Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Transkript

1 Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2017 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler

2 STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER Sortval 2017 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version Uppsala

3 1 Innehåll 1 Innehåll 2 2 Sammanfattning 3 3 Inledning 4 4 Sorter 8 5 Sortägare och representanter 10 6 Höstråg 12 7 Höstvete 15 8 Höstkorn 25 9 Höstrågvete Vårvete Vårkorn Resultat med medeltidiga/medelsena sorter Sortbeskrivning, medelsena sorter Resultat med tidiga sorter Sortbeskrivningar, tidiga sorter Havre Resultat med medeltidiga/medelsena sorter Resultat med tidiga sorter Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter Sortbeskrivningar, tidiga sorter: Sortprovning av spannmål i norra Sverige Sortbeskrivningar Fodermajs Ärter Åkerböna Höstraps Vårraps 70 OBS! Se även sortresultaten på: Ansvarig utgivare: Magnus Halling Illustrationer: Fredrik Stendahl och Göran Grant samt Sylvia Sjöö ISBN TRYCKT: ISBN ELEKTRONISK: Jannie Hagman, Magnus Halling och Kent Dryler, SLU, Uppsala Eftertryck av denna publikation är förbjudet enligt lag. Det är inte heller tillåtet att ta kopior av den annat än för personligt bruk. För alla andra former av mångfaldigande av publikationens innehåll krävs tillstånd av Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Layout: SLU Repro Tryck: Bordinginstore, Helsingborg

4 2 Sammanfattning Här redovisas senaste resultat från sortprovningen i stråsäd, trindsäd, oljeväxter, majs och potatis inom södra och mellersta Sverige. I flertalet fall presenteras 2016 års resultat mot bakgrunden av de senaste fem årens provningsresultat. Absolut och relativ avkastning redovisas. Dessutom lämnas kortfattade uppgifter om andra sortegenskaper, t.ex. stråstyrka, mognadstid, rymdvikt, tusenkornvikt, proteinhalt och resistensförhållanden. Sorternas odlingsvärde i olika delar av landet kommenteras, och detta bör kunna ge läsaren en uppfattning om de för olika områden och speciell odlingsinriktning bäst lämpade sorterna. OBS! Se även sortresultaten på: och Författarna är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet. 3

5 3 Inledning I denna skrift redovisas resultat med aktuella sorter av stråsäd, trindsäd och oljeväxter för södra och mellersta Sverige, och för norra Sverige resultat med tidiga korn- och havresorter. Tabellunderlagen kan även ses på internet; och för norrländsk sortprovning presenteras resultaten på njv. För oljeväxter finns det även sortresultat på www. svenskraps.se. Resultaten hänför sig till försök utförda under den senaste femårsperioden. För att redovisa avkastningen har använts en eller i vissa fall ett par mätarsorter. Nytt för 2016 är att det i arterna höstråg, höstvete och vårkorn använts en syntetisk mätare, vilket innebär att sorterna jämförts med ett statistiskt medeltal av ett antal stora marknadssorter. Sorternas egenskaper beskrivs främst med utgångspunkt från medeltalet av sorterna i presentationen. Resultaten hänför sig till de områden som redovisas i figur 1. OBS! Områdesindelningen ändrades från Delar av Värmland har lagts till område G. Vidare samredovisas område D+E. För avkastningen redovisas årets resultat och senaste flerårsmedeltal, samt årsvis avkastning för två områden, södra Götaland respektive norra Götaland och Svealand. Tidiga korn- och havresorter provas även i Norrland och redovisas i ett särskilt avsnitt. I tabell 1 redovisas riktvärdena för utsädesmängderna i de olika artförsöken. Utsädesmängden kan ha justerats p.g.a. lokala förhållanden, som sen sådd. I tabell 2 redovisas de olika parametrarna och hur de mäts. Avkastningen för spannmål och trindsäd anges vid 15 procents vattenhalt och fröavkastningen för oljeväxter vid 9 procents vattenhalt. Uppgifterna om vinterhärdighet, stråstyrka, falltal och sjukdomar grundas endast på resultat från försök där sortskillnader i nämnda egenskaper har påträffats. Den angivna stråstyrkan hänför sig till skördetillfället. Mognadstid avser antalet dagar från sådd till gulmognad, utom för norra Sverige. Proteinhalten utgör för brödsäd 5,70 x N och för övriga växtslag 6,25 x N. Sorterna har grupperats efter antalet provningsår och indirekta jämförelser mellan sorterna inom varje årsgrupp och område kan i allmänhet ske utan alltför stora felrisker. Jämförelser mellan olika årsgrupper begränsas däremot av att bl.a. utvintring, sjukdomsangrepp, liggsäd eller låga falltal är olika framträdande under olika år. Vissa sorter provas dessutom endast i 4 ett fåtal områden. Dessa förhållanden gör att flerårssammanställningarna behäftas med en viss osäkerhet. Den bästa vägledningen för sorternas långsiktiga avkastningsförmåga får man därför från de årsvisa sammanställningarna. Observera att relativa skillnader i avkastning om 2-4 procentenheter i de flesta fall inte är statistiskt säkra. Läs dessutom kommentarerna under tabellerna! Ingående sorter, som provats minst två år är marknadssorter dvs. sorter på den svenska sortlistan eller på EU-listan, samt sorter som provas för den svenska listan. I sammanställningarna ingår försök från officiell sortprovning finansierad av sortföreträdarna och hushållningssällskapens provning av marknadssorter finansierad av utsädesföretagen, SLF och hushållningssällskapen samt försök utförda av Svensk Raps AB. Fältarbeten och registreringar av sorternas egenskaper har utförts av Hushållningssällskapen och av SLU:s regionala stationer. Bakningstester har gjorts av Svenska Cereallaboratoriet. Den statistiska bearbetningen är gjord med SAS Mixed Model konstruerad av Torbjörn Leuchovius och Johannes Forkman. Databearbetning och sammanställning är gjord av Freweini Abraha vid Inst. f. växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Avsnittet med sorter för norra Sverige är skrivet av Kent Dryler, Norrländsk jordbruksvetenskap. I skrivandet har också Staffan Larsson hjälpt till.

6 Fig. 1. Områdesindelning använd i tabellerna. Tabell 1. Utsädesmängder i försöken för de olika arterna. Antal grobara kärnor per m Höstsådda arter Vårsådda arter Södra Mellansverige Sverige Södra Mellansverige Sverige Höstråg Vårvete Höstvete Vårkorn Höstkorn Havre Höstrågvete Fodermajs 8,5 9 9 Höstraps, linje sort Ärter Höstraps, hybridsort Åkerböna Vårraps, linjesort Vårraps, hybridsort Lin

7 Tabell 2. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Odling Skörd kg/ha Bestäms vid 15 % vattenhalt i spannmål och trindsäd, och vid 9 % vattenhalt i oljeväxter. All spannmål och trindsäd Råfettskörd kg/ha Mängden råfett beräknas med hjälp av skörd och råfetthalt. Höst- och vårraps, rybs och lin Merskörd för behandling kg Beräknas genom jämförelse av skörd vid behandling och skörd utan behandling. All spannmål. Uppkomst Gradering av antal plantor höst eller vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. All spannmål och trindsäd Övervintring Gradering av antal plantor vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. Höstsådda arter Strålängd, stjälklängd cm Mätning av grödan när den nått sin fulla längd. All spannmål och trindsäd Höjd vid skörd cm Mätning av grödan vid skörd. Alla grödor. Stråbrytning Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till nedgången. 0=inga strån/stjälkar brutna, 100=alla All spannmål och trindsäd strån/stjälkar brutna. Stråstyrka, stjälkstyrka Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till liggbildning. 0=helt nedliggande, 100=fullt upprätt. Alla grödor. Grönskott % Andelen grönskott okulärt i parcellen All spannmål. Axbrytning Endast för stråsäd. 0=inga brutna ax, 100=samtliga ax brutna. Stråsäd Mognad dagar Antal dagar från sådd och till gulmognad. Alla grödor. Fältgroning % Andel grodda kärnor i parcellen eller i skördeprovet innan torkning. Spill kg/ha Mängden spill bestäms på 0,25 m 2. Ärter, åkerböna och vid behov p g a kraftig drösning. Ogräsvikt g/m2 Mängden ogräs bestäms genom torkning och vägning av ogräs uttagna från 2-4 provytor. Ekologiska försök Ogräsgradering I obehandlat försöksled artbestäms alla ogräs på två rutor om 0,25 m 2 Ekologiska försök Drösning Skala 0-5 0=Ingen drösning och 5=mkt drösning. Om det är mkt drösning kan mängden bestämmas på en yta om 0,25 m 2. Bestäms i försök och grödor där drösning förekommer och påverkar skörderesultatet. Kvalitet Vattenhalt % Bestäms med NIT teknik. Alla grödor. Rymdvikt g/l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med NIT teknik. All spannmål. Tusenkornvikt, TKV g Vikten av 1000 kärnor/frön. Alla grödor. Falltal sek Stärkelsens klistrighet bestäms genom att mäta enzymaktiviteten i ett mjölprov. I ett provrör Bestäms i utvalda försök i höst- och blandas mjöl och vatten, tiden det tar för en stav att falla genom blandningen blir falltalet. 190 är vårvete, samt ibland i höstråg. ett normalvärde för höstvete. Proteinhalt % Bestäms med NIT teknik. Spannmål och trindsäd. Stärkelsehalt % Bestäms med NIT teknik. Vete och korn Råfetthalt % Bestäms med NIT teknik. Havre Fullkorn % Andelen kärnor med diameter > 2,5 mm Vårkorn Oljehalt % Bestäms med NIT teknik. Oljeväxter Bakvolym ml Bakvolymen av 100 g mjöl. Redovisas som en differens till mätaren. Bestäms i utvalda försök och sorter i höstoch vårvete. 6

8 Tabell 2 fortsättning. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Sjuk- Brunrost % Gradering okulärt av angripen bladyta Höstråg, vete, korn domar Gulrost % " Vete, höstrågvete Kornrost % " Korn Kronrost % " Havre Svartrost % " Havre Sköldfläcksjuka % " Höstråg, korn Mjöldagg % " Höstråg, vete, korn, höstrågvete, havre Axfusarios % " Graderas i särskilda försök Svartpricksjuka % " Vete, höstrågvete Bladfläcksjuka % " Vete, korn, höstrågvete, havre Chokladfläcksjuka % " Åkerböna Rödsot % " Korn, Torröta % " Raps Kransmögel % " Raps Bomullsmögel % " Raps Svartfläcksjuka % " Raps Övrigt Nematodresistens Anges om information finns i sortbeskrivningen. Bestäms inte i sortförsöken. 7

9 4 Sorter HÖSTRÅG Brasetto** (LmL) Herakles**(D/SSd) KWS Bono**(KWS/ SSd) KWS Livado** (KWS) Palazzo** (LPH/SSd) SU Cossani** (SSd) SU Performer** (LmL) HÖSTVETE Brons (SW/LmL) Ceylon (SW/LmL) Cubus** (LP/SSd) Elexir** (SW / LmL) Ellen (SW/LmL) Ellvis** (Br/SSd) Etana** (SSd) Fajer (LmL) Festival (LmL) Frontal (RAGT/SSd) Hacksta* (SW 15646) (LmL) Hereford** (Sej/LmL) Julius** (KWS/LmL) KWS Finn* (KW ) (SSd) Linus** (RAGT/LmL) LW 05W588-03* Mariboss** (NSd/SSd) Nordh (NS/SSd) Norin**(Hadm/LmL) Olivin** (Mon/SSd) Praktik (RAGT/SSd) RGT Reform (RAGT/ SSd) SJ * Stinger* (SJ ) (SSd) Torp** (Nsd) HÖSTKORN Apropos** (Sej/SSd) Frigg**(SJ ) (Sej/SSd) Joker** (KW 6-157) 6r Matros** (Sej/LmL) Mercurioo** (SY ) H (Syn) Quadriga** 6r (Sec/ LmL) SU Ellen** 6r (NS/SSd) Tamina** 6r (DSV/SSd) Trooper** H 6r (Syn) Verity** 6r (Br/SSd) Wootan** H (Syn) HÖSTRÅGVETE Borwo** (Str/SSd) Cappricia** (SW 164s) (LmL) Empero (SW/LmL) Probus* (BOH 1411) (SSd) Raptus (SSd) Travoris** (SSd) Trefl** (SSd) Tulus (NS/SSd) VÅRVETE Diskett (SW/LmL) Happy (LmL) KWS Alderon** (LmL) Quarna (DSP/SSd) Triso** (IGP/SSd) WPB Oryx (SSd) WPB Skye (SSd) WPB08SW052-08* (SSd) WPB08SW052-10* (SSd) Skandus* (STRU s21) (SSd) VÅRKORN, medelsent Anakin** (Sej/SSd) Bente** (NORD 13/1114) (NS/SSd) Brioni** (57065) (LmL) Crescendo** (SC M2) (Sec/LmL) Dragoon** (Syn/LmL) Fairytale** (Sej/SSd) Highway (NOS ) (NSd) KWS Irina** (KWS/SSd) Laureate** (SY ) (Syn/LmL) Luhkas (CSBC/SSd) Propino** (Syn/LmL) RGT Planet** (RAGT/ LmL) Salome (NS/SSd) Soulmate** (NOS )(NSd/SSd) SW Makof (LmL) Tamtam** (SEC/Syn/ LmL) Thermus** (SJ111703) (Sej/SSd) VÅRKORN, tidigt Anneli (LmL) Aukusti** (Bo/LmL) Kaarle** (Bo/SSd) Kannas (LmL) SW Barbro (LmL) SW Judit (LmL) Vilde** (Gra/LmL) Vilgott (LmL) Vertti** (Bo/SSd) GN 10063* (Gra/SSd) HAVRE Akseli** (Bo/SSD) Averton** (GN 08207) (Gra/LmL) Belinda (LmL) Cilla (LmL) Delfin** (Nord 13/130) (NSd/SSd) Fatima (LmL) Galant (LmL) Guld (SW ) (LmL) Gunhild (LmL) Haga** (Gra/LmL) Mirella** (Bo/SSD) Nike (LmL) Niklas** (BOR08024) (Bo/SSd) Poseidon** (Nord09/135)(NSd/ SSd) SW Kerstin (LmL) Symphony** (NS/SSd) ÄRTER Eso** (Sel/SSd) Ingrid (LmL) Onyx** (Ser/SSd) SW Clara (LmL) ÅKERBÖNA Alexia** (RWA/SSd) Banquise** (Lim/SSd) Bioro (SHG/SSd) Boxer** (SW-ZG 2007) (LmL) Fanfare** (NPZ/LmL) Fuego** (NPZ/SW) Gloria** (IGP/SSd) Julia** (RWA/SSd) Taifun** (NPZ/SW) 8

10 Tiffany** (NPZ/SSd) Vertigo** (NPZ/SSd) HÖSTRAPS Avatar**(NPZ) Compass** (DSV/SSd) DK Explicit** (Mon) DK Exstorm** (Mon) DK Extrovert** (Mon) ES Alegria** (SSd) Mantara **(Syn) Mascara (Syn) Mercedes** (NZP/SSd) PR44D06** (DuP/SSd) SY Alister** (Syn) SY Carlo** (Syn) V3160L MDS16** (Mon) VÅRRAPS Builder** (RAGT/Bay) Majong**(SW/LmL) Makro** (NPZ, SW/ LmL) Mirakel (SW/NPZ) Mosaik (SW/LmL) SW U2894* H (LmL) * Sorter som undergår officiell provning 2016 för svensk sortlista. ** EU-sort provad minst två år. För sorter provade ett år, se; H = hybrid Prefix anger förädlare/sortrepresentant. Förädlare kan vara t.ex. SW eller LmL, LPH, KWS. Ett prefix anger båda funktionerna i samma företag. En del sorter har även prefix i sortnamnet. 9

11 5 Sortägare och representanter Abed Ack Ag BAUB Bay BE Bo Br BWB Bay BayWa Carg CAU Ce CHD CM CSBA CSBC CPBT CWH Cy D Da DED DK DLE DLF DSP DSV DuP Eng ES Firl Gra GbR Gr Had HE HRD HRS Hy IGP KK KWS L AbedFonden, Söllested, Danmark Ackersegen Agrico, Nederländerna Saatzucht B. Bauer GmbH, Tyskland Bayer CropScience AG, Monheim, Tyskland W. von Borries-Eckendorf, Leopoldshöhe, Tyskland Boreal Växtförädling, Jokioinen, Finland (Syn: SJB), Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland Bayer, Monheim, Tyskland BayWa, Tyskland Semences Cargill, Peyehorade Cedex, Frankrike Caussade Semences, Frankrike (Syn: CZ, Ceb), Cebeco-Zaden B.V., Vlijmen, Nederländerna Se HRD Clovis Matton, Belgien (Syn: PBI), Plant Breeding International, England Se RAGT Cambridge Plant Breeders-Twyford, England Monsanto Cygnet PB, Kinross-shire, Skottland Dieckmann Seeds, Tyskland (Höstråg) Danisco Seed, Holeby, Danmark Se HRD Dekalb, Monsanto UK Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland DLF-Trifolium A/S, St. Heddinge, Danmark Delley Samen und Pflanzen AG, Schweiz Deutsche Saatveredelung, Tyskland DuPont Saatzucht Engelen, Büchling, Tyskland Euralis Saaten, Tyskland (Syn: F) Firlbeck, Tyskland (Synonym GR) Graminor A/S, Norge (Syn: RG) Raps GbR, Lundsgaard, Grundhof, Tyskland Greenvale AP (Syn: HD, Hadm, Hdm) Lantmännen SW Seed Hadmersleben, Tyskland Saatzucht Dr. Hege, Waldenburg, Tyskland Hodowla Roslin Danko, Racot, Polen Hodowla Roslin Strzelce, Polen Hybro, GbR Saatzucht, Bad Schönborn, Tyskland I.G. Pflanzenzucht GmbH, München, Tyskland Kweekinstituut Karna, Valthermond, Nederländerna KWS Saat AG, Tyskland. Lantmännen Lantbruk 10

12 LAD Lim LmL LP LW Mom Mon Nic NFC NK NPZ NS NSd Paj Piast Pio PBI PHP RAGT RG RWA SA SASA Sca Scho Schw Sec Sej Sel Ser SHG SK SL SS SSd Str Strg SW Syn TD To WH Se HRD Limagrain Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro F. von Lochow-Petkus, Tyskland. LPH = hybridsort, LPP = populationssort. Landbouwbureau Wiersum Veredelingsbedrijf, Dronten, Nederländerna Momont Hennette et Fils, Lille, Frankrike Monsanto. MonD = Monsanto Agrar, Tyskland Nickerson RPB Ltd, England. (NiD = Tyskland, NiF = Frankrike) New Farm Crops, Lincoln, England Northrup King, Syngenta Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland Nordsaat Saatzuchtgesellschaft mbh, Böhnshausen, Tyskland Nordic Seed, Danmark Pajbjergfonden, Danmark Piast Hodowla Roslin Lagiewniki, Kruszwica, Polen (Ingår i RAGT). Plant Breeding International PBIC= Cambridge, UK, PBIS = D P H Petersen, Lundsgaard, Tyskland RAGT Seeds Ltd, Cambridge, England Se GbR Raiffeisen Ware Austria Aktiengesellschaft, Österike Saaten Union, Tyskland Scottish Agricultural Science Agency, Edinburgh, Skottland Scanax International A/S Scholte, Nederländerna H. Schweiger & Co, Moosburg, Tyskland Secobra Recherches, Maule, Frankrike (Synonym SJ). Landbrugets kornforaedling, Sejet, Danmark Selgen a.s., Tjeckien Serasem Recherches et Selections, Perenchies, Frankrike Saatzuchtbetrieb Hans Gahleitner, Arnreit, Österrike Saka-Ragis Pflanzenzucht Saatbau Linz, Österrike Südwest Saatzucht, Tyskland Scandinavian Seed (Forsbecks AB, Skånefrö AB, Svenska Foder AB) Fa. Strube Saatzucht, Schoningen, Tyskland (Synonym Stre) Streng's Erben, Uffenheim, Tyskland Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro Syngenta Seeds AB TD-förädling AB, Källs Nöbbelöv, Teckomatorp Toft Plant Breeding, Roslev, Danmark SW Seed BV, AE Emmeloord, Nederländerna 11

13 6 Höstråg Totalt ingick 13 sorter i försöken, men här presenteras resultaten för sju sorter. Nytt för 2016 är att de olika sorterna jämförs med en syntetisk mätare. Detta innebär att ett beräknat medelvärde för sorterna Palazzo, Herakles och Brasetto utgör mätaren. Av de presenterade sorterna är samtliga hybridsorter utom Herakles som är en syntetisk hybrid med en något annorlunda uppförökning. Under året skördades 7 försök och från perioden ingår sammanlagt 44 försök. Nya sorter som har provats under två år är KWS Livado, SU Performare samt SU Cossani. Höstrågförsöken provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling respektive utan svampbehandling. I behandlingsleden ingår dessutom en tillväxtreglerande behandling. Resultaten visas för både obehandlade och behandlade försöksled. De årsvisa resultaten redovisas som medeltal över behandlingsleden. Avkastningen under 2016 är hög. Högst avkastning 2016 har KWS Livado särskilt i obehandlade led och under hela försöksperioden har KWS Bono en hög avkastning (Tabellerna 1-3). I tabell 4 anges den årsvisa variationen i två områden. Ofta påverkas avkastningen av förhållandena på hösten efter sådden, t ex kan hög nederbörd försämra avkastning och utveckling. Av de sorter som provats under hela perioden har Palazzo en jämn avkastningsnivå. Effekt av behandlingen framgår av tabell 5 och effekten har varierat mellan sorterna. Den genomsnittliga effekten är en merskörd på knappt 1000 kg per ha. KWS Livado har den lägsta behandlingseffekten med drygt 600 kg. Egenskaperna för sorterna anges i tabell 6. Inga sortskillnaderna i övervintringsförmåga (köldhärdighet) kunde dokumenteras under försöksperioden, som präglats av ganska milda vintrar. Den längsta sorten är Herkules, som trots sitt relativt långa strå har en bra stråstyrka. Hybriderna är vanligen 5-15 cm kortare. KWS Bono är stråsvagast. Herakles, KWS Bono och SU Cossani har högst rymdvikt, medan Palazzo och SU Performer har de högsta tusenkornvikterna. KWS Livado har högst falltal. PALAZZO är en tysk hybridsort som har hög avkastning. Övervintringen är bra och stråstyrkan god. Palazzo har medelstor kärna och medelhög rymdvikt. HERAKLES är en tysk syntetisk hybridsort som har genomsnittlig avkastning. Den är långstråig med god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är höga och medan falltalet är medelhögt. BRASETTO är tysk hybridsort med bra övervintring och hög avkastning. Brasetto är ganska kortstråig. Sorten har ganska stor kärna, men låg rymdvikt är har medelstor rymd- och kärnvikt samt högt falltal. KWS BONO är en tysk hybrid som har haft en hög avkastning under provningsperioden. Sorten är kortstråig med ganska svag stråstyrka. KWS Bono är småkärning och har hög rymdvikt. Sorter provade i två år KWS LIVADO är en tysk hybrid sort som har haft mycket hög avkastning under de två år som sorten provats i Sverige. Liten behandlingseffekt tyder på att det är en frisk sort. Stråstyrkan är något lägre en genomsnittet. Sorten har högt falltal. SU PERFORMER är en tysk hybridsort som gett mycket hög skörd under provningsperioden. Sorten är kortstråig med medelgod stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga. SU COSSANI är en tysk hybridsort som provats under två år och som under denna period haft en hög avkastning. Sorten är långstråig med relativt god stråstyrka. SU Cossani har hög rymdvikt och medelhögt falltal. 12

14 Tabell 1. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis Syntetisk mätare* Obehandlat Behandlat Stråstyrka, 100-0** Sorter / Område A-G Ant D+E Ant. F Ant. A-G D+E F Obeh. Beh. Mätare, kg/ha Rel.tal mätaren=100 Sortmedel Palazzo 105 *** * Herakles 88 *** *** KWS Bono 109 *** ** Brasetto 107 *** *** Provade 2 år KWS Livado 113 *** ** SU Performer 107 *** ** SU Cossani 107 *** *** Probvärde 0,0001 0,008 0,001 0,0001 0,064 0,034 NS 0,08 *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. ** Tillväxtreglerande behandling gjordes i behandlade led 2016 Tabell 2. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare, kg/ha Rel.tal mätaren=100 Sortmedel Palazzo H 104 ** ** ** Herakles sh..93 *** ** *** *** 9 94 *** Brasetto H 103 *** *** ** KWS Bono H 108 *** * *** *** KWS Livado H 112 *** * ** *** SU Performer H 110 *** ** * ** SU Cossani H 108 ** ** ** ** Probvärde 0,0001 0,006 0,0001 0,0001 0,0001 NS *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. Tabell 3. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Syntetisk mätare*. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare, kg/ha Rel.tal mätaren=100 Sortmedel Palazzo H 104 *** * *** *** Herakles sh 93 *** ** 8 93 *** ** 9 94 *** Brasetto H 102 * * * KWS Bono H 106 ** ** *** KWS Livado H 108 ** ** * ** SU Performer H 110 *** *** *** SU Cossani H 111 *** *** *** Probvärde 0,0001 0,004 0,0001 0,004 0,0001 NS *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. (Höstråg forts. nästa sida) 13

15 Tabell 4. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter Mätare, kg/ha Rel.tal mätaren=100 Sortmedel Palazzo H 104 * 103 ** * 103 ** ** 104 Herakles sh 94 *** 95 *** 95 * 88 *** ** 98 * 93 * 93 *** 91 *** Brasetto H * ** *** KWS Bono H 107 * ** 108 *** KWS Livado H *** 109 SU Performer H 120 *** *** 107 SU Cossani H 114 ** *** 108 Probvärde 0,003 0,0001 0,012 0,0001 0,002 0,02 0,013 0,077 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. Tabell 5. Höstråg. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led Sorter Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Mätare Sortmedel Palazzo H Herakles sh Brasetto H KWS Bono H KWS Livado H SU Performer H SU Cossani H Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter 14 Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, Brunrost, % Sköldfläcksjuka, % Mätare 18, , , Sortmedel 18, , , Palazzo H 18, , , Herakles sh 18, , , Brasetto H 19, , , KWS Bono H 18, , , KWS Livado H 19, , , SU Performer H 18, , , SU Cossani H 17, , , Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,017 0,0001 NS 0,0001 0,007 Mjöldagg, %

16 7 Höstvete Nytt för 2016 är att en syntetisk mätare används som jämförelse i försöken. Den syntetiska mätaren utgörs av sorterna Mariboss, Ellvis, Julius och Brons och det är en sammanvägning av dessa sorters medelvärden som används som jämförelse med övriga sorter. Sortbeskrivningarna utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet av de provade sorternas egenskaper. Sorterna jämförs även ur vissa avseenden med Olivin. Under året skördades 23 försök och totalt 110 försök under perioden Höstvetesorterna provas i försök med försöksled som svampbehandlas och obehandlade led. Avsikten är främst att få en uppfattning om sorternas avkastningspotential och en allmän bild av resistensegenskaperna. Skyddet är därför tämligen heltäckande och insatserna inte ekonomiskt optimala. Totalt har det ingått ett 60-tal sorter i försöken under Här redovisas resultaten för 25 sorter. Av dessa är fem nya sorter som har provats under två år. I tabell 1 redovisas årets avkastning för behandlade och obehandlade led. Bäst avkastning under 2016 har sorten Etana, medan Torp avkastar bäst under perioden (tabell 2-3) i både behandlade och obehandlade led och områden. Andra sorter som har hög avkastning under försöksperioden är Hereford och Mariboss. De senaste vintrarna har varit milda och övervintringsförmågan har inte testats i någon större utsträckning, men några sorter har haft högre avkastning i Mälardalen jämfört med Skåne, t ex RGT Reform och Hereford. I tabell 4 redovisas avkastningens årsvariation och tabellen ger en god uppfattning om odlingssäkerheten, som påverkas av kalla vintrar, torka och sjukdomsangrepp. Det framgår också vilka sorter som visar en vikande avkastningstrend. Stabilt hög avkastning under försöksperioden har sorterna Hereford, Mariboss och Torp. Skördeökningarna för svampbehandling i höstvete i allmänhet relativt stora, och kan vara kg/ha, under 2016 är merskörden vid behandling lägre än den brukar vara (tabell 8). I tabell 5 visas odlingsegenskaper och kärnkvalitet i behandlade led. Vinterhärdigheten (tabell 6) bedöms som total andel överlevande gröna blad, satt i relation till en fullt övervintrande sort. Övervintringsförmågan är en komplex egenskap och består förutom av förmåga att klara låga temperaturer under vintern, även av möjlighet att tillväxa under svala och regniga höstar, klara ett snötäcke med svampangrepp eller hårda vårvindar över tjälad mark. Sorterna kan därför uppträda olika under olika år. Även lokala variationer i klimat, snötäcke eller förfrukt, växtföljd och växtnäringsstatus påverkar övervintringen. Det kan därför förekomma stora skillnader i övervintringen, även om avståndet är litet mellan odlingarna. Väderleken under vår och försommar spelar stor roll för möjligheterna att kompensera en kraftig utvintring. Vintrarna under provningsperioden har varit relativt milda och sorternas övervintringsförmåga har inte testats så hårt under perioden och tabellerna visar på små skillnader mellan sorterna. Det är främst i område D+E samt under 2012 och 2016 där några sorter haft sämre övervintring. Odlingsegenskaperna har efterhand förändrats och bl. a. har strålängden minskat, speciellt i svenska och engelska sorter. Korta sorter är t ex Ceylon, Torp och Brons. De längsta sorterna är Olivin och Festival. Under nederbördsrika somrar kan dock de flesta sorter drabbas av liggsäd, även om det är ovanligt. Sorter med risk för nedsatt stråstyrka är främst Frontal, Cubus och Festival. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid stråstyrkegraderingen, som görs vid skördetillfället. Eftersom alla sorter skördas samtidigt, innebär det att de tidiga sorterna står längre på fältet i moget tillstånd. Bäst stråstyrka har Brons. Mognadstiden har också förändrats och de tidigaste sorterna är Cubus och Norin. Sena sorter är Brons och Mariboss. Skillnaden i mognadstid är enligt flerårsmedeltalen som mest 5 dagar. Under torra och varma år minskar skillnaden, men under regniga år kan den bli större. Den yttre kärnkvaliteten beskrivs med rymdvikt och tusenkornvikt (tabell 5). Bäst rymdvikt har brödvetesorterna, Olivin och Praktik, medan särskilt Mariboss och Torp har låg rymdvikt. De mest storkärniga sorterna är Julius, Etana och RGT Reform, medan Norin och Olivin är exempel på sorter som har låg tusenkornvikt. Falltalet är sortberoende men naturligtvis även avhängigt väderleken. Sorter med högt (Höstvete forts. nästa sida) 15

17 falltal är t ex Ellvis och RGT Reform. Många sorter är avsedda för foder- eller industriändamål och har låga falltal. Sorterna Hereford och Frontal har låga falltal. Observera att tidiga sorter kan missgynnas ur falltalssynpunkt, eftersom alla sorter skördas samtidigt, vilket gör att tidiga sorter får stå längre tid på fältet i moget tillstånd. Det bör också påpekas att falltalsanalyserna företrädesvis har valts ur försök, där påfrestningarna varit stora vilket kan ge lägre falltal än ett medeltal för samtliga utförda försök, eller som ett medeltal för höstveteskörden i stort. Proteinnivåerna under 2016 är ganska normala. Eftersom alla sorter får samma kvävegiva missgynnas de högst avkastande sorterna och får i regel en något lägre proteinhalt. Högst proteinhalt har Norin och Olivin. Fodersorterna har låg proteinhalt, men hög stärkelsehalt. Hög stärkelsehalt har sorterna Nordh, RGT Reform och Ellen. Sjukdomskänsligheten anges i tabellerna 7-8. En rättvis redovisning av sjukdomsförekomsten är svårare att genomföra än t ex avkastningsförmågan. Tidiga sorter kan få förhöjda graderingstal, eftersom bedömningen av angreppen sker vid samma tidpunkt för alla sorter, och då har oftast inte sjukdomsangreppen nått full omfattning i sent mognande sorter. Angreppen kan även uppträda ojämnt i enskilda försök och i olika parceller. Olika raser av patogenerna kan uppträda i olika områden och under olika år. Resistensbrytare kan förändra mottagligheten. Sjukdomsförekomsten påverkas därför påtagligt av att sorterna provats i olika områden och under olika år. I sammanställningarna har skett ett urval så att försök med sortskillnader har prioriterats. Mjöldagg förekom i de flesta sorter, främst i Olivin, Ellvis och Torp, medan många svenska sorter har låga angrepp. Brunrost angrep främst Hereford och Torp. Gulrost är en aggressiv svamp, som kan ge stora skördeförluster i känsliga sorter. Svampen har historiskt påträffats relativt sällan i någon större omfattning, senast 1990, men från 2007 har angreppen ökat, vilket föranleder ökad uppmärksamhet. Olika gulrostraser har förekommit under olika år. Mest mottagliga sorter 2016 är Elixir och Norin. Svartpricksjuka har börjat uppträda mera allmänt, särskilt i södra Sverige. Under 2016 drabbades sorterna Etana, Norin och Praktik hårdast. Merskörd är en variabel som mäter skördeskillnaden mellan behandlat och obehandlat försöksled. Storleken på merskörden ger en avspegling på sjukdomstrycket och varierar både mellan försöksår och sorter. En liten merskörd anses avspegla en god motståndskraft mot sjukdomar. Under 2016 har sorterna RGT Reform och Etana lägre merskörd än övriga sorter. I tabell 9 visas sorternas bakningsegenskaper. Bakningsförmågan anges som ml brödvolym per 100 gram mjöl. Resultaten redovisas som differensen mellan de provade sorterna och sorten Olivin. Sorterna Ceylon, Julius och Festival har en större brödvolym än Olivin Odlingsåret 2015 är det endast Norin som har högre volym än Olivin, men detta år kännetecknades av höga skördar med låga proteinhalter vilket har haft betydelse för bakkvaliteten. Vi redovisar numera inte någon klassning av brödvetesorterna. Anledningen är att olika bagerier hanterar råvaran på olika sätt, t ex val av degbearbetning eller genom att använda olika mjölblandningar. Därför kan värderingen av sorterna skilja mellan bagerierna. Tabell 10 ger en sammanfattning av de olika avkastningskomponenterna tusenkornvikt, ax per kvadratmeter och antal kärnor per ax. Underlaget till tabellen kommer från nio försök där det genomförts axräkning. Olika sorter bygger upp skörden på olika sätt en del sorter har stora kärnor medan andra sorter ger hög skörd genom många ax och många kärnor per ax. Hög skörd kan byggas upp på flera sätt men det är viktigt att veta hur skördeuppbyggnaden sker eftersom detta har betydelse för vilken odlingsteknik och beståndsuppbyggnad som bör eftersträvas för de olika sorterna. Sorter med stor kärna är känsligare för liggsäd och för dessa sorter bör täta bestånd undvikas. I årets försök finns exempel på samtliga typer. I tabellens högra del har sorterna rangordnats med den sort som har högst skörd, störst kärnor samt flest kärnor per kvadratmeter och ax står överst. Etana har i genomsnitt högst skörd i de försök som axräkning gjorts och denna sort bygger upp sin skörd genom stora kärnor, medan sorten SW 5372 bygger upp sin skörd genom ett stort antal ax per kvadratmeter. OLIVIN är ett tyskt brödvete som har något låg avkastning Övervintringsförmågan är god. Olivin mognade medeltidigt, är lång och har relativt god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalt och falltal är höga. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angreps av mjöldagg och av gulrost, men verkade för övrigt ha god resistens. ELLVIS är ett tyskt brödvete som har god vinterhärdighet och medelhög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalt och falltal är höga, och brödvolymen är ganska hög. CUBUS är särskilt tidigt brödvete från Tyskland med lägre avkastning än sortmedel under försöksperioden. Sorten övervintrade något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet är högre än sortmedel.

18 är höga, medan tusenkornvikten är låg. HEREFORD är en dansk foder/industrisort som har hög avkastning. Sorten är kortare än sortmedel med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är låga. Kärnan är stor och stärkelsehalten är ganska hög. MARIBOSS är dansk en fodersort som har särskilt hög avkastning i skilda delar av landet. Den är sent mognande, medellång och har sämre stråstyrka än sortmedel. Sorten har låg rymdvikt och låg proteinhalt. FRONTAL (R) tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är medelkort och något stråsvag. Frontal mognar medeltidigt. Tusenkornvikt och rymdvikten är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt. JULIUS är en tysk brödvetesort som har medelhög avkastning under försöksperioden och bra övervintring. Sorten är lång, men har bra stråstyrka. Julius mognar medelsent. Sorten har god kvalitet med hög rymdvikt, mycket stor kärna, hög proteinhalt och högt falltal. Julius har bra bakkvalitet. LINUS har medelhög avkastning och är medellång med god stråstyrka. Linus har medelhög rymdvikt och falltal, och proteinhalten är något högre än sortmedel. Linus är storkärnig. RGT REFORM (R) är en sort som har ganska hög avkastning. RGT Reform har god övervintring, är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal är mycket höga. Proteinhalten är medelhög och stärkelsehalten hög. BRONS (R) är en vinterhärdig, medelkort brödsort som har medelhög avkastning under försöksperioden och mycket god stråstyrka. Brons mognar sent. Rymdoch tusenkornvikt är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt och proteinhalt är medelhögt. CEYLON (R) har lägre avkastning än sortmedel. Ceylon är kortvuxen, har mycket bra stråstyrka och mognar sent. Ceylon utmärkte sig med mycket god vinterhärdighet under tidigare provningsår. Rymdvikten är relativt hög. Falltalet är mycket högt, proteinhalten hög och bakningsegenskaperna är mycket goda. PRAKTIK (R) är ett tyskt brödvete som har lägre avkastning än sortmedel. Praktik mognar medeltidigt och är kortvuxen med god stråstyrka. Praktik har god kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal. Kärnan är mindre än sortmedel. NORIN är ett mycket tidigt höstvete som har något låg avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, proteinhalt och falltal ELLEN (SW 75638) (R) har medelhög avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel med bra stråstyrka och sen mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel, medan tusenkornvikt är medelhög. Stärkelsehalten är hög. NORDH (Nord 05019/100) (R) har medelhög avkastning. Sorten är medellång med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och små kärnor. Proteinhalten är något lägre än sortmedel och stärkelsehalten hög. TORP har mycket hög avkastning i genomsnitt över försöksperioden. Torp är kortstråig med bra stråstyrka. Proteinhalt samt rymd- och tusenkornvikt är låga. FAJER (SW 95220) (R) har medelhög avkastning och mognade medelsent. Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt, falltal samt protein- och stärkelsehalt är medellåga. Fajer har hög tusenkornvikt. FESTIVAL (SW 95594) (R) har något lägre avkastning än sortmedel. Festival har långt stå och något svag stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga medan falltal och proteinhalt är medelhöga. Festival ha en bra bakkvalitet. ETANA har hög avkastning. Etana är långstråig och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt samt falltal och proteinhalt är höga. ELIXIR har hög avkastning, särskilt i område A-B under Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt och falltal är något lägre än sortmedel medan tusenkornvikt och proteinhalt är något högre än sortmedel. Sorter provade i två år HACKSTA (SW 15646) (R) ny sort som har hög avkastning särskilt under 2015 och mognar medelsent. Sorten har hög rymd- och tusenkornvikt samt falltal. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga. STINGER (SJ ) (R) är en ny sort som har hög avkastning och är långstråig med bra stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och stor kärna. Falltal, protein- och stärkelsehalt är medellåga. SJ (R) är en ny sort som har hög avkastning särskilt under Sorten har låg rymdvikt och ganska stor kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel. (Höstvete forts. nästa sida) 17

19 KWS FINN (KW ) (R) är en ny högavkastande sort med långstrå och medellåg stråstyrka. Rymdoch tusenkornvikt samt falltal är lägre än sortmedel. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga. Tabell 1. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis Syntetisk mätare* Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E F Mätare*, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Olivin 95 ** * *** 92 * * 95 ** Ellvis 97 * ** Cubus 94 *** ** *** ** 95 *** Hereford ** Mariboss ** * Frontal * Julius Torp * * 103 Linus * Elixer RGT Reform 103 * ** * Brons Ceylon Praktik 96 * ** Norin 90 *** *** *** *** 86 *** *** 95 ** Fajer Festival Ellen 103 * * ** Nordh * * 101 Etana 106 *** *** *** 106 * ** Provade 2 år Hacksta** Stinger** *** ** 108 SJ * ** * 108 KWS Finn** LW 05W ** 100 LW 05W (R) är en ny högavkastande sort med särskilt hög avkastning under Sorten är medellåg med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt, falltal och proteinhalt. Kärnan är ganska liten. Probvärde 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons ** Hacksta (SW 15646), Stinger (SJ ), KWS Finn (KW ) 18

20 Tabell 2. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Mätare*, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Olivin 91 *** *** *** *** * Ellvis * * * Cubus 94 *** ** * *** *** 25 Hereford 103 * * ** *** Mariboss 102 * * *** * Frontal * Julius *** Torp 105 ** *** ** *** Linus *** Elixer * ** RGT Reform *** Brons * Ceylon 93 *** *** *** *** *** Praktik 97 * * *** ** Norin 89 *** *** *** *** *** Fajer * Festival 96 * ** * Ellen * 22 Nordh ** Etana * ** 15 Hacksta Stinger SJ KWS Finn LW 05W Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 19

21 Tabell 3. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Syntetisk mätare*. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Mätare*, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Olivin 93 *** *** *** *** *** Ellvis * ** Cubus 96 ** * ** ** ** 25 Hereford 105 *** ** *** *** *** Mariboss 103 ** *** *** *** ** Frontal Julius Torp 105 *** *** *** *** Linus *** Elixer RGT Reform ** Brons * *** Ceylon 95 *** *** *** ** Praktik 97 * * * 3 96 *** Norin 91 *** *** *** * 4 89 *** *** Fajer Festival Ellen Nordh ** Etana ** 15 Hacksta * 5 Stinger 106 ** ** * 5 SJ ** 5 KWS Finn LW 05W * *** Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,018 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons Tabell 4. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter Mätare*, kg/ha Rel.tal mätaren=100 Sortmedel Olivin 90 *** 90 *** 87 *** 93 *** 92 ** 92 *** 89 *** 92 *** 92 *** 95 ** Ellvis *** 97 ** * * Cubus 93 * 96 *** 96 * ** 88 *** 94 *** 96 *** 93 *** Hereford * 110 *** *** ** 109 *** 101 Mariboss *** 102 * * 106 ** 103 ** Frontal * *** 94 ** ** 100 Julius * Linus ** ** 102 RGT Reform ** ** 103 Brons ** ** ** 98 * 101 Ceylon 92 ** 93 *** 92 *** 90 *** *** 95 * 96 ** 93 *** 100 Praktik *** *** *** 94 *** ** Norin 85 *** 86 *** 88 *** 96 * 88 *** 89 *** 80 *** 92 *** 94 *** 92 *** Ellen * * Nordh *** * Torp *** 112 *** ** 110 *** 97 Fajer Festival *** 96 * ** Etana * ** Elixer 105 ** 107 *** ** 99 Hacksta 106 * ** 101 Stinger 109 *** * 106 ** SJ ** KWS Finn 107 ** * 102 LW 05W *** *** 105 Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons 20

22 Tabell 5. Höstvete. Odlingsegenskaper och kärnkvalitet. Flerårsmedeltal Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Stärkelsehalt, % Mognad, dagar Övervintring, Strålängd, cm Stråstyrka, Sorter Mätare*, kg/ha 19, , ,8 71, Sortmedel 18, , ,8 71, Olivin 18, , ,6 71, Ellvis 18, , ,2 71, Cubus 18, , ,9 71, Hereford 18, , ,2 71, Mariboss 18, , ,2 70, Frontal 18, , ,9 71, Julius 19, , ,0 71, Torp 18, , ,1 71, Linus 18, , ,1 71, Elixer 18, , ,0 70, RGT Reform 18, , ,9 72, Brons 20, , ,8 71, Ceylon 18, , ,0 71, Praktik 18, , ,4 71, Norin 18, , ,7 70, Fajer 18, , ,9 71, Festival 18, , ,8 71, Ellen 19, , ,7 72, Nordh 18, , ,6 72, Etana 18, , ,0 71, Hacksta 18, , ,4 71, Stinger 18, , ,5 71, SJ , , ,4 72, KWS Finn 18, , ,9 72, LW 05W , , ,0 71, Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 21

23 Tabell 6. Höstvete. Övervintring, Områdesvis och årsvis. Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område Sorter A-G A B C D+E F G Mätare* Sortmedel Olivin Ellvis Cubus Hereford Mariboss Frontal Julius Linus RGT Reform Brons Ceylon Praktik Norin Ellen Nordh Fajer Festival Torp Etana Elixer Hacksta Stinger SJ KWS Finn LW 05W Probvärde 0, NS NS 0,002 NS NS 0,0001 NS NS NS 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons År 22

24 Tabell 7. Höstvete. Sjukdomsförekomst, årsvis Brunrost Gulrost Mjöldagg Sort 2014 Ant Ant Ant Ant Ant Ant Ant Ant. Mätare* Olivin Ellvis Cubus Hereford Mariboss Frontal Julius Torp Linus Elixer RGT Reform Brons Ceylon Praktik Norin Fajer Festival Ellen Nordh Etana Hacksta Stinger SJ KWS Finn LW 05W *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons Tabell 8. Höstvete. Sjukdomsförekomst, årsvis, samt merskörd vid behandling Bladfläcksjuka Svartpricksjuka Merskörd vid behandling Sort 2014 Ant Ant Ant Ant Ant Mätare* Olivin Ellvis Cubus Hereford Mariboss Frontal Julius Torp Linus Elixer RGT Reform Brons Ceylon Praktik Norin Fajer Festival Ellen Nordh Etana Hacksta Stinger SJ KWS Finn LW 05W *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 23

25 Tabell 9. Höstvete.Bakningsegenskaper, medeltal från två till fyra försök under respektive försöksår. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. Mätare Olivin Brödvolym 1) Sort Olivin, mätare Ellvis Julius Linus RGT Reform Brons Ceylon Praktik Norin Fajer Festival Hacksta Stinger SJ KWS Finn LW 05W ) Brödvolym, ml/ 100 g mjöl. Mätarens bakvolym jämförs med övriga sorter, (differens sort - mätare). Tabell 10. Höstvete. Avkastningskomponenter, TKV, antal kärnor och ax per m2 samt antal kärnor per ax. Medelvärde för 2016 för behandlade led. I den högra delen är de olika sorterna rangordnade med det högsta värdet överst. Sorten Etana hade högst skörd, sorten Julius störst kärnor o. s. v. Skörd Antal Antal ton per ha Antal försök TKV, g Ax per m 2 Kärnor per m 2 Kärnor per ax Skörd TKV, g Kärnor per m 2 Ax per m 2 Kärnor per ax Olivin 9,6 9 44, Etana Julius SW05372 Effekt Torp Ellvis 10,1 9 44, SW05372 Etana Nordh Frontal Linus Cubus 9,8 9 46, Ellen Hasseth Rivero SW05372 Hasseth Hereford 10,7 9 48, Rivero Hereford Mariboss Ellen Nordh Mariboss 10,6 9 45, Hereford Reform Frontal Ceylon Rivero Frontal 10,6 9 45, Mariboss Festival Effekt Mariboss Hereford Julius 10,4 9 51, Effekt Fajer Nakskov Fajer Creator Nakskov 10,4 9 45, Frontal Linus Torp Nakskov Festival Torp 10,3 8 44, Creator Ellen Ellen Reform Praktik Linus 10,4 9 47, Reform Medel Creator Ellvis Etana Elixer 10,2 9 46, Julius Creator Ceylon Rivero SW05317 Creator 10,6 8 46, Festival Cubus Brons Julius Cubus Reform* 10,6 9 48, Linus Elixer Ellvis Brons Norin Brons 10,4 9 45, Nakskov SW05317 Medel Medel Brons Ceylon 10,4 9 45, Ceylon Praktik Praktik Nordh Elixer Praktik 10,2 9 45, Brons Brons SW05317 Olivin SW05372 Norin 9,2 9 44, Medel Ceylon Linus Creator Medel SW ,2 8 46, Torp Effekt Elixer Elixer Mariboss Rivero 10,7 9 45, Fajer Frontal Hereford SW05317 Ellvis Fajer 10,3 9 47, Hasseth Mariboss Reform Praktik Nakskov Festival 10,4 9 48, SW05317 Rivero Olivin Hereford Olivin Ellen 10,7 9 47, Praktik Nakskov Festival Festival Frontal Effekt 10,6 9 45, Elixer Torp Etana Etana Ceylon Nordh 9,9 9 41, Ellvis Ellvis Fajer Cubus Ellen Etana 10,9 9 50, Nordh Olivin Cubus Norin Reform Hasseth** 10,2 8 48, Cubus SW05372 Hasseth Linus Effekt SW ,8 8 44, Olivin Norin Norin Torp Fajer Sortmedel 10,3 46, Norin Nordh Julius Hasseth Julius *RGT Reform **RGT Hasseth 24

26 8 Höstkorn Höstkorn har svag vinterhärdighet och odlas främst i södra Götalands slätt- och kustbygder. Enstaka odlingar har dock vissa år förekommit med gott resultat ända upp i Mälardalen och sedan hösten 2007 anläggs sortförsök i samtliga provningsområden. Höstkornet mognar tidigast av spannmålsarterna. Samtliga sorter är av flerradstyp utom Apropos, Frigg och Matros. Under 2016 utökades antalet sorter i provning. Under 2016 skördades 6 försök, tabell 1. Höstkornet övervintrade relativt bra utom i Svealand och avkastningen var i nivå med genomsnittet för en flerårsperiod, trots att utsädesmängden har sänkts från 400 till 300 grobara kärnor per m2. Bäst skörd gav flerradssorterna, särskilt den nya hybridsorten Mercurioo. I försöken ingick även led med reducerade utsädesmängder (normalt 300 gbk/m2). Resultaten visar att utsädesmängden kan sänkas betydligt under gynnsamma odlingsförhållanden. Under perioden har 33 försök genomförts (tabell 2). Skörden var högst i område A i behandlat led, och bäst avkastade Wootan, följd av Joker, Mercurioo, och Tamina, som dock endast har provats två år. Längre norrut dominerade Mercurioo, följd av Wootan. Sorternas årsvisa resultat presenteras i tabell 3. Resultaten har varierat under de olika åren, särskilt i det norra området, till största delen beroende på förhållandena under vintern. Försöken har utförts utan och med svampbehandling. Effekten av behandlingen har varierat mellan 2 och 11 procentenheter under försöksperioden. Skördeökningen var relativt måttlig 2016, medan den de två föregående åren uppgick till omkring ett ton. (tabell 4). Egenskaperna är samlade i tabellerna 5 och 6. Övervintringsgraderingarna visar inga säkra skillnader mellan sorterna, men Mercuurio visar den bästa övervintringen. Påfrestningarna under de senaste åren har varit små. Historiskt sett är dock övervintringsgraderingarna i höstkorn i vissa fall osäkra. I en del försök har höstkornet skyddats av ett snötäcke, med små skillnader som följd. Å andra sidan har en del försök med stark och utslagsgivande utvintring inte kunnat ingå i sammanställningarna p.g.a. mycket ojämna resultat. Avkastningssiffrorna kan därför i vissa fall ge en bättre vägledning om vinterhärdigheten. Samtliga sorter har god stråstyrka, utom möjligen Joker. Stråbrytning förekommer kraftigt i de flesta flerradssorterna, utom för Verity. Stråbrytningen kan ha påverkats av skördetidpunkten, där sen skörd missgynnar tidigt mognande sorter. Strålängden varierar, och det skiljer som mest ca 20 cm mellan sorterna. Quadriga är längst och Apropos kortast. Mognadstiden varierar med som mest fyra dagar, där Verity och Tamina mognar senast. Man kan notera att sexradssorterna har lägre vattenhalt vid skörd, särskilt SU Ellen. Den bästa rymdvikten har Wootan, medan Matros har högst tusenkornvikt och proteinhalt. Höstkornet har i allmänhet haft ganska svag resistens mot sjukdomar, men resistensegenskaperna har förbättrats i de nyare sorterna, och det finns klara skillnader i angrepp av kornrost och mjöldagg. APROPOS, dansk tvåradssort med god övervintring och medelhög avkastning i skilda delar av landet. Sorten är medelkort med god stråstyrka. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har, som övriga sorter, relativt små mjöldaggsangrepp, och för övrigt genomsnittliga sjukdomsangrepp. MATROS, tvåradssort från Danmark med något bättre avkastning än mätaren och med god vinterhärdighet. Matros är relativt lång men med god stråstyrka. Sorten har stor kärna och god kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är små. FRIGG, är en dansk tvåradssort med hög till mycket hög avkastning, särskilt i det södra provningsområdet. Odlingsegenskaperna är jämförbara med mätarens. Kärnan är medelstor med något under genomsnittlig rymdvikt. Sorten har god motståndskraft mot sjukdomar, särskilt rost. QUADRIGA, fransk sexradssort med medelhög till hög avkastning. Den är mycket högvuxen, men med goda stråegenskaper. Kärnan är relativt liten med ganska låg rymdvikt. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga. WOOTAN, tysk flerradig hybridsort med mycket hög till särskilt hög avkastning i skilda områden. Den är ganska högvuxen, men har relativt goda stråegenskaper. Kärnvikten är låg, men rymdvikten hög. Stärkelsehalten är hög. Sorten har angripits av rostsjukdomar. (Höstkorn forts. nästa sida) 25

27 Följande sorter har provats två år och en del resultat är preliminära: JOKER, tysk flerradssort med hög till mycket hög avkastning. MERCURIOO, flerradig brittisk hybridsort är särskilt högavkastande, speciellt i norra Götaland. SU ELLEN, tysk flerradig sort med hög till mycket hög avkastning. TAMINA, flerradssort från Tyskland, är mycket högavkastande. TROOPER, flerradig tysk hybridsort med hög till mycket hög avkastning. VERITY, tysk flerradssort med mycket hög avkastning. Tabell 1. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis medeltal Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. B Ant. D+E Ant. Apropos Rel.tal Apropos = 100 Sortmedel Frigg 106* Joker 108* ** Matros Mercurioo 116*** *** Quadriga SU Ellen Tamina 110** * Trooper 108** Verity 109** Wootan 109** ** Hybridsort 50% utsädesmängd * Hybridsort 75% utsädesmängd 112*** ** Linjesort 50% utsädesmängd ** Linjesort 75% utsädesmängd Probvärde

28 Tabell 2. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. Apropos Rel.tal Apropos = 100 Sortmedel Frigg 105** ** * Joker 107** *** ** 4 109** 4 108* 4 Matros Mercurioo 116*** *** 4 113*** 4 123*** 4 114*** ** 4 115*** 4 119*** 4 Quadriga 105** * SU Ellen 106** Tamina 110*** ** 4 107* 4 114*** 4 108** ** 4 106* 4 109* 4 Trooper 107** * 4 110** 4 107** * Verity 111*** ** 4 109* 4 111** 4 107** * 4 109** Wootan 110*** * 7 112*** 6 112*** 6 112*** *** 7 111*** 6 111*** 6 Hybridsort 50% utsädesmängd 106** * 4 106** * Hybridsort 75% utsädesmängd 111*** * 4 111** 4 114*** 4 110*** ** 4 111*** 4 109* 4 Linjesort 50% utsädesmängd 93** ** *** ** 4 88** 4 Linjesort 75% utsädesmängd Probvärde Tabell 3. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Område A-B Område D-F Sorter Apropos (kg/ha) Rel. tal Apropos = 100 Sortmedel Frigg Joker 111*** Matros Mercurioo 117*** 110** 113*** 124 Quadriga * SU Ellen 114*** Tamina 112*** * 115 Trooper 113*** Verity 114*** Wootan 110** 117*** 107* ** 114 Hybridsort 50% utsädesmängd 108** Hybridsort 75% utsädesmängd 115*** 107* 107* 117 Linjesort 50% utsädesmängd 95 92** 91** 96 Linjesort 75% utsädesmängd Probvärde NS NS NS NS NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 4. Höstkorn. Effekt av behandling, merskörd kg/ha och % Antal Sortmedeltal Apropos År försök kg/ha % kg/ha % (Höstkorn forts. nästa sida) 27

29 Tabell 5. Höstkorn. Odlingsegenskaper. Flerårsmedeltal behandlade led Övervintring, Strålängd, Stråbrytning, Stråstyrka, Mognad, dagar Vattenhalt, Sorter % cm % Apropos Sortmedel Frigg Joker Matros Mercurioo Quadriga SU Ellen Tamina Trooper Verity Wootan Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd Probvärde NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 6. Höstkorn. Kärnkvalitet och sjukdomar*. Flerårsmedeltal Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Stärkels e-halt, % Proteinhalt, % Kornrost, % Sköldfläcksjuka, % Bladfläcksjuka, % Mjöldagg, % Sorter Apropos Sortmedel Frigg Joker Matros Mercurioo Quadriga SU Ellen Tamina Trooper Verity Wootan Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd Probvärde NS NS NS *Brunrost och rödrost uppfyllde inte urvalskriteriet för statistisk analys NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 28

30 9 Höstrågvete Höstrågvete har hög avkastningspotential och passar på alla jordar utom de styvaste lerorna. De största arealerna finns i Götalands slättbygder, men odlingen har gått bra även i Svealand. Höstrågvete har bättre vinterhärdighet än höstkorn, sämre än råg, men de bästa höstrågvetesorterna är lika härdiga som bra höstvetesorter. Det finns dock sorter med svag vinterhärdighet. Sorterna kommer främst från Polen, Tyskland och Holland. Mätarsort är Tulus. Under 2016 skördades 11 försök och för perioden totalt 62 försök. Höstrågvetesorterna provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan behandling. Skördeökningen av behandlingen är i medeltal 900 kg per ha under Årets avkastning presenteras i tabell 1. Avkastningen 2016 är hög. Högst avkastning har sorterna Probus och Cappricia, särskilt den sistnämnda har haft mycket hög avkastning under hela provningsperioden (tabellerna 1-3). Årsvisa medeltal finns i tabell 4, och här framgår det att skördenivån är något lägre 2016 i område D-F jämfört med Behandlingseffekten uttrycks som merskörd i de behandlade och presenteras i tabell 5, för flera av de nya sorterna är behandlingseffekten något lägre vilket kan tolkas som att dessa sorter generellt är friska. Sorternas egenskaper redovisas i tabell 6. Ingen skillnaderna i övervintring kan redovisas, skillnaderna i mognad är också relativt små med sorten Borwo är någon eller några dagar senare än övriga sorter. Höstrågvetesorterna är i allmänhet ganska långa, längst är Travoris, som också har något sämre stråstyrka. Kortaste sorten är Empero. Raptus har högst rymd- och tusenkornvikt samt proteinhalt. TULUS (R) en tysk sort som har hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp. BORWO en polsk sort som har medelhög avkastning, något lägre än sortmedel. Sorten är medellång, har god stråstyrka och mognar sent. Rymdvikten är hög och kärnan är medelstor. EMPERO (R) en holländsk sort som har medelhög avkastning. Den är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Mognaden är medeltidig. Rymdvikten är lägre än genomsnittligt och kärnan är mycket stor. PROBUS (BOH 1411) är en polsk sort med hög avkastning. Probus övervintrar bra och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är medelhöga. RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt. CAPPRICIA (SW164s) är en sort med mycket hög avkastning. Sorten är kortare och har bättre stråstyrka än mätaren. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har mycket hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt. TREFL (MAH ) är en medeltidig polsk sort som har haft en varierande avkastning under försöksperioden. Övervintringen är relativt god men stråstyrkan något svag. Rymdvikten är ganska låg men tusenkornvikten är medelhög. Sort provad i två år TRAVORIS är en ny sort som har provats i två år. Sorten är ganska högavkastande, särskilt i obehandlade led och i område A-B under Travoris är långstråig och har en något sämre stråstyrka än övriga sorter i jämförelsen. Rymdvikten är hög och kärnan medelstor. (Höstrågvete forts. nästa sida) 29

31 Tabell 1. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis Tulus mätare Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E F Tulus (kg/ha) Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Borwo Empero Probus* 111 * Cappricia* Raptus Trefl Provad 2 år Travoris 109 * Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,07 0,007 0,0001 NS 0,001 0,042 NS * Probus (BOH 1411), Cappricia (SW 164s) Tabell 2. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Tulus mätare. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Tulus (kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Borwo Empero Probus 109 * ** * Cappricia 113 *** *** *** * * 7 Raptus 108 * *** Trefl ** Travoris 111 *** * ** ** Probvärde 0,002 0,0001 0,0001 0,004 0,0001 NS Tabell 3. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Tulus mätare. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. F Ant. D+E Ant. F Ant. Tulus (kg/ha) Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Borwo Empero * * 12 Probus Cappricia 110 *** *** *** ** 9 Raptus * Trefl Travoris 110 ** *** * * Probvärde 0,007 0,003 0,004 NS 0,002 0,

32 Tabell 4. Höstrågvete. Avkastning årsvis Tulus mätare. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter Tulus, (kg/ha) Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Borwo * Empero * * Probus ** 117 * ** Cappricia 117 *** 110 *** 131 *** 114 * *** Raptus 112 ** 107 * 120 ** Trefl ** * Travoris 127 *** Probvärde NS 0,0001 0,05 0,0001 0,0001 NS NS 0,0001 0,015 0,002 Tabell 5. Höstrågvete. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Sorter Tulus, mätare Sortmedel Borwo Empero Probus Cappricia Raptus Trefl Travoris Tabell 6. Höstrågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Proteinhalt, % Mognad, dagar Övervintring, Strålängd, cm Stråstyrka, Gulrost, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Mjöldagg, % Ant. Tulus 17, ,9 11, Sortmedel 18, ,8 11, Borwo 20, ,6 11, Empero 18, ,3 10, Probus 18, ,4 11, Cappricia 18, ,0 10, Raptus 18, ,4 11, Trefl 18, ,7 11, Travoris 18, ,2 10, Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,002 31

33 10 Vårvete Det skördades 10 vårveteförsök under 2016 och totalt 57 försök I provningen ingick 25 sorter och här presenteras resultat för 10 sorter. Vårvetesortimentet har, på liknande sätt som i höstvetet, utvecklats till mer stråstyva och högavkastande sorter. Inslaget av sent mognande sorter har ökat. Avkastningen 2016 blev god i hela landet, men lägre än 2015 särskilt i område A-B. Vårvetet provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan svampbehandling. Avsikten är att få en allmän bild av resistensegenskaperna och årsmånens inverkan på sjukdomsförekomsten. Under 2016 har flera sorter högre avkastning än mätaren. Särskilt hög är avkastningen för KWS Alderon och WPB Skye. Detta gäller även för genomsnitt för perioden (tabell 1-3). Den årsvisa sammanställningen (tabell 4), visar en viss variation mellan olika år, men samtliga nyare sorter har överträffat mätaren. Merskörden vid behandling under femårsperioden redovisas för de olika sorterna i tabell 5. Merskördarna har varit ytterst varierande, bl.a. beroende på vilken sjukdom som gynnats av aktuell väderlek och under 2016 var effekten av behandling något lägre än för försöksperioden som genomsnitt. Effekten av behandling varierade från 400 till 1000 kg/ ha. Effekten var lägst för Quarna och högst för Triso. Tabell 6 visar sorternas odlingsegenskaper och sjukdomskänslighet. De flesta sorter har god stråstyrka. Triso och WPB Skye är stråsvagast. KWS Alderon är kortast. Mognadstiden, bedömd vid gulmognad, visade att Quarna mognade tidigt, medan särskilt KWS Alderon är en sen sort. Det finns också skillnader när det gäller sjukdomsangrepp. Gulrost förekom i viss utstäckning i samtliga sorter, men sorterna Triso och WPB Oryx har en något högre angreppsgrad än övriga sorter. Svartpricksjuka förekom också i samtliga sorter, mest i sorten WPB08SW Sorternas kvalitet anges i tabell 7 WPB08SW och Triso har hög rymdvikt, medan särskilt WPB Skye har låg rymdvikt. Proteinhalten, som ofta står i omvänd proportion till avkastningen, är högst i Quarna men lägst i WPB Oryx och Cornetto. Falltalet är vanligen högt för samtliga sorter, men det fanns dock sortskillnader. Falltalsprover tas företrädesvis i försök där påfrestningarna varit stora, varför medeltalen är lägre än medeltalen från bruksodlingar Tidiga sorter kan missgynnas eftersom de står längre på fältet i moget tillstånd. Högst falltal har KWS Alderon. För de nyaste sorterna är emellertid analyserna fåtaliga. Bakningsförmågan åskådliggörs med hjälp av brödvolym, angiven som ml brödvolym per 100 g mjöl och differensen mellan de testade sorterna och mätaren Diskett. Bäst brödvolym har Triso och Quarna. Det förekommer att en del sorter har klart lägre brödvolym. Detta får dock inte entydigt tolkas som ett kvalitetsfel för denna sorttyp, som har ett styvt gluten. Kvalitetstesterna är nämligen anpassade till sorter med ett mjukt gluten, och sorter med starkt gluten blir därigenom inte tillräckligt bearbetade vid deggörningen. Med längre bearbetningstid förbättras brödvolymen för sorter med styvt gluten. Den vattenupptagande förmågan är dessutom god och sorterna passar bra som kvalitetshöjare i blandningar med mjukare vetetyper. En hög proteinhalt förbättrar också bakningsförmågan. Proteinhalten kan dock bli något låg i de högavkastande sorterna, som gödslas något under optimum i försöken, eftersom alla sorter får samma kvävegödsling. En anpassad gödsling kan alltså förbättra bakningsförmågan, på samma sätt som anpassade bearbetningsrutiner. Olika bagerier värderar dessutom sorterna på olika sätt beroende på tekniken vid deggörningen. DISKETT (R) har ganska hög avkastning. Den är stråstyv och mognade genomsnittligt. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med genomsnittlig proteinhalt och mycket högt falltal. Bakningsegenskaperna är goda. TRISO en tysk sort som har lägre avkastning än mätaren Diskett. Den är medellång med relativt låg stråstyrka och mognade medelsent. Triso har hög rymdvikt och medelstor kärna, genomsnittlig proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Triso är känslig för mjöldagg. 32

34 QUARNA (R) en tidig och kortvuxen sort från Schweiz som har en ganska låg avkastningsförmåga. Odlingsegenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är ganska stråstyv och mognade tidigt. Den är känslig för mjöldagg, men gav liten merskörd för behandling. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med hög proteinhalt och ganska högt falltal. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. KWS ALDERON en tysk sort som mognade särskilt sent och har mycket hög avkastning. Sorten är kort och stråstyv. KWS Alderon har låg rymdvikt och en stor kärna med mycket högt falltal och låg proteinhalt. Resistensegenskaperna är goda, särskilt mot rostsjukdomar. stråstyrka. Sorten har stora kärnor och medelhög proteinhalt. Sorten visar en något större mottaglighet för svartpricksjuka än övriga sorter i jämförelsen WPB08SW (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig med medelkort strå och bra stråstyrka. Rymdvikten var ganska hög. SKANDUS (STRU s21) (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är någon dag senare och något längre än sortmedel. Sorten har hög stärkelsehalt. WPB ORYX (LW05SW989-24) (R) har mycket hög avkastning under försöksperioden. Sorten mognade sent och har ganska god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är under sortmedel, medan tusenkornvikten är medelhög. Motståndskraften mot sjukdomar är medelgod. HAPPY (SW 91003) (R) en ganska sen sort som har mycket hög avkastning. Sorten är längre än mätaren och stråstyrkan är bra. Happy har medelhög rymdvikt och medelstorkärna. Proteinhalten är lägre än sortmedel. WPB SKYE (LW06AW121-01) har hög avkastning. Sorten är medelsen, har kort strå och stråstyrkan är ganska svag. Rymdvikten är låg, kärnan är medelstor och falltalet medelhögt. Sorter provade i två år WPB08SW (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig, med medellångt strå och bra Tabell 1. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis Diskett mätare Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant D+E Ant. F Ant. A-G A D+E F Mätaren, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Triso 88 *** * 3 83 ** 3 91 * 3 94 ** * Quarna 87 *** * *** 3 84 *** 87 *** 80 *** 82 *** KWS Alderon 118 *** *** *** *** *** 114 *** 117 *** 111 *** WPB Oryx 107 ** * *** 114 *** 110 * 107 * Happy 108 ** ** 109 * WPB Skye 110 *** ** *** 111 ** 109 * 103 Provade 2 år WPB08SW ** *** WPB08SW ** ** STRU093736s ** *** Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 (Vårvete forts. nästa sida) 33

35 Tabell 2. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Diskett mätare. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. Mätaren, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Triso 93 ** ** *** Quarna 88 *** *** *** *** 17 KWS Alderon 111 *** *** ** *** 14 WPB Oryx 108 ** ** *** 12 Happy 108 *** ** *** 10 WPB Skye 110 ** *** ** *** 10 WPB08SW ** ** ** 4 WPB08SW * ** * 4 STRU s ** 4 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 3. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal Diskett mätare. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. Mätaren, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Triso * Quarna 86 *** *** *** 9 85 *** *** 17 KWS Alderon 108 *** *** *** * 14 WPB Oryx 109 *** ** * *** *** 12 Happy 107 *** *** * ** 10 WPB Skye 108 *** *** ** ** 10 WPB08SW ** ** WPB08SW ** ** * 4 STRU093736s *** ** Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 4. Vårvete. Avkastning årsvis Diskett mätare. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter Mätaren, kg/ha Rel,tal mätaren=100 Sortmedel Triso * 92 * * *** Quarna 84 ** 86 ** 89 *** 89 * 88 *** 91 * 86 *** 85 *** 91 ** 84 *** KWS Alderon 115 * ** 116 ** 115 *** * * 116 *** WPB Oryx *** 106 ** 109 * 109 ** 106 ** Happy * 109 ** ** 106 ** WPB Skye * 114 *** * 108 * 106 ** WPB08SW * 106 ** WPB08SW * 105 * STRU s *** Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,002 0,0001 0,0001 0,0001 0,

36 Tabell 5. Vårvete. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt merskörd kg/ha Sorter Diskett Sortmedel Triso Quarna KWS Alderon WPB Oryx Happy WPB Skye WPB08SW WPB08SW STRU s Tabell 6. Vårvete. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter Vattenhalt, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, Gulrost, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Mjöldagg, % Ant. Svartpricksjuka, % Diskett 18, Sortmedel 19, Triso 19, Quarna 18, KWS Alderon 21, WPB Oryx 19, Happy 19, WPB Skye 19, WPB08SW , WPB08SW , STRU s21 20, Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Ant. Tabell 7. Vårvete. Kärnkvalitet. Flerårsmedeltal Behandlade led. Bakanalys medeltal av två försök respektive år Rymdvikt, Tusenkornvikt, Falltal, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Brödvolym 1) Sorter g/l g sek % % Diskett , ,7 67, Sortmedel , ,5 68,2 Triso , ,7 68, Quarna , ,2 65, KWS Alderon , ,1 67,6-127 WPB Oryx , ,4 69, Happy , ,7 69, WPB Skye , ,0 68, WPB08SW , ,4 67, WPB08SW , ,3 68, STRU s , ,2 69, Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Brödvolym, ml/100 g mjöl. Mätarens volym jämförs med övriga sorter, 35

37 11 Vårkorn 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I sammanställningarna med medeltidiga/medelsena sorter används från och med 2016 en syntetisk mätare, vilket innebär att man räknar fram ett medeltal för flera sorter, och använder medeltalet som avkastningsmätare. Detta ger samma fördelar som en fältmässig sortblandning och minskade kostnader. Sortbeskrivningarna i texten utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet för alla ingående sorter. Årets resultat bygger på 15 försök, en minskning med ca 10 försök sedan föregående år, beroende på att resurser överförts till odlingstekniska försök. För femårsperioden ingår 117 försök. Odlingssäsongen 2016 präglades av torka i södra Götaland och avkastningen blev den lägsta under femårsperioden, medan motsatt förhållande rådde i Mellansverige (tabell 1a-1b). Bäst avkastning 2016 hade Laureate, Thermus och Dragoon i obehandlat led, medan RGT Planet, Scholar och Highway var de bästa sorterna i behandlat led. Dessa sorter har även varit bra under minst två års provning i genomsnitt över alla områden (tabell 2a-2b). Den årsvisa merskörden som ett medeltal för samtliga sorter vid svampbekämpning framgår av tabell 3. Merskörden var den näst högsta under de senaste åtta åren. Merskörden förstärks av en hög avkastningsnivå, utan att sjukdomsangreppen varit anmärkningsvärt höga. I försöken har använts relativt höga doser bekämpningsmedel för att visa sorternas avkastningspotential. Stora behandlingseffekter förekom särskilt 2015 och I allmänhet är det svårt att se samband mellan sjukdomsangrepp och behandlingsresultat, men 2016 var det t.ex. större angrepp av kornrost och mjöldagg än normalt, se tabell 8. Tabell 4 visar sorternas odlingssäkerhet under olika år i två områden. De flesta sorter har en stabil odlingssäkerhet, ingen sort visar en klart minskande avkastningstrend, även om några har presterat sämre under enskilda år. Salome och KWS Irina är exempel på sorter som behållit en hög avkastningsnivå under skiftande årsmåner och växlande sjukdomsangrepp. I kornförsöken ingår ett led med behandling mot svampar. Syftet är att få ett begrepp om den allmänna resistensen hos sorterna och avkastningspotentialen. I tabellerna 2a-b redovisas avkastningen för obehandlade respektive behandlade led. Sortrelationerna har förändrats ganska litet oavsett behandling. Detta beror sannolikt på att sorterna har angripits av flera sjukdomar samtidigt, och ingen sort har heltäckande resistens. Sorter, vars relativa konkurrensförmåga inte gynnats, och som därför kan antas ha goda resistensegenskaper är t.ex. Anakin, Thermus och Laureate, medan Highway uppvisar förbättrad konkurrensförmåga vid behandling. I tabell 5 redovisas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet i det behandlade ledet. De längsta sorterna är Brioni och Crescendo. Många sorter är kortvuxna som t.ex. Vilgott, KWS Irina och Salome. Nästan alla sorter har god stråstyrka och ingen är utpräglat stråsvag. Skillnaden i mognadstid mellan de medelsena sorterna är som mest 4 dagar. Relativt sent mognande är t.ex. Dragoon och Laureate, medan Luhkas har tidig mognad. Som jämförelse ingår även den tidiga sorten Vilgott, som vanligen är ännu något tidigare än Luhkas, vilket också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Bäst rymdvikt har Brioni och Luhkas, medan t.ex. KWS Irina har låg rymdvikt. Storkärniga sorter är bl.a. Bente, Anakin och Propino. Däremot har Fairytale och Brioni låg kärnvikt. I tabell 6 redovisas inre kärnkvalitet och maltegenskaper. Drygt hälften av sorterna är av maltkornstyp. En viktig egenskap hos maltkorn är fullkornsandelen (procent av fraktionen kärnor > 2,5 mm i diameter). Skillnaderna är relativt små, men Propino visar den största fullkornsandelen. I tabell 7 redovisas sorternas känslighet för olika sjukdomar i det obehandlade ledet. Många sorter har motståndskraft mot mjöldagg. Sorter med mloresistens har små/inga angrepp och behöver vanligen inte bekämpas mot mjöldagg. Mest angrepp har SW Makof och Propino. Bladfläcksjuka angriper samtliga sorter, vilket också gäller sköldfläcksjuka, dock är angreppen här på en lägre nivå. För att belysa 36

38 sjukdomsutvecklingen i sortmaterialet visas årsvisa resultat i tabell 8 och 9 i obehandlade led. Här finns också behandlingseffekter (tabell 9) för skörden vid svampbehandling. Resultaten växlar mellan åren. Störst genomsnittlig merskörd var det åren 2015 och Observera att relativt höga doser tillämpas vilket ger stora skördeökningar. För mer information om kornsorternas sjukdoms- och resistensförhållanden hänvisas till Jordbruksverkets växtskyddscentraler. Se t.ex. den årligen webbpublicerade Bekämpningsrekommendationer, Svampar och Insekter Sortbeskrivning, medelsena sorter R = sorten finns på Svenska sortlistan SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för sorterna som redovisas i tabellerna. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är medelstor, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. SW MAKOF (R), är ett maltkorn med speciella enzym/ whiskymaltkvaliteter. Den är medelkort med mycket god stråstyrka. Sorten har relativt hög rymdvikt och hög proteinhalt. Sorteringen är god. ANAKIN, danskt foderkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är medelstor och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Sorten har mlo-resistens och nematodresistens och ger låg merskörd vid svampbehandling. LUHKAS (R), är en tidig sort från Frankrike som provas i det medelsena sortimentet. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög avkastning, hög rymdvikt och ganska stor kärna. Luhkas har mlo-resistens och för övrigt små sjukdomsangrepp. PROPINO, är en medelavkastande, medelsent mognande engelsk maltsort. Den är högväxande men har mycket god stråstyrka. Propino har låg rymdvikt men hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har nematodresistens. VILGOTT (R), tidig tvåradssort som även provas i det medelsena sortimentet. Avkastningsmässigt kan sorten inte hävda sig mot de senare sorterna. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. Se även beskrivning under tidiga sorter. FAIRYTALE, dansk sort medmedelstor avkastning. Den är högvuxen med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har medelhög rymdvikt men liten kärna. Den har mlo-resistens. TAMTAM, medelhögt avkastande franskt foderkorn. Sorten är relativt lång men har god stråstyrka och medelsen mognad. Tamtam har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Den har mlo-resistens. SALOME (R), tysk maltsort med stor avkastning. Den är mycket kortvuxen med god stråstyrka och mognar tidigt. Sorten provas även i försöken med tidiga sorter. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. KWS IRINA, är en tysk maltsort med stor avkastning. Sorten är ganska kort och har god stråstyrka. Den har särskilt låg rymdvikt men relativt god sortering för användning som maltkorn. KWS Irina har mloresistens. BRIONI, högvuxen engelsk maltkornsort med avkastning i nivå med SW Makof. Goda stråegenskaper trots ett relativt långt strå. Rymdvikten är hög och maltegenskaperna är goda med mycket hög fullkornsandel. Lämplig för whiskymalt. THERMUS, är en dansk mycket högavkastande fodersort. Den är medellång men relativt stråsvag och har förhöjd tendens till stråbrytning. SOULMATE, är en dansk högavkastande maltsort med kort strå och mycket goda stråegenskaper. Sjukdomsangreppen har varit små och sorten har mloresistens. Soulmate har en mycket hög fullkornsandel. HIGHWAY, dansk, högavkastande foder/maltsort med bra stråegenskaper. Sorten har mlo-resistens och sjukdomsangreppen är små, men skördeökningen vid svampbehandling är stor. Kärnan är relativt stor. SCHOLAR, engelsk fodersort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med goda stråegenskaper. Kärnkvaliteten är genomsnittlig. Till synes god sjukdomsresistens. DRAGOON, engelsk fodersort med mycket hög avkastning, särskilt i obehandlat led. Sorten är kortvuxen med goda stråegenskaper. Den har särskilt låg rymdvikt. Bred sjukdomsresistens, bl.a. mot nematoder. RGT PLANET, engelsk maltkornsort med mycket hög avkastning, särskilt i sydöstra Sverige. Den är medelkort med bra stråegenskaper. Kärnsorteringen är god. Den är resistent mot mjöldagg och nematoder. (Vårkorn forts. nästa sida) 37

39 CRESCENDO, franskt maltkorn med genomsnittlig avkastning. Den är särskilt högvuxen, men stråegenskaperna är i stort genomsnittliga. Fullkornsandelen är mycket hög och sorten har hög diastatisk kraft. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: LAUREATE, tysk maltsort med särskilt stor avkastning i behandlat led. Sorten är kortvuxen, men stråstyrkan är under medel. Kärnan är relativt stor med god sortering, men låg rymdvikt. BENTE, tysk, högavkastande maltsort med mycket goda stråegenskaper. Bente har god kärnkvalitet med mycket hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har mlo-resistens Resultat med tidiga sorter Avkastningen för tidiga sorter, som mestadels provats i norra Svealand och södra Norrland, redovisas i tabell 10. Sorterna är främst provade i Gästrikland och östra Dalarna (område G), men försök har även utförts i Västra Götaland, samt tidigare i Östergötland och Mälar-Hjälmarbygden. Sortbeskrivningarna gäller för resultaten i område G (Dalarna och Gästrikland). I försöken ingår som jämförelse den medeltidiga tvåradssorten Salome. Resultaten visar att Salome avkastat bäst både i obehandlat och behandlat led. De nya sexradssorterna Severi, och särskilt Kaarle närmar sig dock Salome i avkastning, och överträffar de äldre sexradssorterna SW Judit och Vilde, samt av tvåradssorterna SW Barbro och Kannas och i obehandlat även Vilgott. I tabell 11 framgår dock att resultaten växlat mellan åren. I tabell 12 återfinns egenskaperna för det tidiga kornsortimentet. I allmänhet har de tidiga sorterna varit mer högvuxna med sämre stråstyrka och större stråbrytning jämfört med medelsena sorter, och mer mottagliga för en del sjukdomar. Under årens lopp har dock dessa egenskaper i flera fall tydligt förbättrats. Den kortaste sorten är Vilgott, medan Kaarle är längst. Bäst stråstyrka har Kaarle och Vilde. De tidigast mognande sorterna är sexradssorterna, vilket också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Skillnaderna är dock små, Salome mognar 2 dagar senare, samtidigt som Vilgott. Bäst rymdvikt har Vilgott och Kannas. Störst kärnor har Vilgott, Salome och Kannas, medan Vilde och särskilt SW Judit är småkärniga. Proteinhalten är hög i Kannas och SW Barbro. I tabell 13 redovisas sjukdomsförekomsten. Mjöldaggsangreppen har varit stora i SW Judit och Kaarle, medan Vilgott, SW Barbro och Severi har visat små mjöldaggsangrepp. Bladfläcksjuka förekommer allmänt, störst förekomst har SW Judit och Vilde. Sköldfläcksjuka har förekommit relativt sällan, och data saknas Sortbeskrivningar, tidiga sorter Beskrivningarna hänför sig till förhållandena i södra Norrland och Värmlands län. R = sorten finns på Svenska sortlistan Sortprovningen för Norrland utom Gästrikland utförs av institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå och presenteras i ett särskilt avsnitt. Tidiga sorter provas även i norra Dalarna och Gästrikland och de flesta av nedanstående beskrivna sorter är utpräglade Norrlandssorter. SW BARBRO (R), tvåradssort med god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag och mognar tidigast av tvåradssorterna. Den har bra kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga. SW JUDIT (R), sexradskorn som har gett för sorttypen relativt god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag. Mognaden är särskilt tidig. Rymdvikten är mycket låg och kärnan liten. SW Judit är mycket känslig för mjöldagg. VILGOTT (R), tidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. SALOME (R), tysk medeltidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och mognar ganska tidigt. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. VILDE, är en norsk sexradssort och kan jämföras med SW Judit. Vilde har särskilt de senaste åren visat bättre avkastning, är lika lång, men har klart bättre stråstyrka. Sorten mognar i stort sett samtidigt som SW Judit. Rymdvikten är något bättre, kärnan är större och proteinhalten något lägre. Mjöldaggsangreppen är mindre jämfört med SW Judit, men klart högre jämfört med nyare sorter. KANNAS (R), svensk tvåradssort förädlad i Lännäs. Den kan närmast jämföras med Vilgott. Kannas har lägre avkastning än Vilgott, är mer högvuxen men stråstyvare. Kärnkvaliteten är förbättrad. Rymdvikten är mycket god, och kärnan stor med mycket hög proteinhalt. Kannas har relativt små angrepp av sjukdomar. 38

40 KAARLE, finsk högvuxen flerradig sort med mycket god stråstyrka, och för flerradssorter särskilt stor avkastning. Den mognar i stort sett samtidigt som SW Judit och Vilde. Rymdvikt och kärnvikt är högre jämfört med dessa sorter, men proteinhalten är låg. Sjukdomsangreppen är relativt måttliga, med undantag för mjöldagg. SEVERI, finsk flerradssort med mycket hög avkastning. Den når dock inte Kaarles nivå. Sorten mognar samtidigt med övriga sexradssorter. Den är relativt lång, men stråstyv. Kärnkvaliteten kan jämföras med Kaarles. Sjukdomsresistensen är god. Tabell 1a. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter Syntetisk mätare*. Obehandlade led Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel Fairytale 103* Anakin 103* SW Makof 97* 15 91* Tamtam Luhkas * 6 Propino Salome 104** * 6 KWS Irina ** 6 Thermus 108*** ** 3 111*** 6 RGT Planet 106*** *** 6 Scholar 106*** *** 6 Soulmate 103** ** 6 Vilgott 96** 15 89** Dragoon 107*** ** *** 6 Brioni 93*** * 6 Laureate 109*** ** *** 6 Crescendo Highway 105*** *** 6 Bente 105** ** 6 Probvärde *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam (Vårkorn forts. nästa sida) 39

41 Tabell 1b. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter Syntetisk mätare*. Behandlade led Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel Fairytale * Anakin 103* SW Makof 96* ** 6 Tamtam 97* Luhkas Propino Salome 105*** * KWS Irina Thermus 104* RGT Planet 107*** ** ** 6 Scholar 107*** ** * 3 106* 6 Soulmate * Vilgott 96** * 3 94* 6 Dragoon 105*** * ** 6 Brioni 94*** 15 91** *** 6 Laureate 106*** *** * 6 Crescendo Highway 108*** *** 6 Bente 103* * Probvärde NS.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 2a. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal ( ) Syntetisk mätare*. Obehandlade led Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Mätare Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel Fairytale * Anakin 102** ** ** *** 32 SW Makof 94*** 68 92*** 19 90*** *** Tamtam ** Luhkas Propino 97*** *** 33 96*** *** 32 Salome 102** * ** * KWS Irina 103*** ** *** 29 Thermus 107*** *** *** *** *** 24 RGT Planet 106*** *** *** ** ** 17 Scholar 107*** *** * *** *** 17 Soulmate 103** * *** 14 Vilgott 94*** *** 28 97** *** 23 97*** 29 Dragoon 108*** *** ** *** *** 17 Brioni 91*** 74 92*** 20 89*** *** 17 92*** 24 Laureate 109*** *** 7 110*** * 5 108*** 10 Crescendo Highway 103** *** * * 17 Bente 105*** ** 7 107** ** 10 Probvärde NS *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 40

42 Tabell 2b. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal ( ). Syntetisk mätare*. Behandlade led Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Mätare Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel Fairytale Anakin SW Makof 92*** 68 91*** 19 91*** *** 15 95*** 20 Tamtam Luhkas * Propino 99* ** 33 98* * Salome 103*** *** *** ** 29 KWS Irina 103*** *** * * * 29 Thermus 105*** *** *** *** *** 24 RGT Planet 106*** *** *** *** *** 17 Scholar 107*** *** ** *** *** 17 Soulmate 102* * * Vilgott 96*** *** *** 23 97*** 29 Dragoon 107*** *** *** *** 17 Brioni 90*** 74 89*** 20 89*** *** 17 91*** 24 Laureate 106*** *** 7 106** *** 10 Crescendo Highway 106*** *** *** *** *** 17 Bente 104** * 7 107*** * 10 Probvärde NS *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 3. Vårkorn. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Sortmedeltal Sortmedelt al Antal År försök kg/ha % (Vårkorn forts. nästa sida) 41

43 Tabell 4. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) årsvis Syntetisk mätare*. Medeltal obeh.-beh. Område A-B Område D-F Sorter Mätare Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel Fairytale ** Anakin ** * SW Makof 91*** 89*** 98 92*** 94*** 96** Tamtam 102* * 102** 96* * 98 Luhkas 96*** * ** Propino 98* 98 97** 96*** ** 98* 98 Salome ** 104*** 107*** ** ** KWS Irina ** 103* 104*** 104* 105* * 105*** 102 Thermus 105** 108*** 109*** 106** 104** 105*** 105*** 106*** RGT Planet 106*** 110*** 111*** 103* 105*** 105*** Scholar 106*** 107*** 106** 108*** 109*** 107*** Soulmate * * 103* ** 102 Vilgott 95** 97* 95*** 91*** 97 95* 97** 92*** 94*** 96** Dragoon 106*** 109*** 107*** 109*** 109*** 107*** Brioni 90*** 88*** 92*** 91*** 92*** 91*** 89*** 95*** Laureate 109*** 110*** 107*** 106*** Crescendo * Highway 104** 104** 107*** 104* 103* 107*** Bente 105** 109*** ** Probvärde *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam Tabell 5. Vårkorn. Odlingsegenskaper och yttrekärnkvalitet. Flerårsmedeltal ( ). Behandlade led Strå-längd, Strå-styrka, Strå- brytn., Ax-brytn., Mog-nad, Vatten- Rymd- vikt, Tusen- kornvikt, Sorter cm dagar halt, % g/l g Syntetisk mätare Sortmedel Fairytale Anakin SW Makof Tamtam Luhkas Propino Salome KWS Irina Thermus RGT Planet Scholar Soulmate Vilgott Dragoon Brioni Laureate Crescendo Highway Bente Probvärde

44 Tabell 6. Vårkorn. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal ( ). Syntetisk mätare* Stärkelsehalt, Malt/ Foderkorn* Protein-halt, Ergo-sterol, Tusen-korn- Fullkorn**, Relativ Relativ fullkorn- Sorter % av ts % av ts mg/kg vikt, g >2,5 mm % avkast-ning skörd** Syntetisk mätare Sortmedel Fairytale F Anakin F SW Makof M, HDP *** 91 Tamtam F Luhkas F Propino M * 100 Salome F/M *** 102 KWS Irina M *** 102 Thermus F *** 103 RGT Planet M *** 105 Scholar F *** 106 Soulmate M * 102 Vilgott F *** 93 Dragoon F *** 107 Brioni M, HDP *** 89 Laureate M *** 106 Crescendo M, HDP Highway F/M *** 105 Bente M ** 104 Probvärde *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Fullkorn = fraktion kärnor med större diameter än 2,5 mm Tabell 7. Vårkorn. Sjukdomsangrepp, flerårsmedeltal ( ). Obehandlade led Mjöldagg Sorter Mjöldaggsangrepp % resistenskälla* Bladfläcksjuka, % Ergo- sterol, mg/kg Kornrost, % Sköldfläcksjuka, % Syntetisk mätare Sortmedel Fairytale 3 mlo Anakin 0 mlo SW Makof Tamtam 0 mlo Luhkas 1 mlo Propino Salome 2 mlo KWS Irina 1 mlo Thermus RGT Planet 1 Bred res Scholar 1 Bred res Soulmate 0 mlo Vilgott 1 mlo Dragoon 1 Bred res Brioni Laureate 1 Bred res Crescendo 1 Bred res Highway 3 mlo Bente 2 mlo Probvärde NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Vårkorn forts. nästa sida) 43

45 Tabell 8. Vårkorn. Sjukdomsförekomst kornrost och mjöldagg årsvis Syntesisk mätare*. Obehandlade led Ergosterol Kornrost** Mjöldagg** Sorter Syntetisk mätare Sortmedel Fairytale Anakin SW Makof Tamtam Luhkas Propino Salome KWS Irina Thermus RGT Planet Scholar Soulmate Vilgott Dragoon Brioni Laureate Crescendo Highway Bente *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Kornrost 2013 samt mjöldagg 2016 är dolda då data saknas eftersom kriteriet tog bort alla värden. Tabell 9. Vårkorn. Sjukdomsförekomst sköldfläck- och bladfläckssjuka samt merskörd av behandling årsvis Syntetisk mätare*. Obehandlade led Sköldfläcksjuka** Bladfläcksjuka Merskörd för behandling, kg/ha Sorter Syntetisk mätare Sortmedel Fairytale Anakin SW Makof Tamtam Luhkas Propino Salome KWS Irina Thermus RGT Planet Scholar Soulmate Vilgott Dragoon Brioni Laureate Crescendo Highway Bente *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Kriteriet tog bort alla värden för sköldfläcksjuka 2012,2013, därav dolda. 44

46 Tabell 10. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning Mätare: SW Barbro Område G Sorter Obeh. Ant Beh. Ant SW Barbro Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel Kaarle 123*** ** 10 Kannas Severi 119** * 10 SW Judit Vilde Vilgott 116** *** 13 Medeltidiga-medelsena sorter Salome 129*** *** 13 Probvärde Tabell 11. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning Mätare: SW Barbro Årsvis, medel obeh. och beh. Sorter SW Barbro Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel Kaarle 125*** 122*** 118*** 118*** Kannas Severi 123*** 113* 116** 114** SW Judit Vilde * 105 Vilgott ** 121*** 114** 115*** Medeltidiga-medelsena sorter Salome *** 139*** 128*** 127*** Probvärde Tabell 12. Vårkorn, tidiga sorter. Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsmedeltal ( ) behandlade led Stråstyrka, Strå- Tusen- Protein- Stärkelse brytn., 100- Mog-nad, Strå-längd, Vatten- Rymd- vikt, korn- vikt, halt, % halt, Sorter cm 0 0 dagar halt, % g/l g av ts % av ts SW Barbro Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel Kaarle Kannas Severi SW Judit Vilde Vilgott Medeltidiga-medelsena sorter Salome Probvärde NS NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Vårkorn forts. nästa sida) 45

47 Tabell 13. Vårkorn, tidiga sorter. Sjukdomsförekomst* obehandlade led. Flerårsmedeltal ( ) Ergosterol, Blad- fläcksjuka, Mjöldaggs- Sort mg/kg % angrepp % SW Barbro Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel Kaarle Kannas Severi SW Judit Vilde Vilgott Medeltidiga-medelsena sorter Salome Probvärde NS NS *Saknar data för sköldfläcksjuka 2016 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 46

48 12 Havre 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I tabellerna 1-8 ingår medeltidiga-medelsena sorter och som jämförelse den tidiga sorten Haga. De särskilt tidiga sorterna provas från och med 2013 i en speciell försöksserie, och resultaten presenteras i tabellerna Havresorterna jämförs med Galant, som ersatt Belinda som mätare. I sammanställningarna med medeltidig havre ingår 12 försök från 2016 och för femårsperioden totalt 83 försök. Avkastningen 2016, tabell 1, blev mycket hög i norra Götaland och Svealand, men betydligt lägre i södra Götaland, där torkan hade större inverkan. De fåtaliga försöken ger dock något osäkra resultat. De bästa sorterna 2016 var Delfin, följd av Nike och Poseidon. Dessa sorter har också varit bra under de föregående åren. En del sorter går olika bra i olika områden, t.ex. har Galant relativt sett sämre resultat i område B. Skillnaderna kan bero på olikheter i torkresistens, sjukdomsresistens, stråstyrka mm. I havreförsöken ingår ett led med svampbekämpning, där halva försöket behandlas. Resultaten redovisas i tabell 2-3. Inverkan på avkastningen är påfallande lägre än i övriga växtslag, men vissa år med t.ex. stora kronrostangrepp, kan effekten på stråstyrkan vara anmärkningsvärd. Havren angrips av kronrost m.fl. svampar, som sätter ned stråstyrkan. Den årsvisa merskörden vid besprutning för medeltalet av samtliga sorter respektive Galant framgår av tabell 4. År 2012 och 2015 var skördeökningarna större än övriga år. Dessa år var avkastningsnivån hög. I tabell 5 jämförs avkastningen för sorterna årsvis i två områden, södra Götaland (A-C) respektive norra Götaland och Svealand (D-G). Vissa sorter reagerar mer eller mindre starkt på årsmånen. SW Kerstin och Haga har tappat i avkastning enstaka år i södra Sverige. Exempel på sorter med höga och jämna skördar i alla områden är t.ex. Nike och Symphony, medan t.ex. Galant ser ut att växla mer områdesvis, trots att sorten ger en hög medelskörd. Galant ger en relativt större och stabilare avkastning i område D-F. Sorternas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet återges för behandlat led i tabell 6. Stråstyrkan kan som redan nämnts försämras mycket starkt av rostsvampar, och behandling med svamppreparat ger då mycket goda resultat. Havren är den stråsvagaste spannmålen, men de nyaste sorterna är förbättrade. De stråstyvaste sorterna är Poseidon, Delfin samt Galant, och stråsvagast Haga, men skillnaderna är annars små i det medeltidiga sortimentet. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid graderingen av stråstyrka om denna sker sent i försöket, då de tidiga sorterna är övermogna. De längsta sorterna är Fatima, Symphony och Delfin. Kortast är Nike. Skillnaderna i strålängd är annars inte så stor som t.ex. i vårkornet. Haga är den tidigast mognande sorten och mognar 3 dagar tidigare än Gunhild och SW Kerstin. I tabell 7 anges sorternas kärnkvalitet i behandlade led. Rymdvikten är högst för Galant, Delfin och Gunhild. Särskilt storkärnig är Symphony, följd av Poseidon och Delfin. Hög fetthalt har Belinda och särskilt Fatima som också har hög proteinhalt. Några sorter har goda grynegenskaper och används till frukostflingor och gröt, som SW Kerstin och Galant. Graderingar av sjukdomar i obehandlat led redovisas i tabell 8. Samtliga havresorter angrips av bladfläcksjuka. Mjöldagg kan uppträda vissa år i västra och södra Sverige, när mjöldaggssporer förs in från odlingar på kontinenten och Storbritannien. De flesta sorter är mottagliga, men t.ex. SW Kerstin och Haga har låga angrepp. Den nya sorten Delfin uppvisar inga mjöldaggsangrepp. Kronrost förekommer inte varje år, och uppmärksammas inte alltid, men angrepp av denna svamp kan lokalt ge stora skördesänkningar, bl.a. i Västergötland och Mälardalen. Behandling med svamppreparat kan då ge mycket stora effekter på avkastning och stråstyrka. Låga angrepp har noterats i bl.a. Fatima och Nike. En del sorter har resistens mot havrecystnematod. Det finns två huvudtyper, H. avenae och H. filipjevi. Den senare, som är mindre vanligt förekommande, kallas även Gotlandstypen och kan i sin tur indelas i en västlig och en östlig undertyp. Resistens mot H. avenae och H. filipjevi: Gunhild. Resistens mot H. filipjevi: Cilla och SW Kerstin. Nematodresistensen redovisas inte i tabell 8. (Havre forts. nästa sida) 47

49 12.2 Resultat med tidiga sorter De tidiga havresorterna provas sedan 2013 i en separat försöksserie. Försök utförs i Halland, Västergötland (två platser), Västmanland och Gästrikland, totalt 5 försök per år. Totalt har 19 försök skördats under fyraårsperioden. Avkastningen redovisas i tabell 9. Mätarsort är Akseli. Störst avkastning har Haga och Mirella. Sorternas egenskaper återfinns i tabell 10 och 11. Mognadstiden uppvisar mycket små skillnader mellan sorterna, högst tre dagar, där Niklas och Averton mognar tidigast och Mirella senast. Cilla och Niklas är stråsvagast, Mirella stråstyvast. Mirella har särskilt låg stråbrytning, medan Cilla, Niklas och Averton visar kraftig stråbrytning. Mest högvuxna är Cilla och Averton, kortast är Haga och Akseli. Averton och Cilla har högst rymdvikt och Akseli lägst. Niklas, följd av Mirella har störst kärna, medan Akseli är minst. Averton har högst råfetthalt och hög proteinhalt tillsammans med Akseli och Niklas Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter R = sorten finns på Svenska sortlistan GALANT (R), ganska lång sort med god stråstyrka, medelsen mognad och hög avkastning. Den har hög rymdvikt, men ganska liten kärna. Sorten är lämplig för grynframställning. Galant har relativt låga angrepp av kronrost. BELINDA (R), förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men en medelstor kärna med hög råfetthalt. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medeltidigt. GUNHILD (R), avkastar något sämre än Galant, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild mognar medelsent, har något under medelgod stråstyrka, medelhög rymdvikt och medelstor kärna. SW KERSTIN (R), grynhavre med hög avkastning. Den är medellång, har medelgod stråstyrka, mognar medelsent, samt har medellåg rymdvikt och är något småkärnig. Sorten har små angrepp av mjöldagg och har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. HAGA, från Norge är medellång med något under medelgod stråstyrka och tidig mognad, något senare än Cilla. Avkastningen är strax under Galant. Sorten har ganska låg rymdvikt och liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Haga har viss resistens mot mjöldagg. 48 FATIMA (R), är en specialsort med förhöjd råfetthalt, och kan närmast jämföras med Matilda, som den i många avseenden liknar. Fatima har emellertid bättre avkastning. Sorten är lång men relativt stråstyv. Kärnan är liten med låg rymdvikt, men har hög proteinhalt och mycket hög råfetthalt. Fatima har goda resistensegenskaper mot framförallt kronrost och svartrost. NIKE (R), har mycket hög avkastning och god odlingssäkerhet. Den har genomsnittlig stråstyrka och mognad. Rymdvikten är genomsnittlig medan kärnan är ganska liten. Den angrips av mjöldagg, men har små angrepp av kronrost. SYMPHONY, tysk högavkastande sort. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Symphony angrips genomsnittligt av sjukdomar. Följande sorter har provats 2 år och vissa resultat är preliminära: DELFIN, tysk sort med särskilt stor avkastning. Den är mycket högvuxen, men är mycket stråstyv. Den yttre kärnkvaliteten är god, med hög rymdvikt och stor kärna. Sorten har inte noterats för angrepp av mjöldagg. GULD (R) avkastar något under Galant. Sorten är medellång med genomsnittlig stråstyrka. Den yttre kärnkvaliteten är genomsnittlig. POSEIDON, från Tyskland och är mycket högavkastande. Den är medellång och särskilt stråstyv. God kärnkvalitet vad avser rymdvikt och tusenkornvikt Sortbeskrivningar, tidiga sorter AKSELI, mätarsort, mycket tidig finsk sort med avkastning som Cilla. Den är relativt kortvuxen, som Haga, och stråstyrkan är relativt hög. Akseli har låg rymdvikt och liten kärna. CILLA (R), är en tidigt mognande sort, ungefär en vecka tidigare än Belinda, som i norra Svealand avkastat ca procent sämre än Belinda. Cilla har relativt god kvalitet. Rymdvikten är hög och kärnvikten medelhög. Cilla har ett svagt strå med kraftig stråbrytning. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod.

50 HAGA, norsk ganska tidig sort med mycket god avkastning i det tidiga sortimentet. Den är relativt kort med medelhög stråstyrka. Rymdvikten är ganska låg och kärnvikten relativt låg. Stärkelsehalten är hög. NIKLAS, mycket tidig finsk sort med avkastning i nivå med Akseli och Cilla. Den är relativt lång och stråsvag med kraftig stråbrytning. Rymdvikten är relativt låg och kärnan mycket stor. MIRELLA, tidig finsk sort med mycket stor avkastning, som Haga. Den är högvuxen, men har mycket goda stråegenskaper. Kärnan är stor med relativt låg rymdvikt och hög stärkelsehalt. AVERTON, norsk mycket tidig sort med något lägre avkastning än Akseli och Cilla. Den är högvuxen med genomsnittlig stråstyrka men med kraftig stråbrytning. Kärnkvaliteten är god med mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna med hög råfetthalt. Tabell 1. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. År 2016 obehandlat och behandlat. Mätare: Galant Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin 109*** ** ** Fatima 89*** *** 3 87*** 4 86*** *** 3 87*** 4 Guld * 4 95** * 3 94** 4 Gunhild Haga Nike 104** ** Poseidon 104* *** ** 4 SW Kerstin Symphony 103* Probvärde Tabell 2. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat ( ), obehandlat. Mätare: Galant Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin 111*** *** Fatima 87*** 63 85*** 15 91** 4 83*** 6 86*** 21 89*** Guld * 6 Gunhild 97* ** 28 97* Haga Nike 105*** *** ** *** ** Poseidon 105** * ** 9 106** SW Kerstin Symphony *** Probvärde (Havre forts. nästa sida) 49

51 Tabell 3. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat ( ), behandlat. Mätare: Galant Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin 107*** *** Fatima 86*** 63 84*** 15 93** 4 84*** 6 84*** 21 89*** Guld 96** 23 94** * Gunhild 98* * Haga 98** *** Nike 104*** *** ** * ** Poseidon 105*** ** 9 106** SW Kerstin 97** * Symphony ** Probvärde Tabell 4. Havre. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Alla sorter resp. Galant Sortmedeltal Galant Antal År försök kg/ha % kg/ha % Tabell 5. Havre. Avkastning Medeltal årsvis (kg/ha och relativtal) Mätare: Galant. Område A-B och D-F Område A-B Område D-F Sorter Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda 104* * * 100 Delfin *** 107*** Fatima 85*** 82*** 86*** 91** 86*** 86*** 89*** 87*** Guld ** Gunhild * * 96** 96* * Haga ** Nike 106*** 105* *** * * 108*** 103* Poseidon 105* *** 104** SW Kerstin *** * 95*** Symphony 104** * 102 Probvärde

52 Tabell 6. Havre. Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat Mätare Galant Stråstyrka, 100- Stråbrytn., 100- Vattenhalt, Sorter Strålängd, cm 0 % 0 % Mognad, dagar % Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin Fatima Guld Gunhild Haga Nike Poseidon SW Kerstin Symphony Probvärde Tabell 7. Havre. Kärnkvalitet*, behandlade led. Flerårsresultat Mätare Galant Tusenkornvikt, Råfett, % av Proteinhalt, % Stärkelse-halt, Sorter Rymdvikt, g/l g ts av ts % Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin Fatima Guld Gunhild Haga Nike Poseidon SW Kerstin Symphony Probvärde *NDF-värden saknas pga få värden Tabell 8. Havre. Sjukdomar, obehandlat. Flerårsresultat Mätare: Galant Sorter Kronrost, % Svartrost, % Blad-fläck, % Mjöldagg, % Galant Rel.tal. Galant=100 Sortmedel Belinda Delfin Fatima Guld Gunhild Haga Nike Poseidon SW Kerstin Symphony Probvärde NS NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Havre forts. nästa sida) 51

53 Tabell 9. Havre, tidiga sorter. Avkastning områdesvis. Flerårsresultat ( ). Mätare: Akseli Område Sorter A-G Ant. A Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Akseli Rel.tal Akseli=100 Sortmedel Averton ** Cilla * 3 Haga 112*** * 4 107*** 8 115*** 4 127*** 3 Mirella 112*** * 4 111*** 8 113*** 4 120*** 3 Niklas * 3 Probvärde Tabell 10. Havre, tidiga sorter. Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat Mätare: Akseli Sorter Strålängd, cm Stråstyrka, % Stråbrytn., % Mognad, dagar Vattenhalt, % Akseli Sortmedel Averton Cilla Haga Mirella Niklas Probvärde NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 11. Havre, tidiga sorter. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat Mätare: Akseli Sorter Rymdvikt, g/l Tusenkorn-vikt, g Råfett, % av ts Proteinhalt, % av ts Stärkelse-halt, % Akseli Sortmedel Averton Cilla Haga Mirella Niklas Probvärde NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 52

54 13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige Den officiella sortprovningen av spannmål i norra Sverige utförs under två år och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå är huvudansvarig. Sortprovningen av korn genomförs på fyra platser; Offer, Ås, Röbäcksdalen och Öjebyn. Havren provas på samma platser förutom på Ås som inte har sortförsök med havre. Vid provningen jämförs nya sorter med representativa marknadssorter för norra Sverige. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning. Tack vare Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) via Sverigeförsöken, samt utsädesföretagen har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet. Resultaten från provningen presenteras mer utförligt i årliga Nyttblad vilka återfinns på under fliken publikationer. I norra Sverige är sorternas mognadtid en speciellt viktig egenskap att ta hänsyn till. För att säkerställa en korrekt bedömning av mognaden görs objektiva bestämningar genom regelbundna provtagningar av kärnan från de olika sorterna från det att mognaden börjar till fullmognad. Det är förändringen i vattenhalt som indikerar mognaden och fullmognad inträder när vattenhalten i kärnan sjunkit ned till 30 procent. Sorternas mognadstid beräknas som de antal dagar från sådd till att vattenhalten passerat 30 procent. Under säsongen graderas bland annat svampangrepp och vid skörd stråstyrka och stråbrytning. Efter tröskning bestäms kärnavkastningen vid 15 procents vattenhalt samt protein, stärkelse, tusenkornsvikt och rymdvikt. Odlingssäsongen 2016 Temperaturen var relativt lika på de olika stationerna med en varm maj, juli och september. Medeltemperaturen låg mellan 0,7 och 2,8 grader varmare än normalt under dessa månader. Nederbördsmängden på Ås var det relativt liten hela säsongen, mindre än normal, på Offer var maj torrare än normalt och augusti blötare, Röbäcksdalen hade torrare än normalt under juli till oktober och i Öjebyn regnade det rejält i slutat av juni medan det var normalt under resten av sommaren. Såtidpunkten var normal på alla stationer utom på Öjebyn där det såddes i den 7:e juni vilket får anses som sent. Försöken 2016 omfattade 11 sorter varav fyra tvåradssorter och sju flerradiga sorter. GN10063 har bara provats under ett år därför redovisas enbart skörden för 2016 för den sorten. Havreförsöken omfattade 5 sorter I tabellerna framgår hur många år de olika sorterna varit med i försöken. Medelskörden i kornförsöken 2016 var 5,6 ton/ha och för havre uppgick medelskörden till 5,2 ton/ha. Angreppen av bladfläcksjuka var riklig under 2016, sköldfläck förekom endast i enstaka fall och det var ingen statistisk skillnad. Rödsotsangrepp i havreförsöken kraftiga på en försöksplats (Offer). Mognad och skörd Redovisas för åren i tabell 1 för korn och tabell 4 för havre med ett medeltal för alla platser även ortsvis. På Ås hann ingen sort mogna i fält Kaarle är den sort som har högst avkastning men den är den senaste sorten. För korn är sexradssorterna generellt tidigare än tvåradssorterna. Vertti är den tidigaste sorten i försöket, den skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit på en försöksplats. Kaarle är den senaste sexradssorten och Severi skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit vad gäller mognad. Tvåradskornet Vilgott och Kannas är signifikant senare än SW Barbro, Anneli är lika tidig som SW Barbro. För havre är Haga den enda sort som skiljer sig signifikant från Cilla och det genom att både ha högre skörd och att vara senare Sortbeskrivningar Sortbeskrivningarna hänför sig till resultaten i den norrländska provningen, och kan skilja sig från resultaten i södra Sverige. Tvåradskorn SW BARBRO. Mycket tidigt mognande 2-radssort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Lännäs. Mätare för tvåradsorter i norra Svarige. Godkänd (Sortprovning forts. nästa sida) 53

55 VILGOTT. Sort från Lantmännen. Den avkastar mer än Barbro och har bättre stråstyrka men mognar senare. KANNAS. Ett tidigt tvåradskorn från Lantmännens förädlingsstation i Lännäs. Godkänd Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken. AVETRON. Sen sort från Graminor, Sorten har liten kärna med hög fetthalt samt långt strå. ANNELI. Sort från Lantmännen, godkänd Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken. Sexradskorn SW JUDIT. Tidig fodersort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Röbäcksdalen och godkänd Mätare för sexradssorter i norra Sverige. AUKUSTI. Tidig 6-radssort från Boreal. Sorten uppges ha goda stråegenskaper och ganska god tolerans mot låga ph-värden. Avkastningen är jämförbar med Judit. VILDE. Ett foderkorn från Graminor i Norge. Högavkastande sort med stor kärna. Några dagar senare än Judit. SEVERI. Sort från Boreal. En ny sexradssort med god avkastning, hög rymdvikt, stor kärna och bra stråegenskaper för att vara ett sexradskorn. Mognar någon dag efter de tidigaste sorterna, uppges ha god tolerans mot låga ph-värden och bra resistens mot sköldfläcksjuka och mjöldagg. KAARLE. Sen sort från Boreal, har provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Hög avkastning och tämligen hög stärkelsehalt. VERTTI. Sort från Boreal, provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Tidig sort med större kärna än Judit. GN Ny sexradssort från Graminor som provats första gången 2016 i norra Sverige. Havre CILLA. En tidig havresort för norra Sverige framtagen av Lantmännen. Sorten, som godkändes 2008, är storkärnig. Mätare för havre i norra Sverige. HAGA. En fodersort från Graminor. Senare i mognad än Cilla, har liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Sorten uppges ha viss resistens mot mjöldagg. AKSELI. Sort från Boreal. Liten kärna med hög fetthalt. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken. NIKLAS. Sort från Boreal, Storkärnig sort med långt strå. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken. 54

56 Tabell 1. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. Resutat sortsvis Avkastning och mognadsbestämning, totalt och per försöksplats. Typ, Medeltal Medeltal 6 rad Antal Norrland Dagar till Skörd relativt mot mätare* =100 Mognadsdagar Sort 2 rad Försök Kg/ha mognad Y-län Z-län AC-län BD-län Y-län Z-län AC-län BD-län Judit* 6r Aukusti 6r Vilde 6r Severi 6r Vertti 6r Kaarle 6r Barbro* 2r Vilgott 2r Kannas 2r Anneli 2r Tabell 2. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige Avkastning årsvis Avkastning årsvis Sort Judit* Aukusti Vilde Severi Vertti Kaarle GN Barbro** Vilgott Kannas Anneli * Mätare Judit 6r ** Mätare Barbor 2r Tabell 3. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. Egenskaper Typ, Strå- Strå- Blad- Pro Stärkelse Rymd Tusen- 6 rad brytning styrka fläck tein vikt korn- Sort 2 rad % % av TS % av TS g/l vikt g Judit* 6r ,9 Aukusti 6r ,6 60, ,4 Vilde 6r ,7 59, ,7 Severi 6r , ,1 Vertti 6r ,4 60, ,4 Kaarle 6r ,9 60, ,2 Barbro** 2r , ,9 Vilgott 2r ,8 59, ,7 Kannas 2r ,7 59, ,8 Anneli 2r ,5 59, ,9 * Mätare Judit 6r ** Mätare Barbor 2r (Sortprovning forts. nästa sida) 55

57 Tabell 4. Havre. Sortprovning i Norra Sverige. Avkastning områdesvis och årsvis Medeltal Medeltal Antal Skörd Dagar till Skörd relativt mot mätare Modnadsdagar Sort Försök Kg/ha mognad Y-län AC-län BD-län Y-län AC-län BD-län Cilla* Akseli Haga Niklas Avetron * Mätare Cilla =100 Tabell 5. Havre. Sortprovning i Norra Sverige Egenskaper Strå- Rymd Tusen- Råstyrka vikt korn- fett** Sort g/l vikt g % av TS Cilla* ,2 4,9 Akseli ,7 6,0 Haga ,6 5,0 Niklas ,9 5,1 Avetron ,6 6,2 * Mätare Cilla ** Endast två års resultat 56

58 14 Fodermajs Fodermajs har odlats och provats i liten skala under många år i södra Sverige, men år 2008 utökades provningen till flera områden i södra och mellersta Sverige. I femårssammanställningen i södra Sverige i tabell 1 ingår 21 sorter och i tabell 2 från motsvarande i Mellansverige ingår 8 sorter som provats minst två år från och med Tabell 3 är endast sammanställning av försök i Jönköpings län Avkastningen i södra Sverige år 2016 var för mätaren Beethoven kg ts/ha, vilket var betydligt större än I Mellansverige var avkastningen år 2016 för Beethoven endast kg ts/ha, detta också betydligt större än Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan. Eftersommaren 2016 var varm och torr, vilket har bidragit till stora skördar eftersom majsen är ganska torktålig. kommit upp till 34 % ts eller över 30 % stärkelse. År 2016 som var ett mycket gynsamt år för majs nådde hälften av sorterna upp 34 % ts. För mer information om sorternas kvalitetsegenskaper mm, se tabeller på Fältforsk ( Flerårsresultaten i tabell 1 presenteras för södra området och tabell 2 för norra provningsområdet eftersom ingående sorter och sortrelationer skiljer sig mellan dessa områden. Mätare i försöken är Beethoven, en medeltidig sort med genomsnittlig torrsubstanshalt och ganska låg stärkelsehalt, men förhållandevis stor totalskörd i södra Sverige. Störst totalavkastning hade SY Milkytop och Kompetens. Dessa gav också tillsammans med Schobbi de största stärkelseskördarna i södra Sverige. Under 2016 var stärkelsehalten i försöken ibland mycket höga, beroende av goda betingelser, men också en väl sen skörd, medan stärkelsehalten 2015 i genomsnitt låg 8 enheter lägre jämfört med Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan. I det norra området provades ett mindre antal sorter (tabell 2). Avkastningen blir här ofta lägre, dock inte alla år. Beethoven hävdar sig bäst när det gäller torrsubstansavkastningen, men hade lägst ts-halt. Störst stärkelseskörd gav Lim Gory, Reason och Emmersson i detta område. Det framgår av tabellen att skillnaderna i stärkelsehalt och stärkelseskörd är stora. Försöken utanför Jönköping har det mest extrema vädret av alla försöksplatserna med majssortförsök. Resultaten för denna plats redovisas i tabell 3. Här har sorten Martinez KWS med FAO-talet 150 gett störst ts- och stärkelseskörd. Ingen sort har här i genomsnitt (Fodermajs forts. nästa sida) 57