Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt - lokala material! 1 Träbyggnasteknik Knuttimring Skiftesverk Korsvirke Revetering 2 Träbyggnadshistoria 3 1
Stenbyggnadsteknik I begynnelsen var överkragningsvalvet 4 Valvet och kupolen 6 2
Valvslagningsteknik 7 Tegelbyggnadsteknik Belagtsedan 10 000 år Soltorkat, råtegel(lertegel, adobe) Adobekonstruktioner värmetröga, fuktutjämnande Bränt tegel sedan 4 000 år (assyrierna) Romarna utvecklade en avancerad tegel och betongteknik Tegletvar denförsta standardiserade byggdelen 8 Litet modern arkitekturhistoria 9 3
Nyrenässans 1800-1900 Den dominerande stilen under 1800-talet Stor bredd av olika stilar Former och motiv från renässansen Återanvändning av ornament och principer från 1400-, 1500- och 1600-tal Renässansen en grundstil En utgångspunkt för alla arkitekter under 1800-talet - Olika utvecklingskeden - tysk - Italiensk - fransk - holländsk nyrenässans. - blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar. 10 Eklektism 1850-1900 Blandning av stilar från olika epoker. Reaktion mot stram nyantik arkitektur Kopplar oftast mot barock och klassicism Ofta nationalistiska inslag 11 En renässansbyggnad 4
Nyklassicsm 1750-1820 Klarhet Harmoni Symmetri, ordning Grekisk/romersk inspiration Politisk omorientering Revolutionär Demokratisk 13 Nybarock 1850-1900 Tar upp barockens stildrag Rikt smyckade fasader Ornament Tinnar och torn Touretter Rikt dekorerade interiörer Marmor Stuckatur Guldinlägg Främst i offentliga byggnader 14 Nationalromantik 1880-1920 Förebilder i äldre svensk arkitektur, t ex vasatiden Trä, tegel och natursten eller puts Hantverksmässigt utförande Tätspröjsade fönster Knutar, foder och fönster vita, bruna eller gröna Takfallen var ofta branta och brutna med kupor. 15 5
Jugend 1880-1910 Organiska slingrande växtformer Jugendfönstren med smårutor i ovandelen Detaljer i alabaster Asymmetrier Växtdekor på fasaderna Rundade burspråk 16 20-talsklassicism Enkla former Symmetri, enhetlighet och lugn. Släta putsade fasader Sparsam dekor, klassisk arkitektur. Stenimiterande socklar Mindre fönster, sexdelade Taken är flacka, ofta falsad plåt Putsade fasader i gult, grågrönt eller rödbrunt Swedish Grace Art deco 17 Modernism -1930-tal Funktionalism Industriromantik, atlantångare Platta tak Slätputsade fasader Enfärgade ljusa, vita eller svagt färgade i gult eller grönt Ospröjsade två-/tredelade fönster Stora glasrutor, smäckra bågar Fönster över hörn Enkla balkonger, gärna över hörn Entrédörrarna i trä, fernissade Less is more 18 6
Modernism Husets konstruktiva idé Volym, ytor och material Materialet har ett egenvärde Formen underordnad materialet Upplevelsen av form och tyngd ska motverkas Svävande former Harmoni och balans Asymmetri Rörelse och kontrast Byggnaden som skulptur 19 Brutalism/nybrutalism 1950-75 Inspirerat av Le Corbusiers arkitektur Storbritannien Sverige Lund Rå betong Materialets eget uttryck Tekniska/funktionella detaljer blir arkitektoniska motiv 1. Memorability as an Image 2. Clear exhibition of Structure 3. Valuation of Materials "as found" 20 Postmodernism Kritik mot modernismens Puristiska ideal Kollektivistism Funktionalism Antielitistiskt -mera demokratiskt? Dekorativa element återinförs Stilblandning högt och lågt Less is a bore Arkitekt: Venturi 21 7
Kort stadsbyggnadshistoria Indiskaharappakulturenför 4000 år sedan. Västerländska stadsplaneringen Grekland Rutnätsplanen dominerar planeringen i 2000 år Romarnas stadpianering, Rutnätsplanen ifrågasatt av Camillo Sittes Esplanadsystemet, Hausmann Trädgårdsstadsidealet, Howard Zonplanering, funktionsseparering, Toni Garnier New Towns/ABC-staden 22 Spontan organisation. 23 eller planering? 24 8
Grekernas stadsplanering 25 Jämför Manhattan Rutnätsplanen i den joniska staden Miletos Hippodamos stadsplaneringens fader Jämför Manhattan 26 Romarnas stadsplanering Romarnas härläger (castra) Standardiserade stadsplaner Lever kvar i många europeiska städers stadsplaner t ex Köln, León, Florens, Venedig, Bologna Lever t ex kvar i engelska stadsnamn som slutar på hester 27 9
Industristaden 29 Arbetarnas bostäder Närings-och vitaminbrist Trångboddhet Bristfällig hygien Brist på ljus Tuberkulos 30 10
Trädgårdsstaden 31 Une cite industriell (1917) Den zonerade staden Industrier, centrum och bostäder var för sig Grunden för den funktionalistiska stadsplaneringen 32 33 11
Hausmann, esplanadsystemet 34 New Towns/ABC-staden 35 Rutnätsstadens återkomst 36 12