System. Introduktion om BRC:s systemforskning. Jonas Ammenberg,

Relevanta dokument
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Biogas som värdeskapare

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Biogas som värdeskapare

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Country report: Sweden

The Swedish system of Contract Archaeology

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Drivkrafter för hemtagning av produktion till Sverige

Biogas Research Center

Företagarpanelen Q Hallands län

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Billigt att bo dyrt att flytta

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Biogas och cirkulär ekonomi. Jonas Ammenberg, lektor, Linköpings universitet

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Småföretagare får låg pension

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Globala problem och lokala lösningar

Rangordning Personaluthyrning Dnr

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Samtliga 21 landsting och regioner

Statistikbilder. för december 2016

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Utvecklingen i riket och länen

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

YH - antal platser med avslut

Utvecklingen i riket och länen

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Klimatanpassning bland stora företag

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Agenda. 9:00 9:30 Bostadsmarknaden med tillbakablickar. Per-Arne Sandegren, Svensk Mäklarstatistik AB Hans Flink, Svensk Mäklarstatistik AB

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Transkript:

System Introduktion om BRC:s systemforskning Jonas Ammenberg, 2018-11-29

Förbehandling Rötning Digestathantering Nya substrat och sektorer Resurseffektiv produktion Aktörer och marknad Nya sektorer och marknader Biogas Research Center (BRC) Vision Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer Utmaningar Mer biogas Nya substrat Samhällsvillkor Forskningsområden, med övergripande forskningsfråga Process- och Teknikutveckling Annika Björn Vilka är de viktigaste förändringarna av biogasprocesserna som skulle leda till mer lönsamma biogasföretag? Nya sektorer Resurseffektiv produktion System Jonas Ammenberg Vilka är de kritiska faktorerna som skulle förbättra resurseffektiviteten hos befintliga och nya biogaslösningar och hur kan osäkerheten om nya lösningar hanteras? Affärs-expansion Samhälle Stefan Anderberg Under vilka affärsmässiga och institutionella villkor skulle en expansion av biogaslösningar ske i nya sektorer, marknader och regioner? Delområden

Struktur Varför systemforskning? Vad innebär systemforskning? Syftet med BRC:s systemforskning Forskarna Exempel på projekt Frågor 18-12-03

System - produktion Energy Production: Upgrading Upgraded gas Raw gas Biofertilizers Storage, pretreatment, hygenisation Digestion Digestate handling Other use Additives

System - produktion Gasproduktion? Digestatkvalitet? Teknikval? Hydrolys? Förbehandling? Effektivitet? Hygienisering? Uppgradering, förvätskning? Robusthet? Processkontroll? Etc.

Varför bred systemforskning? Lönsamt? Food vs Fuels? Energibalans, energieffektivitet? Samhällsekonomiskt rimligt? Biogas? Hållbart? Resurseffektivt? Hur mycket? Hur mycket? Bättre än alternativen? Vad är viktigast? Etc.

Substrat Feedstock: Production, collection, harvesting, etc Transport Waste/Energy sector; Agricultural sector; Forestry sector; Aquatic sector; Industry ;

Användning Use of gas: Use of digestate:

System bredare perspektiv Feedstock: Prod., collection, harvesting Energy Use of gas: Waste/Energy sector; Production: Upgrading Agricultural sector; Forestry sector; Feedstock Raw gas Biofertilizers Use of digestate: Aquatic sector; Industry ; Storage, pretreatment, hygenisation Digestion Digestate handling Additives Competing alternatives

Vad innebär systemforskning? Breda systemperspektiv: Breda systemgränser, t ex hela livscykler Kan också vara ämnesmässig bredd Systemanalys: för problemlösning, till beslutsunderlag Vetenskapen bidrar med vetenskapliga metoder, underlag, kriterier, kritisk granskning och transparens. Biogaslösningars karaktär behov av breda och transdisciplinära studier i många sammanhang Minskar risken för suboptimering och problembyten Samoptimering 18-12-03

Vad innebär systemforskning? Många olika typer av metoder: Etablera realistiska modeller Inventeringsarbete - kartlägger material- och energiflöden samt tillhörande påverkan. Livscykelanalyser (LCA) Energianalyser Livscykelkost-beräkningar (LCC), cost-benetfitanalyser Multikriterieanalys (MCA) Biogaslösningar: de flesta studierna från 2010 Mest LCA och ekonomi, få MCA 18-12-03

Syfte med BRC:s systemforskning Bidra till kunskap och kompetens om existerande och potentiella biogaslösningars resurseffektivitet, med följande delsyften: Utveckla och anpassa mått och metoder till analys av biogaslösningars resurseffektivitet genom; Lämpliga och samhällsrelevanta modeller av komplexa system Konstruktion av relevanta scenarier för analys God hantering av osäkerheter Generera kunskap om kritiska faktorer avseende prestanda (Key Performance Indicators, KPI) Dra nytta av KPI:s Generera kunskap väsentliga drivkrafter och hinder för biogaslösningar (Key Feasibility Indicators, KFI) God kommunikation, inklusive visualisering Systemforskningen skall bidra till bättre kunskap om var biogaslösningar är rimliga, vilken typ av biogaslösningar som är mest effektiva, vilka faktorer som främst påverkar prestanda och genomförbarhet, samt bidra till mer välgrundat beslutsfattande.

BRC:s systemforskning Har visat på stora behov i samhället av breddade perspektiv och ökade kunskaper Det handlar bland annat om: Att flytta fokus från avgasrör till emissioner i ett livscykelperspektiv, samt från motoreffektivitet till primär energianvändning Att inkludera mer än klimat/koldioxidekvivalenter, dvs ta hänsyn till fler miljöpåverkanskategorier Multidisciplinära angreppssätt där forskningen tar hänsyn till fler perspektiv och kunskapsområden Att bättre hantera osäkerheter Kännetecken: bottom-up, fokus på praktiska fall

Forskare Igor Axel Marcus Sofia Thomas Emma Linda Maria BRC Systems Karin Åke Magnus Mats E. Mats S. Niclas Jonas Stefan Roozbeh

RP2: Strategisk multikriterieanalys av biogaslösningar från utvärdering av substrat till andra perspektiv

Förbehandling Rötning Digestathantering Nya substrat och sektorer Resurseffektiv produktion Aktörer och marknad Nya sektorer och marknader Biogas Research Center (BRC) Vision Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer Utmaningar Mer biogas Nya substrat Samhällsvillkor Forskningsområden, med övergripande forskningsfråga Process- och Teknikutveckling Annika Björn Vilka är de viktigaste förändringarna av biogasprocesserna som skulle leda till mer lönsamma biogasföretag? Nya sektorer Resurseffektiv produktion System Jonas Ammenberg Vilka är de kritiska faktorerna som skulle förbättra resurseffektiviteten hos befintliga och nya biogaslösningar och hur kan osäkerheten om nya lösningar hanteras? Affärs-expansion Samhälle Stefan Anderberg Under vilka affärsmässiga och institutionella villkor skulle en expansion av biogaslösningar ske i nya sektorer, marknader och regioner? Delområden

Syfte Vilka substrat är lämpliga för biogasproduktion? Även biogödsel! Utveckla MCA-metod för utvärdering Tillämpa metoden - substratutvärdering Öka kunskapen om substrat och substratutvärdering Samla in och strukturera relevant information för att underlätta översikt och välgrundat beslutsfattande

Deltagare, bidragande Environmental Technology and Management, LiU; Mats Eklund and Roozbeh Feiz Thematic studies, Environmental change, LiU; Bo Svensson Biology, LiU; Karin Tonderski Biototal; Julia Fransson, Tomas Kjellquist and Mattias Persson Lantbrukarnas Riksförbund (LRF); Erik Erjeby, Mattias Karlsson & Kristian Petersson Lantmännen; Sofie Villman NSR Produktion; Irene Bohn Rena Hav; Bengt Gunnarsson & Joel Oresten Scandinavian Biogas; Anneli Ahlström & Johan Larsson Swedish Biogas International; Sven-Göran Sjöholm Tekniska Verken; Jan Moestedt, Sören Nilsson Påledal Västerviks Kommun; Bruno Nilsson; Gun Lindberg & Dennis Wiström

Key area Key questions Indicators 1. Biomethane yield and suitability for anaerobic digestion -Is this feedstock from a strict biomethane yield perspective? -Is this feedstock suitable for anaerobic digestion? -Biomethane yield -Suitability for anaerobic digestion 2. Nutrient content and suitability for biofertilizers -Is this feedstock from a strict nutrient content perspective? -Is this feedstock suitable for biofertilizer production? 3. Accessibility -Is the feedstock considering the physical and geographical accessibility? 4. Amount of -Is the estimated total amount of this feedstock large enough to biomethane significantly contribute to the total biomethane production? 5. Amount and value of -Is the estimated total amount of this feedstock large enough to biofertilizers significantly contribute to nutrient recycling? 6. Technological -Are the needed technologies and infrastructures available and feasibility applicable considering the whole life-cycle for biogas and biofertilizers 7. Profitability or cost efficiency 8. Control and competition 9. Institutional support and societal acceptance 10. Environmental and energy performance produced from this feedstock? -Is biogas and biofertilizer production from this feedstock contributing to profitability or cost efficiency for the producer (also considering other products and services/effects )? -Is it possible for the biogas and biofertilizer producer to control or secure provision of this feedstock, and is it regarding competing interests (meaning low competition for)? -Is biogas production from this feedstock supported by the government and other institutions? -Is the public opinion about biogas production from this feedstock positive? -Is it reasonable from an energy and environmental perspective to produce biogas from this feedstock? -Nutrient content -Suitability for biofertilizers -Geographical and physical accessibility -Amount of biomethane -Amount of nutrients -Technological feasibility -Profitability or cost efficiency -Control and competing interests -Level of support and administrative implications -Planning horizon and clarity of business implications -Public opinion -Greenhouse gas emissions savings -Energy balance -Local/regional environmental impact -Indirect land-use change

Very poor Poor Satisfactory Good Very Teknisk genomförbarhet - kvalitativt Mature technological solutions exist on the market and they are applicable and commonly implemented in a rather optimized way. This means that biogas production from this feedstock is not faced with any technological barriers (no job-stoppers) and there is no underdeveloped technology in any stage of the life cycle. Technological solutions exist on the market and they are applicable and implemented, but there are områden that could improve. This means that biogas production from this feedstock is not faced with any technological barriers (no job-stoppers), but there are a few underdeveloped technologies that could be improved. Technological solutions exist on the market and are applicable and implemented, but there are områden that should be improved significantly. This means that biogas production from this feedstock is not faced with any technological barriers (no job-stoppers), but there are a few underdeveloped technologies which should be improved significantly. The technological solutions that exist on the market are not applicable, OR are very inefficient. OR No technological solutions exist on the market, but there are promising research/development activities that are expected to solve the problems within a period of 10 years. This means that biogas production from this feedstock is faced with technological barriers (some job-stoppers) and there are many underdeveloped technologies that need to be improved significantly. No technological solutions exist on the market. OR There are relevant research/development activities ongoing, that could solve the problems, but they are NOT expected to solve the problems within a period of 10 years. This means that biogas production from this feedstock is not feasible.

Total-N (kg N/tonne TS) Näringsinnehåll - kvantitativt VG 100 S G G VG VG G 70-100 S S G VG VG S 30-70 P S S G G P 10-30 P P S S G VP 10 VP P P S S Nutrient Content VP P S G VG 1 1-10 10-20 20-30 30 Total-P (kg P/tonne TS)

Resultat: Biometanpotential Biomethane yield Feedstock Assessment Certainty Remarks Ley Satisfactory (Good) time, and storage conditions. Straw Blue Mussels Household food waste (case) Household food waste (generic) Satisfactory (Poor) Satisfactory (Good) Good Good The yield is about 330 m 3 CH 4 /tonne VS. It can be influenced by the type of the ley mixture, harvest If pre-treated, the yield can be about 300 m 3 CH 4 /tonne VS. The gas yield for untreated straw is poor (180-200 m 3 CH 4 /tonne VS), but can be enhanced by pretreatment and/or co-digestion with manure. The yield is influenced by the types of straw/crops and the theoretical yield also depends on the lignin content of straw. 418 m 3 CH 4 /tonne VS, but may be lower if the mussels are digested with the shells; that is about 300-330 m 3 CH 4 /tonne VS. The yield of pretreated food waste is about 471 m 3 methane per tonne VS or 42 m 3 methane per tonne of slurry. There are several reports estimating the methane potentials to be above 400 m 3 methane per tonne VS for Swedish household food waste. (for example 461 m 3 methane per tonne VS)

Key area Biomethane yield and suitability for anaerobic digestion Nutrient content and suitability for biofertilizers Accessibility Amount of biomethane Amount and value of biofertilizers Technological feasibility Indicator Biomethane yield Suitability for anaerobic digestion Nutrient content Suitability for biofertilizers Geographical and physical accessibility Amount of biomethane Amount of nutrients Technological feasibility Ley (generic) () () poor very very very ( ) Straw (generic) (poor) very poor very very poor () Farmed Blue Mussels (generic) () poor poor poor * poor (very poor ) * (poor) Food waste (NSR case) poor () Food waste (generic) poor poor very ()

Profitability Key area Control and competition Institutional support and societal acceptance Environmental and energy performance Indicator Profitability Control and competing interests Level of support and administrative implications Planning horizon and clarity of business implications Public opinion Greenhouse gas emissions savings Energy balance Local/regional environmental impact Indirect land-use change Ley (generic) poor (/poor) poor (very poor) very () Straw (generic) poor () () very poor very very Farmed Blue Mussels (generic) poor () * very poor poor very poor * very poor * Food waste (NSR case) () very (very ) very poor very very very * very very Food waste (generic) very (very ) very poor very very (poor ) very very

very Greenhouse gas emissions savings very Environmental perspective Straw StrawLey Local/regional environmental impact Very Production from food waste, stickleback and straw - performance; Sustainable straw removal rate poor poor Blue Mussels Food Waste Stickleback Good Satisfactory Poor Very poor Blue mussels - challenging to get a reasonable energy balance; Shorter transportation distances and shipping the separated mussels (meat and not the shells) can improve this. very poor poor very Energy balance

MCA för bussar

RP3: Kvantitativa systemanalyser för förbättrad resurseffektivitet för olika biogaslösningar - kritiska faktorer och osäkerhetshantering

Upplägg för RP3 Har studerat flera fall, t ex: Biogasproduktion kopplat till pappersindustrin Matavfallsbaserade biogasanläggningar Biogas i ett livsmedelskluster Skogn: pappersindustri, fiskrester, LBG, 4 studiefokus: Miljö, LCA Ekonomi, aktörsfokus Energi; anläggning LC Näringsämnen, slutna regionala flöden LBG vs CBG

Energy system Societal level Electricity system Local heat system Competing markets Animal fodder Cosmetic industry Etc. Nutrient cycles Competing markets Local nutrient cycles Closing nutrient cycles Other fuels Other energy sources

gr CO 2 -eq/mj methane delivered Utsläpp av växthusgaser: anläggningar och scenarier 35 30 GWP of delivering 1 MJ methane (cum.) A1 B1 B2 B3 C1 C2 D1 25 20 15 10 5 0 FW (at source) FW (before pretreatment) FW (before AD) Raw biogas and digestate (produced) Upgraded biogas (delivered) Digestate (delivered) Digestate (applied) Avoided mineral fertilizers

gr CO 2 -eq / MJ delivered methane Utsläpp av växthusgaser: ISO, RED, inkl osäkerheter 30 KPI---Global warming potential (ISO) KPI---Global warming potential (RED) 25 20 15 10 5 0-5 -10 A1 B1 B2 B3 C1 C2 D1

kg CO 2 eq/t Utsläpp av växthusgaser: En anläggning, olika digestathantering 90 80 70 60 GWP-L3; treatment of digestate from 1 t FW; kg CO2eq/t A: No treatment B: 50% dewatered, no drying C: 90% dewatered, no drying D: 90% dewatered, 90% drying E: 50% dewatered, 100% drying 50 40 30 20 10-0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Transportation distance of digestate (all types)

kg N delivered/t FW (before pretreatment) Olika scenarier för näringscirkulering 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 Nitrogen recycling potential A1 B1 B2 B3 C1 C2 D1 4 FW (at source) FW (before pretreatment) FW (before AD) Raw biogas and digestate (produced) Upgraded biogas (delivered) Digestate (delivered) Digestate (applied) Avoided mineral fertilizers

Olika scenarier för Lidköping

Val av indikatorer kwh bränsle per fordonskilometer 39 Gotland Kronoberg Västernorrland Jämtland Västerbotten Kalmar Dalarna Gävleborg Blekinge Uppsala Norrbotten Jönköping Värmland Södermanland Västra Götaland Halland Östergötland Riket Örebro Stockholm Västmanland Skåne 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Hållbar kollektivtrafik - Marcus Gustafsson 2018-12-03

Val av indikatorer kwh primärenergi (WTW) per fordonskilometer Västmanland Kronoberg Östergötland Västra Götaland Stockholm Halland Värmland Kalmar Jönköping Riket Västernorrland Örebro Södermanland Gävleborg Jämtland Gotland Blekinge Uppsala Skåne Västerbotten Dalarna Norrbotten 40 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Hållbar kollektivtrafik - Marcus Gustafsson 2018-12-03

Frågor?

www.biogasresearchcenter.se