet: Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning LKAB får producera totalt 2 900 000 ton dolomit t o m den 31 december 2023. Kommentar Produktionsvillkoret innehålls. 162 742 ton (2010:104 440, 2009:138 600, 2008: 187 040, 2007:198 707, 2006: 49 040). Mängd kvar att bryta 2 059 431 ton) 250 000 Produktion i ton Masugnsbyn 2007-2011 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1 Produktion dolomit i ton Masugnsbyn mellan åren 2007-2011.
7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av vad som nedan anges, Villkoret innehålls. skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan och miljökonsekvens-beskrivningen samt vad sökanden i övrigt uppgivit i målet. 2. Verksamhetsområdet och brytningsområdet Villkoret innehålls. skall i varje hörn och brytpunkt markeras med förankrade gränspålar vilka ska vara färgmarkerade i toppen. Gränsmarkeringarna ska vara kvar tills täkten är efterbehandlad och efterbehandlingen godkänts av tillsynsmyndigheten. 3. Inom verksamhetsområdet skall täkten Villkoret innehålls. Successiva efterbehandlas efter hand som arbetet efterbehandlingsarbeten bedrivs parallellt med fortskrider. Material för efterbehandling får uttagen. Detaljer gällande efterbehandlingen endast uppläggas inom verksamhetsområdet. diskuteras i samband med i huvudsak årliga besiktningar i form av tillsynsbesök som LKAB 4. Inom verksamhetsområdet får avfall eller annat som kan betraktas som skrot inte förekomma. Detta villkor gäller inte verksamhet som erhållit särskilt tillstånd eller anmälts enligt miljöbalken för sådan hantering. 5. Buller från verksamheten får, som riktvärde*, vid bostadshus inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer. 50 db(a) vardagar utom lördagar kl. 07.00-18.00, 45 db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl 07.00-18 00, 45 db(a) alla kvällar kl. 18.00-22.00, 40 db(a) alla nätter kl. 22 00-07 00 Nattetid (kl. 22.00-07 00) får verksamheten inte förorsaka högre maximal ljudnivå vid bostäder än 55 db(a). Bolaget får tillfälligt överskrida riktvärdena för buller i detta villkor under den tid då sprängning är tillåten enligt villkor 6. 6. Sprängning får endast ske vardagar, måndag till fredag, mellan kl. 07.00 och 16.00. Bolaget ska informera de närmast boende och anslå information i god tid inför varje enskilt sprängtillfälle. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten. kallar till. Villkoret innehålls. Icke farligt avfall transporteras till kommunens avfallsstation i Masugnsbyn eller till LKAB Svappavaara. Farligt avfall transporteras till LKAB Svappavaara. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls.
7. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förebygga och avhjälpa problem med damning från verksamheten. 8. Inträngande grund- och ytvatten från täkten får endast avledas via sedimentationsbassäng försedd med oljeavskiljare innan det leds vidare ut i naturen. Vattnet skall härutöver behandlas så att det inte förorenar grund- och ytvatten i omgivningen. 9. Petroleumprodukter och andra för vattnet skadliga ämnen skall hanteras och förvaras skyddade för nederbörd och på en yta som är av sådan beskaffenhet att läckage och spill inte når grund- och ytvatten. Maskin som drivs med flytande bränsle och som ställs upp under längre tid skall förses med spillplåtar vid tappställena. Vid akuta utsläpp skall förorenade massor omedelbart tas om hand samt räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten kontaktas. Utrustning för sanering av spill ska finnas på plats då verksamhet bedrivs. 10. Under tillståndsperioden skall de delar av täkten vara instängslad där risk för fallolyckor finns för människor och vilt. Stängslet skall förses med varningsskyltar. Vid de tillfällen sprängning sker skall erforderliga åtgärder vidtas för att människor inte skall komma till skada. 11. Vibrationer vid bostäder till följd av sprängningar får vid enskild mätning inte överstiga riktvärdet 4 mm/s, uttryckt som högsta hastighet i vertikalled i sockel. 12. Den slutliga efterbehandlingen skall utföras i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. För efterbehandlingen får endast användas block, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Avfall far inte användas. 13. Efter slutförd efterbehandling skall lämpliga delar av täktområdet beskogas. 14. Efterbehandlingen skall slutföras inom tillståndstiden. Anmälan om slutbesiktning ska göras till tillsynsmyndigheten. Villkoret innehålls. Mätningar av nedfallande stoft har utförts vid fyra tillfällen under perioden juni till september. Snöprovtagning har utförts vid ett tillfälle under mars månad. Om störningar med avseende på diffus damning uppträder vidtas dammbekämpande åtgärder t ex i form av vattenbegjutning. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Viltstängsel är uppsatt runt hela gruvan under våren 2010. Villkoret innehålls. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling kommer att ske i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och i samråd med tillsynsmyndigheten. Anmälan om slutbesiktning kommer att göras till tillsynsmyndigheten.
15. LKAB skall innan tillståndet tas i anspråk ställa ekonomisk säkerhet avsedd för kostnader för efterbehandlingsåtgärder med 1 000 000 kronor i form av pant, borgen eller bankgaranti. Säkerheten skall förvaras av Länsstyrelsen. 16. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten. Aktuell Ej aktuell X X X X X
9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Utsläpp till luft Transporterna i och vid täkten bidrar till utsläpp av kolmonoxid, koldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM), tungmetaller (Pb), lättflyktiga organiska ämnen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Även marknära ozon bildas sekundärt utifrån kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. För kolmonoxid, kvävedioxid, partiklar, tungmetaller och lättflyktiga organiska ämnen finns miljökvalitetsnormer men LKAB bedömer att det inte finnas någon risk att dessa har, eller kommer att överträdas, till följd av utsläppen från transporterna. Under 2011 har 4173 lastbilstransporter skett från Masugnsbyn till Kiruna. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning, SS-EN 02 84 19) Nedfallande stoft mäts på 4 platser i Masugnsbyn. LKAB har ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2, 30 dygn. Resultaten av mätningarna 2011 visar att mängden nedfallande stoft vid de olika mätpunkterna under barmarkstid varierar mellan 28g/100m 2, 30 dygn upp till 84g/100m 2, 30 dygn. LKABs målsättningsvärde innehölls således vid 100 % av mätningarna. Snöprovet som togs i mars varierade mellan 5g/100m 2, 30 dygn upp till 104g/100m 2, 30 dygn. På grund av de låga värdena valde LKAB att avsluta mätning med NILU- burk under hösten 2011. Snöprovtagningen fortgår. 35 30 Nedfallande stoft g/100m 2, 30 dygn Mbyn 2007-2011 g/100m 2 /30d 25 20 15 10 5 SNE22 SNE23 SNE24 SNE25 0 2007 2008 2009 2010 2011 medel per år juni-september Figur 1 Nedfallande stoft i Masugnsbyn i g/100m2, 30 dygn år 2007-2011
Vibrationer (mätningar enligt SS 460 48 66) För att följa upp de vibrationer som uppstår i samband med skjutning i dagbrottet, utför LKAB i samarbete med extern konsult mätningar av vibrationer i fem mätpunkter i Masugnsbyn. Mätpunkterna är belägna vid tre olika privata fastigheter och utöver det finns en mätpunkt vid Hembygdsgården samt en vid skolan i Masugnsbyn. Vibrationsmätningarna för 2011 utfördes i november. Resultaten av mätningarna visar att uppmätta vibrationer vid de olika mätpunkterna varierar mellan 0,20 mm/s upp till 2,10. Maxvärdet uppmättes vid Hembygdsgården. Gällande villkor har därmed innehållits. 4 Vibrationer 2007-2011 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 0 SVI05 SVI04 SVI03 SVI02 SVI01 Figur 2 Uppmätta vibrationer i Masugnsbyn år 2007-2011 Buller (mätningar baserade på SNV 6/1984 och SNV RR 1978:5) Bullermätningar har utförts under dagtid i två mätpunkter i Masugnsbyn vid ett mättillfälle under 2011. Bullervillkoret har innehållits vid båda mätpunkterna. Högsta uppmätta värde var Leq 49,1 db(a) vid SBU 04. Vatten För att följa upp den eventuella påverkan verksamheten i täkten har på omgivningen, med avseende på hydrologi och hydrogeologi utförs kontroller av utpumpad vattenmängd från täkten och kontroller av grundvattennivåer i privata brunnar samt i LKABs observationsrör. Flödesmätning av det vatten som pumpas upp från täkten till Rautajoki har utförts under 2011. Årmedelflödetlödet uppgick till 18 l/s. Årsmedelflödet i Rautajoki uppgick 2011 till ca 525 l/s. Årsmedelflödet för 2010 uppgick till ca 430 l/s. Kontroller av grundvattennivåer sker 1 gång/år i mätpunkter i dolomittäktens närområde men även i ett flertal privata brunnar i byn. Grundvattennivåerna uppmäts med en ljuslodmätare. Resultaten från 2011 års mätningar visar inte på någon större förändring i grundvattennivåerna jämfört med tidigare år. Vattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i fyra mätpunkter av utpumpat vatten från täkten samt uppströms och nedströms utsläppspunkten i recipienten Rautajoki. Provtagning sker i regel 3 gånger/år. Resultatet från mätningarna visar i huvudsak endast på marginella skillnader i vattenkvalitet uppströms respektive nedströms utsläppspunkten.
Element Enhet SVA06 Uppströms SVA08 Utsläppspunkt SVA07 Nedströms ph 7,07 8,07 7,17 Alkalinitet mmol/l 0,16 3,03 0,25 Susp ämnen mg/l <4 <4 <4 P_tot mg/l 0,01 <0,05,0,01 N_tot mg/l 0,26 5,93 0,41 As µg/l 0,09 0,21 0,08 Ca mg/l 4,15 50 5,5 Cd µg/l 0,003 0,01 0,003 Co µg/l 0,04 0,12 0,05 Cr µg/l 0,19 0,05 0,19 Cu µg/l 0,21 0,67 0,53 Mg µg/l 0,94 19,6 1,55 Mo µg/l 0,76 7,15 0,9 Ni µg/l 0,2 0,41 0,26 Pb µg/l 0,04 <0,01 0,03 Zn µg/l 2,03 1,51 2,06 Kalcium- och magnesiumhalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att dolomit löses upp och bildar kalcium-, magnesium och buffrande vätekarbonatjoner i täktvattnet. Som en följd av detta ökar även ph och alkalinitet något nedströms täkten. Buffertkapaciteten är mycket god. Även kvävehalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att kväveföreningar från sprängämnesrester löses upp och frigörs till vattnet. Metallhalterna kan karaktäriseras som låga till mycket låga både uppströms samt nedströms utsläppspunkten. Sammantaget är vattnet i Rautajoki av god kvalitet såväl uppströms som nedströms täkten. Råvaruförbrukning Under 2011 har 57 240 kg emulsionssprängmedel (Kimolux) använts för brytning i Masugnsbyn. Totalt har 1 146 boostrar använts för upptändning av sprängmedlet, vilket motsvarar 1 146 kg dynamit. Dieselförbrukningen uppgick till 82 962 liter Restprodukter Dolomit av otjänlig kvalitet förekommer i liten utsträckning inom Masugnsbyns dolomittäkt och transporteras i förekommande fall till upplag strax söder om täkten. Det materialet ingår i den ansökta volymen och omfattas av täkttillståndet. Sekunda material kan bl a säljas för betongtillverkning, tillverkning av fasadelement samt för användning som kalkprodukt i svavelreningsanläggningar, vilket AB KGS ombesörjer för. Under 2011 har inget sekunda material transporterats till upplag. Avfall Icke farligt avfall och farligt avfall transporteras till LKAB Svappavaara. Avfallshämtning sköts på entreprenad av Stena. För mer information se Miljörapport för Svappavaara.
10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 10. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. En ny flödesmätare installerades under 2010 men på grund av anläggandet och idrifttagande av den nya sedimentationsbassängen gick det inte att mäta flödet under det året. Flödesmätaren har fungerat bra under 2011. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm har utförts under 2011. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2011 användes totalt 3,6 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme (0,37TWh). Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.
13. Ersättning av kemiska produkter mm 4 13. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under 2011. LKABs kemikalieansvarige löpande gått ut med informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att öka förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras lättåtkomligt där produkten används. Under 2011 har arbetet pågått med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollamsvar. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom LKABs industriområden, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en hög nivå. Insatser under 2011 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen.
15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har vägar inom industriområdet vattnats och saltats vid behov. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO2 -utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 visat att en koldioxid reduktion med 60-70 % är möjlig. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen har LKAB påbörjat arbetet med att se över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft och snö SNE25 SNE24 SNE23 SNE22 Figur 3 Nedfallande stoft mättes 2011 i 4 mätpunkter i och omkring Masugnsbyn. Provtagning av snö sker i samma punkter. SNE22 Logen SNE23 Keinströms SNE24 Olofssons SNE25 Referens
Vibrationer Figur 4 Mätning av vibrationer sker i tre mätpunkter i Masugnsbyn SVI01 Hembygdsgården SVI02 Masugnsbyn 2:10 SVI04 Masugnsbyn 2:6
Buller SBU04 Första bebyggelsen infart till dagbrott SBU05 Gamla bensinmacken Recipientkontroll SVA06 SVA08 SVA07 Figur 6 Recipientkontroll utförs i 3 provtagningspunkter i Masugnsbyn. SVA06 Uppströms täkt SVA07 Nedströms täkt SVA08 Utsläppspunkt
Grundvatten SVA47 SVA46 SVA45 SVA48 SVA44 SVA44 Rör 9804 SVA45 Brunn nr 5 SVA46 Brunn nr 7 SVA47 Brunn nr 19 SVA48 Brunn nr 20
Miljörapport Täktrapport För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2011 version: 1 Ref Mängduppgift Råmaterial Värde Enhet Metod Mätpu nkt Period Kommentar Sekret ess Sekretesskommentar Under produktionsåret 2011 har 162 742 ton dolomit brutits vid täkten. Totalt under 0 Mängd utbruten i år Berg 16274 2 t/år M 12 2006-2011 har 840 569 ton brutits (2006: Nej 49 040 ton, 2007: 198 707 ton, 2008: 187 040 ton 2009: 138 600 ton, 2010:104 440 ton) 1 Mängd kvar enltillst Berg 20594 31 t M 12 2 059 431ton återstår av tillståndsgiven volym. Nej 2 Annat Berg 3 Totalt lev mängd Berg Version: 1 16274 2 16274 2 t/år M 12 Nej t/år M 12 Nej
De poster som är markerade med sekretess har 0 i värdefältet. Angivna värden kan hämtas av tillsynsmyndigheten via inloggning i SMP.