ÅSUB Statistik 211:5 Statistik 213:6 Befolkningen 212 Underrubrik Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik 1
Befolkning I serien Befolkning publiceras statistik över befolkningsrörelsen kvartalsvis och på årsbasis samt uppgifter gällande varje årsskifte om befolkningens storlek och sammansättning. Denna publikation innehåller uppgifter om befolkningsstrukturen vid årets slut, d.v.s. befolkningens fördelning på kön, ålder, kommun, språk, födelseort och medborgarskap, och om befolkningsrörelsen under året, d.v.s. födda, döda, in- och utflyttade samt vigslar och skilsmässor. För att ge en bredare bild av befolkningen och dess förändringar görs också vissa jämförelser över tiden och med omvärlden. 3.1.213 För upplysningar: Kenth Häggblom Tel. 18-25497 ISSN 1455 3147
Förord I föreliggande rapport redovisas befolkningens utveckling och struktur under 212. Även befolkningsdata och strukturförändringar i ett längre perspektiv, från 199 och framåt, behandlas. Avsikten med publikationen är både att presentera detaljerad befolkningsstatistik och att ge en helhetsbild av den åländska befolkningens sammansättning och förändringar. Rapporten innehåller såväl uppgifter som har publicerats tidigare under året, bl.a. på ÅSUBs webbplats och i Statistisk årsbok för Åland, som statistik som har tagits fram speciellt för denna publikation. Rapporten följer i stort samma upplägg som förra årets, men vissa avsnitt har omarbetats och en del av diagrammen har bytts ut eller förnyats. ÅSUBs statistikchef Kenth Häggblom har haft huvudansvaret för sammanställningen av rapporten och kan även stå till tjänst med ytterligare upplysningar för den särskilt intresserade läsaren. Också statistiker Gerd Lindqvist samt praktikanterna Oskar Ahlroth och Johan Flink har deltagit i arbetet med publikationen. Mariehamn i oktober 213 Bjarne Lindström Direktör
Innehåll 1. Sammanfattning... 7 2. Beskrivning av statistiken... 1 3. Befolkningsstrukturen 212... 12 4. Befolkningsrörelsen 212... 34 5. Förändringar i befolkningsstrukturen 199 212... 58 6. Jämförelse med Finland och Sverige... 64 Tabeller Tabell 1. Ålands befolkning 212... 7 Tabell 2. Befolkning efter ålder och kön 31.12.212... 13 Tabell 3. Kommunernas befolkning efter ålder 31.12.212... 14 Tabell 4. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön 31.12.212... 17 Tabell 5. Befolkning efter födelseland 31.12.2 31.12.212... 19 Tabell 6. Kommunernas befolkning efter födelseort och kön 31.12.212... 21 Tabell 7. Befolkning efter födelseort och ålder 31.12.212... 23 Tabell 8. Personer födda 1951 212 efter årsklass, bostadsort och födelseort... 25 Tabell 9. Befolkning efter språk 31.12.2 31.12.212... 26 Tabell 1. Befolkning efter språk och kommun 31.12.212... 27 Tabell 11. Befolkning efter medborgarskap 31.12.2-31.12.212... 28 Tabell 12. Kommunernas befolkning efter medborgarskap 31.12.212... 29 Tabell 13. Befolkning efter kön, födelseland, språk och medborgarskap 31.12.212... 3 Tabell 14. Befolkning efter födelseland, språk och medborgarskap 31.12.212... 31 Tabell 15. Befolkning född utanför Norden 31.12.212 efter födelsevärldsdel, ålder, kön, region, medborgarskap, språk och civilstånd... 32 Tabell 16. Befolkning efter religionssamfund, kön och ålder 31.12.212... 33 Tabell 17. Befolkningsrörelsen 1971 212... 35 Tabell 18. Befolkningsrörelsen i kommunerna 212... 37 Tabell 19. Befolkningsrörelsen i kommunerna under en tioårsperiod 23 212... 39 Tabell 2. Födda efter region, kön, moderns ålder och moderns civilstånd 212... 4 Tabell 21. Födda efter kön, år, moderns ålder och moderns civilstånd 1991 212... 41 Tabell 22. Fruktsamhet i olika åldersgrupper 2 212... 42 Tabell 23. Födslar samt levande födda efter ordningsnummer 1991 211... 42
Tabell 24. Aborter efter kvinnans ålder 2 212... 43 Tabell 25. Avlidna efter region, ålder och kön 212... 44 Tabell 26. Avlidna efter ålder och kön 1991 212... 45 Tabell 27. Dödsorsaker efter kön och ålder 29 211... 47 Tabell 28. Flyttningsrörelsen 1971 212... 49 Tabell 29. In- och utflyttning efter flyttningsland 212... 51 Tabell 3. In- och utflyttning efter ålder och flyttningsland 212... 53 Tabell 31. Flyttningsrörelsen i kommunerna 212... 54 Tabell 32. Flyttning mellan kommunerna 212... 55 Tabell 33. Flyttning mellan regionerna 212... 55 Tabell 34. Flyttning efter kommun och ålder 212... 57 Tabell 35. Befolkningen efter region, födelseland, medborgarskap och språk 199 212... 59 Tabell 36. Befolkningen efter ålder och kön 199 212... 61 Tabell 37. Befolkningsrörelsens inverkan på befolkningsstrukturen 212... 63 Tabell 38. Befolkningsrörelsen per 1 personer av medelfolkmängden på Åland, i Finland och i Sverige 2 212... 64 Tabell 39. Befolkningsstrukturen 2 212 på Åland, i Finland och i Sverige... 65
1. Sammanfattning Ålands befolkning ökade med 147 personer 212 och var 28 52 personer vid årets slut. Tillväxten var avsevärt mindre än 211 då den var 35 personer. Folkmängden ökade med 83 personer i Mariehamn och 123 på landsbygden, medan den minskade med 59 i skärgården. I denna sammanfattning ligger tyngdpunkten på befolkningsrörelsens inverkan på befolkningens sammanstättning. Tabell 1. Ålands befolkning 212 Befolkningsstrukturen 31.12 Befolkningsrörelsen Antal Procent Antal Procent Antal Invånare 28 52 1, Födda 292 Kön Region Döda 323 Kvinnor 14 295 5,2 Mariehamn 11 346 39,8 Födelsenetto -31 Män 14 27 49,8 Landsbygden 14 996 52,6 Inflyttade 885 Ålder Skärgården 2 16 7,6 Utflyttade 78-14 4 665 16,4 Födelseort Flyttningsnetto 177 15-64 18 31 64,2 Åland 18 83 66, Folkökning 146 65+ 5 527 19,4 Finland 5 528 19,4 Korrigering 1 Språk Sverige 2 239 7,9 Hela förändringen 147 Svenska 25 399 89,1 Övr. Norden 97,3 Finska 1 371 4,8 Utom Norden 1 693 5,9 Vigslar 141 Övriga 1 732 6,1 Okänt 142,5 Skilsmässor 63 Stort antal avlidna dämpade tillväxten En orsak till den minskade befolkningstillväxten var att ovanligt många dog under året, 323 personer. Det var första gången på 65 år som de avlidna var flera än 3. Under 2-talet har antalet vanligen rört sig runt 25 årligen. Ökningen 212 utgörs främst av kvinnor över 9 och män under 7 år. Antalet nyfödda barn var 292, ungefär lika många som de senaste åren. De avlidna var flera än de födda i både skärgården och Mariehamn och också i flera landsbygdskommuner. Landsbygden sammantaget hade dock födelseöverskott, d.v.s. flera födda än döda. Jomala hade det största födelseöverskottet av kommunerna. För Åland totalt blev det ett födelseunderskott på 31 personer. Födda och avlidna 192-212 Personer 5 4 3 2 Födda Döda 1 192 193 194 195 196 197 198 199 2 21 7
Ökad utflyttning, både till Sverige och utomnordiska länder Den andra och viktigare faktorn som minskade befolkningstillväxten var att flyttningsöverskottet sjönk betydligt. Detta berodde på både minskad inflyttning och ökad utflyttning. Jämfört med de senaste åren och framförallt 211 års rekordsiffra var 212 års flyttningsöverskott på 177 personer lågt, men det var ändå rätt nära medelnivån för 2-talet. Inflyttningen minskade med 7 jämfört med 211 och blev 885 personer. Det var Sverige som stod för minskningen, medan inflyttningen från Finland och utomnordiska länder var större än 211. Utflyttningen ökade med nästan 9 personer, till 78, och det var flyttningen till Sverige och utomnordiska länder som blev större, medan flyttningen till Finland var oförändrad. Utflyttning 1971-212 Personer 5 4 3 2 1 Sverige och övr. Norden Finland Utom Norden 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Fortsatt internationalisering trots minskat flyttningsöverskott Trots minskat tillskott av invånare från flyttningen fortsatte det internationella inslaget i befolkningen att öka. Utflyttningen till utomnordiska länder var rekordstor, delvis på grund av återflyttning, men inflyttningen därifrån låg på en fortsatt hög nivå, varför antalet personer som är födda i ett utomnordiskt land ökade med 1. Och trots att Åland hade ett flyttningsunderskott gentemot Sverige, ökade de sverigefödda med 5 personer. Detta kan förklaras med att de ålänningar som flyttade till Sverige var flera än återflyttarna därifrån. Detta är också huvudorsaken till att de som är födda på Åland minskade med 2. Inflyttningen från Finland ökade, men de finlandsfödda blev endast marginellt flera. Detta beror på ett stort antal avlidna p.g.a. att det finns många äldre i denna befolkningsgrupp. Förändring av befolkningen efter födelseort 212 Födelseort Utom Norden Sverige + övr. Norden Finland Åland -25 25 5 75 1 125 Personer 8
De som har svenska som modersmål ökade med nästan 4 tack vare inflyttning av svenskspråkiga från Sverige och Finland. Invånarna med andra språk blev nästan 11 flera. Rumänska ökade mest, med över 3, medan thai, lettiska och estniska gick framåt med ett tiotal personer vardera. Antalet finskspråkiga var oförändrat. I Mariehamn bor nu 1 personer med annat modersmål än svenska och finska, på landsbygden över 6 och i skärgården 12. Inflyttningen gav viss tillväxt i yngre åldersgrupper Flyttningsrörelsen påverkade också åldersstrukturen. Utan flyttningen skulle endast pensionärerna ha ökat, men nu blev det en mindre tillväxt också av barn under 15 och av 3 49-åringar. Flyttningsöverskottet i dessa grupper var så stort att det uppvägde den negativa naturliga förändringen, d.v.s. den utveckling som orsakas av födslar och dödsfall samt individernas stigande ålder. Den stora ökningen skedde dock för de 65 år fyllda som blev 17 flera. De ökade med 1 i Mariehamn och 7 på landsbygden, medan antalet var oförändrat i skärgården. Barnen under 15 år ökade med 2. Antalet steg på landsbygden, men sjönk i Mariehamn och skärgården. Befolkningsförändring efter ålder 212 Personer 2 15 1 5-5 -1-14 15-29 3-49 5-64 65+ Naturlig förändring Flyttningsnetto 9
2. Beskrivning av statistiken Befolkningsstatistiken omfattar uppgifter om såväl befolkningsrörelsen som befolkningens storlek och struktur. Syftet med denna publikation är att ge en utförlig bild av Ålands befolkning under 212 samt att ge ett bredare perspektiv på befolkningsstrukturen och -rörelsen genom att göra vissa jämförelser över tiden samt med Finland och Sverige. De flesta tabeller i denna publikation innehåller uppgifter som gäller hela Åland, men relativt många uppgifter redovisas också per kommun och region. Uppgifter om befolkningens struktur och dess förändringar presenteras i de flesta fall både som absoluta tal och i procent. Vissa av befolkningsrörelseuppgifterna anges också som relationstal per 1 personer. ÅSUB kan vid behov stå till tjänst med andra eller mera detaljerade befolkningsuppgifter än de som finns i denna rapport. Befolkningsstatistik publiceras också på ÅSUBs hemsida, www.asub.ax, både som mera lättöverskådliga exceltabeller och som pc-axis databaser som tillåter användaren att själv plocka fram just de uppgifter som man själv önskar. Källor och kvalitet Siffrorna som presenteras är slutliga uppgifter. Befolkningsstatistiken grundas på de uppgifter som finns i befolkningsregistret och de anmälningar om förändringar som inkommer dit. Källan för uppgifterna om befolkningsstrukturen är det utdrag ur befolkningsregistret som Ålands landskapsregering och ÅSUB årligen köper från Befolkningsregistercentralen. Siffrorna om befolkningsrörelsen baseras på uppgifter som Statistikcentralen har tagit fram utgående från förändringsuppgifter från Befolkningsregistercentralen. För 212 har ÅSUB för första gången haft tillgång till ett individbaserat material om befolkningsrörelsen, vilket förbättrar möjligheten att ta fram statistik om flyttningar, födda och avlidna. Befolkningsstatistiken håller en god kvalitet, vilket framgår t.ex. av att de uppgifter som kommer fram som ett resultat av ÅSUBs körningar med befolkningsregistret stämmer helt överens med de summerade siffror som Befolkningsregistercentralen själv har tagit fram. Likaså stämmer befolkningsrörelsesiffrorna (inklusive korrigeringar) helt överens med de förändringar av befolkningens storlek som noteras årligen. Några definitioner Befolkning 31.12: De som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i någon åländsk kommun den ifrågavarande tidpunkten. Medelbefolkning: Medelfolkmängden för ett år är medeltalet av befolkningen 31 december det aktuella året och befolkningen 31 december föregående år. 1
Ålder: En persons ålder i hela år den 31.12. För flyttning efter ålder anges dock åldern vid flyttningstidpunkten. Språk: Det språk som finns registrerat i befolkningsregistret. Ett barns språk anmäls av föräldrarna samtidigt med barnets namn och kvarstår oförändrat om inte en separat anmälan om ändring görs. Befolkningsförändringar under året: Förändringar, om vilka uppgifter har kommit in senast i januari följande år. Födda: Levande födda. Fruktsamhet: Fruktsamhet efter åldersgrupp avser antalet levande födda barn som fötts av kvinnorna i en viss åldersgrupp per tusen kvinnor i medelfolkmängden i samma åldersgrupp. Bruttoreproduktionstalet visar det genomsnittliga antalet flickor en kvinna föder med beaktande av de aktuella fruktsamhetstalen. Nettoreproduktionstalet visar samma sak men med beaktande av dödligheten bland kvinnor i fruktsam ålder. Dödsorsak: Baseras på dödsattester och en internationell klassificering av sjukdomar. Korrigeringar: Korrigeringarna innehåller tillägg och strykningar som har gjorts i befolkningsregistret för att detta skall stämma överens med verkligheten. T.ex. en flyttning som har ägt rum 211, men av någon anledning inte registrerats då, kan rättas till genom att en korrigering görs 212. Korrigeringar räknas inte med till det aktuella årets befolkningsrörelse, eftersom de utgör förändringar som har inträffat tidigare år. Landskommuner: Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden: Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården: Kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman - Exakt enheter (st) Mellan och,5 enheter. Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att anges Ytterligare definitioner och förklaringar kan fås från ÅSUB. En mera utförlig beskrivning av befolkningsstatistiken finns på ÅSUBs hemsida. 11
3. Befolkningsstrukturen 212 Ålands folkmängd var 28 52 personer den 31 december 212. Antalet kvinnor var 14 295 och antalet män 14 27. De största årskullarna är födda 1946 1968 I diagrammet som visar befolkningen per ettårsgrupp ser man att de flesta årskullar som uppnår pensionsåldern de närmaste åren kommer att omfatta 4 personer eller mera. Den största årskullen utgjordes av de 462 personer som är födda 1967 och var 45 år vid årets slut. Därefter följde 47-åringarna och 59-åringarna som var nästan 45 vardera. Befolkning efter ålder 212 Personer 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 Ålder I tabell 2 visas ettårsgrupperna också fördelade på kön. I de flesta årskullar upp till och med 4 års ålder är majoriteten män, medan kvinnomajoritet nästan utan undantag råder från 75 år och uppåt. Eftersom de nyblivna pensionärerna var betydligt fler än de avlidna ökade antalet invånare som är 65 år eller äldre med nästan 17 och är nu över 5 5. Det var främst de yngre pensionärerna som ökade i antal. Invånarna i åldersgruppen 65 74 år ökade med drygt 14 personer, medan de som är 75 år eller äldre blev bara några tiotal flera. Drygt 2 4 personer hade fyllt 75 år och av dessa var 25 personer 9 år eller äldre. Folkmängdsförändring efter åldersgrupp 212 Personer 15 1 5-5 -1-6 7-17 18-29 3-49 5-64 65-74 75-84 85+ Ålder 12
Tabell 2. Befolkning efter ålder och kön 31.12.212 Födelseår Ålder Totalt Kvinnor Män Födelseår Ålder Totalt Kvinnor Män Totalt 28 52 14 295 14 27 212 299 153 146 196 52 397 29 188 211 1 294 156 138 1959 53 42 212 19 21 2 38 158 15 1958 54 387 191 196 29 3 285 121 164 1957 55 391 219 172 28 4 314 151 163 1956 56 381 198 183 27 5 326 161 165 1955 57 376 22 174 26 6 34 161 179 1954 58 429 219 21 25 7 32 149 153 1953 59 445 214 231 24 8 316 146 17 1952 6 429 239 19 23 9 299 142 157 1951 61 384 21 183 22 1 295 152 143 195 62 368 196 172 21 11 35 147 158 1949 63 49 213 196 2 12 31 132 178 1948 64 418 188 23 1999 13 326 151 175 1947 65 415 26 29 1998 14 346 166 18 1946 66 435 221 214 1997 15 326 173 153 1945 67 378 183 195 1996 16 326 157 169 1944 68 343 17 173 1995 17 379 188 191 1943 69 299 14 159 1994 18 325 167 158 1942 7 294 14 154 1993 19 32 157 163 1941 71 27 116 154 1992 2 33 136 167 194 72 242 19 133 1991 21 297 137 16 1939 73 231 127 14 199 22 337 15 187 1938 74 218 18 11 1989 23 297 132 165 1937 75 211 114 97 1988 24 336 156 18 1936 76 197 15 92 1987 25 35 142 163 1935 77 195 114 81 1986 26 282 136 146 1934 78 18 98 82 1985 27 299 136 163 1933 79 168 89 79 1984 28 35 155 15 1932 8 163 89 74 1983 29 342 174 168 1931 81 154 86 68 1982 3 352 165 187 193 82 112 62 5 1981 31 335 161 174 1929 83 133 78 55 198 32 373 169 24 1928 84 12 63 57 1979 33 322 153 169 1927 85 133 77 56 1978 34 33 16 17 1926 86 123 94 29 1977 35 32 174 146 1925 87 12 63 39 1976 36 376 187 189 1924 88 88 63 25 1975 37 38 16 22 1923 89 73 46 27 1974 38 362 177 185 1922 9 64 45 19 1973 39 369 183 186 1921 91 43 3 13 1972 4 35 182 168 192 92 4 32 8 1971 41 389 19 199 1919 93 27 21 6 197 42 379 187 192 1918 94 27 22 5 1969 43 366 182 184 1917 95 13 8 5 1968 44 426 218 28 1916 96 6 5 1 1967 45 462 243 219 1915 97 13 9 4 1966 46 423 213 21 1914 98 1 9 1 1965 47 449 221 228 1913 99 1 1-1964 48 41 215 195 1912 1 1-1 1963 49 379 192 187 1911 11 3 3-1962 5 383 173 21 191 12 - - - 1961 51 38 2 18 199 13 2 1 1 13
Bara tre kommuner har flera barn än pensionärer I tabell 3 framgår befolkningen i olika åldersgrupper, för Åland totalt och för kommuner och regioner. Antalet personer som har fyllt 65 är flera än 14-åringarna i de flesta kommuner. Undantag är Finström, Jomala och Lemland. Sottunga har den största andelen pensionärer, nästan 33 procent jämfört med 19 procent för hela Åland. Följaktligen har Sottunga också den högsta medelåldern i befolkningen, 53 år jämfört med 42 för hela Åland. En tabell på ÅSUBs webbplats visar förändringen i kommunernas åldersstruktur över tiden. Från 211 till 212 ökade antalet pensionärer med 1 i Mariehamn och med 7 på landsbygden, men var oförändrat i skärgården. Invånarna under 18 minskade i skärgården, men ökade i de andra regionerna. Tabell 3. Kommunernas befolkning efter ålder 31.12.212 Kommun Antal Procent Antal Medel- Totalt -14 15-64 65+ -14 15-64 65+ -6 7-64 65-74 75-84 85+ -17 18+ 7-14 ålder Brändö 476 5 29 136 1,5 6,9 28,6 17 323 75 4 21 65 411 33 48,8 Eckerö 96 138 613 29 14,4 63,9 21,8 69 682 111 62 36 171 789 69 44,5 Finström 2 531 479 1 584 468 18,9 62,6 18,5 223 1 84 271 132 65 566 1 965 256 4,9 Föglö 578 75 351 152 13, 6,7 26,3 24 42 76 46 3 92 486 51 47,1 Geta 495 85 299 111 17,2 6,4 22,4 42 342 6 35 16 98 397 43 42,4 Hammarl. 1 522 273 952 297 17,9 62,5 19,5 128 1 97 172 87 38 328 1 194 145 41,5 Jomala 4 355 943 2 839 573 21,7 65,2 13,2 48 3 32 36 148 65 1 96 3 259 463 37,4 Kumlinge 338 32 21 96 9,5 62,1 28,4 13 229 4 36 2 38 3 19 5,1 Kökar 245 31 138 76 12,7 56,3 31, 8 161 44 23 9 41 24 23 49,2 Lemland 1 883 381 1 21 292 2,2 64,3 15,5 159 1 432 191 8 21 472 1 411 222 39, Lumparl. 392 66 228 98 16,8 58,2 25, 25 269 64 25 9 82 31 41 45, Saltvik 1 823 318 1 127 378 17,4 61,8 2,7 147 1 298 196 133 49 383 1 44 171 42,5 Sottunga 11 6 62 33 5,9 61,4 32,7 1 67 13 9 11 9 92 5 53, Sund 1 35 154 657 224 14,9 63,5 21,6 75 736 136 62 26 22 833 79 43,7 Vårdö 422 65 236 121 15,4 55,9 28,7 29 272 54 51 16 76 346 36 47,1 Mariehamn 11 346 1 569 7 514 2 263 13,8 66,2 19,9 726 8 357 1 262 664 337 1 977 9 369 843 42,4 Landskomm. 17 156 3 96 1 796 3 264 18, 62,9 19, 1 44 12 452 1 863 969 432 3 719 13 437 1 656 41,5 -Landsbygd. 14 996 2 837 9 59 2 65 18,9 63,4 17,7 1 348 1 998 1 561 764 325 3 398 11 598 1 489 4,5 -Skärgården 2 16 259 1 287 614 12, 59,6 28,4 92 1 454 32 25 17 321 1 839 167 48,5 Åland 28 52 4 665 18 31 5 527 16,4 64,2 19,4 2 166 2 89 3 125 1 633 769 5 696 22 86 2 499 41,9 Kommun -4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85-89 9+ Brändö 9 22 19 2 3 19 16 13 29 32 47 39 45 5 25 2 2 17 4 Eckerö 5 42 46 5 44 47 53 55 52 78 79 77 78 66 45 38 24 24 12 Finström 16 159 16 144 124 116 134 182 18 198 161 182 163 143 128 76 56 41 24 Föglö 18 2 37 28 33 27 24 28 37 32 36 46 6 45 31 18 28 15 15 Geta 29 29 27 26 23 32 3 24 27 42 4 37 18 29 31 21 14 14 2 Hammarl. 87 99 87 86 77 69 87 92 119 18 11 95 19 16 66 51 36 3 8 Jomala 335 339 269 25 21 215 312 347 35 358 276 275 255 222 138 12 46 49 16 Kumlinge 9 9 14 14 22 15 14 12 7 26 28 38 34 2 2 21 15 13 7 Kökar 3 12 16 16 9 6 2 3 15 29 13 22 23 3 14 14 9 6 3 Lemland 119 11 152 129 91 89 14 113 16 143 134 126 121 119 72 48 32 16 5 Lumparl. 18 2 28 21 15 1 14 21 21 34 32 31 29 33 31 12 13 8 1 Saltvik 99 114 15 12 78 89 12 15 123 126 136 133 133 127 69 71 62 34 15 Sottunga 2 4 6 5 3 4 3 6 6 9 13 7 9 4 6 3 6 5 Sund 4 65 49 77 37 36 37 85 62 89 75 82 77 79 57 32 3 15 11 Vårdö 16 22 27 21 19 11 2 16 21 37 27 24 4 29 25 31 2 11 5 Mariehamn 58 519 542 686 762 749 759 78 71 785 746 82 816 763 499 39 274 22 117 Landskomm. 992 1 64 1 4 99 88 784 953 1 99 1 29 1 338 1 23 1 22 1 192 1 17 756 561 48 299 133 -Landsbygd. 937 977 923 885 69 73 873 1 24 1 94 1 176 1 43 1 38 983 924 637 451 313 231 94 -Skärgården 55 87 117 15 118 81 8 75 115 162 16 182 29 183 119 11 95 68 39 Åland 1 5 1 583 1 582 1 676 1 57 1 533 1 712 1 87 1 91 2 123 1 949 2 22 2 8 1 87 1 255 951 682 519 25 Not: Medelåldern är uträknad efter den exakta åldern 31.12 och skiljer sig därmed från tidigare års siffror som var beräknade på hela år. 14
I de följande diagrammen visas äldrekvoten respektive försörjningskvoten efter kommun. Äldrekvoten är uträknad som antalet 65 år fyllda per 1 personer i åldrarna 2 64. Försörjningskvoten är antalet personer i åldrarna 19 år samt 65 år och äldre i förhållande till 1 personer i åldrarna 2 64 år. Äldrekvot efter kommun 212, invånare 65 år och äldre per 1 invånare 2-64 år Kökar Sottunga Vårdö Brändö Kumlinge Lumparland Föglö Geta Sund Eckerö Saltvik Hammarland Mariehamn Finström Lemland Jomala 2 4 6 8 1 Försörjningskvot efter kommun 212, invånare -19 år plus 65 år och äldre per 1 invånare 2-64 år Kökar Vårdö Lumparland Geta Sottunga Föglö Sund Saltvik Brändö Finström Hammarland Lemland Kumlinge Eckerö Jomala Mariehamn 2 4 6 8 1 12 En tabell som visar könsfördelningen efter åldersgrupp och kommun finns på ÅSUBs hemsida (www.asub.ax). Där finns också en databastabell med uppgifter om kommunernas befolkning efter kön och ålder i ettårsgrupper för de senaste åren. Diagrammet nedan är ett exempel på en jämförelse som kan göras med hjälp av denna. Könskvot efter kommun 212, kvinnor 3-44 år per 1 män i samma ålder Vårdö Jomala Marieh. Geta Lemland Saltvik Sund Hammarl. Finström Brändö Eckerö Kumlinge Kökar Lumparl. Föglö Sottunga 5 1 15 15
Nio av tio pensionärer har någon gång varit gifta Drygt 1 ålänningar var gifta den 31 december 212. Det var 35 procent av hela befolkningen och 46 procent av de som hade fyllt 2 år. Den högsta andelen gifta fanns i åldersgruppen 65 69 år, där siffran var 66 procent. I kategorin gifta ingår också 13 personer med registrerat partnerskap, 1 kvinnor och 3 män. Lite över 2 3 var skilda och den högsta andelen, 17 procent, fanns i åldersgruppen 55 59 år. Antalet änkor var drygt 1 25 medan änklingarna var över 3. Om man jämför med år 22, det tidigaste år för vilket jämförbara siffror finns tillgängliga, så har andelen änkor och gifta minskat något bland de 2 år fyllda, medan andelen ogifta och frånskilda har ökat. Diagrammen visar hur stor del av kvinnorna och männen i olika åldrar som är eller har varit gifta. Andel kvinnor efter ålder och civilstånd 212 Procent 1 75 5 Frånskilda/ änkor 25 Gifta 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Andel män efter ålder och civilstånd 212 Procent 1 75 5 25 Frånskilda/ änklingar Gifta 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Den största skillnaden mellan könen fanns i de äldre åldersgrupperna. Medan 38 procent av kvinnorna i åldrarna 65 år och däröver var änkor och 45 procent gifta, var andelen änklingar bland män i samma ålder bara 1 procent och andelen gifta 67 procent. Av kvinnorna i denna åldersgrupp var det bara sex procent som aldrig hade varit gifta, medan motsvarande procent för männen var tolv. De ogifta utgjorde drygt hälften av befolkningen. Samtliga under 2 år och 37 procent av de som hade fyllt 2 var ogifta. Tabell 4, liksom diagrammen, visar endast det formella civilståndet. Uppgifter om samboende som skulle krävas för att ge en mera fullständig bild, framgår inte som sådana av befolkningsregistret, utan kräver speciella körningar. 16
Tabell 4. Befolkning efter civilstånd, ålder och kön 31.12.212 Ålder Totalt Kvinnor Män Från- Änkor/ Från- Från- Änk- Totalt Ogifta Gifta skilda änkl. Totalt Ogifta Gifta skilda Änkor Totalt Ogifta Gifta skilda lingar Antal Totalt 28 52 14 541 1 8 2 326 1 555 14 295 6 716 5 23 1 34 1 252 14 27 7 825 5 57 1 22 33-4 1 5 1 5 - - - 739 739 - - - 761 761 - - - 5-9 1 583 1 583 - - - 759 759 - - - 824 824 - - - 1-14 1 582 1 582 - - - 748 748 - - - 834 834 - - - 15-19 1 676 1 676 - - - 842 842 - - - 834 834 - - - 2-24 1 57 1 519 48 3-711 676 33 2-859 843 15 1-25-29 1 533 1 278 225 3-743 572 147 24-79 76 78 6-3-34 1 712 1 127 59 76-88 478 29 4-94 649 219 36-35-39 1 87 924 759 123 1 881 43 41 67 1 926 521 349 56-4-44 1 91 765 958 183 4 959 355 496 15 3 951 41 462 78 1 45-49 2 123 728 1 88 29 17 1 84 353 559 16 12 1 39 375 529 13 5 5-54 1 949 567 1 5 36 26 985 257 529 179 2 964 31 521 127 6 55-59 2 22 478 1 152 341 51 1 52 226 595 191 4 97 252 557 15 11 6-64 2 8 342 1 252 316 98 1 37 136 649 18 72 971 26 63 136 26 65-69 1 87 2 1 231 279 16 92 69 571 154 126 95 131 66 125 34 7-74 1 255 14 774 186 191 6 28 329 89 154 655 76 445 97 37 75-79 951 8 521 13 247 52 34 23 59 197 431 46 291 44 5 8-84 682 46 326 51 259 378 18 126 29 25 34 28 2 22 54 85-89 519 31 152 27 39 343 15 5 16 262 176 16 12 11 47 9-94 21 8 31 8 154 15 5 9 6 13 51 3 22 2 24 95+ 49 3 4 4 38 36 3-3 3 13-4 1 8-19 6 341 6 341 - - - 3 88 3 88 - - - 3 253 3 253 - - - 2-29 3 13 2 797 273 33-1 454 1 248 18 26-1 649 1 549 93 7-3-39 3 519 2 51 1 268 199 1 1 689 881 7 17 1 1 83 1 17 568 92-4-64 1 12 2 88 5 5 1 436 196 5 117 1 327 2 828 815 147 4 895 1 553 2 672 621 49 65+ 5 527 472 3 39 658 1 358 2 947 172 1 315 356 1 14 2 58 3 1 724 32 254 Procent Totalt 1, 51, 35,4 8,2 5,5 1, 47, 35,1 9,1 8,8 1, 55,1 35,6 7,2 2,1-4 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1, 1, - - - 5-9 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1-14 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1, 1, - - - 15-19 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1, 1, - - - 2-24 1, 96,8 3,1,2-1, 95,1 4,6,3-1, 98,1 1,7,1-25-29 1, 83,4 14,7 2, - 1, 77, 19,8 3,2-1, 89,4 9,9,8-3-34 1, 65,8 29,7 4,4-1, 59,2 35,9 5, - 1, 71,8 24,2 4, - 35-39 1, 51,1 42, 6,8,1 1, 45,7 46,5 7,6,1 1, 56,3 37,7 6, - 4-44 1, 4,1 5,2 9,6,2 1, 37, 51,7 1,9,3 1, 43,1 48,6 8,2,1 45-49 1, 34,3 51,2 13,7,8 1, 32,6 51,6 14,8 1,1 1, 36,1 5,9 12,5,5 5-54 1, 29,1 53,9 15,7 1,3 1, 26,1 53,7 18,2 2, 1, 32,2 54, 13,2,6 55-59 1, 23,6 57, 16,9 2,5 1, 21,5 56,6 18,2 3,8 1, 26, 57,4 15,5 1,1 6-64 1, 17, 62,4 15,7 4,9 1, 13,1 62,6 17,4 6,9 1, 21,2 62,1 14, 2,7 65-69 1, 1,7 65,8 14,9 8,6 1, 7,5 62,1 16,7 13,7 1, 13,8 69,5 13,2 3,6 7-74 1, 8,3 61,7 14,8 15,2 1, 4,7 54,8 14,8 25,7 1, 11,6 67,9 14,8 5,6 75-79 1, 8,4 54,8 1,8 26, 1, 6,5 44,2 11,3 37,9 1, 1,7 67,5 1,2 11,6 8-84 1, 6,7 47,8 7,5 38, 1, 4,8 33,3 7,7 54,2 1, 9,2 65,8 7,2 17,8 85-89 1, 6, 29,3 5,2 59,5 1, 4,4 14,6 4,7 76,4 1, 9,1 58, 6,3 26,7 9-94 1, 4, 15,4 4, 76,6 1, 3,3 6, 4, 86,7 1, 5,9 43,1 3,9 47,1 95+ 1, 6,1 8,2 8,2 77,6 1, 8,3-8,3 83,3 1, - 3,8 7,7 61,5-19 1, 1, - - - 1, 1, - - - 1, 1, - - - 2-29 1, 9,1 8,8 1,1-1, 85,8 12,4 1,8-1, 93,9 5,6,4-3-39 1, 58,3 36, 5,7, 1, 52,2 41,4 6,3,1 1, 63,9 31, 5, - 4-64 1, 28,8 54,9 14,3 2, 1, 25,9 55,3 15,9 2,9 1, 31,7 54,6 12,7 1, 65+ 1, 8,5 55, 11,9 24,6 1, 5,8 44,6 12,1 37,5 1, 11,6 66,8 11,7 9,8 17
Invånare från 92 olika länder Knappt två tredjedelar av befolkningen, eller drygt 18 8 personer, hade Åland som sin födelseort, medan över 9 5 personer var födda på annat håll. Av den sistnämnda gruppen var en majoritet eller drygt 5 5 personer födda i Finland, d.v.s. knappt 2 procent av hela befolkningen, och drygt 4 personer eller drygt 14 procent i andra länder. Sverige står som födelseland för drygt 2 2 personer, eller knappt 8 procent, och övriga nordiska länder för knappt 1 personer. Från utomnordiska länder kom närmare 1 6 personer, vilket var närmare 6 procent av befolkningen. Tabell 5 visar befolkningen fördelad på alla enskilda födelseländer. Totalt fanns 91 olika födelseländer representerade inom den inflyttade befolkningen, många dock med bara några få personer. Av europeiska länder utanför Norden var det Lettland, Rumänien, Estland, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och Polen som utgjorde födelseland för 5 personer eller mera. Av de utomeuropeiska länderna låg Thailand, Iran, Filippinerna och USA främst. Över 5 länder är representerade av mindre än 1 personer och dessa står för mindre än en procent av invånarna. Det är också möjligt att ytterligare länder döljer sig i kategorin okänt. Bland de drygt 14 personer som i befolkningsregistret hade födelselandet angivet som okänt utland fanns dock också en hel del personer som högst antagligen var födda i Sverige om man dömer av medborgarskap, språk och namn. Det bör också beaktas att det är just födelseorten som framgår av registret, d.v.s. hemorten vid tiden för födelsen, och inte t.ex. uppväxtort. Ökning av utlandsfödda Mest ökade de som är födda i Sverige och övriga Europa under 212, ett plus på runt 4 respektive 7. Personer födda i Rumänien ökade med 3. Av utomeuropeisk befolkning var det främst födda i Asien som blev flera, plus 29, varav Thailand och Iran stod för de flesta. De som är födda på Åland minskade med drygt 2 personer. Förändring av befolkningen efter födelseort 212 Födelseort Amerika Afrika Asien och Oceanien Övriga Europa Baltikum Övriga Norden Sverige Finland Åland -4-2 2 4 6 Personer 18
Tabell 5. Befolkning efter födelseland 31.12.2 31.12.212 Födelseland 2 29 21 211 212 Födelseland 2 29 21 211 212 Totalt 25 776 27 734 28 7 28 355 28 52 - - - Norden 25 224 26 279 26 47 26 62 26 667 Pakistan 3 4 7 8 8 Åland 18 682 18 686 18 732 18 824 18 83 Singapore 1 2 2 2 2 Finland 5 19 5 465 5 49 5 513 5 528 Sri Lanka 3 4 4 4 4 Sverige 1 354 2 4 2 98 2 187 2 239 Sydkorea - 2 2 2 2 Norge 47 48 48 51 51 Syrien - 3 3 2 2 Danmark 24 25 25 28 28 Thailand 17 11 111 118 131 Färöarna - 4 4 4 4 Turkiet - 6 9 1 9 Grönland - - - 1 1 Vietnam 6 1 9 12 11 Island 8 11 1 12 13 Afrika 3 57 61 68 66 Övriga Europa 184 841 956 1 62 1 133 Algeriet - 2 2 3 2 Albanien - 1 2 2 2 Benin - - - - 1 Belgien - 3 3 3 4 Egypten 1 1 2 2 2 Bosnien - 2 2 4 7 Eritrea - - - 1 1 Bulgarien 2 4 7 8 5 Etiopien - 1 1 1 1 Estland 24 116 128 141 152 Gambia - 2 2 2 2 Frankrike 3 7 7 8 7 Kamerun - - - - 2 Grekland 2 3 3 4 4 Kenya 3 11 11 12 8 Irland - 1 1 1 1 Komorerna 1 1 1 1 1 Italien 2 9 15 18 24 Libyen 1 1 1 1 1 Kroatien - 9 1 1 1 Madagaskar - 1 2 3 3 Lettland 6 163 198 227 237 Marocko 13 18 19 2 21 Litauen - 22 27 31 32 Nigeria 1 2 2 2 3 Luxemburg 1 1 1 1 1 Senegal - 1 2 2 2 Nederländerna 2 5 5 7 1 Sw aziland - 1 - - - Polen 14 47 48 5 53 Sydafrika 3 4 4 6 5 Portugal 2 4 4 5 5 Tanzania 4 7 8 7 7 Rumänien 3 126 165 193 223 Tunisien 3 4 4 4 4 Ryssland 18 53 57 61 61 Zimbabw e - - - 1 - Schw eiz 6 9 1 11 1 Serbien 1) 3 42 43 45 48 Amerika 82 97 95 96 99 Slovakien - 2 2 3 3 Argentina - - 1 1 3 F.d. Sovjet 14 3 28 28 29 Barbados 1 1 1 1 1 Spanien 2 8 14 17 19 Bolivia - 1 - - - Storbritannien 44 59 61 59 59 Brasilien 2 11 8 1 1 Tyskland 25 79 8 9 91 Chile 3 4 5 5 4 Ukraina 5 2 19 21 2 Colombia 7 9 9 7 7 Ungern 5 9 8 7 7 Dominikanska rep. - - - - 1 Vitryssland - 5 6 5 7 Ecuador 3 3 4 4 4 Österrike 1 2 2 2 2 El Salvador - - 1 1 1 Jamaica - 1 1 1 1 Asien 93 314 34 36 389 Kanada 5 5 5 7 6 Afghanistan - - - - 1 Kuba 1 4 4 4 5 Armenien - - - - 1 Nicaragua - 1 1 1 1 Azerbajdjan - - - 1 1 Peru - - 1 - - Bahrain 1 - - - - Trinidad och Tobago - - - - 1 Filippinerna 1 47 52 56 59 USA 59 53 5 51 51 Indien 1 2 1 12 12 Venezuela 1 4 4 3 3 Indonesien 2 5 5 5 6 Irak 2 8 9 1 11 Oceanien 5 3 4 6 6 Iran 43 16 11 14 112 Australien 4 3 4 4 4 Israel 3 2 2 2 2 Nya Zeeland 1 - - 2 2 Kambodja - - - - 1 Kazakstan - 1 1 1 1 Okänt 158 143 144 143 142 Kina 1 7 7 7 11 Kuw ait - 1 3 2 1 Efter ländernas EU-tillhörighet (exkl. Norden) Libanon - 1 1 1 1 EU27 138 67 779 875 939 Malaysia - 1 1 1 - EU15 (gamla) 84 181 196 215 227 Maldiverna - 1 - - - Nya EU-länder (24-) 54 489 583 66 712 Nordkorea - - 1 - - Europa utom EU 46 171 177 187 194 1) Serbien inkluderar f.d. Jugoslavien och f.d. Serbien och M ontenegro 19
En tredjedel av Mariehamns befolkning är född i staden En knapp fjärdedel av Ålands befolkning var född i Mariehamn. Över en tredjedel var född på landsbygden och mindre än var tionde i skärgården. I sin nuvarande hemkommun var 37 procent födda. Andelen var betydligt högre för männen än för kvinnorna. I diagrammet visas hur kommunernas invånare fördelar sig på födelseort. Kommunerna är sorterade efter hur stor andel av befolkningen som är född i den egna kommunen. Fem skärgårdskommuner ligger högst med runt 5 procent eller mera födda i hemkommunen. I Jomala, Lemland och Mariehamn är andelen en tredjedel. Beträffande den del av befolkningen som är född utanför kommunen utgörs majoriteten i de flesta landsbygdskommuner av personer som är födda i andra åländska kommuner, medan de som är födda utanför Åland är flera i skärgården samt i Mariehamn, Eckerö och Geta. Kommunernas befolkning efter födelseort 212, procent Kumlinge Sottunga Brändö Föglö Kökar Vårdö Geta Eckerö Saltvik Sund Lumparland Hammarland Finström Mariehamn Jomala Lemland % 25% 5% 75% 1% Hemkommun Övriga Åland Utom Åland Kökar, Föglö och Eckerö har största andel födda i Sverige Tabell 6 visar uppgifterna om födelseort efter kommun mera exakt och detaljerat. I Mariehamn var 42 procent av invånarna födda utanför Åland, i skärgården 34 procent och på landsbygden 28 procent. Andelen som är född utanför Norden var nio procent i Mariehamn, fem procent i skärgården och fyra procent på landsbygden. Siffrorna i kolumnen Övriga i tabellen är något större än så, eftersom den innehåller också de små kategorierna övriga Norden och okänt. Beträffande kommunerna kan man se att Brändö, Mariehamn och Kökar hade den största andelen som var födda i Finland, medan Kökar, Geta och Eckerö låg i topp när det gäller andelen födda i Sverige. Mariehamn, Föglö och Eckerö hade störst andel födda i övriga länder. 2
Tabell 6. Kommunernas befolkning efter födelseort och kön 31.12.212 Kommun Invånare totalt Åland Födelseort Utanför Åland Nuvarande hemkommun Totalt Marie- Lands- Skär- Totalt Finland Sverige Övriga Totalt K M hamn bygden gården (inkl. okänt) Antal Brändö 476 285 17 16 252 191 145 21 25 243 96 147 Eckerö 96 629 76 533 2 331 15 112 69 431 171 26 Finström 2 531 1 849 33 1 444 75 682 383 155 144 1 17 453 564 Föglö 578 393 39 45 39 185 74 5 61 288 123 165 Geta 495 342 4 293 9 153 65 58 3 223 79 144 Hammarland 1 522 1 113 245 834 34 49 23 134 72 62 266 354 Jomala 4 355 3 12 986 1 976 14 1 253 743 292 218 1 45 625 78 Kumlinge 338 24 13 14 213 98 59 26 13 196 75 121 Kökar 245 147 9 13 125 98 56 38 4 122 38 84 Lemland 1 883 1 319 44 837 78 564 317 182 65 67 277 33 Lumparland 392 281 45 223 13 111 7 22 19 163 65 98 Saltvik 1 823 1 395 245 1 11 4 428 238 112 78 811 37 441 Sottunga 11 77 9 7 61 24 14 5 5 54 24 3 Sund 1 35 77 14 6 3 265 16 67 38 442 18 262 Vårdö 422 29 44 45 21 132 92 22 18 192 73 119 Mariehamn 11 346 6 571 3 822 2 166 583 4 775 2 759 943 1 73 3 822 1 793 2 29 Landskomm. 17 156 12 232 2 642 7 99 1 6 4 924 2 769 1 296 859 6 814 2 915 3 899 -Landsbygden 14 996 1 8 2 511 7 85 439 4 196 2 329 1 134 733 5 719 2 486 3 233 -Skärgården 2 16 1 432 131 14 1 161 728 44 162 126 1 95 429 666 Åland 28 52 18 83 6 464 1 156 2 183 9 699 5 528 2 239 1 932 1 636 4 78 5 928 Procent Brändö 1, 59,9 3,6 3,4 52,9 4,1 3,5 4,4 5,3 51,1 45,1 55,9 Eckerö 1, 65,5 7,9 55,5 2,1 34,5 15,6 11,7 7,2 44,9 37,3 51,8 Finström 1, 73,1 13, 57,1 3, 26,9 15,1 6,1 5,7 4,2 35,2 45,4 Föglö 1, 68, 6,7 7,8 53,5 32, 12,8 8,7 1,6 49,8 44,6 54,6 Geta 1, 69,1 8,1 59,2 1,8 3,9 13,1 11,7 6,1 45,1 33,9 55, Hammarland 1, 73,1 16,1 54,8 2,2 26,9 13,3 8,8 4,7 4,7 35,6 45,7 Jomala 1, 71,2 22,6 45,4 3,2 28,8 17,1 6,7 5, 32,3 29,3 35,1 Kumlinge 1, 71, 3,8 4,1 63, 29, 17,5 7,7 3,8 58, 47,2 67,6 Kökar 1, 6, 3,7 5,3 51, 4, 22,9 15,5 1,6 49,8 35,2 61,3 Lemland 1, 7, 21,5 44,5 4,1 3, 16,8 9,7 3,5 32,2 3,5 33,9 Lumparland 1, 71,7 11,5 56,9 3,3 28,3 17,9 5,6 4,8 41,6 34, 48,8 Saltvik 1, 76,5 13,4 6,9 2,2 23,5 13,1 6,1 4,3 44,5 4,5 48,5 Sottunga 1, 76,2 8,9 6,9 6,4 23,8 13,9 5, 5, 53,5 49, 57,7 Sund 1, 74,4 13,5 58, 2,9 25,6 15,5 6,5 3,7 42,7 35,9 49,1 Vårdö 1, 68,7 1,4 1,7 47,6 31,3 21,8 5,2 4,3 45,5 35,8 54,6 Mariehamn 1, 57,9 33,7 19,1 5,1 42,1 24,3 8,3 9,5 33,7 3,3 37,4 Landskomm. 1, 71,3 15,4 46,6 9,3 28,7 16,1 7,6 5, 39,7 34,8 44,4 -Landsbygden 1, 72, 16,7 52,3 2,9 28, 15,5 7,6 4,9 38,1 33,7 42,4 -Skärgården 1, 66,3 6,1 6,5 53,8 33,7 2,4 7,5 5,8 5,7 42,5 57,9 Åland 1, 66, 22,7 35,6 7,7 34, 19,4 7,9 6,8 37,3 32,9 41,7 21
Störst andel inflyttade bland 3 39-åringarna Det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna om man ser till födelseort. Den yngre delen av befolkningen, de som är under 2 år, domineras av personer som är födda på Åland, även om inslaget av inflyttade inte är obetydligt utan uppgår till 16 procent. De inflyttades andel är störst i åldrarna 3 39 år, där de utgör över 45 procent av invånarna, men i alla femårsgrupper mellan 25 och 64 år är andelen över 4 procent. Också bland de 65 år fyllda är andelen hög, över 3 procent. Också när det gäller varifrån de inflyttade kommer ser det olika ut i olika åldersgrupper, något som illustreras av diagrammet. Något förenklat är andelen födda i Finland större ju högre upp i åldrarna man kommer, medan de som har sitt ursprung i Sverige och andra länder står för en större del av de yngre inflyttade. Bland de 45 år fyllda är den stora majoriteten av de inflyttade födda i Finland. I befolkningen under 4 år är de som är födda i utlandet en betydande majoritet av de inflyttade. Befolkning efter födelseort och ålder 212 Personer 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Åland Finland Utomlands Av tabell 7 framgår det att de som är födda i Sverige i de flesta åldersgrupper är flera än de som har sitt ursprung i övriga länder. I åldrarna 25 39 år samt 8 år och äldre är dock de som är födda i övriga länder flera. I åldersgrupperna under 15 år är de sverigefödda också flera än dem som har flyttat in från Finland. Drygt åtta procent av invånarna är födda i skärgården. För de äldsta åldersgrupperna är denna siffra över 15 procent. Av befolkningen totalt är 23 procent födda i Mariehamn, men av de 8 år fyllda mindre än 5 procent. 22
Tabell 7. Befolkning efter födelseort och ålder 31.12.212 Ålder totalt Invånare Region Nuvar- Totalt Marie- Lands- Skär- ande Totalt Finland Sverige Övriga hamn bygden gården hem- (inkl. kommun okänt) Antal Totalt 28 52 18 83 6 464 1 156 2 183 1 636 9 699 5 528 2 239 1 932-4 1 5 1 382 54 831 47 1 26 118 34 47 37 5-9 1 583 1 292 489 725 78 984 291 72 119 1 1-14 1 582 1 29 522 664 14 97 292 82 117 93 15-19 1 676 1 369 583 659 127 967 37 125 117 65 2-24 1 57 1 122 444 572 16 648 448 188 138 122 25-29 1 533 916 4 438 78 475 617 245 131 241 3-34 1 712 924 442 424 58 447 788 327 197 264 35-39 1 87 999 512 435 52 442 88 363 197 248 4-44 1 91 1 72 575 415 82 475 838 44 249 185 45-49 2 123 1 193 557 51 126 61 93 58 283 139 5-54 1 949 1 148 351 644 153 523 81 477 178 146 55-59 2 22 1 155 217 734 24 53 867 627 136 14 6-64 2 8 1 174 227 741 26 556 834 663 116 55 65-69 1 87 1 168 327 625 216 533 72 55 13 49 7-74 1 255 864 184 54 14 439 391 35 58 28 75-79 951 681 77 461 143 328 27 223 29 18 8-84 682 493 32 334 127 249 189 164 9 16 85-89 519 371 12 273 86 183 148 125 9 14 9+ 25 19 9 131 5 8 6 46 6 8 Procent Åland Födelseort Utanför Åland Totalt 1, 66, 22,7 35,6 7,7 37,3 34, 19,4 7,9 6,8-4 1, 92,1 33,6 55,4 3,1 8,4 7,9 2,3 3,1 2,5 5-9 1, 81,6 3,9 45,8 4,9 62,2 18,4 4,5 7,5 6,3 1-14 1, 81,5 33, 42, 6,6 61,3 18,5 5,2 7,4 5,9 15-19 1, 81,7 34,8 39,3 7,6 57,7 18,3 7,5 7, 3,9 2-24 1, 71,5 28,3 36,4 6,8 41,3 28,5 12, 8,8 7,8 25-29 1, 59,8 26,1 28,6 5,1 31, 4,2 16, 8,5 15,7 3-34 1, 54, 25,8 24,8 3,4 26,1 46, 19,1 11,5 15,4 35-39 1, 55,3 28,3 24,1 2,9 24,5 44,7 2,1 1,9 13,7 4-44 1, 56,1 3,1 21,7 4,3 24,9 43,9 21,2 13, 9,7 45-49 1, 56,2 26,2 24, 5,9 28,3 43,8 23,9 13,3 6,5 5-54 1, 58,9 18, 33, 7,9 26,8 41,1 24,5 9,1 7,5 55-59 1, 57,1 1,7 36,3 1,1 26,2 42,9 31, 6,7 5,1 6-64 1, 58,5 11,3 36,9 1,3 27,7 41,5 33, 5,8 2,7 65-69 1, 62,5 17,5 33,4 11,6 28,5 37,5 29,4 5,5 2,6 7-74 1, 68,8 14,7 43, 11,2 35, 31,2 24,3 4,6 2,2 75-79 1, 71,6 8,1 48,5 15, 34,5 28,4 23,4 3, 1,9 8-84 1, 72,3 4,7 49, 18,6 36,5 27,7 24, 1,3 2,3 85-89 1, 71,5 2,3 52,6 16,6 35,3 28,5 24,1 1,7 2,7 9+ 1, 76, 3,6 52,4 2, 32, 24, 18,4 2,4 3,2 23
Flera inflyttade än utflyttade i de flesta årskullar Diagrammet visar variationerna mellan årskullarna 1951 212 när det gäller hur många av dem som har fötts på Åland respektive år som bor kvar på Åland i dag och hur många som är uflyttade (eller avlidna) samt hur många födda på annan ort som har flyttat in. Tabell 8 visar dessutom procentandelar för de olika kategorierna. Över 9 procent av de ålandsfödda stannar kvar på Åland tills de når övre tonåren samtidigt som årskullarna redan tidigt börjar fyllas på med inflyttade. När årskullarna är i skolåldern är de därför över tio procent större än vad de var från början. Det är endast åldersklasserna 19 24 år som är mindre än de var när de föddes, eftersom många i denna ålder bor borta och studerar. Längre upp i åldrarna växer årskullarna på nytt genom återflyttning och nyinflyttning och från 3 år och uppåt är antalet personer bosatta på Åland i varje årskull vanligen 2 3 procent större än antalet personer som föddes på Åland respektive år. Kvarboende, utflyttade och inflyttade i årskullarna 1951-212, läget 212 Personer 5 4 3 2 1-1 Inflyttade Bor kvar Utflyttade/ avlidna -2 1952 1957 1962 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 22 27 212 Födelseår Totalt har det under perioden 1951 212 fötts 18 7 personer på Åland, varav 14 3 eller 77 procent bodde på Åland 31.12.212. För åldersklasserna 2 6 år var siffran totalt 7 procent och för de flesta ettårsgrupper låg andelen mellan 65 och 75 procent. Lägst var andelen för de som var födda 1981-199 eller 66 procent. Drygt 4 3 av dem som har fötts efter 195 bodde utanför Åland 212 eller hade avlidit. Denna siffra vägs mer än väl upp av de 7 4 personer i dessa åldersklasser som bodde på Åland 212 men var födda på annat håll. Det totala antalet invånare födda efter 195, d.v.s. i åldrarna 6 år, var 21 8, vilket var över 3 personer eller 17 procent flera än antalet som föddes på Åland 1951 212. 24
Tabell 8. Personer födda 1951 212 efter årsklass, bostadsort och födelseort Antal per- Därav: Personer Bosatta Procentuella andelar soner som Bosatta Bosatta bosatta på på Åland Bor kvar Födda på Födda ut- Dagens års- Ålder föddes på utanför på Åland 31.12. totalt på Åland Åland av anför Ål- klass i för- Födelse- 31.12. Åland res- Åland el. Åland 212 som 31.12. av de som invånarna and av hållande till år 212 pektive år avlidna 31.12. är födda ut- 212 föddes 31.12. inv. 31.12. antalet födda 31.12.212 212 anför Åland på Åland 212 212 resp. år 212 292-292 7 299 1, 97,7 2,3 12,4 211 1 285 3 282 12 294 98,9 95,9 4,1 13,2 21 2 286 14 272 36 38 95,1 88,3 11,7 17,7 29 3 267 8 259 26 285 97, 9,9 9,1 16,7 28 4 294 17 277 37 314 94,2 88,2 11,8 16,8 27 5 286 21 265 61 326 92,7 81,3 18,7 114, 26 6 295 15 28 6 34 94,9 82,4 17,6 115,3 25 7 268 22 246 56 32 91,8 81,5 18,5 112,7 24 8 281 21 26 56 316 92,5 82,3 17,7 112,5 23 9 262 21 241 58 299 92, 8,6 19,4 114,1 22 1 269 23 246 49 295 91,4 83,4 16,6 19,7 21 11 283 32 251 54 35 88,7 82,3 17,7 17,8 2 12 258 12 246 64 31 95,3 79,4 2,6 12,2 1999 13 287 3 257 69 326 89,5 78,8 21,2 113,6 1998 14 311 21 29 56 346 93,2 83,8 16,2 111,3 1997 15 286 15 271 55 326 94,8 83,1 16,9 114, 1996 16 29 24 266 6 326 91,7 81,6 18,4 112,4 1995 17 338 29 39 7 379 91,4 81,5 18,5 112,1 1994 18 33 39 264 61 325 87,1 81,2 18,8 17,3 1993 19 329 7 259 61 32 78,7 8,9 19,1 97,3 1992 2 325 9 235 68 33 72,3 77,6 22,4 93,2 1991 21 324 118 26 91 297 63,6 69,4 3,6 91,7 199 22 362 119 243 94 337 67,1 72,1 27,9 93,1 1989 23 323 125 198 99 297 61,3 66,7 33,3 92, 1988 24 345 15 24 96 336 69,6 71,4 28,6 97,4 1987 25 276 83 193 112 35 69,9 63,3 36,7 11,5 1986 26 272 96 176 16 282 64,7 62,4 37,6 13,7 1985 27 287 99 188 111 299 65,5 62,9 37,1 14,2 1984 28 273 13 17 135 35 62,3 55,7 44,3 111,7 1983 29 281 92 189 153 342 67,3 55,3 44,7 121,7 1982 3 287 85 22 15 352 7,4 57,4 42,6 122,6 1981 31 267 95 172 163 335 64,4 51,3 48,7 125,5 198 32 3 1 2 173 373 66,7 53,6 46,4 124,3 1979 33 262 92 17 152 322 64,9 52,8 47,2 122,9 1978 34 268 88 18 15 33 67,2 54,5 45,5 123,1 1977 35 247 84 163 157 32 66, 5,9 49,1 129,6 1976 36 275 71 24 172 376 74,2 54,3 45,7 136,7 1975 37 296 86 21 17 38 7,9 55,3 44,7 128,4 1974 38 283 73 21 152 362 74,2 58, 42, 127,9 1973 39 299 87 212 157 369 7,9 57,5 42,5 123,4 1972 4 296 11 195 155 35 65,9 55,7 44,3 118,2 1971 41 32 89 213 176 389 7,5 54,8 45,2 128,8 197 42 283 69 214 165 379 75,6 56,5 43,5 133,9 1969 43 298 82 216 15 366 72,5 59, 41, 122,8 1968 44 314 8 234 192 426 74,5 54,9 45,1 135,7 1967 45 338 74 264 198 462 78,1 57,1 42,9 136,7 1966 46 324 78 246 177 423 75,9 58,2 41,8 13,6 1965 47 331 85 246 23 449 74,3 54,8 45,2 135,6 1964 48 315 79 236 174 41 74,9 57,6 42,4 13,2 1963 49 293 92 21 178 379 68,6 53, 47, 129,4 1962 5 297 84 213 17 383 71,7 55,6 44,4 129, 1961 51 317 91 226 154 38 71,3 59,5 4,5 119,9 196 52 328 83 245 152 397 74,7 61,7 38,3 121, 1959 53 313 86 227 175 42 72,5 56,5 43,5 128,4 1958 54 33 93 237 15 387 71,8 61,2 38,8 117,3 1957 55 327 114 213 178 391 65,1 54,5 45,5 119,6 1956 56 33 96 234 147 381 7,9 61,4 38,6 115,5 1955 57 33 84 219 157 376 72,3 58,2 41,8 124,1 1954 58 331 89 242 187 429 73,1 56,4 43,6 129,6 1953 59 382 135 247 198 445 64,7 55,5 44,5 116,5 1952 6 362 15 257 172 429 71, 59,9 4,1 118,5 1951 61 34 127 213 171 384 62,6 55,5 44,5 112,9 21-21 2-11 2 791 194 2 597 493 3 9 93, 84, 16, 11,7 1991-2 12-21 3 51 448 2 63 655 3 258 85,3 79,9 2,1 16,8 1981-199 22-31 2 973 1 2 1 971 1 219 3 19 66,3 61,8 38,2 17,3 1971-198 32-41 2 828 871 1 957 1 614 3 571 69,2 54,8 45,2 126,3 1961-197 42-51 3 11 814 2 296 1 761 4 57 73,8 56,6 43,4 13,5 1951-196 52-61 3 346 1 12 2 334 1 687 4 21 69,8 58, 42, 12,2 1951-212 -61 18 676 4 344 14 332 7 448 21 78 76,7 65,8 34,2 116,6 25
Svenska och rumänska ökade mest Invånare med 55 olika språk fanns representerade, vilket framgår av tabell 9. Svenska var modersmål för nästan 25 4 personer eller 89 procent, finska för 1 37 personer eller 5 procent samt något annat språk för över 1 6 personer eller 6 procent av befolkningen. I den sistnämnda gruppen var lettiska, rumänska, estniska, ryska, thai, engelska och tyska de vanligaste språken. Under 212 ökade de svenskspråkiga med nästan 4 personer, medan antalet finskspråkiga hölls kvar på samma nivå. Invånarna med andra språk blev över 1 flera, varav de som talade rumänska ökade mest, med 34 personer. De som talar thai, estniska och lettiska ökade med ett drygt tiotal vardera. Tabell 9. Befolkning efter språk 31.12.2 31.12.212 Språk 2 29 21 211 212 Språk 2 29 21 211 212 Totalt 25 776 27 734 28 7 28 355 28 52 Svenska 24 169 25 28 25 173 25 361 25 399 Malayalam - - 7 7 7 Finska 1 238 1 388 1 373 1 371 1 371 Urdu 2 3 5 7 7 Lettiska 5 159 195 231 243 Portugisiska 1 8 5 6 6 Rumänska 2 127 166 197 231 Bulgariska 2 4 8 9 5 Estniska 23 126 138 145 156 Färiska 3 5 5 5 5 Thai 12 95 14 113 126 Indonesiska 1 4 4 4 5 Ryska 26 11 13 114 115 Kroatiska - 5 5 5 5 Engelska 69 99 97 17 14 Bosniska - - - 3 4 Tyska 31 78 76 85 88 Katalanska - 3 3 4 4 Kurdiska 18 67 63 65 73 Sw ahili - 5 6 6 4 Tagalog 1 44 5 54 56 Azerbadjanska - 2 2 3 3 Polska 11 44 46 49 51 Cebuano 1 2 2 2 3 Persiska 27 44 43 45 48 Grekiska 1 2 2 3 3 Litauiska - 26 33 38 39 Slovakiska - 2 2 3 3 Spanska 16 24 32 32 39 Fon - - - - 2 Norska 36 36 34 35 37 Kikuyu - 3 3 3 2 Arabiska 17 31 36 35 34 Malagassiska - - 1 2 2 Albanska - 25 28 28 3 Tamilska 1 2 2 2 2 Italienska 2 1 18 21 27 Armeniska - - - - 1 Serbiska - 16 17 21 24 Berberspråk - 1 1 1 1 Ukrainska 3 17 16 18 17 Hebreiska 1 1 1 1 1 Danska 1 13 13 17 16 Ibo - 1 1 1 1 Serbokroatiska 1 11 15 15 16 Khmeriska - - - - 1 Isländska 8 11 1 12 13 Koreanska - 1 1 1 1 Turkiska 2 7 11 12 13 Wolof - 2 2 1 1 Vietnamesiska 9 13 12 13 13 Malajiska - 1 1 1 - Franska 5 11 1 12 11 Shona - - - 1 - Kinesiska 1 7 7 9 11 Divehi - 1 - - - Ungerska 9 12 11 1 1 Singalesiska 1 - - - - Holländska 2 3 3 5 8 Okänt - 3 5 4 4 Förändringar i befolkningens språk 212 Personer 5 4 3 2 1-1 Svenska Rumänska Thai Lettiska Estniska Tyska Ryska Finska Engelska Övriga Språk 26
Tusen invånare med andra språk än svenska och finska i Mariehamn Mariehamn hade nästan 1 invånare med andra språk än svenska och finska. De var nio procent av befolkningen. De finskspråkiga var knappt 6 eller drygt 5 procent. På landsbygden gick gruppen övriga språk om de finskspråkiga med knapp marginal och var nästan 62 personer. Vardera gruppen utgjorde fyra procent av befolkningen. De tretton procent av skärgårdens befolkning som har annat modersmål än svenska fördelade sig på 16 finskspråkiga och 12 med annat språk. Andelarna är sju respektive fem procent. Förutom i Mariehamn var personerna med övriga språk flera än de finskspråkiga i Finström, Föglö, Geta och Hammarland. I Föglö var både estniska och lettiska större än finska. Andelen svenskspråkiga var 9 procent eller mera i tio kommuner, högst i Lemland, Sund och Hammarland, med 93 procent eller lite drygt. Befolkning med andra språk än svenska efter region 212 Personer 1 25 1 75 5 25 Mariehamn Landsbygden Skärgården Finska Övriga Tabell 1. Befolkning efter språk och kommun 31.12.212 Kommun Antal Procent Totalt Svenska Finska Övriga Svenska Finska Övriga Brändö 476 381 75 2 8, 15,8 4,2 Eckerö 96 86 54 46 89,6 5,6 4,8 Finström 2 531 2 321 84 126 91,7 3,3 5, Föglö 578 5 17 61 86,5 2,9 1,6 Geta 495 442 23 3 89,3 4,6 6,1 Hammarland 1 522 1 415 46 61 93, 3, 4, Jomala 4 355 3 948 27 2 9,7 4,8 4,6 Kumlinge 338 37 18 13 9,8 5,3 3,8 Kökar 245 22 24 1 89,8 9,8,4 Lemland 1 883 1 758 72 53 93,4 3,8 2,8 Lumparland 392 361 18 13 92,1 4,6 3,3 Saltvik 1 823 1 693 71 59 92,9 3,9 3,2 Sottunga 11 91 5 5 9,1 5, 5, Sund 1 35 967 38 3 93,4 3,7 2,9 Vårdö 422 383 21 18 9,8 5, 4,3 Mariehamn 11 346 9 752 598 996 86, 5,3 8,8 Landskomm. 17 156 15 647 773 736 91,2 4,5 4,3 -Landsbygden 14 996 13 765 613 618 91,8 4,1 4,1 -Skärgården 2 16 1 882 16 118 87,1 7,4 5,5 Åland 28 52 25 399 1 371 1 732 89,1 4,8 6,1 27