S2003:010 Nyföretagandet i Sverige 2001 och 2002 Newly-started enterprises in Sweden 2001 and 2002
Nyföretagandet i Sverige 2001 och 2002 Newly-started enterprises in Sweden 2001 and 2002 Innehållsförteckning Sida Page 2 Sammanfattning på svenska 2 Summary in Swedish 3 Sammanfattning på engelska 3 Summary in English 4 Statistiken med kommentarer 4 Statistics with comments 27 Fakta om statistiken 27 Facts on survey 34 Tabellförteckning 34 List of tables 37 Tabeller 37 Tables Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Tel: 063-16 66 00 Fax: 063-16 66 01 Förfrågningar: Edgar Iglesias 063-16 66 35 edgar.iglesias@itps.se Fredrik Andersson 063-16 66 25 fredrik.andersson@itps.se Anders Wiberg 063-16 66 15 anders.wiberg@itps.se Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar 701 89 Örebro Förfrågningar: Barbro von Hofsten 019-17 67 24 barbro.vonhofsten@scb.se Kristina Pettersson 019-17 61 58 kristina.pettersson@scb.se
Sammanfattning Uppgång i nyföretagandet Under 2002 startades 37 430 nya företag, vilket motsvarar en uppgång med 5,4 procent jämfört med 2001 då det etablerades 35 517 företag. År 2001 innebar en minskning för nyföretagandet med 8 procent. Precis som 1999 och 2000 ökade nyföretagandet i Sverige år 2002. Uppgången var allra störst på Gotland med ca 16 procent (30 företag). I Värmland, Örebro, Västmanland, Västernorrland och Västerbotten ökade nyföretagandet med över 10 procent. Nyföretagandet gick ned i Uppsala med 6 procent. I Östergötland och Jönköping minskade nyföretagandet med mindre än en halv procent. Övriga län hade ökningar mellan 2 och 8 procent. Närmare två av tre nystartade företag under 2002 etablerades i något av storstadslänen; Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. Drygt en tredjedel av alla nystartade företag etablerades i Stockholms län. Tjänstesektorn fortsätter att dominera nyföretagandet. Ungefär 84 procent av de nya företagen 2002 startades inom tjänstesektorn. Inom tjänstesektorn var branschgruppen Finansiell verksamhet och företagstjänster den största med närmare 40 procent av det totala nyföretagandet 2002. Inom industrisektorn fanns ca 16 procent av de nya företagen 2002. Två tredjedelar av de nystartade företagen 2002 hade en omsättning under 300 000 kronor under verksamhetens första 12 månader. Tillsammans sysselsatte de nystartade företagen 63 051 personer, vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2001. I genomsnitt sysselsattes 1,7 personer per företag. Närmare 70 procent av företagen utgjordes av enskilda näringsidkare och 11 procent av handels- eller kommanditbolag. Vart femte nytt företag 2002 var ett aktiebolag. Andelen kvinnliga nyföretagare uppgick till 31 procent och andelen manliga till 66 procent. Det typiska nyföretaget 2002 En enskild näringsidkare med verksamhet inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster i Stockholms län. Omsättningen för medianföretaget var mellan 100 000 och 299 000 kronor. I genomsnitt sysselsatte varje nystartat företag 1,7 personer varav 0,8 på heltid. Företagaren var en 39-årig svensk man med eftergymnasial utbildning. Innan företagsstarten hade han arbetat inom samma bransch i vilken han nu startat företag. Hans motiv att starta företag var att få arbeta självständigt alternativt att få förverkliga sina idéer. Något stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag) hade han inte fått. Företaget var hans enda sysselsättning. Som majoritetsägare av företaget ledde han verksamheten själv. Det typiska nyföretaget ser likadant ut som föregående år. 2
Summary Increase in the establishment of new enterprises In 2002, 37 430 new enterprises were started, which is an increase of 5.4 per cent compared to 2001 when 35 517 enterprises were established. In 2001 the number of new enterprises being started declined by 8 per cent. In 2002 the number of new enterprises increased as in 1999 and 2000. The largest increase was in Gotland with ca 16 per cent (30 enterprises). Värmland, Örebro, Västmanland, Västernorrland and Västerbotten all had increases in the establishments of new enterprises greater than 10 per cent. Uppsala had a decline with 6 percent. Östergötland and Jönköping had small declines. Other counties had increases between 2 and 8 per cent. Closer to two thirds of the newly started enterprises during 2002 were established in the large city counties: Stockholm, Västra Götaland and Skåne. More than one third of the newly started enterprises were established in the county of Stockholm. The service sector continued to be dominating for newly started enterprises. About 84 per cent of the new enterprises in the year 2002 started in the service sector. Within the service sector, the group Financial activities and other company services was the largest with closer to 40 per cent of the total establishments of new enterprises. Within the industrial sector 16 per cent of the newly started enterprises were established in the year 2002. Two-thirds of the newly-started enterprises in 2002 had a turnover of less than SEK 300 000 during the first twelve months of operations. All in all, the newly-started enterprises employed 63 051 persons, which is an increase of 3.3 per cent in comparison with 2001. On average, each enterprise employed 1.7 persons. Almost 70 per cent of the enterprises were run by sole proprietors and 11 per cent consisted of partnerships. Twenty per cent of the new enterprises in 2002 were limited companies. The proportion of female entrepreneurs was 31 per cent and male entrepreneurs 66 per cent. The typical new enterprise in 2002 A sole proprietor working with Financial activities and other company services in the county of Stockholm. The median enterprise had a turnover between SEK 100 000 and 299 000. On average the enterprise employed 1.7 persons, of whom 0.8 were employed full-time. The entrepreneur was a Swedish man, 39 years old, with a post-secondary education. Before starting his enterprise, he had worked in the same sector as his new enterprise. His reason for starting the enterprise was to enable him to work independently or realizing his own ideas. He neither received any form of public support for starting his enterprise nor he had any employment other than his enterprise. As the majority owner in the enterprise, he managed the activities of the enterprise himself. The typical new enterprise in 2002 had the same profile as in 2001. 3
Statistiken med kommentarer Uppgång i nyföretagandet under 2002 Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyte, ändring av företagsform eller annan företagsombildning. Antalet nystartade företag 2002 uppgick till 37 430 företag, vilket motsvarar en ökning med 5,4 procent jämfört med 2001 då antalet nya företag uppgick till 35 517. Nyföretagandet ökade senast under åren 1999 och 2000. År 2002 är antalet nystartade företag det näst högsta på tio år. Diagram 1 Antal nystartade företag 1993-2002 fördelade på näringsgren 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Industrinäringar (Avd. C-F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) 4
Mest ökade nyföretagandet på Gotland med 16,4 procent, följt av Örebro med 14,1 procent samt Västerbotten och Värmland med 13,5 procent. Mest minskade nyföretagandet i Uppsala med 6,3 procent. Tre av de fyra norrlandslänen (Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) ökade mer än riksgenomsnittet. Diagram 2 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2001 och 2002 per län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket 5.4-10.0-7.5-5.0-2.5 0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 12.5 15.0 17.5 20.0 5
Nyregistreringarna minskade Under åren 1993 till 2002 ökade antalet nyregistreringar med 11 procent, från ca 44 700 till ca 49 600. Under samma period ökade antalet nystartade företag med drygt 67 procent, vilket innebär att andelen nystartade företag av nyregistrerade har ökat från ca 50 till omkring 75 procent. Valet av startår har betydelse. Under perioden 1994 till 2002 har antalet nyregistreringar minskat med 14 procent. Antalet nystartade har ökat med 8 procent. Andelen nystartade i förhållande till de nyregistrerade har ökat med 15 procentenheter sen 1994. Mellan 2001 och 2002 minskade antalet nyregistreringar med ungefär 15 procent. Antalet nystartade företag ökade med 5,4 procent samma period. Diagram 3 Antal nyregistreringar och nystartade företag 1993-2002 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nyregistrerade Nystartade Anm: Notera att uppgifter beträffande nyregistreringar avser de företag som registrerat sig hos Patentoch registreringsverket, PRV, samt de företag som endast registrerat sig hos Riksskatteverket, RSV. 6
Högst etableringsfrekvens i Stockholms län Etableringsfrekvens definieras som det antal företag som startas per 1 000 invånare i åldern 16 till 64 år. I genomsnitt var etableringsfrekvensen 6,6 företag per 1 000 invånare i hela Sverige under år 2002. Stockholm fortsätter vara det län som har högst etableringsfrekvens. Under 2002 etablerades drygt 10 företag per 1 000 invånare i Stockholms län, vilket var en ökning med 0,7 jämfört med 2001. Andra län där etableringsfrekvensen översteg riksgenomsnittet var Skåne och Jämtland, med en etableringsfrekvens på 7,1 respektive 6,7. I övriga län varierade etableringsfrekvensen från 4,0 i Jönköpings län till 6,4 i Uppsala län. De enda län där etableringsfrekvensen minskade var Uppsala, Östergötland och Jönköping. Gotland var det län i vilket det startades flest företag i industrisektorn per 1 000 invånare i åldern 16-64 år med 1,4 företag. Andra län med en högre etableringsfrekvens inom industrisektorn än riksgenomsnittet på 1,0 företag var Stockholm med 1,3, Skåne med 1,2 och i Uppsala, Halland och Dalarna noterades 1,1 nya företag per 1 000 invånare. Stockholm var det län där etableringsfrekvensen var högst inom tjänstesektorn med 9,2 företag per 1000 invånare i åldern 16-64 år. Den näst högsta etableringsfrekvensen inom denna sektor fanns i Skåne län med 5,9. I Jämtland och Uppsala var etableringsfrekvensen inom tjänstesektorn över 5 procent. (Se tabell 20a i tabellbilagan, sida 55). Diagram 4 Etableringsfrekvens 2002 per län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 Anm: Befolkningsiffrorna avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. 7
Förnyelsetalet i genomsnitt 7,5 procent Förnyelsetalet, mätt som antal nystartade företag i procent av befintligt företagsbestånd, uppgick 2002 till 7,5 i genomsnitt för riket, vilket är 0,1 procentenhet högre jämfört med föregående år. Inom tjänstesektorn uppgick förnyelsetalet till 8,0, vilket är att jämföra med 5,4 för industrisektorn. För branscherna samhälleliga och personliga tjänster samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster uppmättes förnyelsetal som var större än genomsnittet för samtliga branscher, 10,6 respektive 10,0. (se tabell 3, sida 38) Diagram 5 Antal nystartade företag 2002 i procent av företagsbeståndet, per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 Anm: Uppgifter avseende företagsbestånd avser endast enskilda näringsidkare, handels- och kommanditbolag samt aktiebolag november året innan företagsstart. Källa SCBs företagsregister, FDB. De enda län i vilka antalet nya företag i procent av beståndet uppmättes vara större än riksgenomsnittet var Stockholm, Uppsala och Skåne. I dessa län beräknades förnyelsetalet uppgå till mellan 7,8 och 9,0. Medianen var 6,8 (Västra Götalands län). 8
Tjänsteföretagen fortsätter att dominera nyföretagandet Även 2002 startades det fler nya företag i tjänstesektorn jämfört med industrisektorn, 84 respektive 16 procent. Jämfört med 2001 har andelen tjänsteföretag ökat något (0,6 procentenheter). Antalet nya företag ökade i alla branscher utom Transport och kommunikation som minskade med 5,8 procent. Störst ökning uppvisade Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster med 7,6 procent. Diagram 6 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2001 och 2002 per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 5.4-8.0-6.0-4.0-2.0 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 Trots den allmänna uppgången i antal nystartade företag minskade nyföretagandet inom industrisektorn i många län. Störst var minskningen inom industrisektorn i Jämtlands län med 19 procent, följt av Värmland (16,7) och Halland (13,5). I Stockholm minskade nyföretagandet inom industrisektorn med 2,2 procent. Även i Västra Götalands län minskade nyföretagandet inom denna sektor (2,9). I Skåne gick dock nyföretagandet inom industrisektorn upp med hela 12,9 procent. Inom tjänstesektorn ökade överlag nyföretagandet. Endast i fyra län fanns minskningar av nyföretagandet inom denna sektor: Uppsala (7,5), Östergötland (3,0), och Södermanland (1,6). Totalt ökade tjänstesektorn med 6,1 procent, industrisektorn med 1,8 procent (se tabell 20a och 20b, sidorna 55 och 56). 9
Nyföretagens bidrag till sysselsättningen ökade måttligt De nya företagen 2002 sysselsatte tillsammans 63 051 personer, vilket är en ökning med 3,3 procent jämfört med 2001. De allra flesta, 84 procent, var sysselsatta inom tjänstesektorn. Diagram 7 Antal sysselsatta i nystartade företag 1993-2002 per branschgrupp 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 C-E F G-H I J-K M-O Anm: Avd. C-E Tillverkning och dylikt, avd. F Byggnadsverksamhet, avd. G-H Varuhandel, reparationer samt hotell- och restaurangverksamhet, avd. I Transport och kommunikationsverksamhet, avd. J-K Finansiell verksamhet och andra företagstjänster samt avd. M-O samhälleliga och personliga tjänster. Sedan 1993 har antalet sysselsatta i nystartade företag ökat med 44 procent. Inom tjänstesektorn var ökningen 47 procent och i industrisektorn 29 procent. Jämför man med 1994 var det dock frågan om en total minskning med 4 procent. Tjänstesektorn var oförändrad jämfört med nivån 1994 medan industrisektorn minskat med 22 procent. Antalet sysselsatta i de nystartade företagen per 1 000 invånare i åldern 16-64 år uppgick år 2002 till 11,2 på riksnivå, vilket kan jämföras med 10,7 år 2001. Fördelat på kön var antalen 14,2 män och 8 kvinnor. Föregående år var 13,8 män respektive 7,8 kvinnor anställda i nya företag per 1000 invånare i åldern 16-64 år. Det största antalet sysselsatta i de nystartade företagen per 1 000 invånare i åldern 16-64 år per län år 2002 hade: Stockholm (17,5), Skåne (12,6) samt Jämtland (10,4). Den lägsta nivån hade Kalmar med 6,5. Flest antal sysselsatta i de nystartade företagen per 1 000 invånare i åldern 16-64 år per län år 2001 hade: Stockholm (17,9), Uppsala (11,8) samt Skåne (11,3). Den lägsta nivån hade Jönköping med 6,4. 10
Nästan en person per nystartat företag var heltidssysselsatt I genomsnitt sysselsattes 1,7 personer per nystartat företag 2002, varav 0,8 på heltid vilket är samma nivåer som föregående år. Det genomsnittliga antalet sysselsatta per företag skilde sig inte mellan industri- respektive tjänstenäringar på övergripande nivå. Däremot fanns det skillnader på mer detaljerad branschnivå. Den högsta nivån fanns i branschgruppen hotellrörelse som hade i genomsnitt 2 anställda. Lägsta nivå hade Finansiell verksamhet och företagstjänster samt samhälleliga och personliga tjänster med 1,6. Tabell 1 Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2002 fördelade på bransch och kön Näringsgren (SNI 92) Sysselsatta per företag Kvinnor Män Totalt Heltid* Samtliga Heltid* Samtliga Heltid* Samtliga Industrinäringar (Avd. C-F) 0.1 0.3 0.9 1.4 1.0 1.7 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 0.2 0.4 0.7 1.2 0.9 1.7 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 0.0 0.1 1.1 1.6 1.1 1.7 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 0.2 0.7 0.5 1.0 0.7 1.7 hotellrörelse (Avd. G-H) 0.3 0.8 0.6 1.2 0.9 2.0 Transport och kommunikation (Avd. I) 0.1 0.3 1.0 1.6 1.1 1.9 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 0.2 0.5 0.5 1.1 0.7 1.6 samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 0.3 0.9 0.2 0.7 0.5 1.6 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0.2 0.6 0.5 1.1 0.8 1.7 Anm: Med heltid avses en person som arbetar mer än 35 timmar per vecka. Antalet sysselsatta kvinnor inom tjänstesektorn uppgick till i genomsnitt 0,7 medan endast 0,3 kvinnor per företag var sysselsatta inom industrisektorn. Motsvarande siffror för männen var 1,0 respektive 1,4. I genomsnitt sysselsattes 0,6 kvinnor per företag, varav 0,2 på heltid. Motsvarande siffror för männen var 1,1 respektive 0,5. Vart tionde företag hade en omsättning på minst en miljon kronor De flesta nystartade företag var små. Två tredjedelar av de nystartade företagen 2002 hade en omsättning under 300 000 kronor under verksamhetens första 12 månader. Endast en tiondel omsatte mer än 1 miljon kronor. Omsättningen för medianföretaget var mellan 100 000 och 299 000 kronor (Se tabell 6a, sida 40). Företag inom industrisektorn som helhet hade en högre omsättning än företag inom tjänstesektorn. Drygt fyra av fem företag inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade en omsättning mindre än 300 000 kronor. För företag inom Transport och kommunikation låg två av fem företag i denna omsättningsklass. Vart femte företag inom Varuhandel, reparationer, hotell- och restau- 11
rangverksamhet samt Tranport och kommunikation hade en omsättning på 1 miljon kronor eller mer. Diagram 8 Antal nystartade företag 2002 fördelade på bransch och omsättningsklass (1000-tals kr) Industrinäringar (Avd. C-F) 17 19 22 16 14 12 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 26 23 19 11 9 11 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 11 15 25 20 17 12 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 26 23 21 9 11 11 hotellrörelse (Avd. G-H) 22 17 18 11 13 19 Transport och kommunikation (Avd. I) 10 10 18 15 27 19 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 24 23 22 10 12 9 samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 34 29 22 6 4 5 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 24 22 21 10 11 11 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 < 30 30-99 100-299 300-499 500-999 1000- Enskild näringsidkare var den vanligaste företagsformen år 2002 Att de nystartade företagen i regel är små återspeglar sig också i att 7 av 10 nystartade företag 2002 var enskilda näringsidkare. Detta kan jämföras med att vart tionde nytt företag var handels- eller kommanditbolag. Vart femte företag startades som ett aktiebolag. Högst andel enskilda näringsidkare, 82 procent, uppmättes inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, medan högst andel företag med den juridiska formen aktiebolag, 27 procent, uppmättes inom Transport och kommunikation och hotellrörelse. 12
Diagram 9 Andel nystartade industriföretag 2002 fördelade på företagsform Företagsform för nya industriföretag 2002 20% 8% 72% Enskilda näringsidkare Handels- och kommanditbolag Aktiebolag Diagram 10 Andel nystartade tjänsteföretag 2002 fördelade på företagsform Företagsform för nya tjänsteföretag 2002 20% 12% 68% Enskilda näringsidkare Handels- och kommanditbolag Aktiebolag 13
Vart fjärde företag leds av enbart kvinnor Av de nystartade företagen 2002 leddes 29 procent av enbart kvinnor och 62 procent av enbart män. En ledning bestående av både kvinnor och män fanns i 7 procent av företagen. Företag med manlig ledning dominerade nästan alla branscher. Enda undantaget var Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch hade 52 procent av företagen en ledning bestående av endast kvinnor. Diagram 11 Antal nystartade företag 2002 fördelade på bransch och form av ledning Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnlig Manlig Gemensam Bortfall 14
Fyra av fem nyföretagare var ensamma ledare Fyra av fem företagare ledde företaget utan kompanjoner. Andelen ensamma ledare skilde sig endast marginellt mellan industri- och tjänstesektor, 83 respektive 81 procent. Däremot fanns det skillnader på branschnivå. En ensam ledare var vanligast inom samhälleliga och personliga tjänster (87 procent). Den bransch i vilken lägst andel ensamma ledare uppmättes var Varuhandel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet (70 procent). Diagram 12 Andelen nystartade företag 2002 per bransch och antal ledare Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 2 > 2 Bortfall* Anm: I bortfallet ingår även de som i undersökningen av 2001 års nystartade företag uppgav 2002 som startår 15
Kvinnorna i Jämtland var de mest företagsamma relativt männen Andelen kvinnliga nyföretagare uppgick 2002 till 31 procent. Den kvinnliga företagsamheten, mätt som antalet kvinnliga företagare per 1 000 kvinnor i åldern 16-64, uppmättes till 4,2 på riksnivå. Motsvarande siffra för de manliga företagarna var 8,7. Se tabell 8c, sidan 43. En regional analys av kvoten mellan kvinnlig och manlig företagsamhet visar att kvinnorna i Jämtlands län och Dalarna var de mest företagsamma i landet relativt männen 2002. Andelen kvinnliga nyföretagare i Jämtland samt Dalarna uppgick till 34 procent, vilket kan jämföras med rikssnittet på 31 procent. Andra län med hög kvinnlig relativ manlig företagsamhet var Kalmar med 33 procent. Medianen uppgick till 31,2 (Örebro län). Se tabell 22a, sidan 59. Diagram 13 Kvinnlig företagsamhet relativt manlig företagsamhet 2002, per län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 Kvinna Man Anm: Företagsamhet definieras som antalet företagare per 1 000 invånare i åldern 16-64 år. Befolkningssiffror avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. 16
Män dominerade nyföretagandet Som framgått ovan startade män i större utsträckning än kvinnor företag 2002. Den manliga dominansen var större inom industrisektorn jämfört med tjänstesektorn. Inom industrisektorn var 85 procent av nyföretagarna män och i tjänstesektorn 63 procent. Byggnadsverksamhet var en bransch som dominerades av manliga nyföretagare. Av samtliga företagare inom byggbranschen utgjorde andelen män 94 procent och kvinnor 4 procent. Den enda bransch som hade en kvinnlig majoritet av nyföretagarna var Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med en andel på 55 procent. Diagram 14 Kvinnliga och manliga företagare i nystartade företag 2002, per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinna Man Bortfall* 17
Fyra av fem företagare var äldre än 30 år Genomsnittsåldern på en företagare som startade företag 2002 var 39 år. Det fanns ingen skillnad i genomsnittsålder för män (39,1) respektive kvinnor (39). Då åldersstrukturen på företagaren studeras utifrån åldersgrupper framgår det att gruppen 31 till 40 år utgjorde den största med 33 procent. Det framgår vidare att var femte företagare var 30 år eller yngre. Åldersstrukturen skilde sig inte markant mellan industri- respektive tjänstenäringar. Det fanns däremot vissa skillnader på mer detaljerad branschnivå. Inom Utbildning, hälsooch sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var nästan var tionde företagare yngre än 26 år. Motsvarande siffra bland företagarna inom Tillverkning och dylikt var 6 procent. Drygt 14 procent av företagarna inom Byggnadsverksamhet var 51 år eller äldre, vilket kan jämföras med företagarna inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Där var 23 procent av företagarna 51 år eller äldre. Diagram 15 Antal nyföretagare 2002 fördelade på bransch och åldersgrupp Industrinäringar (Avd. C-F) 7 13 36 24 14 4 2 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 6 11 30 27 18 5 3 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 7 14 41 21 11 3 2 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 9 14 32 22 15 5 3 hotellrörelse (Avd. G-H) 7 13 33 24 15 3 4 Transport och kommunikation (Avd. I) 6 11 34 30 13 3 3 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 8 14 32 20 16 7 2 samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 11 15 32 23 13 4 2 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 8 14 33 23 15 5 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% < 26 26-30 31-40 41-50 51-60 61- Bortfall 18
Varannan nyföretagare hade en eftergymnasial utbildning Nästan 50 procent av de nya företagarna hade en eftergymnasial utbildning som sin högsta utbildning. Drygt 10 procent hade grundskoleexamen, 33 procent hade gymnasial utbildning, 20 procent eftergymnasial utbildning kortare än tre år och 27 procent hade eftergymnasial utbildning längre än 3 år. Cirka 2 procent av företagarna hade gått en forskarutbildning. Tabell 2 Andelen nyföretagare 2002 efter branschgrupp och utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Efter-gymnasial utbildning kortare än 3 år Efter-gymnasial utbildning 3 år eller längre Forskarutbildning Bortfall Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) 18.6 48.5 13.8 10.3 0.8 8.0 15.3 38.6 18.6 17.6 1.4 8.5 21.0 55.8 10.2 4.9 0.4 7.7 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 8.8 30.0 20.7 30.5 2.7 7.3 hotellrörelse (Avd. G-H) 15.5 42.2 17.6 15.2 0.6 8.9 Transport och kommunikation (Avd. I) 18.6 40.5 16.6 15.0 1.1 8.3 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 5.6 24.0 22.3 38.2 3.6 6.3 samhällsoch personliga tjänster (Avd. M-O) 6.9 28.2 21.3 32.8 3.3 7.5 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 10.4 32.9 19.6 27.3 2.4 7.4 Företagare med eftergymnasial utbildning startade framför allt företag inom tjänstesektorn. Drygt varannan företagare, 54 procent, inom tjänstesektorn hade eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning. Motsvarande andel för företagarna inom industrisektorn var 25 procent. Den bransch där eftergymnasial utbildning var vanligast bland företagarna var Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Inom denna bransch hade 64 procent eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning. Även inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var andelen med eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning större än 50 procent. Byggbranschen var den bransch där grundskoleexamen eller gymnasieutbildning förekom i störst utsträckning, 21 respektive 56 procent. 19
Diagram 16 Antal nyföretagare 2002 fördelade på bransch och utbildningsnivå Industrinäringar (Avd. C-F) 19 48 25 8 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 15 39 38 8 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 21 56 16 8 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 9 30 54 7 hotellrörelse (Avd. G-H) 16 42 33 9 Transport och kommunikation (Avd. I) 19 41 33 8 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 6 24 64 6 samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 7 28 57 7 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 10 33 49 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Grundskola eller motsv. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildning Bortfall Andelen företag där företagaren hade eftergymnasial utbildning var störst i Stockholms län, 58 procent. Anmärkningsvärt är att Stockholm också var det enda län som hade högre andel företagare med eftergymnasial utbildning än riksgenomsnittet (49,3). Var femte nyföretagare var av utländsk härkomst Vart femte företag 2002 startades av en företagare som själv var eller hade någon förälder som var född utomlands. Inom tjänstesektorn var andelen nyföretagare av utländsk härkomst 21 procent medan motsvarande siffra inom industrisektorn var 16 procent. För branscherna Transport och kommunikation och Varuhandel, reparationer samt hotell- och restaurangverksamhet låg andelen företagare av utländsk härkomst över genomsnittet för samtliga branscher, 38 respektive 25 procent. Lägst andel företagare av utländsk härkomst uppmättes inom Byggnadsverksamhet. Inom denna bransch var 15,9 procent av utländsk härkomst. 20
Diagram 17 Andel nyföretagare 2002 av utländsk härkomst, per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst I fyra län var andelen företagare av utländsk härkomst över riksgenomsnittet (20 procent); Stockholm, Södermanland, Skåne och Västmanland. Störst var andelen i Stockholm där den var 24 procent. Jämtland och Gotland var de enda länen med en andel nyföretagare av utländsk härkomst på 10 procent eller lägre. Diagram 18 Andelen nyföretagare av utländsk härkomst 2002, per län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrlan Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst Bortfall 21
Två av fem företagare tidigare anställda i samma bransch Av samtliga nyföretagare 2002 hade 2 av 5 företagare tidigare varit anställda i samma bransch i vilken de nu drev företag. Drygt 27 procent av företagarna var tidigare anställda inom någon annan bransch och knapp 8 procent var arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företaget. Andelen företagare som varit ägare till ett annat företag uppgick till 9 procent. Det var vanligare bland företagare med företag i industrisektorn att tidigare ha varit anställd i samma bransch jämfört med företagare med företag i tjänstesektorn, 43 respektive 37 procent. Mer än hälften, 51 procent, av företagarna inom Byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före företagsstarten. Även inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster var denna andel stor, 43 respektive 46 procent. Inom Tillverkning och dylikt, Varuhandel, reparationer samt hotell- och restaurangverksamhet samt samhälleliga och personliga tjänster hade cirka en tredjedel varit anställda i någon annan bransch tiden närmast före företagsstarten. Diagram 19 Antal nyföretagare 2002 fördelade på bransch och sysselsättning innan företagsstart Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Samma bransch Annan bransch Ägare till annat ftg Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: Notera att i kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. 22
Viljan att få arbeta självständigt och förverkliga idéer utgjorde motivet för företagarna Att få arbeta självständigt och förverkliga sina idéer tycktes vara starka drivkrafter till att starta företag. Drygt 50 procent av företagarna uppgav något av dessa alternativ som motiv till deras företagsstart. Andelen företagare där motivet var att få arbeta självständigt var större inom industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 33 respektive 25 procent. Den bransch där denna andel uppmättes till att vara störst var Byggnadsverksamhet med 42 procent. Inom Tillverkning och dylikt ville var tredje förverkliga sina idéer. Drygt var tionde företagare inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster uppgav att arbetslöshet eller risken för arbetslöshet var det avgörande motivet till att de startade företag. Inom den senare branschen uppgav omkring drygt 1 av 9 företagare att främsta motivet var att få tjäna pengar. Diagram 20 Antal nyföretagare 2002 fördelade på bransch och motiv till företagsstart (procent) Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Få arbeta självständigt Förverkliga mina idéer Pga eller risk för arbetslöshet Behövs på marknaden Tjäna pengar Annat Bortfall Stöd till start av näringsverksamhet vanligast i Norrbottens län Av nyföretagarna 2002 hade 18 procent fått stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag), vilket var en högre andel än 2001 då 15 procent fick stöd. Störst andel företagare som erhöll stöd fanns i Norrbottens län med 45 procent följt av Jämtland med 43 procent. Lägst andel noterades i Stockholms län, där endast 10 procent av företagarna fått stöd till start av näringsverksamhet. Medianen låg på 23 procent (Västmanlands län). 23
Diagram 21 Andel nyföretagare 2002 som fått stöd till start av näringsverksamhet per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Bortfall Knappt 20 procent av företagarna med verksamhet inom tjänstesektorn hade fått stöd till start av näringsverksamhet. Motsvarande andel bland företagarna inom industrisektorn var också 20 procent. Andelen företagare som erhöll stöd var störst inom branschen Varuhandel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, 21 procent, samt Tillverkning och dylikt, 23 procent. Lägst andel uppmättes bland företagarna inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 16 procent. 24
Varannan nyföretagare drev inte enbart företaget Knappt varannan företagare, 48 procent, uppgav att de hade parallell verksamhet vid sidan om att driva verksamheten i det nya företaget. Drygt 7 procent av nyföretagarna drev ett annat företag. Drygt var tredje företagare, 35 procent, hade sysselsättning vid sidan om, medan endast 5 procent bedrev studier. Omkring varannan företagare inom tjänstesektorn drev företaget samtidigt som de hade annan sysselsättning. Motsvarande andel bland industriföretagen var 37 procent. Inom såväl bygg- som transportbranschen uppgav närmare 2 av 3 företagare att de inte hade annan sysselsättning. Detta kan jämföras med företagarna med verksamhet inom samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch hade endast drygt en tredjedel företaget som sin enda sysselsättning. Denna bransch var även den i vilken det uppmättes störst andel företagare med en annan anställning. Bland företagen inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellverksamhet uppmättes den största andelen företagare som även drev ett annat företag. Andelen uppgick till 10 procent. Diagram 22 Andel nyföretagare 2002 fördelade på bransch och parallell verksamhet Industrinäringar (Avd. C-F) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) Byggnadsverksamhet (Avd. F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) hotellrörelse (Avd. G-H) Transport och kommunikation (Avd. I) Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nej Annan anställning Driver annat företag Studier Bortfall 25
Fyra av fem nystartade företag 2002 hade en majoritetsägare Inom såväl industri- som tjänstesektor uppgavs det finnas en majoritetsägare i 4 av 5 nystartade företag 2002. Störst andel företag med majoritetsägare uppmättes bland företagen inom samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch uppgav 88 procent att det fanns en majoritetsägare. Lägst andel noterades bland företagen inom hotellrörelse med 73 procent. Diagram 23 Andelen majoritetsägare 2002 per bransch Industrinäringar (Avd. C-F) 83 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 79 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 87 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 81 hotellrörelse (Avd. G-H) 73 Transport och kommunikation (Avd. I) 83 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 82 samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 88 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 82 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Länen med flest nystartade företag med majoritetsägare var Jämtland, Kronoberg och Södermanland. Där hade omkring 86 procent av de nystartade företagen majoritetsägare. Lägst andel företag med majoritetsägare uppmättes i Västernorrlands län. Både median och medelvärde uppgick till cirka 82 procent. 26
Fakta om statistiken Inledning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, ansvarar enligt lagen om officiell statistik (SFS 2001:99) och bilaga till statistikförordningen (SFS 2001:100) för officiell statistik rörande nystartade företag. I åtagandet ingår bland annat att årligen undersöka nyföretagandet i Sverige. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av ITPS. Syftet med undersökningen är att uppskatta antalet nystartade företag under ett givet år i Sverige per län och bransch. Undersökningen är en urvalsundersökning och resultatet som redovisas bygger på svaren från en postenkät, där ej annat anges. Ett företag räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett nystartat företag eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett företag för att registreringen ska räknas som nyföretagande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Detta omfattar statistiken Nyetableringsstatistiken omfattar och redovisar uppgifter om; dels de nystartade företagen vad beträffar läns- respektive branschtillhörighet, antal sysselsatta fördelat på kvinnor och män samt grad av sysselsättning, omsättning, företagsform och form av ledning, dels företagaren vad beträffar kön, ålder, utbildning, utländsk härkomst, huvudsaklig sysselsättning innan företagsstart, motiv till företagsstart, parallell verksamhet, om företagaren fått stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag) och om företagaren är majoritetsägare. Objekt och population Objektet för nyetableringsundersökningen är företag. Populationen utgörs av alla nystartade företag, enskilda näringsidkare, handels- och kommanditbolag samt aktiebolag, i Sverige under åren 2002 (preliminära siffror) och 2001 (definitiva siffror). Undantagna är företag inom jord- och skogsbruk, jakt och fiske samt fastighetsförmedling, vilket motsvarar avd. A och avd. B samt K70 enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 1992, SNI 92, Mis 1992:4. 27
Variabler I tabellerna har alla antalsvariabler räknats upp från stickprovsnivå till populationsnivå med rak uppräkning. Se nedan. Undantagna är de antalsvariabler som kommer från SCBs register. Statistiska mått Siffrorna i nyetableringsstatistiken utgörs huvudsakligen av statistiska storheter som totalvärde (med summa som vanligaste variant) och aritmetiskt medelvärde (andel, proportion, kvot som varianter). Storheter av typ totalvärde Antal nystartade företag i Norrbottens län 2002 Storheter av typ medelvärde Andelen kvinnliga företagare avser antalet företagare som uppgivit att de är kvinnor dividerat med totalt antal företagare, inkluderat de företagare för vilka uppgifter om könstillhörighet saknas. Redovisningsgrupper (exempel) Per år (perioden 1993-2002) redovisas antal nystartade företag uppdelat på industrirespektive tjänstenäringar, antal sysselsatta. Per län redovisas antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år och per 1 000 sysselsatta i Sverige, Per bransch redovisas antal nystartade företag per 1 000 företag i beståndet, per 1 000 sysselsatta i Sverige, antal företag per omsättningsklass, antal nystartade företag per företagsform och antal nystartade företag per form av ledning. Referensperiod Materialet i denna rapport avser nystartade företag år 2002 (preliminära uppgifter) och 2001 (definitiva siffror). Fullständighet Nyetableringsundersökningen har till syfte att uppskatta antalet nystartade företag och sysselsättning respektive omsättning för dessa företag samt en del frågor om företagaren. Vad beträffar antalet nystartade företag är undersökningen unik i sitt slag i Sverige. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Denna undersökning baseras på ett urval vilket medför en urvalsbetingad osäkerhet. Se mer om den urvalsbetingade osäkerheten nedan. Ett annat problem är att urvalsramen inte med nödvändighet täcker in alla nystartade företag under referensåret. Osäkerhetskällor Urval Under 2002 nyregistrerades 66 407 företag som verksamhetsdrivande i SCBs företagsregister, FDB. Ett företag klassas som verksamhetsdrivande om det är moms- och/eller arbetsgivarregistrerat eller beskattas som rörelse, F-skatt. Av dessa företag uteslöts 28
9 727 företag som startats inom näringsgrenarna Jordbruk, jakt och skogsbruk (avd. A), Fiske (avd. B) samt Fastighetsverksamhet (avd. K70). 1 Ytterligare 7 066 företag kunde exkluderas eftersom registerundersökningar visade att dessa inte var nya verksamheter. Efter rensningar återstod 49 614 företag vilka utgjorde rampopulationen. Från rampopulationen dras ett stratifierat urval, med län och bransch som stratifieringsvariabler. Fördelningen av urvalet på stratum enligt principen lika allokering, vilket innebär att lika många objekt (företag) väljs från respektive stratum. Därigenom uppnås ett av målen med undersökningens urvalsdesign, att ge lika hög precision för varje län och för varje bransch. Uppskattningar av precisionen presenteras i form av konfidensintervall för län och bransch. Slutresultat erhålls efter rak uppräkning på populationsnivå. Urvalsdesign för undersökningen av 2002 års nystartade företag (preliminära siffror) Registeruppgifter SCBs företagsregister, FDB Rampopulation 58 49 000 614 företag Stratifierat slumpmässigt urval 25 24 000 255 företag Skattad population av nystartade företag år 2001 Ca 37 35 430 500 företag Antal svarande i 2001 2002 års undersökning Ca 20 20 275800 företag varav ca 13 956 14 450 med ny verksamhet Företag som i 2001 2002 års undersökning ej uppgav 2001 2002 som startår Företag som i 2000 2001 års undersökning uppgav startår 2001 2002 Ca 3 320 142 företag 2 Ca 0642064780 företag företag Ramtäckning Övertäckning Eftersom rampopulationen utgörs av nyregistrerade företag år t, förekommer en viss övertäckning. Uppskattningsvis utgör endast omkring två tredjedelar av alla nyregistreringar nystartade företag ett givet år på riksnivå. I resultatet förekommer inga problem med övertäckning. Undertäckning Tillförlitligheten påverkas även av den undertäckning som orsakas av att när urvalet dras har inte alla nya företag som ska hänföras till undersökningsåret registrerats i FDB, vilket kan bero på att företagaren inte registrerat sitt företag förrän verksamheten pågått 1 Avdelningar enligt Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 92. 29
en tid. Företag som startat ny verksamhet 2002 och som i FDB har registrerats efter vecka 8 år 2003 har därmed ej kunnat undersökas utan dessa kommer att ingå i nästa års rampopulation. Korrigering för denna eftersläpning har gjort med ledning av motsvarande periods tillskott till 2001 års undersökning och hur stor andel av de nystartade företagen 2000 och 2001 som tillkom i FDB efter vecka 8. Definitiva siffror för 2002 redovisas i anslutning till nästa års undersökning. Mätning Som undersökningens mätmetod används postala enkäter. Två skriftliga påminnelser skickas, varav den andra med ny blankett. Alla inkomna enkäter från nystartade företag telefonkompletteras för de frågor som det är svarsplikt på. Bortfall Som svarsbortfall i denna undersökning avses de företagare som överhuvudtaget ej besvarat enkäten och där uppgifter ej gått att få via telefon. För 2002 års undersökning uppgår svarsbortfallet till omkring 16,4 procent av urvalet, vilket är i nivå med tidigare undersökningar. Det är dock inte bara svarsbortfall som kan förekomma i en undersökning utan även partiellt bortfall. Med partiellt bortfall avses att insamlade uppgifter saknas på en eller flera frågor. Saknas uppgifter på alla frågor är det definierat som ett svarsbortfall. Det bortfall som redovisas i rapportens tabeller under kategorin Bortfall avser endast det partiella. Bearbetning Insamlade enkäter genomgår både manuell och maskinell granskning. Där oklarheter föreligger kontaktas företag. Granskade enkäter dataregistreras. Ett antal validitets- och rimlighetskontroller ingår i bearbetningen. Uppräkningsfaktor Enligt gängse statistisk metodik tillämpas rak uppräkning av stickprovet för att uppnå populationsnivå. Detta sker med hjälp av en så kallad uppräkningsfaktor. För ett godtyckligt företag tillhörande stratum h, säg U i, definieras uppräkningsfaktorn som 1 P U h ( s) m nh mh mh i n h = 1 N h n h N = h där P(a) är sanolikheten för a n h är antalet företag i stickprovet tillhörande stratum h N h är antalet företag i rampopulationen tillhörande stratum h m h är antalet företag i stickprovet som inte tillhör svarsbortfallet i stratum h Notera att kvoten mellan n h och N h är sannolikheten för företag U i, tillhörande stratum h att komma med i urvalet, s, och att uppräkningsfaktorn är inversen av inklusionssannolikheten korrigerad för svarsbortfall. 30
Korrigeringen av uppräkningsfaktorn med svarsbortfallet på detta sätt innebär att för en given fråga, fördelas de företag som tillhör svarsbortfallet på de olika svarskategorierna på samma sätt som de svarande. En verbal tolkning är att uppräkningsfaktorn för ett godtyckligt företag i stickprovet anger hur många företag, inklusive sig självt, som detta företag, med alla sina egenskaper, representerar på populationsnivå. Uppräkningsfaktorn används på ett sådant sätt att, för ett givet företag i stickprovet multipliceras det observerade värdet med uppräkningsfaktorn för att uppnå populationsnivå. Modellantaganden Som tidigare nämnts baseras undersökningen på ett urval av de företag som nyregistrerats i FDB under vecka 1 år t till vecka 8 år t+1, där t står för referensåret. Eftersom en del företagare väljer att registrera sitt företag innan verksamheten har startat och en del väljer att registrera företaget efter det att verksamheten har pågått en tid sammanfaller inte alltid registreringsår och startår. Därför byggs resultatet, det vill säga antalet nystartade företag, för ett referensår upp av resultat från tre undersökningsår, t-1, t och t+1. När undersökningen av 2002 års nystartade företag genomfördes under våren 2003 fanns uppgifter om de företag som nyregistrerats i FDB år t-1, det vill säga 2001, men vilka startade verksamheten först 2002 och de företag som både nyregistrerades och startades under 2002. De företag som nyregistrerats efter vecka 8 år 2003 men som startade sin verksamhet under 2002 kommer med i nästa års rampopulation och kompletterar då resultatet för antal nystartade företag 2002. Denna eftersläpning korrigeras med ledning av motsvarande periods tillskott till 2001 års undersökning och hur stor andel av de nystartade företagen 2000 och 2001 som tillkom i FDB efter vecka 8. För 2002 års undersökning har de preliminära siffrorna korrigerats med hjälp av en faktor på 1,061 i genomsnitt, vilket motsvarar en uppskrivning av resultatet på 6,1 procent. I redovisningen av undersökningens resultat antas att respondenten på postenkäten är en företagare och i alla hänseenden representativ för företaget. Detta innebär att alla attribut avseende företagaren avser den person som besvarat enkäten. Redovisning av osäkerhetsmått Den urvalsbetingade osäkerheten kan uttryckas med hjälp av ett konfidensintervall. För 2002 års preliminära siffror var det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet nystartade företag 37 430 ± 1,3 procent för riket totalt. På länsnivå varierade den statistiska felmarginalen på mellan 3,2 och 3,6 procent. För 2001 års definitiva siffror var det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet nystartade företag 35 517 ± 2 procent för riket totalt. På länsnivå varierade den statistiska felmarginalen på mellan 3 och 4 procent. Detsamma gällde för den urvalsbetingade osäkerheten på branschnivå. 31