Vägga Gymnasieskola BF15 Barn- och fritidsprogrammet Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se
Välkommen I denna katalog kan du läsa om Barn och fritidsprogrammets olika inriktningar. Här finns också information om högskolebehörighet och vad som gäller efter att du har avslutat din gymnasieutbildning. Vi som arbetar på Barn och fritidsprogrammet är: Programsamordnare Eva Bergström Lärare - Mentorer Eva Bergström Ewa Bertilsson Andreas Jensen Lars Stensson Johan Willander eva.bergstrom@utb.karlshamn.se eva.bergstrom@utb.karlshamn.se eva.bertilsson@utb.karlshamn.se andreas.jensen@utb.karlshamn.se lars.stensson@utb.karlshamn.se johan.willander@utb.karlshamn.se Studie- och yrkesvägledare Birger Frick birger.frick@utb.karlshamn.se Rektor Eva Kindell eva.kindell@utb.karlshamn.se Sammanfattning av programmålen Barn och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram där du ska inhämta de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller inom fritidsoch friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom dessa områden. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende av inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling. Du får lära dig att planera, dokumentera och utvärdera olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla din kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor. Dina yrkeskunskaper fördjupas genom APL, det arbetsplatsförlagda lärandet. Inriktningar De inriktningar som finns att välja på inom Barn och fritidsområdet vid Vägga Gymnasieskola är: Fritid och Hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete 1
Val till högre årskurs BF15 Valen till högre årskurs sker i två steg och görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se. (inget www före) Har du glömt ditt lösenord gå in under genvägen glömt lösenord i Dexter och följ instruktionerna. Steg 1 Detta val ska du göra i perioden 1 15 februari. Inriktning Inriktning är ett paket av kurser där du fördjupar eller breddar dig inom ditt program. De är nationellt fastställda. Du väljer ett färdigt paket. Yrkesutgång Yrkesutgången är sammansatt av kurser från både inriktning och programfördjupning. Ditt val av inriktning avgör vilka yrkesutgångar du kan välja. Du väljer ett färdigt paket. Steg 2: Detta val ska du göra i perioden 1 15 mars Individuellt val Du ska välja 100 poäng individuellt val till årskurs 2 (du väljer till åk3 om ett år). Du ska göra ett förstahandsval på och ett reservval på. De flesta kurser är på och läses måndag em. under hela läsåret. Kurser som är på 50p kan endast väljas i paket med två kurser, en ht-16 och en vt-17, även dessa läses måndag em. Det finns ett fåtal kurser () som ligger på annan tid (utanför ordinarie schema). Högskolekomplettering (grundläggande behörighet) Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta väljer du kursen Högskolekomplettering under individuellt val. Vi planerar då så att kurserna ryms inom ditt program. Du har också rätt att läsa kurserna som utökat program, om du vill välja fler kurser - kontakta din SYV för mera info. Vill du ha praktisk valhjälp eller har frågor - kontakta din SYV. SYV har ÖPPEN DÖRR kl. 9.15 10.00 måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val. Vill du diskutera vad du ska välja boka tid för vägledningssamtal med din SYV via mejl. birger.frick@utb.karlshamn.se 2
Kurser i Individuellt val Bild Moderna språk Franska steg 3 Bild och form Moderna språk Spanska steg 3 Engelska 6 Moderna språk Tyska steg 3 Engelska 7 Moderna språk Franska steg 4 Engelska 7 med Cambridge Moderna språk Spanska steg 4 Entreprenörskap och företagande Moderna språk Tyska steg 4 Film- och TV-produktion Moderna språk Franska steg 5 Formgivning 1 Moderna språk Spanska steg 5 Formgivning 2 Moderna språk Tyska steg 5 Fotografisk bild 1 Naturguidning 1 Fotografisk bild 2 Naturkunskap 1a2 Företagsekonomi 1 Naturkunskap 2 Företagsekonomi 2 Privatjuridik Historia 1a2 Programmering 1 Högskolekomplettering Programmering 2 Idrott och hälsa 1 - Specialisering Psykologi 1 Idrott och hälsa 2 - Specialisering Körsång 1 Körsång 2 Psykologi 2a Retorik Samhällskunskap 1a2 Matematik 2a Samhällskunskap 2 Matematik 2b Svenska 2/Svenska som andraspråk 2 Matematik 3b Svenska 3/Svenska som andraspråk 3 Matematik 4 Matematik Specialisering Sociologi Träningslära Matlagning 1 Webbutveckling 1 Mental träning Information om kurserna hittar du på skolans hemsida under fliken Elev på Vägga, i menyraden till vänster Individuellt val. Endast kurser med tillräckligt antal elever kommer att startas. 3
Inriktning: Fritid och hälsa Denna inriktning ger kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsobefrämjande arbete. Yrkesutgång: Personal inom idrotts- och fritidsanläggningar 900p Som personal på en fritidsanläggning arbetar du med dess skötsel och underhåll. Inriktningen ger dig dessutom kunskaper om betydelsen av god service och kundkontakter. Du får även lära dig att planera och genomföra aktiviteter på en anläggning. Obligatoriska kurser Bad- och friskvårdsanläggningar 800p Drift och underhåll av fritidsanläggningar Fritidsmiljöer och arenor Fritids och friskvårdsverksamhet 200p Fritids och idrottskunskap Kost och hälsa Sociologi Valbara kurser Aktivitetsledarskap Engelska 6 Grundläggande vård och omsorg Skapande verksamhet Svenska 3 4
Inriktning: Pedagogiskt arbete Denna inriktning ger kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Yrkesutgång: Barnskötare 900p Som barnskötare får du lära dig att möta och leda barn mellan 1-7 år utifrån ett pedagogiskt sätt. Du får lära dig att ge barn kunskaper genom lek och skapande verksamhet. Att få lära sig att planera, genomföra och utvärdera olika aktiviteter passande för barn i olika åldrar är en annan rolig sak du får lära dig. Vidare får du lära dig att samarbeta, kommunicera och lösa problem med människor i olika åldrar. Obligatoriska kurser Barns lärande och växande 700p Kost och hälsa Pedagogiskt arbete 200p Skapande verksamhet Sociologi Specialpedagogik 1 Valbara kurser Aktivitetsledarskap 200p Engelska 6 Grundläggande vård och omsorg Specialpedagogik 2 Svenska 3 5
Inriktning: Socialt arbete Denna inriktning ger kunskaper om sociala frågor och vilka verksamheter som arbetar med sociala frågor. Du lär dig även bemöta människor och får kunskaper om olika funktionsnedsättningar. Yrkesutgång: Personlig assistent 900p Du lär dig om olika funktionsnedsättningar samt hur du ska bemöta människor med särskilda behov. Du lär dig det som en personlig assistent behöver för att hjälpa brukare i det dagliga livet. Yrkesutgång: Stöd och service inom funktionshinder området 900p Du lär dig om olika funktionsnedsättningar samt hur du ska bemöta människor med särskilda behov. Du lär dig om hur det är att arbeta på olika boende samt hjälpmedel för funktionshindrade personer. Obligatoriska kurser Barns lärande och växande 800p Kost och hälsa Grundläggande vård och omsorg Socialt arbete 200p Sociologi Specialpedagogik 1 Specialpedagogik 2 Valbara kurser Aktivitetsledarskap Skapande verksamhet Svenska 3 Yrkesutgång: Väktare 900p Som väktare arbetar du inom bevakningsbranschen. En bransch som stadigt växer. Som väktare kan du arbeta med bevakning, som butikskontrollant, som flygplatskontrollant. Din APL genomförs på Securitas och inom olika sociala verksamheter där du möter människor med olika erfarenheter. Du får bland annat lära dig konflikthantering, kommunikation, bemötande till olika människor, självskydd. Obligatoriska kurser Barns lärande och växande 900p Bevakning och säkerhet 300p Kost och hälsa Socialt arbete 200p Sociologi Specialpedagogik 1 Valbara kurser Aktivitetsledarskap (utökad kurs) Engelska 6 Skapande verksamhet Svenska 3 6
Grundläggande högskolebehörighet Barn och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram där du ges möjlighet att läsa grundläggande behörighet för högskolan. För att få grundläggande behörighet läser du: Svenska 3 Kursen ger dig fördjupade kunskaper inom muntlig framställning, samt i läsning och bearbetning av texter. Även skönlitterära texter och grundläggande litteraturvetenskap behandlas. Du lär dig också om svenska språkets ursprung, historia och förändring. Ingår som en del i Högskolekomplettering för yrkesprogram. Svenska som andraspråk 3 Kursinnehållet har stora likheter med Svenska 3 men fokuserar tydligare på att ge dig som har annat modersmål än svenska, möjlighet att utveckla din kommunikativa språkförmåga. Ingår som en del i Högskolekomplettering för yrkesprogram. Engelska 6 100 p Du utvecklar ytterligare din förmåga att använda engelska i mer varierade och komplicerade situationer. Kännedomen om engelskspråkig kultur fördjupas. Du läser samtidsromaner samt utdrag ur äldre skönlitterära verk och får därigenom en grundläggande orientering om engelskspråkig litteratur. 7
Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. Arbetslivsanknytning En stor del av en utbildning genomförs i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs. Alla utbildningar innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt. Många utbildningar har LIA-perioder (lärande i arbete) ute på arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig situation. Det innebär att de studerande får känna på sin kommande yrkesroll under utbildningens gång. Arbetsgivaren får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare. Arbetslivet medverkar även i planeringen av en utbildning och är med och påverkar under resans gång. Det gör de bland annat genom att vara föreläsare, delta i skarpa projekt, ta emot studiebesök samt genom att erbjuda LIA-platser. Nivå YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform. Längd Utbildningarna är från ett halvår långa och uppåt. De flesta är mellan ett och två år långa. Poängsystem Längden anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om. Behörighet Behörigheten skiljer sig från högskolans. Behörig att antas till en YH-utbildning är den som uppfyller något av följande: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. MYH14:5 - September 2014 8 myh.se
Särskilda förkunskaper På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkunskaper för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För att vara behörig till en sådan utbildning måste den sökande uppfylla de särskilda förkunskaper som utbildningsanordnaren anger. Det kan handla om: Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande, yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde utbildningen förbereder för, och/eller andra villkor som är av betydelse för utbildningen eller det yrkesområde den förbereder för. Exakt vilka krav som ställs anges i utbildningsplanen för den aktuella utbildningen. Fler möjligheter För dig som inte uppfyller de formella kraven på behörighet finns ändå en möjlighet att bli antagen. Utbildningsanordnaren kan i vissa fall göra undantag om de bedömer att den som söker kommer att kunna klara utbildningen och arbeta inom det yrke utbildningen leder till, men det finns inget krav på att denna möjlighet måste användas. Urval Om det är fler behöriga sökande till en utbildning än det finns platser måste utbildningsanordnaren göra ett urval bland de sökande. Urvalets syfte är att rangordna alla behöriga sökande, och de som bäst bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen antas sedan. De urvalsgrunder som kan användas är betyg, särskilt prov (muntligt, skriftligt eller praktiskt), tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Om det finns flera urvalsgrupper och den studerande har meriter för mer än en grupp kan den ingå i flera urvalsgrupper. Hur urvalet går till anges i utbildningens utbildningsplanen. Ansökan Det är utbildningsanordnaren som sköter antagningen till utbildningarna. Ansökningarna görs därför till respektive utbildningsanordnare. En utbildning kan starta när som helst under året, men vanligast är att de startar i augusti/ september och därmed ofta har senaste datum för ansökan i april/maj. Det finns även en hel del utbildningar som startar i januari. Kontakta utbildningsanordnaren för att få tillgång till utbildningsplanen eller vid frågor om behörighet, urval och ansökan till en utbildning. Betyg På varje genomförd kurs sätts ett betyg. Som betyg kan man få Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt. Examen Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen. Följande examina finns: Yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 200 YH-poäng (ett års heltidsstudier). Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 400 YH-poäng (två års heltidsstudier), att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) samt att ett examensarbete ingår i utbildningen. Studiefinansiering Utbildningarna berättigar till studiestöd från CSN. Det gäller även LIA-perioderna (lärande i arbete) ute på en arbetsplats. Studieavgifter De allra flesta YH-utbildningar är avgiftsfria, vilket innebär att skolorna inte får ta ut några undervisningsavgifter. Däremot får den studerande själv betala för litteratur och annat studiematerial, precis som vid en högskoleutbildning. Hitta utbildningar Alla aktuella utbildningar finns på yrkeshogskolan.se. Kort om yrkeshögskoleutbildning Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet. Utbildningarna kan anordnas av t ex kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. MYH utövar även tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet samt bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145, 721 05 Västerås 010-209 01 00 info@myh.se myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten har sju verksamhetsområden: yrkeshögskolan, konst- och kulturutbildningar, kompletterande utbildningar, tolkutbildning, övriga utbildningar, validering och EQF (European Qualifications Framework). Myndigheten har kontor i Västerås och Hässleholm. De cirka 100 medarbetarna är fördelade på avdelningarna utbildningsfrågor, omvärldsanalys och uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning, kommunikation samt internt stöd och styrning. 9
För dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad januari 2015 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven är uppdelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till. Grundläggande behörighet För att få grundläggande behörighet måste du ha: examen från ett högskoleförberedande program, eller yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i Engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand. Särskild behörighet områdesbehörigheter Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Vilka särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser. Lägsta betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat. Ditt meritvärde Om du är behörig kommer dina betyg att värderas och ett meritvärde att räknas fram. Ditt meritvärde utgörs av jämförelsetalet (se Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde) tillsammans med eventuella meritpoäng. Betyg i samtliga kurser som ingår i din examen och betyg som du kompletterat för grundläggande och särskild behörighet räknas med. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte. Betyg i utökade kurser som krävs för behörighet räknas med i jämförelsetalet. Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till (läs mer om meritpoäng i nästa avsnitt). Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyget räknas då med i jämförelsetalet. Om du kompletterar med meritkurser i efterhand gäller samma regler. Om du har betyg i flera kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde. Du kan ersätta betyg i en kurs som ingår i din examen, om du har kompletterat med ett högre betyg i samma kurs. Om du söker till flera utbildningar med olika behörighetskrav kan ditt meritvärde bli olika för de olika utbildningarna. Meritpoäng Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt betyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet eller underliggande kurser ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Meritpoäng för moderna språk max 1,5 meritpoäng Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. Om du har betyg i Moderna språk 4 men saknar betyg i Moderna språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa Moderna språk 5. Om det inte finns något krav på särskild behörighet får du 1,5 meritpoäng om du har Moderna språk 3 och 4. Krävs Moderna språk 3 för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng genom moderna språk 4 och 5. Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål. Till höstterminen 2014 kommer Svenskt teckenspråk för hörande ge meritpoäng på samma nivåer som för ett modernt språk. Meritpoäng för engelska max 1,0 meritpoäng Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Meritpoäng för matematik max 1,5 meritpoäng Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng vardera. Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng. Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng för flera kurser i matematik specialisering. Om Matematik 4 krävs för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng om du har betyg i Matematik 5 + 1 kurs i Matematik specialisering eller om du har tre kurser i Matematik specialisering. Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde 1. Först får dina betyg ett siffervärde, där A=20,0 B=17,5 C=15,0 D=12,5 E = 10,0 F=0. 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras sedan med kursens omfattning i poäng. Exempelvis betyg B i en kurs som omfattar 100 poäng ger 17,5 x 100= 1 750. På det här sättet räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Gymnasiearbetet räknas inte med. 3. Alla betygsvärden läggs ihop. Summan av samtliga betygsvärden blir ett tal i storleksordningen 24 000 till 48 000. 4. Det sammanlagda betygsvärdet delas med den totala poängsumman för de betygsatta kurserna som ingår i din examen. Betyg i utökade kurser räknas med om kursen krävs för be- 10 Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
hörighet eller kan ge meritpoäng. Det tal du då får fram, det s.k. jämförelsetalet, är maximalt 20,00. Det avrundas till två decimaler. 5. För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med kompletteringar som krävs för behörighet och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal, gäller enbart utbyte. 6. Betyg i utökade kurser eller kompletteringar som ger dig meritpoäng ska också räknas med i jämföresletalet. 7. Till jämförelsetalet läggs sedan eventuella meritpoäng. Jämförelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde kan maximalt bli 22,5. Betygsurval Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Vid lika meriter får ett urval göras genom prov, intervjuer eller genom lottning. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter och det är vanligt att man använder högskoleprovet. Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov vägs in. Regeringen har beslutat att sökande med gymnasieexamen under en treårsperiod, med början sommaren 2014, ska tilldelas platser i en egen betygsgrupp, BIex. Betygsurvalet består av två grupper: betygsgruppen, som delas i BI och BII, samt folkhögskolegruppen, BF. Du med gymnasieexamen som ingår i BI kommer också att ingå i den nya betygsgruppen BIex. Betygsgruppen BI * BII Gymnasiebetyg, utan kompletteringar. Gymnasiebetyg, med kompletteringar. * I BI ingår den nya betygsgruppen för sökande med gymnasieexamen BIex. Folkhögskolegruppen BF Sökande med studieomdöme från folkhögskolan. Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg: 1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII. 3. I nästa steg minskas platserna med en tredjedel i BII som senare förs över till BI. 4. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår i BI och BIex. Du som har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI, BIex och BII (i grupp BI och BIex med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp BII med ditt nya högre meritvärde). Du som har kompletterat för att få särskild behörighet, konkurrerar bara i BII till aktuell utbildning. Du som har yrkesexamen som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. Högskoleprovsurval en andra chans Om du har gjort högskoleprovet placeras du i ytterligare en urvalsgrupp, när du söker en utbildning som du är behörig till. Normalt fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av betyg och minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovsresultat. Läs mer om och anmäl dig till högskoleprovet via studera.nu. FAKTA Högskoleförberedande examen Examen från ett högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng där minst 2 250 gymnasiepoäng ska ha lägst betyget godkänt (E). I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (Svenska 1 3, alternativt Svenska som andraspråk 1 3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (Engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c). I examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet. En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet. Yrkesexamen För att en yrkesexamen ska ge grundläggande behörighet måste Engelska 6, Svenska 2 och 3 ingå i examen eller kompletteras i efterhand. Sökande som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex. 11 Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
Översikt Val av inriktning inför ÅK2 Barn- och fritidsprogrammet Inriktning Pedagogiskt arbete BFPED Barnskötare / Elevassistent ÅK2 PEGPEA0 200p Pedagogiskt arbete ÅK2 PEDBAS0 Barns lärande och växande ÅK2 SOISOO0 Sociologi 500p Programfördjupning (val inför ÅK3) Inriktning Fritid och hälsa BFFRI Personal inom idrotts- och fritidsanläggningar ÅK2 FRIFRT0 200p Fritids- och friskvårdsaktiviteter ÅK2 FRTFRD0 Fritids- och idrottskunskap ÅK2 SOISOO0 Sociologi 500p Programfördjupning (val inför ÅK3) Inriktning Socialt arbete BFSOC Personlig assistent Stöd och service inom funktionshinderområdet Väktare ÅK2 SOCSOI0 200p Socialt arbete ÅK2 SOISOO0 Sociologi ÅK2 PEDBAS0 Barns lärande och växande 500p Programfördjupning (val inför ÅK3) 12