Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2019 Jannie Hagman Magnus A. Halling Malin Barrlund Staffan Larsson

STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER Sortval 2019 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Malin Barrlund Staffan Larsson Version 2019-04-04 Uppsala 2019 1

1 Innehåll (OBS innehållsförteckningen är klickbar) 1 Innehåll 2 2 Sammanfattning 3 3 Inledning 4 4 Sorter 8 5 Sortägare och representanter 10 6 Höstråg 12 7 Höstvete 15 8 Höstkorn 23 9 Höstrågvete 27 10 Vårvete 30 11 Vårkorn 33 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 33 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorter 34 11.2 Resultat med tidiga sorter 35 11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter 35 12 Havre 44 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 44 12.1.1 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter 45 12.2 Resultat med tidiga sorter 45 12.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter: 45 13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige 50 13.1 Sortbeskrivningar 51 14 Ensilagemajs 54 14.1 Sortbeskrivningar i södra Sverige 54 14.2 Sortbeskrivningar mellersta Sverige 55 15 Ärter 60 16 Åkerböna 62 17 Höstraps 65 18 Vårraps 70 19 Lin 72 Ansvarig utgivare: Magnus Halling Illustrationer: Fredrik Stendahl och Göran Grant samt Sylvia Sjöö ITryckt: 978-91-576-9643-4, ISBN Elektronisk: 978-91-576-9644-1 2019 Jannie ISBN Hagman och Magnus Halling, SLU, Uppsala Eftertryck av denna publikation är förbjudet enligt lag. Det är inte heller tillåtet att ta kopior av den annat än för personligt bruk. För alla andra former av mångfaldigande av publikationens innehåll krävs tillstånd av Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Layout: SLU Repro Tryck: Bording, Helsingborg OBS! Se även sortresultaten på: www.sortval.se www.slu.se/faltforsk www.njv.slu.se www.svenskraps.se www.jordbruksverket.se

2 Sammanfattning Här redovisas senaste resultat från sortprovningen i stråsäd, trindsäd, oljeväxter, majs och potatis inom hela Sverige. I flertalet fall presenteras 2018 års resultat mot bakgrunden av de senaste fem årens provningsresultat. Absolut och relativ avkastning redovisas. Dessutom lämnas kortfattade uppgifter om andra sortegenskaper, t.ex. stråstyrka, mognadstid, rymdvikt, tusenkornvikt, proteinhalt och resistensförhållanden. Sorternas odlingsvärde i olika delar av landet kommenteras, och detta bör kunna ge läsaren en uppfattning om de för olika områden och speciell odlingsinriktning bäst lämpade sorterna. Författarna är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet. OBS! Se även sortresultaten på: www.sortval.se, www.slu.se/faltforsk, www.njv.slu.se, www.svenskraps.se och www.jordbruksverket.se 3

3 Inledning I denna skrift redovisas resultat med aktuella sorter av stråsäd, trindsäd och oljeväxter för södra och mellersta Sverige, och för norra Sverige resultat med tidiga kornoch havresorter. Tabellunderlagen kan även ses på internet; www.sortval.se, www.slu.se/faltforsk och på sortportalen www.sortval.se För norrländsk sortprovning presenteras resultaten på www.slu.se/njv. För oljeväxter finns det även sortresultat på www.svenskraps.se. Resultaten hänför sig till försök utförda under den senaste femårsperioden. För att redovisa avkastningen har använts en eller i vissa fall ett par mätarsorter. För arterna höstråg, höstvete och vårkorn använts en syntetisk mätare, vilket innebär att sorterna jämförts med ett statistiskt medeltal av ett antal stora marknadssorter. Sorternas egenskaper beskrivs främst med utgångspunkt från medeltalet av sorterna i presentationen. Resultaten hänför sig till de områden som redovisas i figur 1. OBS! Områdesindelningen ändrades från 2012. Delar av Värmland har lagts till område G. Vidare samredovisas område D+E. För avkastningen redovisas årets resultat och senaste flerårsmedeltal, samt årsvis avkastning för två områden, södra Götaland respektive norra Götaland och Svealand. Tidiga korn- och havresorter provas även i Norrland och redovisas i ett särskilt avsnitt. I tabell 1 redovisas riktvärdena för utsädesmängderna i de olika artförsöken. Utsädesmängden kan ha justerats p.g.a. lokala förhållanden, som sen sådd. I tabell 2 redovisas de olika parametrarna och hur de mäts. Avkastningen för spannmål och trindsäd anges vid 15 procents vattenhalt och fröavkastningen för oljeväxter vid 9 procents vattenhalt. Uppgifterna om vinterhärdighet, stråstyrka, falltal och sjukdomar grundas endast på resultat från försök där sortskillnader i nämnda egenskaper har påträffats. Den angivna stråstyrkan hänför sig till skördetillfället. Mognadstid avser antalet dagar från sådd till gulmognad, utom för norra Sverige. Proteinhalten utgör för brödsäd 5,70 x N och för övriga växtslag 6,25 x N. stora felrisker. Jämförelser mellan olika årsgrupper begränsas däremot av att bl.a. utvintring, sjukdomsangrepp, liggsäd eller låga falltal är olika framträdande under olika år. Vissa sorter provas dessutom endast i ett fåtal områden. Dessa förhållanden gör att flerårssammanställningarna behäftas med en viss osäkerhet. Den bästa vägledningen för sorternas långsiktiga avkastningsförmåga får man därför från de årsvisa sammanställningarna. Observera att relativa skillnader i avkastning om 2-4 procentenheter i de flesta fall inte är statistiskt säkra. Läs dessutom kommentarerna under tabellerna! Ingående sorter, som provats minst två år är marknadssorter dvs. sorter på den svenska sortlistan eller på EU-listan, samt sorter som provas för den svenska listan. I sammanställningarna ingår försök från officiell sortprovning finansierad av sortföreträdarna och hushållningssällskapens provning av marknadssorter finansierad av utsädesföretagen, SLF och hushållningssällskapen samt försök utförda av Svensk Raps AB. Fältarbeten och registreringar av sorternas egenskaper har utförts av Hushållningssällskapen och av SLU:s regionala stationer. Bakningstester har gjorts av Svenska Cereallaboratoriet. Den statistiska bearbetningen är gjord med SAS Mixed Model konstruerad av Torbjörn Leuchovius och Johannes Forkman. Databearbetning och sammanställning är gjord av Freweini Abraha vid Inst. f. växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Avsnittet med sorter för norra Sverige är skrivet av Malin Barrlund, Norrländsk jordbruksvetenskap. I skrivandet har också Staffan Larsson hjälpt till. Sorterna har grupperats efter antalet provningsår och indirekta jämförelser mellan sorterna inom varje årsgrupp och område kan i allmänhet ske utan alltför 4

Fig. 1. Områdesindelning använd i tabellerna. Tabell 1. Utsädesmängder i försöken för de olika arterna. Antal grobara kärnor per m 2 2014-2018 Höstsådda arter 2012-2015 2018 Vårsådda arter Södra Sverige Mellansverige 2012-2015 2018 Södra Mellansverige Sverige Höstråg 350 250 300 Vårvete 550 450 500 Höstvete 400 350 400 Vårkorn 350 350 350 Höstkorn 400 250 300 Havre 450 400 450 Höstrågvete 400 300 350 Fodermajs 8,5 9 9 Höstraps, linje sort 50 50 50 Ärter 100 70 90 Höstraps, hybridsort 50 50 50 Åkerböna 55 55 55 Vårraps, linjesort 200 200 200 Vårraps, hybridsort 150 150 150 Lin 700 700 700 5

Tabell 2. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Odling Skörd kg/ha Bestäms vid 15 % vattenhalt i spannmål och trindsäd, och vid 9 % vattenhalt i oljeväxter. All spannmål och trindsäd Råfettskörd kg/ha Mängden råfett beräknas med hjälp av skörd och råfetthalt. Höst- och vårraps, rybs och lin Merskörd för behandling kg Beräknas genom jämförelse av skörd vid behandling och skörd utan behandling. All spannmål. Uppkomst Gradering av antal plantor höst eller vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. All spannmål och trindsäd Övervintring 100-0 Gradering av antal plantor vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. Höstsådda arter Strålängd, stjälklängd cm Mätning av grödan när den nått sin fulla längd. All spannmål och trindsäd Höjd vid skörd cm Mätning av grödan vid skörd. Alla grödor. Stråbrytning 100-0 Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till nedgången. 0=inga strån/stjälkar brutna, 100=alla All spannmål och trindsäd strån/stjälkar brutna. Stråstyrka, stjälkstyrka 100-0 Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till liggbildning. 0=helt nedliggande, 100=fullt upprätt. Alla grödor. Grönskott % Andelen grönskott okulärt i parcellen All spannmål. Axbrytning 100-0 Endast för stråsäd. 0=inga brutna ax, 100=samtliga ax brutna. Stråsäd Mognad dagar Antal dagar från sådd och till gulmognad. Alla grödor. Fältgroning % Andel grodda kärnor i parcellen eller i skördeprovet innan torkning. Spill kg/ha Mängden spill bestäms på 0,25 m 2. Ärter, åkerböna och vid behov p g a kraftig drösning. Ogräsvikt g/m2 Mängden ogräs bestäms genom torkning och vägning av ogräs uttagna från 2-4 provytor. Ekologiska försök Ogräsgradering 100-0 I obehandlat försöksled artbestäms alla ogräs på två rutor om 0,25 m 2 Ekologiska försök Drösning Skala 0-5 0=Ingen drösning och 5=mkt drösning. Om det är mkt drösning kan mängden bestämmas på en yta om 0,25 m 2. Bestäms i försök och grödor där drösning förekommer och påverkar skörderesultatet. Kvalitet Vattenhalt % Bestäms med NIT teknik. Alla grödor. Rymdvikt g/l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med NIT teknik. All spannmål. Tusenkornvikt, TKV g Vikten av 1000 kärnor/frön. Alla grödor. Falltal sek Stärkelsens klistrighet bestäms genom att mäta enzymaktiviteten i ett mjölprov. I ett provrör Bestäms i utvalda försök i höst- och blandas mjöl och vatten, tiden det tar för en stav att falla genom blandningen blir falltalet. 190 är vårvete, samt ibland i höstråg. ett normalvärde för höstvete. Proteinhalt % Bestäms med NIT teknik. Spannmål och trindsäd. Stärkelsehalt % Bestäms med NIT teknik. Vete och korn Råfetthalt % Bestäms med NIT teknik. Havre Fullkorn % Andelen kärnor med diameter > 2,5 mm Vårkorn Oljehalt % Bestäms med NIT teknik. Oljeväxter Bakvolym ml Bakvolymen av 100 g mjöl. Redovisas som en differens till mätaren. Bestäms i utvalda försök och sorter i höstoch vårvete. 6

Tabell 2 fortsättning. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Sjuk- Brunrost % Gradering okulärt av angripen bladyta Höstråg, vete, korn domar Gulrost % " Vete, höstrågvete Kornrost % " Korn Kronrost % " Havre Svartrost % " Havre Sköldfläcksjuka % " Höstråg, korn Mjöldagg % " Höstråg, vete, korn, höstrågvete, havre Axfusarios % " Graderas i särskilda försök Svartpricksjuka % " Vete, höstrågvete Bladfläcksjuka % " Vete, korn, höstrågvete, havre Chokladfläcksjuka % " Åkerböna Rödsot % " Korn, Torröta % " Raps Kransmögel % " Raps Bomullsmögel % " Raps Svartfläcksjuka % " Raps Övrigt Nematodresistens Anges om information finns i sortbeskrivningen. Bestäms inte i sortförsöken. 7

4 Sorter HÖSTRÅG Herakles**(Nsd/SSd) KWS Binnto (SSd) KWS Livado** (SSd) SU Performer** (LmL) KWS Serafino (LmL) HÖSTVETE Brons (SW/LmL) Cubus** (LP/SSd) Ellvis** (Br/SSd) Etana** (DSV/SSd) Frontal (RAGT/SSd) Hallfreda (SW15646) (LmL) Hereford** (Sej/LmL) Informer (Br/SSd) Julius** (KWS/LmL) Linus** (RAGT/LmL) Mariboss** (NSd/SSd) Memory (LmL) Nordh (NS/SSd) Norin**(Hadm/LmL) Praktik (RAGT/SSd) RGT Reform (RAGT/ SSd) Stinger (SJ 13794001) (SSd) Torp** (Nsd) Kalmar** (LmL) HÖSTKORN Bazooka** H 6r (Syn) Frigg** (Sej/SSd) Joker** 6r (KWS/LmL) Matros** (Sej/LmL) Mercurioo** H 6r (Syn/ LmL) SU Ellen** 6r (NS/SSd) Verity** 6r (Br/SSd) Wootan** H 6r (Syn/ LmL) HÖSTRÅGVETE Cappricia** (LmL/LmL) Empero (SW/LmL) Probus (Str/SSd) Raptus (Nord/SSd) Kasyno** (Danko/LmL) VÅRVETE Diskett (SW/LmL) Happy (LmL) Quarna (DSP/SSd) WPB Oryx (SSd) WPB Skye (SSd) VÅRKORN, medelsent Broadway** (NSd) Dragoon** (Syn/LmL) Ellinor** (Br/SSd) Feedway* (NSd) Flair** (Sej/SSd) Hambo (NS/SSd) Highway (NSd) KWS Irina** (KWS/SSd) Laureate** (Syn/LmL) RGT Planet** (RAGT/ LmL) Salome (NS/SSd) Scholar** (Syn/SSd) VÅRKORN, tidigt Alvari** (Bo/SSd) Anneli (LmL) Aukusti** (Bo/LmL) Kannas (LmL) Rödhette** (Gra/LmL) Severi** (Bo/SSd) SW Judit (LmL) Vilde** (Gra/LmL) Vilgott (LmL) GN 10063* (Gra/SSd) 1518-351 (PN/SSd) HAVRE Akseli** (Bo/SSd) Avetron** (Gra/LmL) Belinda (LmL) Cilla (LmL) Delfin** (Nord 13/130) (NSd/SSd) Galant (LmL) Guld (SW 090324) (LmL) Haga** (Gra/LmL) Nike (LmL) Niklas** (Bo/SSd) Symphony** (NS/SSd) ENSILAGEMAJS Activate (Lim) Ambition (Lim) Asgaard (Lim) Autens KWS Beethoven (Lim) Emmerson (Lim) Fieldstar (Lim) Glory (Lim) Kompetens (KWS) Osterbi CS (SSd) Pinnacle (Lim) Reason (Lim) Schobbi CS (LmL) SY Karthoun (Syn) SY Milkytop (Syn) Yokun (Lim) ÄRTER Eso** (Sel/SSd) Ingrid (LmL) SW Clara (LmL) ÅKERBÖNA Banquise** (Lim/SSd) Boxer** (LmL) Fanfare** (NPZ/LmL) Fuego** (NPZ/SW) Gloria** (IGP/SSd) Taifun** (NPZ/SW) Tiffany** (NPZ/SSd) HÖSTRAPS Atora H ** (NPZ) Dariot H ** (NPZ) DK Exalte H** (Mon) DK Exception H ** (Mon) DK Exentiel H ** (Mon) DK Explicit H ** (Mon) ES Alegria** (SSd) Compass** (DSV/SSd) Mercedes H ** (NZP/ SSd) PR44D06 Dv** (DuP/ SSd) SY Harnas H ** (Syn/ LmL) DK Expansion ** (Mon) VÅRRAPS Builder** (RAGT/Bay) Cornelis (LmL) Lumen** (NPZ) Majong** (SW/LmL) Mirakel (SW/NPZ) OLJELIN Libra** (Lim) Taurus** (Lim) 8

* Sorter som undergår officiell provning 2016 för svensk sortlista. ** EU-sort provad minst två år. För sorter provade ett år, se; www.slu.se/faltforsk. H = hybrid, L = Linjesort, öppen pollinering Dv = dvärg Prefix anger förädlare/sortrepresentant. Förädlare kan vara t.ex. SW eller LmL, LPH, KWS. Ett prefix anger båda funktionerna i samma företag. En del sorter har även prefix i sortnamnet. 9

5 Sortägare och representanter Abed AbedFonden, Söllested, Danmark Ack Ackersegen Ag Agrico, Nederländerna BAUB Saatzucht B. Bauer GmbH, Tyskland Bay Bayer CropScience AG, Monheim, Tyskland BE W. von Borries-Eckendorf, Leopoldshöhe, Tyskland Bo Boreal Växtförädling, Jokioinen, Finland Br (Syn: SJB), Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland BWB Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland Bay Bayer, Monheim, Tyskland BayWa BayWa, Tyskland Carg Semences Cargill, Peyehorade Cedex, Frankrike CAU, CS Caussade Semences, Frankrike Ce (Syn: CZ, Ceb), Cebeco-Zaden B.V., Vlijmen, Nederländerna CHD Se HRD CM Clovis Matton, Belgien CSBA (Syn: PBI), Plant Breeding International, England CSBC Se RAGT CPBT Cambridge Plant Breeders-Twyford, England CWH Monsanto Cy Cygnet PB, Kinross-shire, Skottland D Dieckmann Seeds, Tyskland (Höstråg) Da Danisco Seed, Holeby, Danmark DED Se HRD DK Dekalb, Monsanto UK DLE Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland DLF DLF-Trifolium A/S, St. Heddinge, Danmark DSP Delley Samen und Pflanzen AG, Schweiz DSV Deutsche Saatveredelung, Tyskland DuP DuPont Eng Saatzucht Engelen, Büchling, Tyskland ES Euralis Saaten, Tyskland Firl (Syn: F) Firlbeck, Tyskland Gra (Synonym GR) Graminor A/S, Norge GbR (Syn: RG) Raps GbR, Lundsgaard, Grundhof, Tyskland Gr Greenvale AP Had (Syn: HD, Hadm, Hdm) Lantmännen SW Seed Hadmersleben, Tyskland HE Saatzucht Dr. Hege, Waldenburg, Tyskland HRD Hodowla Roslin Danko, Racot, Polen HRS Hodowla Roslin Strzelce, Polen Hy Hybro, GbR Saatzucht, Bad Schönborn, Tyskland IGP I.G. Pflanzenzucht GmbH, München, Tyskland JZ Joordens' Zaadhandel B.V., Nederländerna KK Kweekinstituut Karna, Valthermond, Nederländerna KWS KWS Saat AG, Tyskland. 10

LmL LAD Lim LmL LP LW Mom Mon Nic NFC NK NPZ NS NSd Paj Piast PBI PHP PN RAGT RG RWA SA SASA Sca Scho Schw Sec Sej Sel Ser SHG SK SL SS SSd Str Strg SW Syn To WH WPB Lantmännen Lantbruk Se HRD Limagrain Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro F. von Lochow-Petkus, Tyskland. LPH = hybridsort, LPP = populationssort. Landbouwbureau Wiersum Veredelingsbedrijf, Dronten, Nederländerna Momont Hennette et Fils, Lille, Frankrike Monsanto. MonD = Monsanto Agrar, Tyskland Nickerson RPB Ltd, England. (NiD = Tyskland, NiF = Frankrike) New Farm Crops, Lincoln, England Northrup King, Syngenta Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland Nordsaat Saatzuchtgesellschaft mbh, Böhnshausen, Tyskland Nordic Seed, Danmark Pajbjergfonden, Danmark Piast Hodowla Roslin Lagiewniki, Kruszwica, Polen (Ingår i RAGT). Plant Breeding International PBIC= Cambridge, UK, PBIS = D P H Petersen, Lundsgaard, Tyskland Plantanova, Köyliöntie 268, 32250 Kojonkulma, Finland RAGT Seeds Ltd, Cambridge, England Se GbR Raiffeisen Ware Austria Aktiengesellschaft, Österike Saaten Union, Tyskland Scottish Agricultural Science Agency, Edinburgh, Skottland Scanax International A/S Scholte, Nederländerna H. Schweiger & Co, Moosburg, Tyskland Secobra Recherches, Maule, Frankrike (Synonym SJ). Landbrugets kornforaedling, Sejet, Danmark Selgen a.s., Tjeckien Serasem Recherches et Selections, Perenchies, Frankrike Saatzuchtbetrieb Hans Gahleitner, Arnreit, Österrike Saka-Ragis Pflanzenzucht Saatbau Linz, Österrike Südwest Saatzucht, Tyskland Scandinavian Seed (Forsbecks AB, Skånefrö AB, Svenska Foder AB) Fa. Strube Saatzucht, Schoningen, Tyskland (Synonym Stre) Streng's Erben, Uffenheim, Tyskland Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro Syngenta Seeds AB Toft Plant Breeding, Roslev, Danmark SW Seed BV, AE Emmeloord, Nederländerna Wiersum Plantbreeding, Nederländerna 11

6 Höstråg Totalt ingick 10 sorter i försöken under 2018, men här presenteras resultaten för 5 sorter. Sorterna jämförs med en syntetisk mätare d v s sorterna jämförs mot ett medelvärde av sorterna Palazzo, Herakles och SU Performer. Av de presenterade sorterna är samtliga hybridsorter utom Herakles som är en syntetisk hybrid med en något annorlunda uppförökning. Under året skördades 6 försök och från perioden 2014-2018 ingår sammanlagt 35 försök. Ny sort som har provats under två år är KWS Serafino. Höstrågförsöken provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling respektive utan svampbehandling. I behandlingsleden ingår dessutom en tillväxtreglerande behandling. Resultaten visas för både obehandlade och behandlade försöksled. De årsvisa resultaten redovisas som medeltal över behandlingsleden. Skördeökningen av behandlingen var under odlingsåret 2018 lägre än normalt, och för någon sort även negativ, i medeltal 230 kg per ha. Årets avkastning presenteras i tabell 1 och är tydligt påverkad av odlingsåret. Sorterna KWS Livado, KWS Binnto och KWS Serafino är bäst under försöksperioden (tabellerna 1-3). Årsvisa medeltal finns i tabell 4, och här framgår det tydligt hur låg skördenivån är under 2018. Behandlingseffekten uttrycks som merskörd i de behandlade och presenteras i tabell 5, effekten är mindre under 2018 jämfört med försöksperioden 2014-2018. KWS LIVADO är en tysk hybrid sort som har haft mycket stor avkastning under de två år som sorten provats i Sverige. Sorten har låg tusenkornvikt och högt falltal. SU PERFORMER är en tysk hybridsort som gett mycket hög skörd under provningsperioden. Sorten är kortstråig. Rymd- och tusenkornvikt är höga. KWS BINNTO är en tysk hybridsort som haft mycket hög avkastning under provningen. Sorten är storkärnig och har bra stråstyrka. Sorter provade i två år KWS SERAFINO är en tysk hybrid sort som har haft stor skörd under de två provningsåren. Sorternas egenskaper redovisas i tabell 6. Skillnaderna i övervintring och mognad är små. Höstrågvetesorterna är i allmänhet ganska långa med benägenhet för att bilda liggsäd men tillväxtregleringen i de behandlade leden har effekt. Sämst stråstyrka har SU Performer. Sorterna Palazzo och Herakles har de största angreppen av brunrost. HERAKLES (R) är en tysk syntetisk hybridsort som har ganska låg avkastning. Den är långstråig med god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är höga och medan falltalet är medelhögt. 12

Tabell 1. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2018. Syntetisk mätare, medelvärde av Palazzo, Herakles, SU Performer H 90/10 1) Obehandlat Behandlat A-F A-B D+E F A-F A-B D+E F Sort / Ant.förs. 6 2 2 2 6 2 2 2 Mätare 6120 6340 6530 5500 6330 5910 6820 6250 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 109 106 110 111 109 110 109 108 Herakles sh 90 *** 87 92 91 92 ** 93 91 91 KWS Livado H 117 *** 115 117 119 120 *** 124 118 117 SU Performer H 9 109 *** 108 109 110 103 97 103 108 KWS Binntto H 117 *** 106 122 125 120 *** 116 125 118 KWS Serafino H 119 *** 118 121 119 119 *** 127 118 113 Probvärde 0,0001 NS 0,01 0,01 0,0001 NS 0,001 0,003 1) H 90/10, hybridsort med 10 % populationssort inblandad NS = inte signifikant skillnad mellan sorter Tabell 2. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2014-2018. Obehandlade led. Syntetisk mätare, medeltal av Palazzo, Herakles och SU Performer H 90/10 1) Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare 8180 35 8190 7 7480 8 9060 9 7890 10 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 107 106 109 106 107 Herakles sh 90 *** 35 89 *** 7 90 ** 8 89 *** 9 91 *** 10 KWS Livado H 112 *** 26 112 ** 5 113 ** 5 111 *** 7 111 *** 8 SU Performer H 90/10 108 *** 26 110 ** 5 107 * 5 109 *** 7 108 *** 8 KWS Binntto H 114 *** 18 106 4 119 *** 3 112 *** 6 120 *** 4 KWS Serafino H 115 *** 12 116 ** 3 122 2 112 *** 4 114 *** 3 Probvärde 0,0001 0,002 0,001 0,0001 0,0001 1) H 90/10 = hybridsort med 10 % population Tabell 3. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2014-2018. Behandlade led. Syntetisk mätare, medeltal av Palazzo, Herakles och SU Performer H 90/10 1) Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare 9290 35 9580 7 8670 8 9850 9 9340 10 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 106 105 106 107 104 Herakles sh 91 *** 35 91 7 92 *** 8 92 *** 9 89 *** 10 KWS Livado H 109 *** 26 108 5 109 ** 5 111 *** 7 108 ** 8 SU Performer H 107 *** 26 106 5 105 5 107 ** 7 108 *** 8 KWS Binntto H 113 *** 18 110 * 4 114 *** 3 114 *** 6 111 ** 4 KWS Serafino H 114 *** 12 113 * 3 118 2 115 *** 4 110 * 3 Probvärde 0,0001 0,034 0,0001 0,0001 0,0001 1) H 90/10 = hybridsort med 10 % population (Höstråg forts. nästa sida) 13

Tabell 4. Höstråg. Avkastning årsvis i två områden. Syntetisk mätare, medeltal av Palazzo, Herakles och SU Performer H 90/10*. Medeltal av obehandlat och behandlat Område A-B Område D-F 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sort / Ant.förs. 5 3 2 3 2 4 5 3 3 4 Mätare - 7670 9520 9320 6130-10580 8970 9920 6280 Rel.tal. Mätare=100 Herakles sh 8340 85 *** 90 92 *** 90 8470 92 90 *** 86 ** 91 *** KWS Livado H 103 112 112 *** 120 107 108 * 112 ** 117 *** SU Performer H 90/10 115 *** 106 103 * 103 107 107 ** 110 ** 107 *** KWS Binntto H 116 111 *** 111 112 *** 113 ** 122* *** KWS Serafino H 116 *** 123 113 ** 118 *** Probvärde NS 0,002 0,0001 0,0001 NS NS 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 * H 90/10 = hybridsort med 10 % population Mätarblandningen ej tillämplig för 2014 års resultat. NS = ej signifikanta sortskillnader Tabell 5. Höstråg. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlat led 2018 2014-2018 Obe- Behandlat Obehandlat, Behandlat Merskörd handlat, Merskörd Sort kg/ha kg/ha Rel.tal kg/ha kg/ha Rel.tal Mätare 6120 210 103 8180 1110 114 Sortmedel 6658 230 103 8712 1090 113 Herakles sh 5510 280 105 7350 1060 114 KWS Livado H 7150 410 106 9130 1000 111 SU Performer H 90/10 1) 6670-160 98 8820 1090 112 KWS Binntto H 7190 390 105 9360 1130 112 KWS Serafino H 7310 250 103 9430 1150 112 1) H 90/10 = hybridsort med 10 % population Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper, kvalitet och sjukdomsförekomst. Flerårsmedeltal 2014-2018 Övervintring som medel obehandl.-behandl., sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper i behandlat Beh. Obeh. Över- Strå- Strå- Strå- Mog- Vatten- Rymd- Tusen- Fall- Protein- Brun- Sköld- Mjölvintr., längd, styrka, styrka, nad, halt, vikt, korn- tal, halt rost, fläck, dagg, Sort % cm 0-100 0-100 dagar % g/l vikt, g sek i TS % % % Sortmedel 95 120 81 63 319 16,2 782 34,2 306 8,0 8 9 7 Palazzo H 93 121 82 65 319 16,1 781 35,5 286 7,9 13 9 7 Herakles sh 94 127 80 66 319 16,4 789 34,0 284 8,7 15 10 10 KWS Livado H 96 120 77 66 319 16,7 784 32,2 322 8,1 5 7 5 SU Performer H 1) 94 118 78 56 ** 319 16,3 791 34,8 316 7,8 5 10 6 KWS Binntto H 97 116 86 68 319 16,2 767 35,3 295 7,8 5 9 7 KWS Serafino H 97 119 80 59 319 16,0 778 33,6 332 7,7 4 7 5 Probvärde 0,049 0,0001 NS 0,018 NS 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,032 NS 1) SU Performer, hybrid med 10 procent population inblandad. NS = inte signifikant skillnad mellan sorter 14

7 Höstvete Under försöksåret 2018 skördades 15 försök och totalt 105 försök under perioden 2014-2018. Det ingick 55 sorter i försöken och sorterna jämfördes med en syntetisk mätare som utgörs av medelvärdet för sorterna Mariboss, RGT Reform, Julius och Brons. Det är en sammanvägning av dessa sorters medelvärden som används som jämförelse med övriga sorter. Sortbeskrivningarna utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet av de provade sorternas egenskaper. Sorterna jämförs även ur vissa avseenden med Olivin. Höstvetesorterna provas i försök med försöksled som svampbehandlas och obehandlade led. Avsikten är främst att få en uppfattning om sorternas avkastningspotential och en allmän bild av resistensegenskaperna. Skyddet är därför tämligen heltäckande och insatserna inte ekonomiskt optimala. Här redovisas resultaten för 19 sorter. I tabell 1 redovisas årets avkastning för behandlade och obehandlade led. Störst avkastning under 2018 har den nya sorten Stinger, följt av Mariboss. För perioden 2014-2018 (tabell 2-3) i både behandlade och obehandlade led och flera områden har Informer, Hereford och Torp störst skörd. I tabell 4 redovisas avkastningens årsvariation och tabellen ger en god uppfattning om odlingssäkerheten, som påverkas av kalla vintrar, torka och sjukdomsangrepp. Det framgår också vilka sorter som visar en vikande avkastningstrend. Stabilt hög avkastning under försöksperioden har sorterna Hereford och Torp. I tabell 5 visas odlingsegenskaper och kärnkvalitet i behandlade led. Vinterhärdigheten (tabell 6) bedöms som total andel överlevande gröna blad, satt i relation till en fullt övervintrande sort. Övervintringsförmågan är en komplex egenskap och består förutom av förmåga att klara låga temperaturer under vintern, även av möjlighet att tillväxa under svala och regniga höstar, klara ett snötäcke med svampangrepp eller hårda vårvindar över tjälad mark. Sorterna kan därför uppträda olika under olika år. Även lokala variationer i klimat, snötäcke eller förfrukt, växtföljd och växtnäringsstatus påverkar övervintringen. Det kan därför förekomma stora skillnader i övervintringen, även om avståndet är litet mellan odlingarna. Väderleken under vår och försommar spelar stor roll för möjligheterna att kompensera en kraftig utvintring. Senaste årens vintrar har inte testat sorterna i någon större utsträckning. Odlingsegenskaperna har efterhand förändrats och bl. a. har strålängden minskat, speciellt i svenska och engelska sorter. Korta sorter är t ex Torp och Brons. De längsta sorterna är Informer och Hallfreda. Under nederbördsrika somrar kan dock de flesta sorter drabbas av liggsäd, även om det är ovanligt. Sorter med risk för nedsatt stråstyrka är främst Cubus och Frontal. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid stråstyrkegraderingen, som görs vid skördetillfället. Eftersom alla sorter skördas samtidigt, innebär det att de tidiga sorterna står längre på fältet i moget tillstånd. Mognadstiden har också förändrats och de tidigaste sorterna är Cubus och Norin. Sena sorter är Mariboss och Brons. Skillnaden i mognadstid är enligt flerårsmedeltalen som mest 5 dagar. Under torra och varma år minskar skillnaden, men under regniga år kan den bli större. Den yttre kärnkvaliteten beskrivs med rymdvikt och tusenkornvikt (tabell 5). Bäst rymdvikt har brödvetesorterna, Praktik, Norin och Nordh, medan särskilt Mariboss, Torp och den nya sorten Kalmar har låg rymdvikt. De mest storkärniga sorterna är Informer, Julius och Etana, medan Nordh och Norin är exempel på sorter som har låg tusenkornvikt. Falltalet är sortberoende men naturligtvis även avhängigt väderleken. Sorter med högt falltal är t ex RGT Reform, Hallfreda och Cubus. Många sorter är avsedda för foder- eller industriändamål och har låga falltal. Sorterna Hereford och Kalmar har låga falltal. Observera att tidiga sorter kan missgynnas ur falltalssynpunkt, eftersom alla sorter skördas samtidigt, vilket gör att tidiga sorter får stå längre tid på fältet i moget tillstånd. Det bör också påpekas att falltalsanalyserna företrädesvis har valts ur försök, där påfrestningarna varit stora vilket kan ge lägre falltal än ett medeltal för samtliga utförda försök, eller som ett medeltal för höstveteskörden i stort. Proteinnivåerna under 2018 är något högre än normalt, vilket inte är så konstigt eftersom skördarna är mindre. Eftersom alla sorter får samma kvävegiva missgynnas de högst avkastande sorterna och får i regel en något lägre proteinhalt. Högst proteinhalt har (Höstvete forts. nästa sida) 15

Norin och Praktik. Fodersorterna har låg proteinhalt, men hög stärkelsehalt. Hög stärkelsehalt har sorterna Nordh och Kalmar. Sjukdomskänsligheten anges i tabellerna 7-8. En rättvis redovisning av sjukdomsförekomsten är svårare att genomföra än t ex avkastningsförmågan. Tidiga sorter kan få förhöjda graderingstal, eftersom bedömningen av angreppen sker vid samma tidpunkt för alla sorter, och då har oftast inte sjukdomsangreppen nått full omfattning i sent mognande sorter. Angreppen kan även uppträda ojämnt i enskilda försök och i olika parceller. Olika raser av patogenerna kan uppträda i olika områden och under olika år. Resistensbrytare kan förändra mottagligheten. Sjukdomsförekomsten påverkas därför påtagligt av att sorterna provats i olika områden och under olika år. I sammanställningarna har skett ett urval så att försök med sortskillnader har prioriterats. Brunrost angrep främst Hereford och Mariboss, men även Hallfreda, Brons och Torp under 2018. Gulrost är en aggressiv svamp, som kan ge stora skördeförluster i känsliga sorter. Svampen har historiskt påträffats relativt sällan i någon större omfattning, senast 1990, men från 2007 har angreppen ökat, vilket föranleder ökad uppmärksamhet. Olika gulrostraser har förekommit under olika år. Under 2018 var angreppen låga. Angrepp av mjöldagg förekom 2018 främst i sorterna Etana, Nordh och Ellvis, samt bladfläcksjuka i Brons. Svartpricksjuka har börjat uppträda mera allmänt, särskilt i södra Sverige. Under 2018 var angreppen låg mest drabbades sorterna Cubus och Praktik. Merskörd är en variabel som mäter skördeskillnaden mellan behandlat och obehandlat försöksled. Storleken på merskörden ger en avspegling på sjukdomstrycket och varierar både mellan försöksår och sorter. En liten merskörd anses avspegla en god motståndskraft mot sjukdomar. Under 2018 har sorterna Frontal och Linus mindre merskörd i behandlade led än övriga sorter. I tabell 9 visas sorternas bakningsegenskaper. Bakningsförmågan anges som ml brödvolym per 100 gram mjöl. Resultaten redovisas som differensen mellan de provade sorterna och sorten Olivin. Resultaten varierar något mellan åren. Sorterna Norin, Brons, Etana, Linus och Ellvis har en större brödvolym än Olivin 2018. Odlingsåret 2017 har även Julius större volym än Olivin. Tabell 10 ger en sammanfattning av de olika avkastningskomponenterna tusenkornvikt, ax per kvadratmeter och antal kärnor per ax. Underlaget till tabellen kommer från åtta försök där det genomförts axräkning. Olika sorter bygger upp skörden på olika sätt en del sorter har stora kärnor medan andra sorter ger hög skörd genom många ax och många kärnor per ax. Hög skörd kan byggas upp på flera sätt men det är viktigt att veta hur skördeuppbyggnaden sker 16 eftersom detta har betydelse för vilken odlingsteknik och beståndsuppbyggnad som bör eftersträvas för de olika sorterna. Sorter med stor kärna är känsligare för liggsäd och för dessa sorter bör täta bestånd undvikas. I årets försök finns exempel på samtliga typer. I tabellens högra del har sorterna rangordnats och överst står den sort som har högst skörd, störst kärnor, flest ax och kärnor per kvadratmeter samt flest kärnor per ax. Torp har i genomsnitt högst skörd i de försök som axräkning gjorts och denna sort bygger upp sin skörd genom många kärnor per kvadratmeter och stora ax. Näst högst skörd i dessa försök har Informer som är en sort som bygger upp sin skörd genom stora kärnor. Kalmar har flest ax per kvadratmeter. MEMORY har något högre avkastning än sortmedel. Sorten mognar medeltidigt, är medellång och har bra stråstyrka. Rymdvikten är hög medan kärnan något mindre än sortmedel. Proteinhalt och falltal är något större än sortmedel. ELLVIS är ett tyskt brödvete som har god vinterhärdighet och medelhög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och ganska liten kärna. Proteinhalt och falltal är höga, och brödvolymen är ganska hög. CUBUS är brödvete från Tyskland med lägre avkastning än sortmedel under försöksperioden. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medelhög och falltalet är högre än sortmedel. HEREFORD är en dansk foder/industrisort som har stor avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är låga. Kärnan är stor och stärkelsehalten är ganska hög. MARIBOSS är dansk en fodersort som har särskilt hög avkastning i skilda delar av landet, särskilt under 2018. Den är sent mognande, kortare och har sämre stråstyrka än sortmedel. Sorten har låg rymdvikt och låg proteinhalt. FRONTAL (R) tysk sort med medelhög avkastning, särskilt under 2018. Sorten är medellång och stråsvag. Frontal mognar medeltidigt. Tusenkornvikt och rymdvikten är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt. JULIUS är en tysk brödvetesort som har medelhög, men sviktande, avkastning under försöksperioden och bra övervintring. Sorten är lång, men har bra stråstyrka. Julius mognar medelsent. Sorten har god kvalitet med hög rymdvikt, mycket stor kärna, hög proteinhalt och högt falltal. Julius har bra bakkvalitet.

TORP har mycket hög avkastning i genomsnitt över försöksperioden. Torp är kortstråig med bra stråstyrka. Proteinhalt samt rymd- och tusenkornvikt är låga. LINUS har medelhög avkastning och är medellång med god stråstyrka. Linus har låg rymdvikt men högt falltal. Proteinhalten är högre än sortmedel. Linus är storkärnig. Sorter provade i två år KALMAR är en ny sort som har stor avkastning. Sorten är kortstråig och har medelgod stråstyrka. Kalmar har låg rymd- och tusenkornvikt. Falltal och proteinhalt är låga, medan stärkelsehalten är hög. RGT REFORM (R) är en tysk sort som har något lägre avkastning än sortmedel. RGT Reform har god övervintring, är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal är mycket höga. Proteinhalt och stärkelsehalt är höga. BRONS (R) är en vinterhärdig, kort brödsort vars avkastning är något lägre än sortmedel under försöksperioden och mycket god stråstyrka. Brons mognar sent. Rymd- och tusenkornvikt är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt och proteinhalt är medelhögt. Brons har bra bakkvalitet. PRAKTIK (R) är ett tyskt brödvete som har lägre avkastning än sortmedel. Praktik mognar medeltidigt och är kortvuxen med god stråstyrka. Praktik har god kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal. Kärnan är mindre än sortmedel. NORIN är ett mycket tidigt höstvete som har något låg avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, proteinhalt och falltal är höga, medan tusenkornvikten är låg. NORDH (R) har medellåg avkastning. Sorten är kortare än sortmedel och har bra stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och små kärnor. Proteinhalten är något lägre än sortmedel och stärkelsehalten hög. ETANA har hög avkastning. Etana är långstråig och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt samt falltal och proteinhalt är höga. Etana har bra bakkvalitet. HALLFREDA (R) har hög avkastning och mognar relativt sent. Sorten har hög rymd- och tusenkornvikt samt falltal. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga. STINGER (R) är en sort med hög avkastning och långt strå med bra stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och stor kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel. INFORMER (R) är en sen sort som har hög avkastning och är mycket långstråig med bra stråstyrka. Sorten har låg rymdvikt och stor kärna. Falltal och proteinhalt är högre än sortmedel, medan stärkelsehalten är något lägre. (Höstvete forts. nästa sida) 17

Tabell 1. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2018. Syntetisk mätare 1) Obehandlat Behandlat Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant Mätare 7390 15 6950 3 7410 2 9310 4 6580 5 7600 15 7140 3 9880 4 6680 5 Relativtal syntetisk mätare = 100 Sortmedel 102 99 100 104 101 101 102 101 101 Memory 100 13 90 ** 3 101 2 105 4 100 4 100 13 101 3 102 4 99 4 Ellvis 101 15 103 3 91 2 106 4 99 5 100 15 101 3 103 4 100 5 Cubus 96 13 93 * 3 98 2 101 4 93 ** 4 99 13 99 3 98 4 95 * 4 Hereford 106 ** 13 107 * 3 100 2 108 * 4 106 * 4 105 ** 13 107 * 3 108 ** 4 104 4 Mariboss 107 *** 15 108 *** 3 103 2 107 * 4 106 *** 5 106 *** 15 108 ** 3 107 *** 4 108 *** 5 Frontal 105 ** 15 101 3 110 2 105 4 102 5 102 15 102 3 102 4 101 5 Julius 95 *** 15 96 3 100 2 90 *** 4 97 5 96 *** 15 96 3 93 *** 4 98 5 Torp 103 13 104 3 97 2 104 4 105 4 107 *** 13 109 ** 3 108 *** 4 108 ** 4 Linus 101 15 98 3 98 2 104 4 103 5 100 15 101 3 99 4 101 5 RGT Reform 98 15 90 *** 3 101 2 101 4 99 5 99 15 95 3 101 4 97 5 Brons 100 15 105 * 3 96 2 101 4 97 5 99 15 101 3 100 4 98 5 Praktik 101 15 98 3 96 2 106 4 98 5 99 15 101 3 100 4 95 * 5 Norin 89 *** 15 84 *** 3 96 2 92 * 4 89 *** 5 88 *** 15 85 *** 3 88 *** 4 90 *** 5 Nordh 97 13 90 ** 3 104 2 99 4 97 4 99 13 103 3 98 4 96 4 Etana 105 ** 13 99 3 110 2 105 4 107 ** 4 104 * 13 102 3 101 4 107 ** 4 Hallfreda 106 ** 13 106 * 3 101 2 106 4 108 ** 4 104 * 13 108 * 3 102 * 4 106 * 4 Stinger 108 *** 13 108 * 3 101 2 110 ** 4 108 *** 4 106 *** 13 105 3 106 * 4 107 ** 4 Informer 106 ** 13 101 3 98 2 111 ** 4 108 ** 4 107 *** 13 107 * 3 106 ** 4 109 *** 4 Kalmar 105 * 10 109 ** 3 101 1 107 3 100 3 105 ** 10 106 3 106 * 3 106 * 3 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform Tabell 2. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2014-2018. Syntetisk 1) mätare. Medeltal obehandlade led Område Sort A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare*, kg/ha 9850 105 9950 21 9470 17 7970 5 10340 29 9940 30 9840 3 Rel.tal mätaren = 100 Sortmedel 100 101 100 98 103 101 98 Memory 101 74 99 16 101 14 103 22 102 22 Ellvis 98 105 100 21 95 ** 17 95 5 99 29 99 30 95 3 Cubus 95 *** 94 98 21 96 * 17 94 *** 29 94 *** 27 Hereford 104 *** 97 103 21 102 17 112 1 105 ** 29 105 *** 28 103 1 Mariboss 101 105 101 21 100 17 106 5 102 29 100 30 101 3 Frontal 99 105 101 21 99 17 99 5 98 29 98 30 95 3 Julius 98 105 100 21 100 17 90 * 5 97 * 29 99 30 95 3 Torp 104 ** 97 107 ** 21 103 * 17 102 1 102 29 104 * 28 97 1 Linus 101 101 100 21 101 17 85 * 3 102 29 103 * 30 99 1 RGT Reform 101 101 99 21 103 * 17 105 3 100 29 102 30 105 1 Brons 99 105 100 21 98 17 99 5 100 29 99 30 99 3 Praktik 97 * 105 102 21 97 17 96 5 95 ** 29 96 * 30 93 * 3 Norin 91 *** 103 89 *** 21 93 *** 17 88 * 5 88 *** 29 93 *** 28 96 3 Nordh 98 94 99 21 100 17 97 * 29 97 27 Etana 103 * 84 104 20 103 * 15 101 26 103 * 23 Hallfreda 103 42 103 10 102 7 101 14 105 * 11 Stinger 104 ** 42 107 * 10 100 7 104 * 14 104 * 11 Informer 107 *** 30 109 ** 7 101 5 107 ** 10 107 *** 8 Kalmar 104 * 21 105 5 106 * 4 103 7 103 5 Probvärde. 0,0001 0,0001 0,0001 0,055 0,0001 0,0001 NS 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform 18

Tabell 3. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2014-2018. Syntetisk 1) mätare. Medeltal behandlade led Område Sort A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare*, kg/ha 10530 107 11050 22 10420 17 8350 5 10980 29 10340 31 10040 3 Rel.tal mätaren = 100 Sortmedel 101 105 100 98 100 102 101 Memory 102 75 105 ** 17 100 14 102 22 102 22 Ellvis 98 107 97 22 95 ** 17 98 5 99 29 100 31 101 3 Cubus 96 *** 95 98 22 97 17 95 *** 29 96 ** 27 Hereford 106 *** 98 105 ** 22 104 ** 17 106 1 105 ** 29 107 *** 28 102 1 Mariboss 102 * 107 102 22 101 17 104 5 103 ** 29 101 31 100 3 Frontal 98 107 100 22 99 17 97 5 98 29 99 31 91 3 Julius 98 107 98 22 99 17 93 5 98 29 100 31 96 3 Torp 105 *** 97 107 *** 22 106 *** 17 104 1 103 * 29 106 *** 27 98 1 Linus 100 102 102 22 99 17 86 * 3 99 29 103 * 30 96 1 RGT Reform 101 102 100 22 101 17 102 3 100 29 101 30 105 1 Brons 99 107 99 22 99 17 101 5 99 29 98 31 99 3 Praktik 97 * 107 100 22 98 17 96 5 96 ** 29 97 * 31 93 3 Norin 91 *** 107 89 *** 22 91 *** 17 87 * 5 89 *** 29 93 *** 31 92 3 Nordh 99 95 100 22 100 17 96 ** 29 99 27 Etana 101 85 102 21 101 15 100 26 103 * 23 Hallfreda 103 * 43 104 11 102 7 102 14 105 ** 11 Stinger 104 ** 43 104 11 104 7 103 14 105 ** 11 Informer 105 *** 31 106 * 8 101 5 106 ** 10 107 ** 8 Kalmar 105 ** 22 104 6 103 4 106 * 7 106 * 5 Probvärde. 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 NS 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform Tabell 4. Höstvete. Avkastning årsvis 2014-2018. Syntetisk mätare. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Mätare 1), kg/ha 11730 11250 10110 10900 7210 11040 11100 9820 11740 7950 Rel.tal mätaren = 100 Sortmedel 99 103 93 101 100 99 101 93 100 102 Memory 101 105 *** 102 96 100 105 *** 102 102 Ellvis 96 * 99 95 * 98 96 100 101 96 ** 98 * 102 Cubus 96 ** 100 94 ** 100 98 93 *** 95 *** 92 *** 96 *** 97 Hereford 102 110 *** 98 104 * 103 104 *** 109 *** 99 108 *** 107 *** Mariboss 101 101 101 99 105 ** 103 ** 100 101 100 107 *** Frontal 96 ** 101 99 101 104 98 95 *** 99 98 * 103 Julius 101 101 98 97 98 100 100 98 * 99 94 *** Torp 107 *** 112 *** 99 103 103 104 ** 109 *** 96 ** 103 ** 106 ** Linus 99 104 * 99 102 99 101 103 * 101 102 102 RGT Reform 99 101 101 105 ** 96 * 100 103 ** 102 99 100 Brons 98 97 ** 101 99 101 97 ** 97 ** 100 102 ** 99 Praktik 97 * 105 ** 98 100 100 94 *** 99 94 *** 93 *** 100 Norin 87 *** 96 * 87 *** 93 *** 88 *** 92 *** 94 *** 90 *** 88 *** 90 *** Nordh 99 102 97 102 99 95 *** 102 95 *** 97 ** 98 Etana 102 102 105 * 101 104 99 102 104 ** 100 105 * Hallfreda 106 * 100 104 104 105 ** 100 104 ** 105 ** Stinger 109 *** 103 101 106 * 103 105 * 103 * 108 *** Informer 106 * 108 *** 102 105 * 108 *** 109 *** Kalmar 105 ** 105 106 *** 105 * Probvärde. 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform (Höstvete forts. nästa sida) 19

Tabell 5. Höstvete. Odlingsegenskaper och kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2014-2018 Sorter Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Stärkelsehalt, % Mognad, dagar Fältgroning, % Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 Mätare 1) 17,6 810 46,9 347 11,0 70,6 315 5 81 88 Sortmedel 17,1 810 46,4 341 11,0 70,9 313 10 81 87 Memory 17,2 814 44,5 343 11,2 71,1 313 4 79 93 Ellvis 16,9 810 45,1 365 11,4 70,6 313 1 84 90 Cubus 16,6 825 46,2 374 11,2 70,9 310 11 80 73 Hereford 16,9 796 47,9 297 10,5 71,2 313 23 80 86 Mariboss 17,1 779 44,2 326 10,5 69,9 316 3 83 80 Frontal 16,8 795 45,1 317 11,2 70,9 313 25 80 66 Julius 17,9 827 49,7 354 11,4 69,9 314 3 85 88 Torp 17,3 784 45,1 300 10,3 71,4 315 11 76 92 Linus 16,8 798 47,2 351 11,4 71,0 313 30 81 90 RGT Reform 16,9 828 48,7 377 11,2 71,4 312 3 78 88 Brons 18,6 806 44,8 330 11,0 71,1 316 11 77 96 Praktik 16,9 831 44,9 360 11,6 71,1 312 6 78 89 Norin 16,6 829 43,9 355 11,9 70,2 311 13 79 92 Nordh 17,1 829 40,5 354 10,8 71,9 312 2 79 91 Etana 17,1 822 49,5 360 11,3 70,7 313 5 84 89 Hallfreda 16,9 816 47,7 378 10,7 70,7 314 86 84 Stinger 17,5 818 48,9 314 10,7 70,7 315 85 86 Informer 17,0 804 53,3 364 11,1 70,1 315 89 90 Kalmar 17,3 782 44,8 258 10,2 71,8 315 76 87 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform Tabell 6. Höstvete. Övervintring, 0-100, (bestämd som plantbestånd på våren). Områdesvis och årsvis. Medeltal obehandlade och behandlade led Område Sorter A-G Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant 2014 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2017 Ant 2018 Ant Mätare 1) 93 36 94 4 97 2 97 3 93 18 84 8 99 26 97 25 95 23 99 14 98 13 Sortmedel 92 93 96 96 92 83 98 97 94 99 98 Memory 94 18 95 2 98 1 94 13 84 2 99 24 97 23 99 12 98 11 Ellvis 93 36 95 4 97 2 96 3 93 18 83 8 99 26 97 25 95 23 99 14 98 13 Cubus 89 30 93 4 95 2 87 18 83 6 98 24 97 23 89 20 98 12 97 11 Hereford 90 32 84 4 96 2 89 18 84 7 98 24 97 23 90 23 99 12 98 11 Mariboss 93 36 96 4 97 2 96 3 92 18 86 8 99 26 97 25 94 23 98 14 98 13 Frontal 93 36 95 4 95 2 97 3 92 18 83 8 98 26 97 25 94 23 99 14 98 13 Julius 93 36 92 4 97 2 96 3 93 18 83 8 99 26 97 25 94 23 99 14 97 13 Torp 90 32 85 4 93 2 89 18 81 7 97 24 97 23 90 23 98 12 98 11 Linus 94 34 96 4 94 2 98 3 94 18 84 7 99 24 97 23 95 23 99 14 99 13 RGT Reform 93 34 95 4 96 2 97 3 93 18 83 7 98 24 97 23 95 23 99 14 98 13 Brons 93 36 94 4 97 2 98 3 94 18 83 8 99 26 97 25 95 23 99 14 98 13 Praktik 93 36 96 4 96 2 97 3 92 18 83 8 98 26 97 25 94 23 99 14 98 13 Norin 92 36 94 4 97 2 89 3 91 18 85 8 98 26 97 25 94 23 98 14 96 13 Nordh 91 30 92 4 95 2 91 18 82 6 97 24 97 23 93 20 99 12 97 11 Etana 94 27 96 4 96 2 93 16 84 5 98 14 97 23 96 20 99 12 98 11 Hallfreda 92 14 95 2 91 10 83 2 97 9 93 9 99 10 98 11 Stinger 93 14 93 2 92 10 83 2 97 9 94 9 98 10 98 11 Informer 94 12 95 2 93 8 85 2 95 9 99 7 98 11 Kalmar 92 7 93 2 92 5 98 10 98 8 Probvärde 0,03 NS 0,1 NS 0,07 NS NS NS 0,0001 0,013 NS 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform År 20

Tabell 7. Höstvete. Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvis Brunrost Gulrost Mjöldagg Sorter 2015 Ant 2017 Ant 2018 Ant 2014 Ant 2015 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2018 Ant 2014 Ant 2015 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2018 Ant Mätare 1) 3 2 5 5 14 2 2 11 2 9 2 4 2 5 2 3 3 6 3 4 6 3 8 6 6 2 Memory 3 2 2 4 0 2 4 11 12 9 0 4 0 3 1 5 0 4 3 5 0 1 Ellvis 3 2 2 5 8 2 0 11 1 9 3 5 1 5 0 3 11 6 7 4 16 3 9 6 12 2 Cubus 5 2 3 4 9 2 1 11 1 9 0 3 1 4 0 3 2 5 0 4 3 2 4 5 8 1 Hereford 19 2 5 4 39 2 2 11 1 9 2 4 6 4 0 3 3 5 1 4 4 3 4 5 3 1 Mariboss 5 2 5 5 35 2 1 11 0 9 0 4 0 5 0 3 6 6 4 4 8 3 9 6 4 2 Frontal 2 2 2 5 3 2 4 11 3 9 1 4 1 5 0 3 4 6 2 4 5 3 3 6 4 2 Julius 2 2 3 5 3 2 2 11 1 9 1 4 6 5 7 3 2 6 1 4 7 3 7 6 8 2 Torp 10 2 7 4 18 2 1 11 2 9 1 5 1 4 0 3 6 5 7 4 15 3 8 5 8 1 Linus 3 2 3 5 11 2 6 11 6 9 1 4 1 5 0 3 5 5 2 4 10 3 8 6 5 2 Reform 2 2 1 5 3 2 3 11 6 9 3 4 1 5 0 3 3 5 3 4 5 3 10 6 6 2 Brons 3 2 10 5 18 2 1 11 1 9 5 4 1 5 0 3 1 6 3 4 4 3 5 6 7 2 Praktik 2 2 1 5 1 2 3 11 5 9 5 4 1 5 0 3 1 6 1 4 2 3 4 6 4 2 Norin 3 1 4 5 3 2 9 11 18 9 8 5 1 5 4 3 6 6 2 4 1 3 4 6 5 2 Nordh 4 2 5 4 16 2 3 11 6 9 1 4 1 4 0 3 2 5 1 4 4 2 5 5 12 1 Etana 3 2 2 4 13 2 4 9 1 9 0 3 1 4 0 3 3 3 3 4 10 2 5 5 13 1 Hallfreda 4 2 13 3 20 2 0 6 0 2 0 3 0 3 1 1 3 4 0 1 Stinger 2 2 0 3 1 2 3 6 1 2 1 3 0 3 1 1 3 4 4 1 Informer 1 3 6 2 0 2 1 3 0 3 1 3 0 1 Kalmar 4 3 0 1 16 3 5 2 3 4 7 1 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform Tabell 8. Höstvete. Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvis Bladfläcksjuka Svartpricksjuka Merskörd vid behandling, kg/ha Sorter 2014 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2018 Ant 2014 Ant 2015 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2014 2015 2016 2017 2018 Mätare 1) 6 5 8 4 12 4 7 4 6 21 10 19 8 11 6 9 Memory 9 4 16 4 6 3 6 19 12 19 5 8 1311 1485 469 215 Ellvis 6 5 7 4 10 4 5 4 6 21 13 19 8 10 6 9 669 1455 402 700 144 Cubus 6 4 9 3 12 4 6 3 16 19 17 19 15 10 10 8 1056 1322 406 756 368 Hereford 8 4 9 4 15 4 9 3 9 19 11 19 6 11 5 8 1138 1674 615 807 163 Mariboss 4 5 7 4 11 4 6 4 7 21 10 19 9 11 7 9 988 1314 616 990 168 Frontal 8 5 7 4 15 4 5 4 6 21 11 19 10 10 6 9 917 1162 548 613 38 Julius 4 5 8 4 13 4 6 4 6 21 8 19 7 10 7 9 920 1212 448 746 278 Torp 6 4 10 4 14 4 5 3 7 19 7 19 6 10 6 8 1097 1331 549 1049 547 Linus 10 4 8 4 18 4 5 4 10 19 12 19 12 10 6 9 970 1169 336 514 84 Reform 7 4 8 4 12 4 6 4 6 19 11 19 10 10 5 9 1148 1001 401 575 238 Brons 8 5 8 4 11 4 10 4 7 21 11 19 5 10 5 9 892 1084 370 797 156 Praktik 9 5 10 4 19 4 6 4 11 21 16 19 18 11 11 9 1090 1165 605 630 103 Norin 14 5 9 4 19 4 7 4 16 21 18 18 19 11 9 9 1039 1246 444 490 62 Nordh 4 4 10 3 16 4 8 3 14 19 13 19 16 9 9 8 876 1441 455 714 336 Etana 4 2 8 3 11 4 6 3 14 10 18 19 22 10 8 8 882 1060 370 629 107 Hallfreda 14 1 11 4 7 3 11 8 8 3 6 6 1389 346 1060 75 Stinger 4 1 14 4 6 3 8 8 6 3 6 6 1248 893 547 115 Informer 4 1 8 3 7 3 0 3 3 5-23 694 260 Kalmar 12 4 6 2 4 6 993 216 1) Mätare=Syntetisk mätare, medelvärde för sorterna Brons, Julius, Mariboss och RGT Reform (Höstvete forts. nästa sida) 21

Tabell 9. Höstvete. Bakningsegenskaper, bakvolym, medeltal från kvarntekniska försök 2016-2018, genomsnitt av två försök per år. Mätare Olivin Brödvolym 1) Sort 2016 2017 2018 Olivin 834 742 822 Brons -16 23 47 Ellvis -86-34 1 Etana 2 37 Informer -108-120 Julius 2 45-107 Linus -86-15 26 Norin -99-58 65 Praktik -146-103 -126 RGT Reform -97-55 -55 Stinger -117 Hallfreda -41 1) Brödvolym, ml/100 g mjöl. Sorterna jämförs med mätarens volym (diffrens: sort-mätare) Tabell 10. Höstvete. Avkastningskomponenter; TKV, antal kärnor och ax per m 2 samt antal kärnor per ax. Medelvärde för 8 försök 2018. I den högra delen av tabellen är de olika sorterna rangordnade med den sort som har det högsta värdet överst (Torp=störst skörd, Informer=största kärnor o s v) Sorterna rangordnade efter största / flest: Antal Antal Skörd, TKV, ax per kärnor kärnor ax kärnor kärnor Sort ton/ha Ant. g m 2 per m 2 per ax Skörd TKV, g per m 2 per m 2 per ax Mätare 1) 70,1 8 44,9 295 15 604 53 Torp Informer Kalmar Torp Torp Memory 69,9 8 42,6 280 16 415 59 Informer Julius Mariboss Nordh Nordh Ellvis 71,1 8 44,1 300 16 113 54 Mariboss Stinger Ellvis Mariboss Linus Cubus 67,7 8 44,7 292 15 145 52 Stinger Etana Reform Kalmar Memory Hereford 73,8 8 45,9 286 16 068 56 Hallfreda Hallfreda Mätare Memory Brons Mariboss 75,2 8 43,9 320 17 128 54 Kalmar Hereford Frontal Hallfreda Hallfreda Frontal 70,6 8 43,8 294 16 107 55 Hereford Reform Praktik Linus Etana Julius 67,6 8 47,3 287 14 292 50 Etana Mätare Cubus Ellvis Hereford Torp 76,0 8 43,2 276 17 588 64 Ellvis Cubus Stinger Frontal Stinger Linus 69,4 8 43,0 275 16 133 59 Frontal Kalmar Julius Brons Frontal RGT Reform 67,6 8 45,1 295 14 980 51 Mätare Ellvis Hallfreda Hereford Praktik Brons 69,9 8 43,4 279 16 106 58 Memory Mariboss Hereford Stinger Informer Praktik 68,7 8 43,3 293 15 875 54 Brons Frontal Norin Praktik Ellvis Norin 61,1 8 42,6 286 14 350 50 Nordh Brons Nordh Mätare Mariboss Nordh 69,5 8 40,4 286 17 205 60 Linus Praktik Memory Etana Mätare Etana 71,9 8 46,2 276 15 567 56 Praktik Torp Brons Cubus Cubus Kalmar 74,3 8 44,2 326 16 801 52 Cubus Linus Etana Reform Kalmar Hallfreda 74,8 8 45,9 287 16 301 57 Julius Memory Torp Informer Reform Stinger 75,0 8 47,0 291 15 951 55 Reform Norin Linus Norin Norin Informer 75,8 8 51,1 274 14 838 54 Norin Nordh Informer Julius Julius 22

8 Höstkorn Höstkorn är den tidigast mognande spannmålsarten. Höstkornet har ganska svag vinterhärdighet och odlas främst i södra Götalands slätt- och kustbygder, men odling förkommer ända upp i Mälardalen. Sortförsök anläggs numera i samtliga provningsområden och 2018 provades totalt 23 sorter i 7 försök. Samtliga här presenterade sorter är av sexradstyp, utom Frigg och Matros. Under 2018 skördades 6 försök, tabell 1. Avkastningen påverkades av torkan, särskilt i södra Sverige och uppgick till 50-60 procent av medelskörden för den senaste femårsperioden. I någon mån kan skördenivån även påverkats av den långa vintern. Störst skörd gav sexradssorterna, särskilt hybridsorten Mercurioo. Under perioden 2014-2018 har totalt 32 försök skördats (tabell 2). Sortrelationerna växlar mellan olika områden. Avkastningen var störst i område F i behandlat led (dock bara två försök). Bästa sorter var här Wootan, Mercurioo och Verity. I södra Sverige, område A, var även dessa sorter högt avkastande, men även Bazooka och Frigg visade goda resultat. Totalt sett förefaller Mercurioo ha den bästa odlingssäkerheten. Detta framgår även av de årsvisa resultaten som presenteras i tabell 3. Avkastningsnivån har varit hög under de olika åren, med undantag för torråret 2018. Utvintringsskadorna har däremot varit relativt små. Försöken har utförts utan och med svampbehandling, tabell 4. Effekten av behandlingen har varierat mellan 1 och 15 procentenheter under försöksperioden och således varierat kraftigt med årsmånen. År 2018 hade svampbehandlingen en försumbar eller t.o.m. en negativ påverkan. Egenskaperna är samlade i tabellerna 5 och 6. Övervintringsgraderingarna visar relativt små och osäkra skillnader mellan sorterna, men Wootan och Verity visar den bästa planttätheten på våren. Påfrestningarna under de senaste åren har varit små. Historiskt sett är dock övervintringsgraderingarna i höstkorn i vissa fall osäkra. I en del försök har höstkornet skyddats av ett snötäcke, med små skillnader som följd. Å andra sidan har en del försök med stark och utslagsgivande utvintring inte kunnat ingå i sammanställningarna p.g.a. mycket ojämna resultat. Avkastningssiffrorna kan därför i vissa fall ge en bättre vägledning om vinterhärdigheten. Samtliga sorter har relativt god stråstyrka, utom möjligen Joker. Stråbrytning förekommer kraftigt i de flesta sexradssorterna, utom för Verity, som har minst stråbrytning av samtliga sorter. Stråbrytningen kan ha påverkats av skördetidpunkten, där sen skörd missgynnar tidigt mognande sorter. Strålängden varierar, och det skiljer som mest ca 15 cm mellan sorterna. Verity är längst och Frigg kortast. Mognadstiden varierar med som mest tre dagar, där Verity mognar senast. Man kan även notera att sexradssorterna har lägre vattenhalt vid skörd än tvåradssorterna. De högsta rymdvikterna har Bazooka och Wootan, medan Matros har högst tusenkornvikt. Flera sexradssorter har lägre proteinhalt och högre stärkelsehalt än tvåradssorterna, särskilt Wootan och Mercurioo. Höstkornet har i allmänhet haft ganska svag resistens mot sjukdomar, men resistensegenskaperna har förbättrats i de nyare sorterna, och det finns klara skillnader i angrepp av kornrost och mjöldagg. Wootan har större angrepp av kornrost medan Bazooka och Verity har större angrepp av mjöldagg än övriga sorter. För sköldfläck- och bladfläcksjuka är angreppsnivåerna och sortskillnaderna mindre. MATROS, Mätarsort sedan 2017. Tvåradssort från Danmark med ganska hög avkastning och med god vinterhärdighet. Matros är relativt lång men med god stråstyrka. Sorten har stor kärna och god kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga. FRIGG, är en dansk tvåradssort med stor avkastning. Sorten är kortvuxen med goda stråegenskaper. Odlingsegenskaperna är jämförbara med mätarens. Kärnan är medelstor med något under genomsnittlig rymdvikt. Sorten har genomsnittlig till god motståndskraft mot sjukdomar. WOOTAN, tysk sexradig hybridsort med mycket stor avkastning i skilda områden. Sorten har bra övervintring med hög planttäthet på våren. Den är ganska högvuxen, men har relativt goda stråegenskaper. Kärnvikten är låg, men rymdvikten hög. Stärkelsehalten är hög, men proteinhalten genomsnittlig. Sorten har visat relativt stora angrepp av kornrost. (Höstkorn forts. nästa sida) 23

JOKER, tysk tidig sexradssort med stor till mycket stor avkastning. Den har något sämre stråegenskaper än genomsnittligt. Joker har en ganska liten kärna med låg rymdvikt och proteinhalt och genomsnittlig stärkelsehalt. Den har låga angrepp av sköldfläcksjuka och genomsnittliga angrepp av övriga sjukdomar. MERCURIOO, tidig sexradig brittisk hybridsort som är särskilt högavkastande, speciellt i norra Götaland. Sorten har visat god övervintring med hög planttäthet på våren. Stråegenskaperna är under medelnivå. Kärnan är relativt liten med medelhög rymdvikt och med högt stärkelseinnehåll, men låg proteinhalt. Sorten visar lite förhöjda angrepp av kornrost, men annars lägre angrepp än genomsnittligt för andra sjukdomar. SU ELLEN, tidig tysk sexradig sort som har avkastat sämre än genomsnittligt. Stråegenskaperna är genomsnittliga. Kärnvikten är genomsnittlig, men rymdvikten låg. Proteinhalten är hög, men stärkelsehalten låg. Sjukdomsangreppen är på medelnivå, utom för mjöldagg, där förekomsten varit låg. VERITY, tysk sexradssort med sen mognad och stor avkastning. Den är särskilt högvuxen, men har goda stråegenskaper med liten stråbrytning. Tusenkornvikten är hög, och rymdvikten genomsnittlig. Även protein- och stärkelsehalt är genomsnittliga. Angreppen av mjöldagg och möjligen även sköldfläck är större än genomsnittligt. Följande sort är provad två år och vissa uppgifter är preliminära BAZOOKA, sexradig brittisk hybridsort med mycket stor avkastning i Götaland. Resultaten från Mälardalen är emellertid begränsade. Den mognar medeltidigt och är ganska lång med något svagt strå. Kärnan är större än för de flesta övriga sexradssorterna och rymdvikten är särskilt hög. Protein- och stärkelsehalt är genomsnittliga. Mjöldaggsangreppen har varit relativt stora.. Tabell 1. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativa tal) områdesvis 2018. Obehandlat och behandlat. Mätare Matros Obehandlat Sorter Område A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant Matros 5290 6 5760 2 4580 2 5540 2 Rel.tal. Matros=100 Sortmedel 107 102 105 114 Frigg 102 6 102 2 96 2 107 2 Wootan 108 6 109 2 105 2 110 2 Joker 113* 6 95 2 110 2 133 2 Mercurioo 113* 6 112 2 109 2 118 2 SU Ellen 109 6 94 2 110 2 123 2 Verity 105 6 101 2 96 2 117 2 Bazooka 110 6 106 2 111 2 113 2 Probvärde NS 0.028 NS NS Behandlat Sorter Område A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant Matros 5130 6 5680 2 4100 2 5600 2 Rel.tal. Matros=100 Sortmedel 111 105 112 116 Frigg 99 6 104 2 97 2 96 2 Wootan 115* 6 109 2 120 2 117 2 Joker 115* 6 98 2 114 2 133 2 Mercurioo 121** 6 115 2 116 2 130 2 SU Ellen 110 6 101 2 107 2 119 2 Verity 104 6 95 2 103 2 113 2 Bazooka 116** 6 114 2 113 2 121 2 Probvärde 0.012 0.013 NS NS NS=inte signifikant skillnad mellan sorter 24

Tabell 2. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2014-2018. Mätare Matros. Obehandlade och behandlade led. Obehandlat Sort Område A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Matros 8480 32 8290 11 7860 10 9000 9 10800 2 Rel.tal. Matros=100 Sortmedel 107 106 107 107 105 Frigg 104 32 108* 11 102 10 104 9 101 2 Wootan 108** 32 105 11 110*** 10 108* 9 107 2 Joker 105* 25 101 8 106* 8 107 7 107 2 Mercurioo 111*** 25 109* 8 109** 8 115*** 7 108 2 SU Ellen 103 23 101 8 106* 7 103 6 105 2 Verity 107** 25 109* 8 105 8 106 7 107 2 Bazooka 108* 12 111* 4 108* 4 107 3 100 1 Probvärde 0.030 0.094 0.015 0.037 0.717 Behandlat Sort Område A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Matros 9110 33 9430 11 8180 10 9380 10 11630 2 Rel.tal. Matros=100 Sortmedel 108 105 110 109 104 Frigg 103 33 102 11 103 10 104 10 106 2 Wootan 111*** 33 109** 11 114*** 10 113*** 10 107 2 Joker 107*** 26 102 8 111*** 8 111** 8 103 2 Mercurioo 113*** 26 108* 8 115*** 8 118*** 8 109 2 SU Ellen 103 24 101 8 108** 7 104 7 98 2 Verity 106** 26 104 8 107** 8 107 8 107 2 Bazooka 111*** 13 112** 4 111*** 4 113* 4 99 1 Probvärde.0001 0.033.0001 0.011 0.101 Tabell 3. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2014-2018 i två områden. Mätare Matros. Medeltal behandlade och obehandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sort/Antal förs. 5 4 4 4 4 2 3 2 3 2 Matros 9820 9580 9530 8360 5030 9720 10590 9000 11540 5570 Rel.tal. Matros=100 Sortmedel 103 109 104 108 106 102 108 104 105 118 Frigg 102 103 104 107* 100 101 104 102 107* 102 Wootan 107 115*** 107 109** 110 104 113*** 107 110** 114 Joker 109* 105 103 103 106* 109 103 133 Mercurioo 115*** 109* 108* 113* 116*** 117 111*** 124 SU Ellen 111** 97 104 103 108* 98 97 121 Verity 112** 105 108* 99 108* 103 106 115 Bazooka 112*** 111* 106* 117 Probvärde NS 0.001 NS 0.024 NS NS 0.001 NS 0.008 0.041 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter. (Höstkorn forts. nästa sida) 25

Tabell 4. Höstkorn. Effekt av behandling, merskörd kg/ha och % Antal Sortmedeltal Matros År försök kg/ha % kg/ha % 2014 7 920 10 1000 11 2015 7 860 8 530 5 2016 6 460 5 200 2 2017 7 1370 15 1490 17 2018 6 40 1-160 -3 Tabell 5. Höstkorn. Odlingsegenskaper. Flerårsmedeltal 2014-2018. Övervintring som medeltal för obehandlat-behandlat, övriga från obehandlat Över- Strå- Strå- Strå- Mog- Vattenvintring, längd, brytn., styrka, nad. halt, Sorter 0-100 cm 100-0 100-0 dagar % Matros 89 84 42 83 305 16.4 Sortmedel 90 90 39 80 304 15.0 Frigg 88 80 36 83 304 15.9 Wootan 92 92 45 75 305 14.8 Joker 91 88 52 69 303 14.5 Mercurioo 91 93 52 75 304 14.5 SU Ellen 91 88 41 76 303 14.5 Verity 92 97 22 83 306 15.2 Bazooka 90 94 47 73 304 14.5 Probvärde NS.0001.0001.0001.0001.0001 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter Tabell 6. Höstkorn. Kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2014-2018. Kvalitetsegenskaper från behandlade led, sjukdomar i obehandlade led Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse- Korn- Sköld- Blad- Mjölvikt, korn- halt, halt, rost, fläck, fläck, dagg, Sorter g/l vikt, g % i ts % i ts % % % % Matros 688 52.9 10.6 60.8 13 2 11 9 Sortmedel 692 49.2 10.1 61.4 14 3 7 9 Frigg 680 50.3 10.2 61.2 5 8 5 4 Wootan 707 45.2 9.9 62.0 37 2 11 9 Joker 666 43.3 9.7 61.0 12 1 5 10 Mercurioo 692 43.2 9.7 62.2 22 1 6 4 SU Ellen 667 49.1 10.4 60.1 16 2 6 3 Verity 687 51.5 10.1 60.8 10 7 6 14 Bazooka 715 47.2 10.1 61.7 10 1 5 23 Probvärde.0001.0001.0001.0001 0.013 NS NS 0.040 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter 26

9 Höstrågvete Höstrågvete har hög avkastningspotential och passar på alla jordar utom de styvaste lerorna. De största arealerna finns i Götalands slättbygder, men odlingen har gått bra även i Svealand. Höstrågvete har bättre vinterhärdighet än höstkorn, sämre än råg, men de bästa höstrågvetesorterna är lika härdiga som bra höstvetesorter. Det finns dock sorter med svag vinterhärdighet. Sorterna kommer främst från Polen, Tyskland och Holland. Mätarsort är Empero. Under 2018 skördades 7 försök och för perioden 2014-2018 totalt 53 försök. Höstrågvetesorterna provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan behandling. Här presenteras resultat för fem sorter. Skördeökningen av behandlingen är under odlingsåret 2018 lägre än normalt, och för några sorter har behandlingen haft en ganska stor negativ effekt. Årets avkastning presenteras i tabell 1 och är tydligt påverkad av odlingsåret. Sorterna Cappricia och Kasyno är bäst under försöksperioden (tabellerna 1-3). Årsvisa medeltal finns i tabell 4, och här framgår det tydligt hur låg skördenivån är under 2018. Behandlingseffekten uttrycks som merskörd i de behandlade och presenteras i tabell 5, effekten är liten eller ingen, under 2018 jämfört med försöksperioden 2014-2018. RAPTUS (R) är en sort med stor avkastning särskilt i område A-B. Raptus har medel bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt. Sort provad i två år KASYNO (D 333/09) är en högavkastande ny sort som provats i två år. Särskilt stor skörd har sorten i område D-F. Sorten är medellång med något sämre stråstyrka än sortmedel. Rymdvikt och proteinhalt är något lägre än sortmedel. Sorternas egenskaper redovisas i tabell 6. Skillnaderna i övervintring är små. Kortaste sorten är Empero som också har den bästa stråstyrkan tillsammans med Cappricia. Raptus har störst rymdvikt och proteinhalt. EMPERO (R) en holländsk sort som har medelhög avkastning. Den är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Mognaden är medeltidig. Rymdvikten är lägre än genomsnittligt och kärnan är stor. PROBUS (R) är en polsk sort med hög avkastning. Probus övervintrar bra och har bra stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är större än sortmedel, medan kärnan är mindre. CAPPRICIA är en sort med mycket stor avkastning. Sorten är längre än mätaren och har bra stråstyrka. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor. (Höstrågvete forts. nästa sida) 27

Tabell 1. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2018. Mätare Empero Obehandlat led Behandlat led Sort A-F AnA-B AntD-F Ant A-F A-B D-F Empero 7540 7 5940 3 8750 3 7500 5620 8870 Rel.tal.Empero=100 Sortmedel 102 100 104 103 103 103 Probus 101 7 96 3 105 3 104 108 102 Cappricia 104 7 108 3 102 3 101 102 100 Raptus 97 7 92 3 97 3 101 103 98 Kasyno 110 ** 7 102 3 115 ** 3 110 ** 104 113 ** Probvärde 0,002 NS 0,043 0,048 NS 0,011 NS = inte signifikanta sortskillnader Tabell 2. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2014-2018. Mätare Empero. Obehandlade led Område Sort A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Empero 9060 53 8260 13 ### 9 8200 5 9680 16 10080 10 Rel.tal.Empero=100 Sortmedel 105 106 104 110 103 105 Probus 105 ** 38 107 * 12 106 6 116 * 3 102 12 105 5 Cappricia 107 *** 47 109 * 13 111 * 8 110 4 105 14 105 8 Raptus 101 45 107 * 11 99 8 109 4 98 14 99 8 Kasyno 110 *** 26 109 * 6 108 4 113 3 108 * 8 114 *** 5 Probvärde 0,0001 0,001 NS NS 0,04 0,002 NS = inte signifikanta sortskillnader Tabell 3. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2014-2018. Mätare Empero. Behandlade led Område Sort A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Empero 10150 53 9600 13 9550 9 9670 5 10710 16 10880 10 Sortmedel 102 104 100 105 101 101 Probus 101 38 103 12 98 6 109 * 3 100 12 99 5 Cappricia 104 * 53 107 * 13 106 9 107 5 100 16 103 10 Raptus 98 45 104 11 98 8 99 4 96 14 95 8 Kasyno 106 ** 26 108 6 99 4 109 * 3 107 8 107 5 Probvärde 0,0001 0,031 NS 0,019 0,014 0,016 NS = inte signifikanta sortskillnader 28

Tabell 4. Höstrågvete. Avkastning årsvis i två områden. Mätare Empero. Medeltal av obehandlat och behandlat Område A-B Område D-F 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sort / Ant.förs. 6 6 4 3 3 6 7 5 5 3 Empero 10560 9190 9230 9750 5780 10950 10480 9380 11320 8810 Rel.tal.Empero=100 Probus 105 101 103 106 102 101 99 108 100 103 Cappricia 106 * 112 * 107 107 105 104 103 106 103 101 Raptus 103 103 99 107 98 90 103 96 93 * 98 Kasyno 107 106 103 106 107 * 114 ** Probvärde NS 0,001 0,02 NS NS 0,003 0,034 0,026 0,0001 0,02 NS = inte signifikanta sortskillnader Tabell 5. Höstrågvete. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlat 2018 2014-2018 Obe- Behandlat Obehandlat, Behandlat Merskörd handlat, Merskörd Sort kg/ha kg/ha Rel.tal kg/ha kg/ha Rel.tal Empero 7540-40 99 9060 1090 112 Sortmedel 7720 14 100 9490 836 109 Probus 7610 210 103 9550 680 107 Cappricia 7870-280 96 9720 790 108 Raptus 7290 250 103 9160 820 109 Kasyno 8290-70 99 9960 800 108 Tabell 6. Höstrågvete. Odlingsegenskaper, kvalitet och sjukdomsförekomst. Flerårsmedeltal 2014-2018. Övervintring som medeltal obehandlat-behandlat, sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper i behandlade led Över- Strå- Strå- Mog- Vatten- Rymd- Tusen- Protein- Stärkel- Gul- Blad- Mjölvintr., längd, styrka, nad, halt, vikt, korn- halt sehalt rost, fläck, dagg, Sort % cm 0-100 dagar % g/l vikt, g i TS i TS % % % Empero 93 88 96 310 17,5 754 50,0 10,8 70,5 7 10 3 Sortmedel 94 94 92 311 17 762 48,8 10,9 69,3 4 5 4 Probus 95 92 92 311 17,1 767 46,6 11,0 68,4 2 4 3 Cappricia 96 91 97 311 17,1 754 47,4 10,7 70,4 8 5 4 Raptus 92 105 91 310 16,7 777 50,0 11,4 67,6 3 4 4 Kasyno 96 93 85 311 16,4 759 49,9 10,8 69,1 1 2 8 Probvärde NS 0,0001 0,008 0,037 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,018 0,025 0,013 NS = inte signifikanta sortskillnader 29

10 Vårvete Det skördades 9 vårveteförsök under 2018 och totalt 51 försök 2014-2018. I provningen ingick 17 sorter och här presenteras resultat för 5 sorter. Vårvetesortimentet har, på liknande sätt som i höstvetet, utvecklats till mer stråstyva och högavkastande sorter. Inslaget av sent mognande sorter har ökat. Avkastningen 2018 är lägre jämfört med hela försöksperioden särskilt i de södra delarna av landet. Vårvetet provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan svampbehandling. Avsikten är att få en allmän bild av resistensegenskaperna och årsmånens inverkan på sjukdomsförekomsten. Under 2018 har flera sorter större avkastning än mätaren. Särskilt hög är avkastningen för WPB Oryx och WPB Skye. Detta gäller även genomsnitt för perioden 2014-2018 (tabellerna 1-3). Den årsvisa sammanställningen (tabell 4), visar tydligt den låga skörden i område A-B odlingsåret 2018. Merskörden vid behandling redovisas för de olika sorterna i tabell 5. Under 2018 var effekten liten och genomsnitt för försöksperioden varierade den från 460 till 920 kg/ ha. Merskördarna har varit ytterst varierande, bl.a. beroende på vilken sjukdom som gynnats av aktuell väderlek. Effekten var lägst för Quarna och högst för WPB Oryx. Tabell 6 visar sorternas odlingsegenskaper och sjukdomskänslighet. De flesta sorter har god stråstyrka. WPB Skye är stråsvagast. Quarna är tidig, medan WPB Oryx, Happy och WPB Skye mognar ca fyra dagar senare. Det finns tydliga skillnader när det gäller sjukdomsangrepp. Gulrost förekom i viss utstäckning i samtliga sorter, men sorten WPB Oryx har en något högre angreppsgrad än övriga sorter. Mjöldagg och bladfläcksjuka förekom mest Quarna. 30 Sorternas kvalitet anges i tabell 7 WPB Skye och WPB Oryx har hög tusenkornvikt och låg rymdvikt. Proteinhalten, som ofta står i omvänd proportion till avkastningen, är högst i Quarna men lägst i WPB Oryx. Falltalet är vanligen högt för samtliga sorter, men det fanns dock sortskillnader. Falltalsprover tas företrädesvis i försök där påfrestningarna varit stora, varför medeltalen är lägre än medeltalen från bruksodlingar. Tidiga sorter kan missgynnas eftersom de står längre på fältet i moget tillstånd. Högst falltal har Quarna. Bakningsförmågan åskådliggörs med hjälp av brödvolym, angiven som ml brödvolym per 100 g mjöl och differensen mellan de testade sorterna och mätaren Diskett. Bäst brödvolym har mätaren Diskett och Quarna. Det förekommer att en del sorter har klart lägre brödvolym. Detta får dock inte entydigt tolkas som ett kvalitetsfel för denna sorttyp, som har ett styvt gluten. Kvalitetstesterna är nämligen anpassade till sorter med ett mjukt gluten, och sorter med starkt gluten blir därigenom inte tillräckligt bearbetade vid deggörningen. Med längre bearbetningstid förbättras brödvolymen för sorter med styvt gluten. Den vattenupptagande förmågan är dessutom god och sorterna passar bra som kvalitetshöjare i blandningar med mjukare vetetyper. En hög proteinhalt förbättrar också bakningsförmågan. Proteinhalten kan dock bli något låg i de högavkastande sorterna, som gödslas något under optimum i försöken, eftersom alla sorter får samma kvävegödsling. En anpassad gödsling kan alltså förbättra bakningsförmågan, på samma sätt som anpassade bearbetningsrutiner. Olika bagerier värderar dessutom sorterna på olika sätt beroende på tekniken vid deggörningen. DISKETT (R), mätare i försöken, har medelhög avkastning. Sorten är stråstyv och mognar genomsnittligt. Rymdvikten är hög och kärnan ganska liten i förhållande till sorterna i jämförelsen. Proteinhalt och falltal är relativt höga. Bakningsegenskaperna är goda. QUARNA (R) en tidig och kortvuxen sort från Schweiz som har en ganska låg avkastningsförmåga. Odlingsegenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är ganska stråstyv och mognar tidigt. Den är känslig för mjöldagg. Rymdvikt och falltal är större än sortmedel, medan tusenkornvikten är lägre. Proteinhalten är hög. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. Bakkvaliteten är bra. WPB ORYX (R) har mycket stor avkastning under försöksperioden. Sorten mognar sent och har god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är under sort-

medel, medan tusenkornvikten är hög. WPB Oryx angreps av gulrost mer än övriga sorter. HAPPY (R) en sen sort som har hög avkastning. Sorten är längre än mätaren och stråstyrkan är bra. Happy har hög rymdvikt och medelstorkärna. Proteinhalten är lägre än sortmedel. WPB SKYE (R) har mycket hög avkastning. Sorten är sen, har kort strå och stråstyrkan är ganska svag. Rymdvikten är låg, kärnan är stor och falltalet är lägre än sortmedel. Tabell 1. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2018. Mätare Diskett Obehandlat Behandlat Område A-F A-B D+E F A-F A-B D+E F Sort / Antal förs. 8 4 2 2 8 4 2 2 Diskett 4960 3880 6530 5570 5040 3900 6600 5760 Rel.tal.Diskett=100 Sortmedel 104 108 100 104 104 107 103 101 Quarna 83 *** 91 81 76 82 *** 90 81 73 WPB Oryx 117 *** 120 *** 111 120 117 *** 120 *** 114 116 Happy 105 102 103 111 104 102 109 103 WPB Skye 116 *** 127 *** 104 113 115 *** 122 *** 110 111 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 2. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativa tal) områdesvis 2014-2018. Mätare Diskett. Obehandlade led. Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Diskett 6570 51 6090 13 6650 9 6570 13 7090 16 Rel.tal.Diskett=100 Sortmedel 103 104 105 100 102 Quarna 88 *** 51 90 * 13 93 9 88 *** 13 86 *** 16 WPB Oryx 108 *** 44 107 11 111 ** 8 104 11 110 *** 14 Happy 107 *** 44 105 11 110 ** 8 105 11 109 *** 14 WPB Skye 110 *** 44 116 ** 11 113 ** 8 105 11 107 *** 14 Probvärde 0,0001 0,002 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 3. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativa tal) områdesvis 2014-2018. Mätare Diskett. Behandlade led. Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Diskett 7260 51 6860 13 8030 9 7050 13 7600 16 Rel.tal.Diskett=100 Sortmedel 103 103 102 103 102 Quarna 86 *** 51 87 ** 13 91 ** 9 85 *** 13 84 *** 16 WPB Oryx 111 *** 44 111 ** 11 110 ** 8 111 *** 11 110 *** 14 Happy 107 *** 44 107 11 102 8 108 *** 11 108 *** 14 WPB Skye 109 *** 44 109 * 11 106 8 110 *** 11 108 *** 14 Probvärde 0,0001 0,0001 0 0,0001 0,0001 (Vårvete forts. nästa sida) 31

Tabell 4. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2014-2018 i två områden. Mätare Diskett. Medeltal behandlade och obehandlade led Område A-B Område D-F 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sort / Ant.förs. 5 5 4 4 4 7 7 6 5 4 Diskett 7770 8220 6510 7220 3890 6270 7950 7240 7930 6110 Rel.tal.Diskett=100 Sortmedel 104 103 105 101 107 100 104 100 104 101 Quarna 89 ** 89 * 88 ** 93 90 * 85 *** 91 *** 84 *** 88 *** 78 *** WPB Oryx 114 105 112 ** 107 120 *** 107 109 *** 106 ** 110 *** 115 *** Happy 105 110 * 109 103 102 102 110 *** 106 ** 110 *** 106 * WPB Skye 112 110 * 114 *** 103 125 *** 105 108 ** 106 ** 109 *** 109 ** Probvärde 0,002 0,001 0,0001 0,009 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 5. Vårvete. Effekt av svampbehandling, merskörd. 2018 och flerårsmedeltal 2018 2014-2018 Obehandlat, Merskörd, Obehandlat, Merskörd, Sort kg/ha kg/ha Ant kg/ha kg/ha Ant Diskett 4960 80 8 6570 690 51 Sortmedel 5174 46 6752 688 Quarna 4140 0 8 5810 460 51 WPB Oryx 5820 70 8 7110 920 44 Happy 5210 50 8 7050 700 44 WPB Skye 5740 30 8 7220 670 44 Tabell 6. Vårvete. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2014-2018. Sjukdomar i obehandlade led, övriga egenskaper i behandlade led Vatten- Mog- Strå- Strå- Gul- Blad- Mjöl- Svarthalt, nad, längd, styrka, rost, fläck, dagg, prick, Sort % dagar cm 100-0 % Ant % Ant % Ant % Ant Diskett 17,7 117 84 92 9 21 10 9 8 8 13 10 Sortmedel 18,2 117 83 89 10 8 6 10 Quarna 17,3 114 80 92 5 21 11 9 14 8 11 10 WPB Oryx 18,6 118 80 90 17 19 5 7 3 8 9 8 Happy 18,3 119 92 88 10 19 5 7 1 8 6 8 WPB Skye 18,7 119 79 85 7 19 8 7 2 8 11 8 Probvärde 0,0001 0,019 0,0001 0,0001 0,004 NS NS NS Tabell 7. Vårvete. Kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2014-2018. Behandlade led. Brödvolymen bestämd i två försök 2016, ett försök 2017 och Rymd- Tusen- Fall- Protein- Stärkelvikt, Brödvolym 1) kornv., tal, halt, % sehalt, % 2016 2017 2018 g/l g sek i TS i TS Ant=2 Ant=1 Ant=2 Diskett 811 40,0 348 13,0 67,1 825 835 862 Sortmedel 804 43,2 344 12,9 67,3 Quarna 810 42,6 358 15,4 64,8 58-68 -29 WPB Oryx 803 45,7 332 11,6 68,3-123 -56-133 Happy 810 41,4 343 12,1 68,6-68 -7-95 WPB Skye 784 46,2 339 12,4 67,9-46 -32-111 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Brödvolym, ml/100 g mjöl, Differenser anges till mätarens brödvolym 32

11 Vårkorn 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I sammanställningarna med medeltidiga/medelsena sorter används från och med 2016 en syntetisk mätare, vilket innebär att man räknar fram ett medeltal för flera sorter, och använder medeltalet som avkastningsmätare. Detta ger i stort sett samma fördelar som en fältmässig sortblandning och minskade kostnader. Sortbeskrivningarna i texten utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet för alla ingående sorter. Årets resultat bygger på 13 försök, en minskning med ca 10 försök sedan 2015, beroende på att resurser överförts till odlingstekniska försök. För femårsperioden ingår totalt 96 försök. Odlingssäsongen 2018 präglades av extrem torka, vilket gjorde att avkastningen blev ca 65 procent av föregående femårsmedeltal. (tabell 1a-1b). Bäst avkastande 2018 var de nyare sorterna Broadway, Hambo och Feedway i behandlat led. Under en provningstid om minst två år har Flair och Feedway gett den största avkastningen, men skillnaden mot de flesta övriga sorterna är relativt liten. (tabell 2a-2b). I kornförsöken ingår ett led med behandling mot svampar. Syftet är att få ett begrepp om den allmänna resistensen hos sorterna och avkastningspotentialen. I tabellerna 2a-b redovisas avkastningen för obehandlade respektive behandlade led. Sortrelationerna har förändrats ganska litet oavsett behandling. Detta beror sannolikt på att sorterna har angripits av flera sjukdomar samtidigt, och ingen sort har heltäckande resistens. Sorter, vars relativa konkurrensförmåga inte gynnats, och som därför kan antas ha goda resistensegenskaper, är t.ex. Laureate, Broadway och Flair, medan Highway däremot uppvisar förbättrad konkurrensförmåga vid behandling. Den årsvisa merskörden, som ett medeltal för samtliga sorter vid svampbekämpning, framgår av tabell 3. Merskörden förstärks vid en hög avkastningsnivå, och ganska höga sjukdomsangrepp. I försöken har använts relativt höga doser bekämpningsmedel för att visa sorternas avkastningspotential. Merskörden var 2017 den största under de senaste tio åren, vilket visar på högt sjukdomstryck. Stora behandlingseffekter förekom också 2015 och 2016. I allmänhet är det ganska svårt att se samband mellan sjukdomsangrepp och behandlingsresultat, men 2016 var det t.ex. större angrepp av kornrost än normalt, se tabell 8. Under 2018 var sjukdomsförekomsten nästan obefintlig och behandlingseffekten blev negativ, vilket kan tolkas som att preparaten kan ha en viss toxisk effekt i en torkstressad gröda. Tabell 4 visar sorternas odlingssäkerhet under olika år i två områden. De flesta sorter har en stabil odlingssäkerhet, ingen sort visar en klart minskande avkastningstrend, även om några har presterat sämre under enskilda år. Scholar och Dragoon är exempel på sorter som behållit en hög avkastningsnivå under skiftande årsmåner och växlande sjukdomsangrepp, medan Highway har växlat mer under åren. Under 2018 var resultatet för mätarblandningen sämre än normalt, vilket har lyft det relativa resultatet för övriga sorter. I tabell 5 redovisas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet i det behandlade ledet. Den längsta sorten är Ellinor, men sortskillnaderna är relativt små, där de kortaste sorterna är KWS Irina och Feedway. Nästan alla sorter har god stråstyrka och ingen är utpräglat stråsvag. De stråsvagaste sorterna är Broadway och Hambo och de uppvisar även större stråbrytning. Hambo har också stor axbrytning. De sämre stråegenskaperna för denna sort kan bero på den tidiga mognaden. Observera att försök med låga graderingsnivåer (<5 %) och små skillnader har sorterats bort. Skillnaden i mognadstid mellan de medelsena sorterna är som mest 3 dagar. Relativt sent mognande är t.ex. Laureate och Broadway, medan Hambo, Salome och Feedway har tidigare mognad. Störst rymdvikt har Feedway, Scholar och Hambo, medan t.ex. KWS Irina, Dragoon och Laureate har liten rymdvikt. Storkärniga sorter är bl.a. Hambo och Laureate. Däremot har Scholar och Feedway låg kärnvikt. I tabell 6 redovisas inre kärnkvalitet och maltegenskaper. Hälften av sorterna är av maltkornstyp. En viktig egenskap hos maltkorn är fullkornsandelen (Vårkorn forts. nästa sida) 33

(procent av fraktionen kärnor > 2,5 mm i diameter). Skillnaderna är relativt små, men Highway och Laureate visar den största fullkornsandelen, och med god relativ avkastningsförmåga blir fullkornsskörden stor. I tabell 7 redovisas sorternas känslighet för olika sjukdomar i det obehandlade ledet. Observera att försök med låga angreppsnivåer (<5 %) och små skillnader har sorterats bort. Många sorter har motståndskraft mot mjöldagg. Sorter med mlo-resistens har små/ inga angrepp och behöver vanligen inte bekämpas mot mjöldagg. Mest angrepp visar Flair trots mloresistens. Bladfläcksjuka angriper samtliga sorter, vilket också gäller sköldfläcksjuka, dock är angreppen här på en lägre nivå. Angreppen av kornrost uppvisar stora sortskillnader. Highway och KWS Irina har höga angrepsnivåer, medan Hambo har mindre angrepp. Ramularia har börjat uppträda under senare år, där den största förekomsten har noterats i Flair. För att belysa sjukdomsutvecklingen i sortmaterialet visas årsvisa resultat i tabell 8 och 9 i obehandlade led. Under 2018 förekom endast bladfläcksjuka i noterbar utsträckning. År 2017 var det stora angrepp av kornrost med stora sortskillnader (tabell 8). Här finns också behandlingseffekter (tabell 9) för skörden vid svampbehandling. Resultaten växlar mellan åren. Störst genomsnittlig merskörd var det året 2017. Det finns också stora skillnader mellan merskörd hos olika sorter, vilket kan ge en indikation på sortens resistens mot olika sjukdomar. Highway är en sort med stor merskörd, medan Laureate och Broadway har låga merskördar. Observera att relativt stora insatser av svampmedel tillämpas, vilket ger stora skördeökningar, men också kan försena mognadsprocessen eller ha vissa toxiska effekter under torrår. För mer information om kornsorternas sjukdoms- och resistensförhållanden hänvisas till Jordbruksverkets växtskyddscentraler. Se t.ex. den årligen webbpublicerade Bekämpningsrekommendationer, Svampar och Insekter. 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorter R= sorten finns på Svenska sortlistan MÄTARSORT. Sedan 2016 tillämpas en så kallad syntetisk mätare, där ett medeltal för skörden för tre eller fyra allmänt provade sorter beräknas. Detta medeltal används för att bestämma de relativa skördarna hos de provade sorterna. Under 2018 ingick Propino, KWS Irina och RGT Planet. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för alla sorterna i tabellerna. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är medelstor, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. SALOME (R), tysk maltsort med stor avkastning. Den är kortvuxen med medelgod stråstyrka och tidig mognad, vilket kan ha gynnat avkastningen 2018. Sorten har även provats i försöken med tidiga sorter. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Sorteringen är medelgod. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. KWS IRINA, är en tysk maltsort med medelstor avkastning. Sorten är kortvuxen och har mycket god stråstyrka. Den har särskilt låg rymdvikt, men har medelgod sortering för användning som maltkorn. KWS Irina har mlo-resistens men angrips av kornrost. RGT PLANET, engelsk maltkornsort med stor avkastning, särskilt i sydöstra Sverige. Den är medellång med medelgoda stråegenskaper. Kärnsorteringen är medelgod. Den är resistent mot mjöldagg och nematoder. SCHOLAR, engelsk fodersort med stor avkastning. Den är ganska kortvuxen med goda stråegenskaper och medelsen mognad. Kärnkvaliteten är genomsnittlig med hög rymdvikt och låg proteinhalt. Till synes god sjukdomsresistens. DRAGOON, engelsk fodersort med stor till mycket stor avkastning, särskilt i obehandlat led. Sorten är kortvuxen med goda stråegenskaper och medelsen mognad. Den har särskilt låg rymdvikt. Bred sjukdomsresistens, bl.a. mot nematoder. HIGHWAY, dansk, högavkastande foder/maltsort med medelgoda stråegenskaper. Sorten har mlo-resistens och sjukdomsangreppen är små utom för kornrost där angreppen varit relativt höga. Skördeökningen vid svampbehandling är stor. Kärnan är relativt stor med god sortering. LAUREATE, tysk maltsort med mycket stor avkastning i obehandlat led. Sorten är kortvuxen, men stråstyrkan är under medel. Sorten mognar medelsent. Rymdvikten är särskilt låg, men kärnan är relativt stor med god sortering. Sorten har bred resistens och liten skördeökning vid svampbehandling. BROADWAY, dansk malt/fodersort med stor avkastning i obehandlat led. Den är medellång, men stråegenskaperna är sämre än genomsnittligt. Mognaden är medelsen. Rymdvikt och kärnvikt är något över medel. Sorten har angripits av kornrost, men visat liten skördeökning vid behandling. Den har mlo-resistens 34

och resistens mot nematoder, ras 1 och 2. FLAIR, dansk fodersort som är särskilt högavkastande både i obehandlat och behandlat led. Sorten har kort strå, men genomsnittlig stråstyrka. Rymdvikten är över medel, men kärnvikten under medel. Flair har mloresistens och sjukdomsangreppen är genomsnittliga. HAMBO (R), tysk ganska tidig fodersort med stora kärnor och stor avkastning. Sorten har mlo-resistens och sjukdomsangreppen är små. Genomsnittlig strålängd, men relativt svag stråstyrka. Eftersom sorten är tidig har den skördats lite sent i försöken, vilket gett förhöjda nivåer av strå- och axbrytning. Den tidiga mognaden medförde att sorten klarade torkan 2018 bättre än övriga sorter. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: ELLINOR, tysk sort avsedd för malt och foder. Avkastningsförmågan är stor. Sorten är ganska högvuxen med förhållandevis sämre stråstyrka än genomsnittligt, men med liten stråbrytning. Mognaden är medelsen. Yttre kärnkvalitet är strax under medel och sorteringen medelgod. Ellinor har mlo-resistens och genomsnittliga sjukdomsangrepp. FEEDWAY, dansk fodersort med särskilt stor avkastning både i obehandlat och behandlat led. Den är kortvuxen med genomsnittlig stråstyrka och liten stråbrytning. Mognaden är medeltidig. Rymdvikten är mycket hög, men kärnan liten. Sorten har bred motståndskraft mot nematoder och mlo-resistens med liten skördeökning vid behandling. 11.2 Resultat med tidiga sorter Avkastningen för tidiga sorter, som mestadels provats i norra Svealand och södra Norrland, redovisas i tabell 10. Sorterna är främst provade i Gästrikland och östra Dalarna (område G), men försök har även utförts i Västra Götaland, samt tidigare i Östergötland och Mälar-Hjälmarbygden. Sortbeskrivningarna gäller för resultaten i område G. Den nyare sexradssorten Severi har störst avkastning av sexradssorterna och även större än tvåradssorten Kannas. Tvåradssorterna Vilgott och Anneli är de mest högavkastande sorterna. I tabell 11 framgår dock att sortrelationerna växlat mellan åren. I tabell 12 återfinns egenskaperna för det tidiga kornsortimentet. I allmänhet har de tidiga sorterna varit mer högvuxna med sämre stråstyrka och större stråbrytning jämfört med medelsena sorter, och mer mottagliga för en del sjukdomar. Under årens lopp har dock dessa egenskaper i flera fall tydligt förbättrats. Den kortaste sorten är Vilgott, medan skillnaderna mellan övriga sorter är relativt mindre, där Anneli är längst. Bäst stråstyrka har Vilde och Rödhette. De tidigast mognande sorterna är sexradssorterna samt tvåradssorten Anneli, vilket för sexradssorterna också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Skillnaderna är dock små. Störst rymdvikt har Vilgott och Kannas. Störst kärnor har Vilgott, Anneli och Kannas, medan Rödhette och SW Judit är småkärniga. Proteinhalten är hög i Kannas och Anneli. I tabell 13 redovisas sjukdomsförekomsten. Mjöldaggsangreppen har varit stora i SW Judit och Aukusti, medan Vilgott, Severi och Rödhette har visat små mjöldaggsangrepp. Bladfläcksjuka förekommer allmänt, störst förekomst har SW Judit och Vilde samt Aukusti. Sköldfläcksjuka har förekommit relativt sällan under de senare åren, och data saknas. 11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter Beskrivningarna hänför sig till förhållandena i Gästrikland och östra Dalarna. R= sorten finns på Svenska sortlistan. Sortprovningen för Norrland utom Gästrikland utförs av institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå och presenteras i ett särskilt avsnitt. KANNAS (R), svensk tvåradssort förädlad i Lännäs, är mätarsort. Den kan närmast jämföras med Vilgott. Kannas har lägre avkastning än Vilgott, är mer högvuxen men stråstyvare. Kärnkvaliteten är förbättrad. Rymdvikten är mycket god, och kärnan stor med mycket hög proteinhalt. Kannas har relativt små angrepp av sjukdomar. SW JUDIT (R), sexradskorn som har gett för sorttypen relativt god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag. Mognaden är särskilt tidig. Rymdvikten är mycket låg och kärnan liten. SW Judit är mycket känslig för mjöldagg. VILGOTT (R), tidig tvåradssort från Lännäs med mycket hög avkastning, särskilt i behandlat led. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. VILDE är en norsk sexradssort och kan närmast jämföras med SW Judit. Vilde har mestadels visat bättre avkastning, är lika lång, men har klart bättre stråstyrka. Sorten mognar i stort sett samtidigt som SW Judit. Rymdvikten är något bättre, kärnan är större och proteinhalten något lägre. Mjöldaggsangreppen är mindre jämfört med SW Judit, men klart högre jämfört med många nyare sorter. (Vårkorn forts. nästa sida) 35

SEVERI, finsk sexradssort med mycket stor avkastning, i nivå med tvåradssorterna Vilgott och Anneli. Sorten mognar samtidigt med övriga sexradssorter. Den är relativt lång, men stråstyv. Vad gäller kärnkvaliteten är proteinhalten låg, men sjukdomsresistensen är mycket god. ANNELI (R), svensk tvåradssort förädlad i Lännäs och godkänd för sortlistan 2016. Sorten har stor avkastning, särskilt i obehandlat. Sorten har provats fem år i norra Sverige, och tre år i denna serie. Anneli ligger nära Kannas i olika egenskaper, men har bedömts som tidigare mognande. Sorten uppges ha nematodresistens. Följande sort/er har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: AUKUSTI, finsk sexradssort som provats 2015 och 2018. Den har avkastat ungefär som SW Judit och liknar denna sort i de flesta egenskaper. Sjukdomsangreppen har dock varit stora i de fåtaliga försöken. RÖDHETTE, sexradssort från Norge, har avkastat något under Severi, som är bästa sexradssort ur avkastningssynpunkt. Rödhette är mycket stråstyv, mognar något senare och har en kärnkvalitet något under Severis. Sjukdomsangreppen har varit små. Tabell 1a. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Avkastning, kg/ha områdesvis 2018. Syntetisk mätare*. Obehandlade led Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Syntetisk mätare 5310 13 4060 4 5410 2 6380 3 5700 4 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 104 102 106 105 103 Salome 104* 13 105 4 107 2 106* 3 100 4 KWS Irina 102 13 104 4 104 2 101 3 100 4 RGT Planet 102 13 102 4 104 2 101 3 102 4 Scholar 106*** 13 107* 4 109 2 107** 3 104* 4 Dragoon 106*** 13 107* 4 102 2 109*** 3 104 4 Highway 106*** 13 103 4 108 2 109*** 3 105* 4 Laureate 107*** 13 104 4 116 2 108*** 3 104* 4 Broadway 109*** 13 107* 4 110 2 112*** 3 107*** 4 Flair 109*** 13 108* 4 116 2 109*** 3 105* 4 Hambo 109*** 13 110** 4 116 2 109*** 3 106** 4 Ellinor 104** 13 103 4 104 2 108*** 3 103 4 Feedway 109*** 10 106 4 108 2 110 2 115 2 Probvärde.0001.0001 0.015.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. 36

Tabell 1b. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Avkastning, kg/ha områdesvis 2018. Syntetisk mätare*. Behandlade led Område Sort A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Syntetisk mätare 5200 13 3710 4 5320 2 6630 3 5550 4 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 106 107 109 103 105 Salome 108*** 13 110** 4 118 2 104 3 106* 4 KWS Irina 101 13 102 4 100 2 102 3 99 4 RGT Planet 102 13 103 4 103 2 101 3 102 4 Scholar 107*** 13 109** 4 111 2 103 3 107** 4 Dragoon 108*** 13 109** 4 113 2 106* 3 108** 4 Highway 108*** 13 109** 4 113 2 105 3 108** 4 Laureate 108*** 13 111** 4 109 2 105 3 109*** 4 Broadway 112*** 13 122*** 4 111 2 107* 3 111*** 4 Flair 109*** 13 116*** 4 110 2 107** 3 105* 4 Hambo 112*** 13 113*** 4 118 2 112*** 3 107** 4 Ellinor 105*** 13 106 4 109 2 104 3 104 4 Feedway 111*** 10 112*** 4 115 2 107 2 112 2 Probvärde.0001.0001.0001 0.001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. Tabell 2a. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Avkastning (kg/ha och relativa tal) områdesvis. Obehandlade led. Flerårsmedeltal 2014-2018. Syntetisk mätare* Område Sort A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Syntetisk mätare 7320 96 7510 27 7340 15 5990 4 7730 20 7400 30 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 103 102 103 105 103 103 Salome 101 96 101 27 103* 15 108* 4 101 20 100 30 KWS Irina 101 93 100 26 99 14 104 3 101 20 102** 30 RGT Planet 104*** 78 105*** 22 107*** 12 101 2 103* 16 102* 26 Scholar 105*** 79 104*** 22 103* 12 104 2 107*** 16 106*** 27 Dragoon 106*** 79 107*** 22 104* 12 116 2 106*** 16 107*** 27 Highway 101 79 97* 22 104** 12 96 2 104* 16 102 27 Laureate 106*** 56 106*** 15 108*** 9 108 2 105** 10 105*** 20 Broadway 105*** 47 101 14 108*** 7 99 1 105* 9 106*** 16 Flair 108*** 40 107*** 12 110*** 6 97 1 109*** 7 107*** 14 Hambo 105*** 40 106*** 12 106** 6 117 1 102 7 104* 14 Ellinor 105** 24 105** 8 104 4 107* 4 103 8 Feedway 108*** 16 106** 7 105 2 109** 3 109*** 4 Probvärde.0001.0001.0001 0.044.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet (Vårkorn forts. nästa sida) 37

Tabell 2b. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Avkastning (kg/ha och relativa tal) områdesvis. Behandlade led. Flerårsmedeltal 2014-2018. Syntetisk mätare* Område Sort A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Syntetisk mätare 7800 96 8050 27 7790 15 6440 4 8100 20 7680 30 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 102 101 103 101 102 103 Salome 102 96 101 27 105* 15 99 4 100 20 102 30 KWS Irina 100 93 101 26 99 14 97 3 101 20 100 30 RGT Planet 104*** 79 104*** 22 105*** 12 109 2 103* 16 102** 27 Scholar 104*** 79 104* 22 103 12 98 2 106** 16 105*** 27 Dragoon 105*** 78 104* 21 103 12 104 2 103 16 106*** 27 Highway 104*** 79 102 22 105* 12 105 2 104* 16 104*** 27 Laureate 104*** 56 105** 15 103 9 100 2 102 10 105*** 20 Broadway 103** 47 102 14 105* 7 83 1 100 9 106*** 16 Flair 106*** 40 106** 12 106* 6 100 1 106** 7 105** 14 Hambo 104** 40 102 12 107** 6 111 1 103 7 104* 14 Ellinor 104* 24 103 8 105 4 105 4 104* 8 Feedway 106** 16 104 7 108 2 106 3 108*** 4 Probvärde.0001.0001.0001 NS.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet NS = inte signifikant skillnad mellan sorter. Tabell 3. Vårkorn. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och % Sortmedeltal År Antal försök kg/ha % 2009 34 390 6 2010 34 320 5 2011 25 150 2 2012 23 410 6 2013 19 260 4 2014 24 470 6 2015 25 580 7 2016 15 576 7 2017 15 770 9 2018 13-30 -1 38

Tabell 4. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativa tal) årsvis. Medeltal obehandlat-behandlat. Syntetisk mätare* Område A-B Område D-F 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sort / Ant.förs* 12 12 6 6 6 13 13 9 8 7 Synt. mätare 8100 8910 8030 8440 4380 7660 7900 8040 8840 6000 Rel.tal.Mätare=100 Sortmedel 100 100 101 102 106 101 101 102 102 104 Salome 101 101 102 100 109*** 99 99 102 101 104** Propino 95*** 93*** 95*** 97** 95*** 97*** 95*** 97*** 95*** 98 KWS Irina 100 101 99 98 103 101 102* 100 101 100 RGT Planet 104*** 106*** 106*** 105*** 103 102 103** 103** 104*** 101 Scholar 104** 104*** 101 104* 109*** 107*** 106*** 105*** 104** 105*** Dragoon 104** 105*** 102 105** 108*** 108*** 106*** 105*** 105*** 106*** Highway 102 100 102 98 108*** 102 101 105*** 104** 107*** Laureate 106*** 105** 105** 109*** 104 105** 105*** 107*** Broadway 103* 103 100 113*** 104* 105** 102 109*** Flair 109*** 105** 112*** 108*** 106*** 107*** Hambo 105** 102 114*** 103 101 108*** Ellinor 106*** 105* 105** 105** Feedway 107** 110*** 107*** 111*** Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. **Antal försök = maximalt antal försök Tabell 5. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Behandlade led. Flerårsmedeltal 2014-2018. Strå- Strå- Strå- Axbryt- Mog- Vatten- Rymd- Tusenlängd, styrka, brytn., ning, nad, halt, vikt, kornv., Sort cm 100-0 100-0 100-0 dagar % g/l g Syntetisk mätare* 68 88 15 34 112 17.3 689 54.4 Sortmedel 67 85 21 34 112 17.3 692 53.9 Salome 64 83 27 39 111 17.0 697 52.9 KWS Irina 63 91 11 34 112 17.4 681 53.2 RGT Planet 68 83 22 33 112 17.5 694 54.1 Scholar 65 89 10 36 113 17.3 703 50.8 Dragoon 66 87 18 32 113 17.2 682 53.9 Highway 67 85 19 32 112 16.9 692 54.9 Laureate 66 81 27 35 113 17.6 682 55.0 Broadway 68 79 36 34 113 17.6 696 54.2 Flair 64 84 18 36 112 17.6 698 52.5 Hambo 68 80 31 42 110 16.7 702 56.0 Ellinor 69 82 16 33 113 17.5 689 52.9 Feedway 63 86 13 35 111 17.2 707 51.9 Probvärde.0001.0001.0001 NS.0001.0001.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. NS = inte signifikant skillnad mellan sorter. (Vårkorn forts. nästa sida) 39

Tabell 6. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Inre kärnkvalitet, flerårsmedeltal 2014-2018. Behandlade led Malt/ Protein- Stärkelse- Tusen- Full- Relativ Relativ Foder- halt, halt, kornv., korn* avkast- fullkorn- Sort korn** % av ts % av ts g > 2,5 mm ning skörd Syntetisk mätare* 10.7 62.1 54.4 98 100 100 Sortmedel 10.5 62.3 53.9 97 102 101 Salome F/M 10.8 62.3 52.9 97 102 101 KWS Irina M 10.7 62.1 53.2 97 100 99 RGT Planet M 10.4 62.6 54.1 97 104*** 103 Scholar F 10.2 62.6 50.8 97 104*** 103 Dragoon F 10.5 62.3 53.9 97 105*** 104 Highway F/M 10.6 62.7 54.9 98 104*** 104 Laureate M 10.3 62.5 55.0 98 104*** 104 Broadway M/F 10.4 62.7 54.2 97 103** 102 Flair F 10.5 62.5 52.5 96 106*** 104 Hambo F 10.8 62.4 56.0 98 104** 104 Ellinor F/M 10.4 62.7 52.9 97 104* 103 Feedway F 10.4 62.4 51.9 97 106** 105 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. **F=foderkorn, M=maltkorn, F/M=både foder- och maltkorn, lowgn=low glucosidic nitrile, (lämpar sig för destillering, bra wiskymalt). Tabell 7. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Sjukdomsangrepp, flerårsmedeltal 2014-2018. Obehandlade led. Mjöl- Mjöldagg, Blad- Sköld- Korn- Ramudagg, resistens- fläck, fläck, rost, laria, Sort % källa % % % % Syntetisk mätare* 3 9 1 12 7 Sortmedel 2 7 2 10 6 Salome 3 mlo 9 2 7 6 KWS Irina 1 mlo 6 2 16 7 RGT Planet 1 Bred res. 12 1 9 7 Scholar 1 Bred res. 6 1 8 7 Dragoon 1 Bred res. 5 5 9 5 Highway 3 mlo 8 2 18 8 Laureate 0 Bred res. 6 1 6 5 Broadway 3 mlo 6 6 14 7 Flair 5 mlo 8 1 9 12 Hambo 4 mlo 8 1 5 8 Ellinor 3 mlo 5 1 9 6 Feedway 1 mlo 5 1 6 11 Probvärde NS.0001 NS 0.001 0.004 *Syntetisk mätare: Propino, KWS Irina och RGT Planet. NS = inte signifikant skillnad mellan sorter. 40

Tabell 8. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Bladfläcksjuka, kornrost och mjöldagg i obehandlat led, %. Årsvis 2014-2018 Bladfläcksjuka Kornrost Mjöldagg Sort 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2017 Mätare 9 9 5 6 7 2 3 7 13 2 3 2 Salome 9 8 5 4 6 0 3 3 8 4 0 0 2 KWS Irina 5 6 3 3 6 2 3 10 19 2 0 1 RGT Planet 13 9 6 7 8 1 2 8 8 0 0 2 Scholar 5 5 4 5 5 1 2 2 11 0 1 3 Dragoon 4 5 4 3 3 1 2 2 12 1 0 1 Highway 8 7 5 5 5 3 4 10 20 4 0 3 Laureate 5 3 2 5 3 5 6 0 0 Broadway 6 4 4 4 6 16 13 0 3 Flair 4 4 7 3 11 3 Hambo 4 5 6 3 5 3 Ellinor 3 3 10 2 Feedway 3 3 7 1 Tabell 9. Vårkorn. Medeltidiga sorter. Ramularia och sköldfläcksjuka i obehandlat led, %, samt merskörd för svampbehandling. Årsvis 2014-2018 Ramularia* Sköldfläcksjuka Merskörd för behandling, kg/ha Sort 2015 2016 2017 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2017 2018 2014-18 Mätare 2 6 8 1 3 0 Salome 4 6 6 1 2 2 613 550 657 707 117 527 KWS Irina 3 6 9 2 2 0 395 694 592 715-172 447 RGT Planet 9 5 9 0 2 0 499 679 502 847-103 480 Scholar 1 7 8 1 2 0 445 610 618 671-104 446 Dragoon 1 5 6 1 3 6 402 549 462 480 12 378 Highway 1 10 9 4 2 2 555 891 803 1083-6 668 Laureate 1 5 6 2 2 528 336 698-75 374 Broadway 0 6 9 2 3 422 508 576 45 388 Flair 9 15 2 401 672-97 384 Hambo 6 11 3 409 698-4 425 Ellinor 7 720-63 434 Feedway 13 560-47 388 *Ramularia eller bladfläckar (Vårkorn forts. nästa sida) 41

Tabell 10. Vårkorn. Tidiga sorter. Avkastning område G. Flerårsmedeltal 2014-2018. Mätare Kannas Sort Obehandlat Ant Behandlat Ant Kannas 2r 5180 17 5440 18 Rel.tal.Kannas=100 Sortmedel 99 101 SW Judit 6r 88** 18 94 18 Vilde 6r 94 18 96 18 Vilgott 2r 107 18 110** 18 Severi 6r 105 18 105 17 Aukusti 6r 90 8 95 8 Anneli 2r 108 11 107 11 Rödhette 6r 101 7 103 7 Probvärde 0.001 0.001 Tabell 11. Vårkorn. Tidiga sorter. Område G, avkastning årsvis. Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare Kannas År Sort 2014-2018 Ant 2014 Ant 2015 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2018 Ant Kannas 2r 5310 18 5120 3 6910 4 5220 4 5180 3 4080 4 Rel.tal.Kannas=100 Sortmedel 100 99 101 103 107 89 SW Judit 6r 91* 18 89* 3 90** 4 97 4 96 3 81*** 4 Vilde 6r 95 18 94 3 105 4 92 4 100 3 78*** 4 Vilgott 2r 108* 18 109* 3 107* 4 109 4 115** 3 101 4 Severi 6r 105 18 102 3 109* 4 109 4 110* 3 89* 4 Aukusti 6r 93 8 96 4 81*** 4 Anneli 2r 107 11 108 4 111* 3 104 4 Rödhette 6r 102 7 118*** 3 80*** 4 Probvärde 0.000 0.002 0.000 NS 0.000.0001 NS = inte signifikanta sortskillnader 42

Tabell 12. Vårkorn. Tidiga sorter. Odlingsegenskaper och kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsmedeltal 2014-2018. Mätare Kannas Strå- Strå- Strå- Mog- Vatten- Rymd- Tusen- Protein- Stärklängd, styrka, brytn., nad, halt, vikt, kornv., halt, else, % Sort cm 100-0 100-0 dagar % g/l g % av ts % av ts Kannas 2r 76 91 19 99 18.8 647 48.7 13.1 58.5 Sortmedel 79 89 27 98 18.6 624 44.5 12.2 58.7 SW Judit 6r 80 83 45 97 18.3 609 41.0 12.4 58.4 Vilde 6r 77 93 25 98 18.1 611 42.4 12.2 58.5 Vilgott 2r 70 91 15 100 19.3 646 49.1 12.2 59.0 Severi 6r 81 90 35 98 18.4 623 43.2 11.2 59.5 Aukusti 6r 79 82 39 97 18.5 614 42.3 12.1 58.7 Anneli 2r 82 90 11 97 19.1 638 49.2 12.9 58.0 Rödhette 6r 80 94 10 99 18.5 612 41.0 11.5 59.1 Probvärde 0.000 NS NS NS 0.014.0001.0001.0001 0.000 NS = inte signifikanta sortskillnader Tabell 13. Vårkorn. Tidiga sorter. Sjukdomar i obehandlade led. Flerårsmedeltal 2014-2018 Bladfläcksjuka Mjöldagg Sort % Ant % Ant Kannas 2r 11 8 13 5 Sortmedel 14 18 SW Judit 6r 19 8 34 6 Vilde 6r 15 8 19 6 Vilgott 2r 9 8 3 6 Severi 6r 8 8 5 6 Aukusti 6r 32 1 56 2 Anneli 2r 10 5 11 4 Rödhette 6r 10 2 2 1 Probvärde 0.033 NS NS = inte signifikanta sortskillnader 43

12 Havre 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I tabellerna 1-8 ingår medeltidiga-medelsena sorter och som jämförelse den tidiga sorten Haga. (De särskilt tidiga sorterna provas från och med 2013 i en speciell försöksserie, och resultaten presenteras i tabellerna 9-12). Havresorterna jämförs med Galant. I sammanställningarna med medeltidig havre ingår 9 försök från 2018 och för femårsperioden totalt 64 försök. Avkastningen 2018, tabell 1, blev starkt nedsatt av torkan och uppgick till knappt 60 procent av föregående femårsmedeltal. Den bästa sorten 2018 var Belinda, följd av Nike, Delphin och Symphony och. Dessa sorter har också varit bra under de föregående åren, särskilt Belinda har visat god odlingssäkerhet. En del sorter går olika bra i olika områden, t.ex. har Galant varit bästa sort på sydsvenska höglandet i obehandlat led. Detta kan möjligen förklaras av skillnader i kronrostresistens. Sortskillnaderna kan även bero på olikheter i torkresistens, sjukdomsresistens, stråstyrka mm. I havreförsöken ingår ett led med svampbekämpning, där halva försöket behandlas. Resultaten redovisas i tabellerna 2-4. Inverkan på avkastningen är påfallande lägre än i övriga växtslag, men vissa år med t.ex. stora kronrostangrepp, kan effekten på stråstyrkan vara anmärkningsvärd. Havren angrips av kronrost m.fl. svampar, som sätter ned stråstyrkan. Den årsvisa merskörden vid besprutning för medeltalet av samtliga sorter respektive Galant framgår av tabell 4. År 2015 och särskilt 2017 var skördeökningarna stora. Dessa år var avkastningsnivån hög. Behandlingseffekten uteblev 2018. I tabell 5 jämförs avkastningen för sorterna årsvis i två områden, södra Götaland (A-B) respektive norra Götaland och Svealand (D-F). Vissa sorter reagerar mer eller mindre starkt på årsmånen. Haga har tappat i avkastning enstaka år. Nike har gett bäst resultat under svala och fuktiga år, som 2015. Belinda förefaller vara den sort som visar minst årsvariation. men skillnaderna är annars små i det medeltidiga sortimentet. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid graderingen av stråstyrka, om denna sker sent i försöket, då de tidiga sorterna är övermogna. De längsta sorterna är Symphony och Delfin. Kortast är Nike. Skillnaderna i strålängd är annars inte så stora som t.ex. i vårkornet. Mognadsgraderingarna visar små skillnader. Haga är den tidigast mognande sorten och mognar 2 dagar tidigare än Galant, vilket även bekräftas av vattenhalten vid skörd. I tabell 7 anges sorternas kärnkvalitet i behandlade led. Rymdvikten är högst för Galant, Delfin och Symphony. Särskilt storkärnig är Symphony, följd av Delfin. Hög fetthalt har Belinda. Några sorter har goda grynegenskaper och används till frukostflingor och gröt, som t.ex. Galant och Guld. Graderingar av sjukdomar i obehandlat led redovisas i tabell 8. Samtliga havresorter angrips av bladfläcksjuka. Mjöldagg kan uppträda vissa år i västra och södra Sverige, när mjöldaggssporer förs in från odlingar på kontinenten och Storbritannien. De flesta sorter är mottagliga, men t.ex. Haga och Delfin har låga angrepp. Kronrost förekommer inte varje år, och uppmärksammas inte alltid, men angrepp av denna svamp kan lokalt ge stora skördesänkningar, bl.a. i Västergötland och Mälardalen. Behandling med svamppreparat kan då ge mycket stora effekter på avkastning och stråstyrka. Låga angrepp har noterats i bl.a. Nike och i försöken med Guld har inte svampen påträffats. Svartrost förekommer i samtliga sorter, och angrepp kan ge stora skördesänkningar. En del sorter har resistens mot havrecystnematod. Det finns två huvudtyper, H. avenae och H. filipjevi. Den senare, som är mindre vanligt förekommande, kallas även Gotlandstypen, och kan i sin tur indelas i en västlig och en östlig undertyp. Resistens mot H. avenae och H. filipjevi: Gunhild (ej i tabell). Resistens mot H. filipjevi: Cilla och SW Kerstin (ej i tabell). Sorternas odlingsegenskaper i behandlat led återges i tabell 6. Stråstyrkan kan, som redan nämnts, försämras mycket starkt av rostsvampar, och behandling med svamppreparat ger då mycket goda resultat. Havren är den stråsvagaste spannmålen, men de nyaste sorterna är i allmänhet förbättrade i detta avseende. De stråstyvaste sorterna är Galant och Delfin, och medan Haga samt Symphony och Nike är stråsvagast, 44

12.1.1 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter GALANT (R), medellång sort med god stråstyrka, medelsen mognad och hög avkastning. Den har hög rymdvikt, men ganska liten kärna. Sorten är lämplig för grynframställning. Galant har visat relativt låga angrepp av kronrost. BELINDA (R), förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men en medelstor kärna med hög råfetthalt. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medeltidigt. HAGA, från Norge är relativt kort med något under medelgod stråstyrka och tidig mognad, något senare än Cilla. Avkastningen är på samma nivå som Galant. Sorten har ganska låg rymdvikt och liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Haga har viss resistens mot mjöldagg. SYMPHONY, tysk högavkastande sort. Den är relativt lång med något under genomsnittlig stråstyrka, relativt stor stråbrytning och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna. Symphony angrips genomsnittligt av sjukdomar. NIKE (R), har mycket hög avkastning och relativt god odlingssäkerhet, även om den hävdade sig sämre under 2018. Den är relativt kortvuxen med genomsnittlig stråstyrka och mognad. Rymdvikten är genomsnittlig medan kärnan är ganska liten. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar, utom av kronrost, där angreppen är små. GULD (R) avkastar något under Galant. Sorten är medellång med genomsnittlig stråstyrka och medeltidig mognad. Den yttre kärnkvaliteten är genomsnittlig, men sorten har goda grynhavreegenskaper. Sjukdomsangreppen är på medelnivå. Avkastningen redovisas i tabell 9. Mätarsort är Akseli. Störst avkastning har Haga, särskilt i Gästrikland. De årsvisa resultaten framgår av tabell 10. Haga har varit högt avkastande samtliga år. Sorternas egenskaper återfinns i tabell 11 och 12. Mognadstiden uppvisar som mest tre dagars skillnad mellan sorterna, där Niklas mognar tidigast och Haga senast. Skillnaderna i vattenhalt visar på mindre skillnader. Cilla och Niklas är stråsvagast, Akseli och Haga stråstyvast. Haga har liten stråbrytning, medan Cilla och Niklas visar kraftig stråbrytning. Mognadstiden kan här ha inverkat. Mest högvuxna är Cilla och Niklas, kortast är Haga och Akseli. Cilla har högst rymdvikt medan Akseli och Haga har lägst. Niklas har störst kärna, Akseli har särskilt liten kärna. Akseli har högst råfetthalt och hög proteinhalt tillsammans med Niklas. 12.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter: AKSELI, mätarsort, mycket tidig finsk sort med avkastning som Cilla. Den är relativt kortvuxen, som Haga, och stråstyrkan är relativt hög. Akseli har låg rymdvikt och mycket liten kärna. CILLA (R) är en tidigt mognande sort, ungefär en vecka tidigare än Belinda. Cilla har i norra Svealand under tidigare försöksperioder avkastat ca 13-15 procent sämre än Belinda. Cilla har relativt god kvalitet. Rymdvikten är hög och kärnvikten medelhög. Cilla har ett svagt strå med kraftig stråbrytning. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. HAGA, norsk ganska tidig sort med mycket god avkastning i det tidiga sortimentet. Den är relativt kort med medelhög stråstyrka. Rymdvikten är ganska låg och kärnvikten relativt låg. Stärkelsehalten är hög. NIKLAS, mycket tidig finsk sort med avkastning i nivå med Akseli och Cilla. Den är relativt lång och stråsvag med kraftig stråbrytning. Rymdvikten är relativt låg medan kärnan är mycket stor. DELFIN, tysk gulhavre med särskilt stor avkastning. Den är högvuxen, men mycket stråstyv med genomsnittlig stråbrytning. Den yttre kärnkvaliteten är god, med hög rymdvikt och stor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg, övriga sjukdomsangrepp är genomsnittliga. 12.2 Resultat med tidiga sorter De tidiga havresorterna provas sedan 2013 i en separat försöksserie. Försök utförs i Halland, Västergötland (två platser), Västmanland och Gästrikland, totalt 5 försök per år. Totalt har 23 försök skördats under femårsperioden. (Havre forts. nästa sida) 45

Tabell 1. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2018. Obehandlat och behandlat. Mätare Galant Obehandlat Sort / Område A-F Ant A Ant C Ant D+E Ant F Ant Galant 4650 9 4630 2 3950 2 5100 3 4690 2 Sortmedel 99 100 100 98 96 Belinda 102 9 103 2 106 2 100 3 100 2 Haga 95 9 99 2 100 2 93 3 91 2 Symphony 99 9 103 2 102 2 96 3 96 2 Nike 100 9 100 2 107 2 99 3 96 2 Guld 94* 9 99 2 96 2 91* 3 94 2 Delfin 99 9 104 2 98 2 101 3 93 2 Probvärde.0001.0001 NS.0001 NS Behandlat Sort / Område A-F Ant A Ant C Ant D+E Ant F Ant Galant 4670 9 4670 2 4120 2 5080 3 4620 2 Sortmedel 98 99 98 97 98 Belinda 101 9 100 2 106 2 101 3 99 2 Haga 94* 9 93 2 101 2 93 3 92 2 Symphony 97 9 98 2 96 2 96 3 97 2 Nike 99 9 100 2 101 2 99 3 97 2 Guld 94* 9 99 2 94 2 88* 3 98 2 Delfin 99 9 99 2 100 2 98 3 97 2 Probvärde.0001 0.000 NS.0001 0.013 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter Tabell 2. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat, 2014-2018. Obehandlat. Mätare Galant Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Galant 7170 64 7210 15 6270 4 6270 8 7550 20 7570 16 Rel.tal.Galant=100 Sortmedel 102 103 104 96 103 100 Belinda 101 64 103 15 101 4 97 8 102 20 99 16 Haga 99 63 99 15 95 4 97 7 99 20 100 16 Symphony 103 64 105* 15 109 4 98 8 102 20 103 16 Nike 103* 64 105* 15 102 4 99 8 105** 20 102 16 Guld 98 36 100 7 105 2 96 5 99 12 95** 10 Delfin 108*** 31 108** 6 125 1 100 4 109*** 13 106** 7 Probvärde 0.000 0.012 0.034 NS 0.000 0.000 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter 46

Tabell 3. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat, 2014-2018. Behandlat. Mätare Galant Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant C Ant D+E Ant F Ant Galant 7410 65 7660 15 6490 4 6740 9 7710 20 7710 16 Sortmedel 101 99 107 101 101 102 Belinda 100 65 100 15 106 4 97 9 101 20 101 16 Haga 98 65 97* 15 99 4 99 9 97* 20 100 16 Symphony 101 65 100 15 111** 4 102 9 100 20 102 16 Nike 103* 65 102 15 107* 4 101 9 103 20 104* 16 Guld 97* 37 94** 7 108 2 99 6 96* 12 98 10 Delfin 105*** 32 103 6 113 1 107 5 105** 13 105** 7 Probvärde 0.000 0.000 0.003 NS 0.001 0.013 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter Tabell 4. Havre. Effekt av behandling, merskörd kg/ha och % Antal Sortmedeltal Galant År försök kg/ha % kg/ha % 2014 14 110 2-50 -1 2015 15 250 3 320 4 2016 12 224 3 320 4 2017 11 460 6 600 7 2018 9 0 0 20 0 Tabell 5. Havre. Avkastning medeltal årsvis (kg/ha och relativtal) 2014-2018. Område A-B respektive D-F. Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Galant Område A-B Område D-F 2014 2015 2016 2017 2018 2014 2015 2016 2017 2018 Sorter/Ant. förs 5 6 3 3 2 9 9 7 6 5 Galant 7580 8580 6510 7470 4650 7360 8360 8410 8950 4910 Rel.tal.Galant=100 Sortmedel 98 105 103 103 100 99 105 100 101 99 Belinda 98 103 104 101 101 99 105* 100 99 100 Haga 93** 101 97 99 96 98 102 98 98 93** Symphony 100 104 104 111* 101 100 105* 102 102 96 Nike 102 108** 104 97 100 103* 108*** 103* 103 98 Guld 94 98 100 99 97 96*** 97 92*** Delfin 108 105 113** 101 113*** 106*** 105** 98 Probvärde 0.001 0.003 NS NS 0.000.0001 0.000.0001.0001.0001 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter (Havre forts. nästa sida) 47

Tabell 6. Havre. Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat, 2014-2018. Mätare: Galant Strålängd, Stråstyrka, Stråbrytning, Mognad, Vattenhalt, Sort cm 0-100 % dagar % Galant 90 87 11 110 16.6 Sortmedel 90 84 19 109 16.4 Belinda 90 84 16 109 16.0 Haga 86 80 25 108 15.9 Symphony 95 82 29 108 16.6 Nike 87 82 15 109 16.1 Guld 89 85 16 108 16.3 Delfin 94 87 17 109 16.2 Probvärde.0001 NS.0001 0.014 0.000 NS = inte signifikant skillnad mellan sorter Tabell 7. Havre. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat, 2014-2018. Mätare: Galant Rymd- Tusenkorn- Råfett, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Sorter vikt, g/l vikt, g % av ts % av ts % av ts Galant 573 36.4 4.8 11.2 53.6 Sortmedel 557 39.4 5.1 11.3 51.7 Belinda 552 38.7 6.0 11.7 50.5 Haga 551 34.9 4.9 11.4 51.5 Symphony 568 43.6 4.8 11.4 50.8 Nike 553 37.0 4.8 11.4 51.3 Guld 558 37.2 5.1 11.4 52.4 Delfin 568 42.2 5.0 11.4 51.1 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001 Tabell 8. Havre. Sjukdomar, obehandlade led. Flerårsresultat 2014-2018. Mätare: Galant Kronrost, Svartrost, Bladfläck, Mjöldagg, Sorter 0-100 Ant 0-100 Ant 0-100 Ant 0-100 Ant Galant 9 5 8 4 6 15 5 7 Sortmedel 9 7 7 4 Belinda 14 5 9 4 6 15 6 7 Haga 9 5 3 4 9 15 2 7 Symphony 9 5 7 4 8 15 3 7 Nike 2 5 6 4 6 15 5 7 Guld 5 1 7 8 5 2 Delfin 9 1 7 1 10 6 2 1 Probvärde 0.033 NS 0.004 NS NS = inte signifikant skillnad mellan sorter 48

Tabell 9. Havre, tidiga sorter. Avkastning områdesvis. Flerårsresultat 2014-2018 Mätare Akseli Område Sort A-G Ant A Ant D+E Ant F Ant G Ant Akseli 5910 23 5950 5 5890 10 6590 4 5370 4 Rel.tal.Akseli=100 Sortmedel 103 102 102 103 107 Cilla 101 23 101 5 100 10 100 4 104 4 Haga 112*** 23 111** 5 109*** 10 114** 4 118*** 4 Niklas 99 23 97 5 97 10 99 4 106 4 Probvärde.0001 0.004 0.000 0.009 0.004 Tabell 10. Havre, tidiga sorter. Avkastning årsvis, A-G. Mätare Akseli Sort 2014 Ant 2015 Ant 2016 Ant 2017 Ant 2018 Ant Akseli 5320 5 7230 4 6190 5 6790 5 4010 4 Rel.tal.Akseli=100 Sortmedel 103 102 104 103 102 Cilla 100 5 100 4 101 5 102 5 101 4 Haga 112*** 5 114*** 4 112** 5 111*** 5 108 4 Niklas 98 5 95 4 102 5 100 5 99 4 Probvärde.0001 3.2 0.000 5.4 0.017 3.5 0.000 7.2 NS NS = inte signifikanta sortskillnader Tabell 11. Havre, tidiga sorter. Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsresultat 2014-2018 Strå- Strå- Strå- Mog- Vatten- Rymd- Tusen- Råfett, Protein- Stärklängd, styrka, brytn., nad, halt, vikt, kornv., % halt, % else, Sort cm 100-0 100-0 dagar % g g i ts i ts % i ts Akseli 79 83 19 103 16.3 525 33.3 5.7 12.8 49.4 Sortmedel 84 78 30 102 16.7 531 36.6 5.1 12.3 50.1 Cilla 92 72 39 102 16.7 545 37.3 4.7 12.3 48.9 Haga 80 83 18 104 16.8 524 35.6 4.9 11.3 51.9 Niklas 85 74 45 101 16.8 530 40.1 5.0 12.8 50.0 Probvärde NS.0001 0.000 0.002 0.044 0.109.0001.0001.0001.0001 NS = inte signifikanta sortskillnader 49

13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige Den officiella sortprovningen av spannmål i norra Sverige utförs under två år och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå är huvudansvarig. Sortprovningen av korn genomförs på fyra platser; Offer (Y-län), Ås (Z-län), Röbäcksdalen (AC-län) och Öjebyn (BD-län). Havren provas på samma platser förutom på Ås som inte har sortförsök med havre. Vid provningen jämförs nya sorter med representativa marknadssorter för norra Sverige. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning. Tack vare Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) via Sverigeförsöken, samt utsädesföretagen har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet. Resultaten från provningen presenteras mer utförligt i årliga Nyttblad vilka återfinns på www.slu.se/njv under fliken publikationer. I norra Sverige är sorternas mognadstid en speciellt viktig egenskap att ta hänsyn till. För att säkerställa en korrekt bedömning av mognaden görs objektiva bestämningar genom regelbundna provtagningar av kärnan från de olika sorterna från det att mognaden börjar till fullmognad. Det är förändringen i vattenhalt som indikerar mognaden och fullmognad inträder när vattenhalten i kärnan sjunkit ned till 30 procent. Sorternas mognadstid beräknas som de antal dagar från sådd till att vattenhalten passerat 30 procent. Under säsongen graderas bland annat svampangrepp och vid skörd stråstyrka och stråbrytning. Efter tröskning bestäms kärnavkastningen vid 15 procents vattenhalt samt protein, stärkelse, tusenkornsvikt och rymdvikt. Odlingssäsongen 2018 Våren kom tidigt 2018 då tjälen gick ur marken flera veckor tidigare vanligt. Medeltemperaturen i maj var ungefär 4,5 grader högre än normalt på alla fyra försöksplatser. Juni hade varierande väder, det kom några regnskurar men var ändå torrt, framförallt i Offer och Ås. Under juli och första halvan av augusti var det torrt och varmt med en medeltemperatur runt 5 grader varmare än normalt. Andra halvan av augusti var mer normal men fortfarande lite regn framförallt på Offer och Röbäcksdalen. Det märks på spannmålsskördarna att det varit torrt framförallt på Ås och Offer där skördenivåerna och tusenkornvikterna var låga då spannmålen brådmognade. Försöken 2018 omfattade 11 sorter varav 3 tvåradssorter och 8 sexradssorter. Nya sorter i provningen 2018 är kornsorten med nummer 1518-351 från Plantanova Finland och havresorten Alku från Boreal, enbart skörden för 2018 redovisas för de sorterna (tabell 2). I tabell 1 och 3 framgår hur många försök de övriga sorterna varit med i. Försöket i Öjebyn utgick 2018. Medelskörden 2018 var låg i spannmålsförsöken, 4 ton/ha för korn och 4,5 ton/ha för havre. Angreppen av bladfläcksjuka var ringa under 2018 och det finns ingen statistisk skillnad mellan sorterna, sköldfläck på korn och rödsot på havre förekom endast i enstaka fall och det var ingen statistisk skillnad mellan sorterna. Mognad och skörd Mognad och avkastning redovisas för åren 2014-2018 i tabell 1 med ett medeltal för alla platser även ortsvis. Årsvis avkastning redovisas i tabell 2. På Ås hann ingen sort mogna i fält 2015 och 2017 hann bara de tidiga sorterna SW Judit, Aukusti, Vilde och Vertti mogna på Ås. 2017 hann inte havren mogna på Öjebyn. 2018 utgick försöken i Öjebyn. Resultatet för BD- och Z- län är därför något missvisande. För korn är tvåradssorterna generellt senare än sexradssorterna, alla tvåradssorter är signifikant senare än mätaren SW Judit. Vigott och den norska sorten Rödhette är de senaste sorterna och SW Judit, Aukusti och Vilde är de tidigaste sorterna i försöket. Severi är den sort som har högst avkastning sett över fem år. För havre är Haga den enda sort som skiljer sig signifikant från Cilla och det genom att både ha högre skörd och att vara senare. 50

Egenskaper I tabell 3 redovisas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Längst strå av kornsorterna har Alvari och Vilgott har det kortaste strået. Alla sorter har god stråstyrka men Vilgott har mer stråbrytning än de övriga. Alla kornsorter utom Rödhette har större kärna än mätaren SW Judit, allra störst kärna har Anneli. Längst strå har havresorten Niklas. Havresorten Haga har lägst rymdvikt. Niklas har större kärna än Cilla medan Haga har mindre kärna. 13.1 Sortbeskrivningar Sortbeskrivningarna hänför sig till resultaten i den norrländska provningen, och kan skilja sig från resultaten i södra Sverige. Sexradskorn SW JUDIT. Tidig fodersort. Förädlad av Lantmännen och godkänd 2005. Mätare för sortförsöken i norra Sverige. Den har liten kärna med högt proteininnehåll men är relativt stråsvag. ANNELI. Sort från Lantmännen, godkänd 2016. Signifikant större kärna än SW Judit. Och högre proteinhalt ca en vecka senare än SW Judit. Havre CILLA. En tidig havresort för norra Sverige framtagen av Lantmännen. Sorten, som godkändes 2008, är storkärnig. Mätare för havre i norra Sverige. HAGA. En högavkasande fodersort från Graminor. Senare i mognad än Cilla, har liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Sorten uppges ha viss resistens mot mjöldagg. NIKLAS. Sort från Boreal, Storkärnig sort med långt strå. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken. AUKUSTI. Tidig 6-radssort från Boreal. Sorten uppges ha goda stråegenskaper trots att den är lång och ganska god tolerans mot låga ph-värden. Avkastningen är jämförbar med SW Judit. VILDE. Ett foderkorn från Graminor i Norge. Några dagar senare i mognad än SW Judit. SEVERI. Sort från Boreal. Sexradssort med hög avkastning och bra stråegenskaper för att vara ett sexradskorn. Mognar någon dag efter de tidigaste sorterna, uppges ha god tolerans mot låga ph-värden och bra resistens mot sköldfläcksjuka och mjöldagg. AINO sort från Graminor som provades första gången 2016 i norra Sverige. Mognar senare än SW Judit och har lite stråbrytning. ALVARI. Ny sort sexradssort från Boreal provas första gången i Norrlandsförsöken 2017 Sorten är några dagar senare än SW Judit och avkastningen likvärdig. RÖDHETTE. Ny sort sexradssort från Graminor provas första gången i Norrlandsförsöken 2017. Sorten är sen och avkastningen något lägre än SW Judit. Bra stråstyrka i Norrlansförsöken. Tvåradskorn KANNAS. Ett tvåradskorn från Lantmännens förädlingsstation i Lännäs. Godkänd 2012. Avkastningen är likvärdig med sexradssorten SW Judit, är ca en vecka senare i mognad. VILGOTT. Sort från Lantmännen. Den avkastar lika mycket som SW Cilla men mognar drygt en vecka senare. Vilgott har kort strå. (Sortprovning forts. nästa sida) 51

Tabell 1. Vårkorn och havre. Sortprovning i norra Sverige. Resultat ortsvis 2014-2018. Avkastning och mognadsbestämning, totalt och per försöksplats. Ås ligger i Z-län, Offer i Y-län. Röbäcksdalen ligger i AC-län och Öjebyn i BD-län. Försöken i Z och BD tröskades inte 2017 och försöket utgick i BD 2018. Mätare Korn SW Judit och mätare havre Cilla Skörd medeltal Mognadsdagar Antal Norrland Antal dagar till 70 % vattenhalt. Ej rel tal Medel Y-län Sort Korn Försök Kg/ha Z-län Y-län AC-län BD-län alla Z-län AC-län BD-län SW Judit (6r) 16 4920 4910 4550 5050 4190 92 102 86 90 93 Rel tal Judit=100 100 100 100 100 Aukusti(6r) 16 97 99 94 100 94 93 102 86 92 94 Vilde(6r) 16 104 101 100 107 114 95 104 87 97* 95 Severi(6r) 16 110** 115* 115** 106 103 97* 107 90* 97* 98 Kannas(2r) 16 101 99 109 98 95 100* 116* 92* 103* 101* Vilgott(2r) 16 97 101 105 85* 99 103* 118* 95* 107* 104* Anneli(2r) 16 103 109 114** 90 100 99* 113* 91* 101* 99* Aino (GN 10063)(6r) 9 105 104 104 101 124 98* 112* 91 102* 98* Rödhette(6r) 5 96 108 111 76 103* 120* 94 113* 106* Alvari(6r) 5 103 99 110 99 96* 107 88 97 100* Sort Havre Cilla 13 4730 4450 5460 4400 93 86 105 83 Rel tal Cilla=100 100 100 100 Haga 13 112** 116* 111 107 99* 91* 110 89* Niklas 13 106 103 103 113* 92 87 101 84 Tabell 2. Vårkorn. Sortprovning i norra Sverige. Avkastning årsvis. Mätare SW Judit och Cilla Sort 2014 2015 2016 2017 2018 SW Judit (6r) 3900 5370 5420 6440 3940 Aukusti(6r) 3970 5040 5610 6300 3620 Vilde(6r) 4160 5510 5750 6880 3860 Severi(6r) 4300* 5730 6040** 6620 4190 Kannas(2r) 3990 5340 5250 6420 4080 Vilgott(2r) 4400 4990 5240 6320 4100 Anneli(2r) 4310 5370 5880* 6380 4070 Aino (GN 10063)(6r) 6030** 6630 3900 Rödhette(6r) 6150 4090 Alvari(6r) 6610 4030 1518-351 3750 Cilla 3240 4830 4800 6150 4720 Haga 3600 5730 5600 6760 4780 Niklas 3400 5080 5350 6840 4200 Alku 4200 52

Tabell 3. Vårkorn och havre. Sortprovning i norra Sverige. Egenskaper. Mätare SW Judit och Cilla Rymd Tusen- Pro Stärkelse Strå- Ax- Strå- Strå- Antal vikt korn- tein längd brytning brytning styrka Sort Försök g/l vikt g % av TS % av TS cm 100-0 100-0 100-0 SW Judit (6r) 16 662 39.5 12.4 59.7 72 14 30 84 Aukusti(6r) 16 664 41,3* 11,8** 60 77 62*** 35 84 Vilde(6r) 16 656 40.4 12* 59.6 72 25 22 86 Severi(6r) 16 669 40.7 11,1** 60,7** 73 17 18 90 Kannas(2r) 16 668 46,2*** 13,1** 59.4 69 11 13* 86 Vilgott(2r) 16 674 45,9*** 12.3 59.7 60*** 14 10** 93 Anneli(2r) 16 684 47,9*** 12,9* 59.4 75 26 15* 77 Aino (GN 10063)(6 9 672 43,1** 11.2*** 60.8** 72 30 11* 86 Rödhette(6r) 5 647 38.7 10,8*** 60,8* 73 6 10 93 Alvari(6r) 5 673 43,7*** 11,9* 60 82** 6 18 91 Rymd Tusen- Pro Rå- Strå- Stråvikt korn- tein fett längd styrka Sort g/l vikt g % av TS % av TS cm 100-0 Cilla 13 583 38.1 13.3 4.3 79 71 Haga 13 556*** 35,3**** 12* 4.3 81 77 Niklas 13 582 40,7*** 13.7 4.8 84** 50 53

14 Ensilagemajs Ensilagemajs har under lång tid odlats i sydligaste Sverige, där också provningen av majssorter startade. Numera, från sent 2000-tal, odlas majs i södra och mellersta Sverige upp till Mälardalen i gynnsamma områden. Majs är en värmekrävande gröda, där särskilt dess stärkelsebildande förmåga kan begränsas under år med låga temperaturer. Sortprovningen har därför anpassats geografiskt med skiftande sortiment i olika delar av landet. Tre områden ingår i provningen; södra Sverige med fyra platser (Skåne, Halland, Öland och Gotland), mellersta Sverige med tre platser (Västergötland, Östergötland och Västmanland) samt Småländska höglandet med en plats, Jönköpings län. Förädlingen av majssorter utförs av företag med verksamhet i flera länder, varför det kan vara svårt att identifiera en sort som kommande från ett visst land. Sorterna som provas i Sverige är listade i länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Benelux och Danmark. Framförallt provas relativt tidiga sorter med FAO-tal strax över och under 200. I Europa finns sorter med FAO-tal upp till 1000. FAO-talen är inte alltid anpassade till svenska förhållanden, även torrsubstanshalten bör användas vid mognadsbedömningen. Resultaten redovisas årsvis för torrsubstans (förkortas ts ) och stärkelse i södra och mellersta Sverige. På så sätt kan man få en uppfattning om odlingssäkerheten. Önskvärt är en torrsubstanshalt om ca 34 % och en stärkelsehalt om ca 30 % av torrsubstansen. Ts-värden runt 40 % och över är väl högt och inte optimalt för ensilering och visar på för sen skörd av sorten i försöken. Alla sorter skördas samtidigt i försöken, vilket missgynnar de tidigaste sorterna eftersom skördetiden bestäms av den ofta lite senare mätaren då den har 34 % ts. Torrsubstansskörd och ts-halt visar mindre variation än stärkelsen. Avkastningen av torrsubstans i södra Sverige 2018 blev den lägsta under fem år, endast ca 60 procent av medelskörden för den föregående femårsperioden. Majsen brådmognade vilket påverkade både torrsubstans och stärkelsebildning. Under perioden 2014-2018, blev stärkelsebildningen sämre än normalt år 2015 (kall sommar) och 2018 (varm sommar). Stärkelseskörden visar stora årsvisa variationer mellan sorterna. Av de mer provade sorterna i södra Sverige, tabell 1-2, har Kompetens i medeltal visat den största stärkelseskörden, följd av Asgaard, Pinnacle och Fieldstar. Av dessa sorter har Fieldstar visat hög stärkelsehalt under både 2015 och 2018, vilket kan tyda på god odlingssäkerhet. Resultaten från Mellansverige, tabell 4-5, visar på lägre avkastningsnivåer, men även här var det främst år 2015 som avkastningen blev starkt nedsatt och stärkelsebildningen svag. Torkan år 2018 var inte lika allvarlig i de Mellansvenska försöken. Sortskillnaderna är mindre än i södra Sverige, och inte statistiskt säkra. Emmerson är här i medeltal den bästa sorten med hög torrsubstans- och stärkelsehalt, vilket visar på bra mognad. På Småländska höglandet, tabell 7, är totalavkastningen på godtagbar nivå, medan stärkelsebildningen är sämre. Stärkelseskörden uppgår här för Ambition till 70 procent av skörden i de mellansvenska försöken. Kvalitet och odlingsegenskaper redovisas i tabellerna 3, 6 och 7. I södra Sverige är skillnaderna i näringsinnehåll små. Detsamma gäller för plantetableringen och angrepp av majssot. I Mellansverige är även sortskillnaderna små, men det framgår att näringsinnehållet sjunker något med större fiberinnehåll och askhalt. Plantetableringen är något sämre. Samma tendens finns från de småländska försöken. 14.1 Sortbeskrivningar i södra Sverige OSTERBI CS (Caussade Semences), fransk sort, mätare i de södra försöken. Sorten kan betecknas som medeltidigt mognande i sortimentet, FAO-tal 200. Avkastningspotentialen är mycket stor, där torrsubstansskörden endast överträffas av ett fåtal sorter. Stärkelsehalten är emellertid den lägsta i sortimentet, och i fråga om stärkelseskörd överträffas Osterbi CS av de flesta övriga sorter, särskilt 2018. Fiberinnehål- 54