SLÄKTMÖTE 28-29 augusti 2004 Axel Oxenstierna dog den 28 augusti 1654, dvs för 350 år sedan. Vi firar hans minne med en minnesgudstjänst i Jäders kyrka, besök på Tidö slott, en föreläsning av Gunnar Wetterberg, m.m. Lördag 28 augusti Fiholm och Jäder 13.00 Samling Jäders kyrka. Guidad tur. 15.00 Fiholm, rundtur och samkväm med vårt värdpar Göran & Charlott Mörner. 19.00 Jäders kyrka. Minnesandakt i 1600-talsstil av biskopen Jonas Jonsson Musik av ArcMusica och Eskilstuna Pijpare Minnestal om Axel Oxenstierna Delar av Postmuséets utställning om Axel Oxenstierna visas Middag och övernattning på Sundbyholms slott. Söndag 29 augusti Tidö 10.00 Tidö, guidad tur även i stängda delar 12.30 Lunch på Tidö 13.30 Föredrag av Gunnar Wetterberg
JÄDERS KYRKA En romansk stenkyrka byggdes cirka 1100. Kyrkan var en av de minsta i Sörmland (25 m 2 ), vilket avspeglar socknens obetydlighet. I takt med landhöjningen skapades allt större arealer utmärkt åkerjord genom att Kafjärden torrlades, och Jäders socken blev efterhand en av de större socknarna i Österrekarne. Under slutet av 1400-talet byggdes därför en ny och mycket större kyrka (nästan 300 m 2 ), antagligen på iniativ av biskopen i Strängnäs Kort Rogge (biskopsbordet ägde minst ett dussin gårdar i socknen). Oxenstierna blev bofasta på Fiholm under 1500-talet och Jäder blev gravkyrka för bl.a. Axels far Gustaf Gabrielsson. Under Axel Oxenstiernas tid erhöll kyrkan ny tornspira, östkor, vapenhus och sakristia. Ny inredning och rika inventarier förändrade kyrkans interiör. Gravkoret började byggas 1642. Fiholmsgraven byggdes 1676 i källaren under sakristian. Byggnationerna leddes av Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Vallée. Kyrkans omdaning skedde med den holländska renässansen som förebild med grundelementen grå sandstensornament mot rött tegel. Följande kyrkor förlängdes med ett högkor med valmat tak och takryttare och underliggande gravvalv under denna tid av Oxenstiernor : Esterna 1635 Gabriel Bengtsson Jäder 1642-43 Axel Gustafsson Tyresö 1638-40 Gabriel Gustafsson Österåker 1647-49 Brita Kurck, änka efter Gabriel Gabrielsson Vapenhusportal på södra sidan med inskriftstavla i portalens överparti: THETTA TEMPLETT GUDI TILL ÄHRA OCH HANS FÖRSAMLING TILL UPBYGELSE HAFUER THEN HÖGWELBORNE HERRE HER AXEL OXENSTIERNA GREFFVE TILL SÖDERMÖRE FRIHERRE TILL KIMITO HERRE TILL FIHOLM OCH TIJDÖ RIDDARE SWERIGES RIKES RÅDH OCH CANTZLER LÅTHETT DELS FÖRNIA DELS AFF GRUNDEN UPBYGGIA OCH BEPRYDA OCH PÅ SYDSTONE ALLT FULBORDAT ANNO CHRISTI 1652. Åsknedslag 10/8 1694 "war ett grufweligit åskedunder och liungande som mongastädes här i riket slog ned och jemväl på kyrckior gjorde stor skada". En person dog i Jäders kyrka, hans sönderbrända hatt finns uppsatt i vapenhuset. Tornet skadades. Ett år senare lovade patronessan Christina Oxenstierna att hjälpa till med spånläggning och tjära. 2 juli 1702 slog åskan ner igen, tornet antändes "så at dess träwerke och kyrkotaket afbrunno och klockorna försmältes." Christina betalade ånyo merparten av reparationerna (som pågick 1702-08), 2130 dkmt av totalt 3010 dkmt. Carl Ox. på Tidö bidrog med 510 dkmt till "Grafwens" reparation. Av resterande 370 dkmt blev församlingen tvungen att låna 330 dkmt från Barva kyrkokassa. Ljuskrona av mässing 1600-talets första hälft. Skänkt 1708 av Elisabeth Oxenstierna på Tidö. Transporten därifrån kostade 1 daler 28 öre. Oxenstiernska gravminnen: Till vänster i koret ligger en stor gravhäll av kalksten, över nedgången till graven för Axels föräldrar Gustaf Gabrielsson (1551-1597) och Barbro Bielke (1556-1624). De är avbildade i rustning resp. änkedok jämte miniatyrbilder av deras åtta barn. Axel syns längst upp till vänster. Inskrift: HÄR LIGGER BEGRAVEN THEN AEDLE OCH WELBORNE HERRE HER GUSTAF GABRIELSSON TIL FIHOLM SWERIGES RIKES CAMERÅD HVILKEN
I HERRANO AFSOMNADE THEN 18 JANUARI ANNO 1597. Flyttad till sin nuvarande plats ovan nedgången till Oxenstiernska gravvalvet 1934, då den spräcktes och lagades 1938. På korets väggar finns fyra epitafier av svart marmor och alabaster, gjorda 1648-53, uppsatta. Inskrifterna påminner om Axel, hans föräldrar, syskon och barn. Axels egen minnestavla, längst fram till vänster, som höggs först 1750, är en latinsk dikt på hexameter. En strof lyder fyra konungars råd, i rådslag alltid den förste. Braheska gravkoret byggdes av Margareta Brahe (1603-1669), först gift med Resare-Bengt (1591-1643), därefter med Johan Axelsson (1611-1657). De sex kistorna var ursprungligen placerade nere i gravvalvet, men flyttades upp vid restaureringen 1936. Bengt Bengtsson (1591-1643) tennkistan undersöktes 1917: "Den döde ligger klädd i sammetsdräkt, som är öppen fram och sammanknuten med rosetter, på fötterna strumpor och skor, på huvudet svart sammetskalott. Skelettet har hår och skägg i behåll. Benen är sammanbundna som på rikskanslern. Inga vapen eller prydnader." Flyttad från Riddarholmskyrkan 1659 Anna Margareta Sture (1615-1646) av tenn. Flyttad från Uppsala domkyrka 1659. Johan Axelsson (1611-1657) tennkista med samma utformning som brodern Eriks. På kistan ligger hans värja med fäste av förgylld brons. Damascerad klinga med ränna och graverad dekor. Klas Tott (1630-1674) av trä, klädd med förgylld kopparplåt Axel Eriksson (1652-1676) av koppar, klädd med röd (?, numera brun) sammet. Rika beslag av förgylld mässing. Carl Gustaf Eriksson (1655-1686) förgylld kopparplåt, delvis klädd med röd (?, numera gulbrun) sammet. Enastående praktfull ornering i barockstil. Troligen ritad av Nicodemus Tessin d.y. och utförd av Burchardt Precht. Text: " FORDOM HANS KONGL. MAJ:TS TROOMAN OCH ÖFWERSTE ÖFVER DES TYSKA LIJFEREGEMENTE TILL FOTS SÅ OCH PLENIPOTENTARIUS WEDH DET KEYSERLIGA HÅFWET DENN HÖGWÄLBORNE HERRE OCH GREFWE TILL SÖDERMÖRE: FRIHERRE TILL KIMITO OCH NIJNÄÄS HERRE TILL TIJDÖÖN FIJHOLM ERICHSUND OCH WÄRNWNÄÄS. DENNA SAL. HERREN ÄHR FÖDD I STOCKHOLM DENN 27 JULII ANNO 1655 OCH SAL. AFSOMNADE I WIEN I ÖSTERRIJKET DENN 13 MARTII ANNO 1686. I Oxenstiernska gravvalvet finns följande kistor: Gustaf Gabrielsson (1551-1597) far Axel Christern (1584-1607) bror Axel Barbro Bielke (1556-1624) mor Axel Gustaf (1609-1629) son Axel på locket kors av silver och tygrester fästa med kopparspik Anna Bååt (1579-1649) ytterkista av ek, överdragen med svart kläde på locket broderat krucifix på vitt siden. På långsidorna Bååt och Trolles vappen. Axel (1583-1654) ytterkista som Annas på fotgaveln dödskalle på långsidorna Oxenstierna och Bielkes vapen i broderi innerkista i furu 1938 konstaterades: "Den döde hade lagts i sin kista, iklädd en sammetsdräkt, som var fotsid, uppskuren i ryggen och av en rödbrun färg. På bene kragstövlar av samma material, på huvudet dito kalott. De sammanknutna, starkt förmultnade händerna hade en gång tydligen burit handskar. Inga spår efter värja eller smycken. En (bön)bok, bladen kunde ej åtskiljas och trycket ej tydas. Benen var sammanbundna vid vristerna med ett sidenband. "
Erik (1624-1656) av tenn med 6 kulformiga fötter längs kanterna gjutna bårder med bladoch blomrankor. 8 barnkistor: 3 systrar till Axel; 3 barn till Axel; Sigrid Kristina (1677-78) ; Beata Katarina (1680) Braheska gravvalet, under södra koret (enbart Oxenstiernaska kistor omnämnda) Anna Margareta (1650-1672) av koppar rikt dekorerad Axel Magnus (1686-1687) av ek Carl Gustaf (1686-1706) av koppar på ena gavlen Oxenstiernas vapen, på den andra plåt med inskriften "GREFVE CARL GUSTAF OXENSTIERNA AF SÖDERMÖRE. FÖDD I STOCKHOLM 1686. DÖD UNDER BELÄGRINGEN AV FÄSTNINGEN LAOVITZ I LITHAUEN 1706." Fiholmsgraven under sakristian Oxenstierna af Croneborg Ture (1645-1676) av koppar, delvis klädd med röd sammet Anna (1648-1676) förgylld koppar med rika beslag Märta (1641-1678) förgylld koppar två små mycket förfallna barnkistor Gabriel (1642-1707) sarkofag av vit och grön marmor. Karnisprofilerat lock med musseldekor. Christina (1645-1710) sarkofag av svart blankslipad marmor. Dotter Erik Axelsson, gift med Gabriel Axel Gabriel (1679-1755) sarkofag av svart blankslipad marmor. 51 begravningsvapen finns kvar inne i kyrkan (bl.a. för Johan Axelsson, Axel Eriksson, Carl Gustaf (1655-1686) & Ture (1645-1676)), och ett antal vapen i dåligt skick finns på vinden (bl.a. Bengt Bengtsson och Erik Axelsson). De stora vapnen är huvudbanér som bars före kistan i begravningstågen. De små vapnen är fäderne/möderne, som skulle illustrera den dödes adlige förfäder fyra generatiopner bakåt (16 anor). Ursprungliga placeringen av begravningsvapnen framgår av Sueciabilden. Vapnen flyttades 1970. Anträd finns omkring Gabriel Turesson Oxenstierna af Croneborg (1642-1707) huvudbanér över ingången till sakristian. Sakristian byggdes 1652. Porträtten över Axel och hans maka Anna Bååt är målade 1626 och hängde på Fiholm fram till 1908. En praktfull silverkalk, gjord i Nürnberg på 1500-talet, är skänkt av Gabriel Turesson och hans maka, Axels sondotter Christina (1651-1711). Antependium av sammetsbrokad med mönster i skuren sammet mot silverbotten. Antagligen skänkt av Gustaf Gabrielsson och Barbro Axelsdotter (före 1583?). Slitet, förvaras på vapenhusvinden. Antependium av röd ylleplysch med 12 cm broderad kantbård i hög relief i guld och silver i synnerligen hög kvalitet, med Oxenstierna af Södermöre och De la Gardies grevevapen. Skänkt 1689 av Hedvig Ebba De la Gardie(1659-1700), änka efter Axels sonson Carl Gustaf (1655-1686). Altarskåpet är gjord av Jan Borman i Bryssel 1514, och köptes av Axel ca 1650 från Storkyrkan i Stockholm.
Kyrkan Interiör (Erik Dahlberg) Axel Oxenstierna & Anna Bååt, troligen av Elbfas 1626
Oxenstiernska gravvalvet. Anna Bååts kista till vänster, Axel Oxenstiernas kista till höger Braheska gravkoret
Gravhäll över Gustaf & Barbro Begravningsvapen för Axel Eriksson (d 1676) Axel Oxenstiernas stol Pokal från Nürnberg (1500-talet)
FIHOLM 8 mantal när Gabriel Kristiernsson erhöll Fiholm 1562. Under rikskanslern Axels tid låg 32 4/4 mantal frälse under Fiholm, 30 år senare 43 1/2 mantal frälse. Oxenstiernska ägare: Gabriel Kristiernsson (c 1510-1585) ägare 1562-1579, genom giftermål med Beata Trolle. Bengt Gabrielsson (c 1547-1591) ägare 1579-1591 (son) Gustaf Gabrielsson (1551-1597) ägare 1591-1597 (bror) Barbro Axelsdotter Bielke af Åkerö (1556-1624) ägarinna 1597-1617 (änka) Axel Gustafsson Oxenstierna af Södermöre (1583-1654) ägare 1617 1654 (son) Johan Axelsson Oxenstierna af Södermöre (1611-1657) ägare 1654-1657 (son) Axel Eriksson Oxenstierna af Södermöre (1652-1676) ägare 1657-1676 (brorson) Carl Gustaf Oxenstierna af Södermöre (1655-1686) ägare 1676-1686 (bror) Hedvig Ebba de la Gardie (ca 1659-1700) ägare 1686-1700 (änka) Carl Gustaf Oxenstierna af Södermöre (1686-1706) ägare 1700-1706 (son) Christina Eriksdotter Oxenstierna af Södermöre (1651-1711) ägare 1706-1711 (faster) Gift med Gabriel Turesson Oxenstierna af Croneborg (1642-1707) Eleonora Elisabet Oxenstierna af Croneborg (1674-1736) ägare 1711-1736 (dotter) Gift med Carl Gustaf Soop af Limingo (1659-1711) 1717 med Fredrik Christoffer Dohna, död 1727. Deras arvingar ärvde. 1784 köpte Joachim Beck-Friis, grevskap med Börringe, sålt 1907.
TIDÖ Tidö Slott är sannolikt Sveriges bäst bevarade och mest levande slott från den ärorika stormaktstiden. Axel Oxenstierna- Gustaf II Adolfs rikskansler och Drottning Kristinas förmyndare- lät uppföra byggnaden 1620-42 med hjälp av de förnämliga Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Slottet är byggd i stram holländsk renässansstil. Där de tongivande elementen är de vackra sandstensportalerna. I 200 år ärvdes Tidö inom den Oxenstiernska familjen och såldes första gången 1840. De påföljande halvseklet innebar för slottet en stark nedgångsperiod då dess ägare växlade inte mindre än sex gånger tills det köptes av Carl-David von Schinkel 1890 och vars familj än idag är ägare till det. DET LEVANDE SLOTTET Under de tre senaste generationerna inom familjen von Schinkel har slottet pietetsfullt vårdats. 1971 slogs portarna upp för allmänheten som under en daglig guidetur sommartid kan beundra Axel Oxenstiernas pampiga möbler och familjeporträtt i Riddarsalen samt en svit av 1700-tals salonger. Allra mest känt är Tidö Slott för sina 43 utsökta intarsiadörrar tillverkade på 1630-talet. Leksaksmuseet är inrymt i slottets hela östra länga varifrån besökaren också erbjuds en härlig utsikt över Mälaren med betande hjortar i förgrunden. I det lilla vackra Slottskapellet befäster årligen många brudpar sin gemensamma lycka.