Stockholm

Stockholm 2019-02-27

Helårsekvivalenter (HE) Måttet helårsekvivalenter (HE) beräknas kontinuerligt av SCB och syftar till spegla den offentliga försörjningens omfattning. Måttet möjliggör också jämförelser mellan olika former av offentlig försörjning. En helårsekvivalent avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. För att skapa jämförbarhet mellan kommuner och stadsdelar har vi beräknat hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som uppbär de olika formerna av offentlig försörjning. Observera att nivåer och skillnader i statistiken kan vara ett resultat av såväl olika behov hos invånare som olika regeltillämpning hos handläggande myndigheter. Statistiken har SCB sammanställt på uppdrag av Nationella rådet och avser helåren 2014-2017.

Helårsekvivalent (HE) omfattar totalt elva olika former av stöd för försörjning. Det är följande direkta transfereringar till individ: Ohälsa - Sjukpenning - Rehabiliteringspenning - Aktivitetsersättning - Sjukersättning Arbetsmarknadsstöd - Arbetslöshetsersättning - Aktivitetsstöd - Utvecklingsersättning - Etableringsersättning - Etableringstillägg - Bostadsersättning Ekonomiskt bistånd - Ekonomsikt bistånd

HE per kommun I Sverige som helhet uppgick den offentliga försörjningen - mätt som andel HE - till 12,6 procent. Det betyder att den samlade offentliga försörjningen år 2017 hade kunnat försörja 12,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år). I Stockholms län var andelen HE lägre, motsvarande 9,4 procent. Södertälje uppvisar den högsta andelen HE, motsvarande 16,2 procent och Danderyd den lägsta, motsvarande 5,1 procent. En väsentlig orsak till skillnaden mellan kommunerna är olika omfattning av arbetsmarknadsstödet.

HE per stadsdel Diagrammet visar skillnader i den offentliga försörjningen inom Stockholms stad. Noterbart är att spridningen bland Stockholms kommuns stadsdelar är ungefär lika stor som spridningen bland kommunerna i länet (se tidigare diagram). I Rinkeby-Kista återfinns den högsta andelen HE, motsvarande drygt 18 procent. Alltså hade nästan var femte invånare i stadsdelen kunnat försörjas med offentliga medel på heltid. Lägst andel uppvisar Östermalm, där motsvarande knappt var tjugonde invånare hade kunnat försörjas på heltid med offentliga medel.

HE i Stockholms stad (samtliga stadsdelar) 20% 15% Offentlig försörjning (HE) 2014-2017 Stockholms stad Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsstöd Ohälsa 10% 1,4% 1,3% 1,2% 1,2% 3,1% 3,0% 2,9% 3,0% 5% 5,2% 5,3% 5,2% 4,8% 0% År 2014 (9,7%) År 2015 (9,6%) År 2016 (9,2%) År 2017 (9%) År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Totalt 9,7% 9,6% 9,2% 9,0% Ohälsa 5,2% 5,3% 5,2% 4,8% - varav Sjukpenning 1,8% 2,0% 2,0% 1,9% - varav Rehabiliteringspenning 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% - varav Aktivitetsersättning 0,4% 0,4% 0,4% 0,4% - varav Sjukersättning 3,0% 2,8% 2,7% 2,5% Arbetsmarknadsstöd 3,1% 3,0% 2,9% 3,0% - varav Arbetslöshetsersättning 1,3% 1,2% 1,1% 1,1% - varav Aktivitetsstöd 1,3% 1,4% 1,3% 1,2% - varav Utvecklingsersättning 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% - varav Etableringsersättning 0,2% 0,3% 0,3% 0,5% - varav Etableringstillägg 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% - varav Bostadsersättning 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% Ekonomiskt bistånd 1,4% 1,3% 1,2% 1,2%

HE i stadsdel Rinkeby- Kista 20% 15% Offentlig försörjning (HE) 2014-2017 Rinkeby-Kista 4,0% 3,8% 3,4% 3,3% Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsstöd 10% 6,6% 6,9% 7,0% 7,2% Ohälsa 5% 8,7% 8,7% 8,2% 7,6% 0% År 2014 (19,3%) År 2015 (19,4%) År 2016 (18,6%) År 2017 (18,2%) År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Totalt 19,3% 19,4% 18,6% 18,2% Ohälsa 8,7% 8,7% 8,2% 7,6% - varav Sjukpenning 1,9% 2,2% 2,2% 2,0% - varav Rehabiliteringspenning 0,1% 0,0% 0,1% 0,1% - varav Aktivitetsersättning 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% - varav Sjukersättning 6,2% 5,9% 5,4% 5,1% Arbetsmarknadsstöd 6,6% 6,9% 7,0% 7,2% - varav Arbetslöshetsersättning 2,2% 2,1% 1,9% 2,1% - varav Aktivitetsstöd 2,7% 3,1% 3,2% 3,0% - varav Utvecklingsersättning 0,4% 0,3% 0,2% 0,2% - varav Etableringsersättning 1,1% 1,2% 1,4% 1,6% - varav Etableringstillägg 0,1% 0,2% 0,2% 0,3% - varav Bostadsersättning 0,1% 0,0% 0,0% 0,1% Ekonomiskt bistånd 4,0% 3,8% 3,4% 3,3%

HE i stadsdel Spånga- Tensta 20% Offentlig försörjning (HE) 2014-2017 Spånga-Tensta 15% 3,7% 3,1% 2,8% 2,6% Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsstöd Ohälsa 10% 5,7% 5,7% 5,8% 5,9% 5% 6,7% 6,7% 6,3% 5,7% 0% År 2014 (16,1%) År 2015 (15,4%) År 2016 (14,9%) År 2017 (14,2%) År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Totalt 16,1% 15,4% 14,9% 14,2% Ohälsa 6,7% 6,7% 6,3% 5,7% - varav Sjukpenning 1,8% 2,0% 1,9% 1,7% - varav Rehabiliteringspenning 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% - varav Aktivitetsersättning 0,6% 0,5% 0,5% 0,5% - varav Sjukersättning 4,3% 4,1% 3,9% 3,5% Arbetsmarknadsstöd 5,7% 5,7% 5,8% 5,9% - varav Arbetslöshetsersättning 2,0% 1,8% 1,6% 1,7% - varav Aktivitetsstöd 2,1% 2,3% 2,6% 2,5% - varav Utvecklingsersättning 0,3% 0,3% 0,2% 0,2% - varav Etableringsersättning 1,0% 1,0% 1,1% 1,3% - varav Etableringstillägg 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% - varav Bostadsersättning 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% Ekonomiskt bistånd 3,7% 3,1% 2,8% 2,6%

SEKOM-analys (Socioekonomisk analys för kommuner) Baserad på nio variabler från befolkningens socioekonomiska och demografiska egenskaper i stadens delområden, år 2016 Folkmängd (0-65 år+) Sammanräknad förvärvsinkomst (16+ år, median) Arbetslösa (18-64 år, öppet arbetslösa och program) Andel med ekonomiskt bistånd (18+ år) Ohälsotal (16-64 år) Förvärvsarbetande (20-64 år) Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år) Födelseplats

SEKOM-grupper Stockholms stad