Nytt villaområde i Strandskogen

Relevanta dokument
Exploateringsplaner i Ljungby

Nya bostäder i Läckeby

Den gamla muren tittar fram

Utredning inför Va mellan Torslunda och Kåtorp

Sökschaktning inför nybyggnation

Skelett under trottoaren

Stenåsa. Särskild utredning inför planerad bevattningsdamm 2016 Stenåsa 4:3, Stenåsa socken, Mörbylånga kommun, Öland

Arkeologisk utredning inför ny rastplats vid Botorpström

Ett stolphål i Eriksöre

En vikingatida härd i Strandskogen

Fjärrvärme på Gasterlyckan

En svallad stenåldersboplats

Arkeologi på Hornslandet

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Uppdrag: Grav eller odlingsröse?

Trafikplats Rinkabyholm

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Utredning inför villabebyggelse i Björnhovda 25:2

Tägneby i Rystads socken

Ledningsdragning på Björkenäs 1985

Förhistoriska gravar i Böljerum

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Höör väster, Område A och del av B

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Dagvattenledning vid Gamla stan

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Vattenledning i Karlevi

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

I skuggan av landborgen

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Rapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län.

Detaljplaneläggning för industrimark

Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Nytt golv i Långlöts kor

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Västnora, avstyckning

Stigamo 1:31 och 1:32

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Sökschakt vid Malmens flygplats

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Valnötsträdet 1 och 2

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Kullbäckstorp i Härryda

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.

Råvattenledning i norra Åhus

E18, Västjädra-Västerås

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Tre nya tomter i Ekängen

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Från Örtavägen till Bataljonsgatan

Härdar och kulturlager på Snipvägen

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Arkeologisk utredning etapp 2. Hovgården 1:5. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län. Viktoria Björkhager 2003

Saxnäs 1:21. Öland Kalmar län KALMAR LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning Algutsrum socken, Öland. Ludvig Papmehl-Dufay

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Svallade avslag från Buastrand

Yxnarum 19:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2005:12 Mikael Henriksson

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

TVÅ TOMTER I ÖSTRA HARG

Planläggning vid Tallbacken i Ledberg

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län.

Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Hagbygärde. Arkeologisk förundersökning Hagbygärde 2:2, 2:4, Kalmar socken, Kalmar kommun. Nicholas Nilsson

Vallsjöbaden. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:17 Jörgen Gustafsson

Bohusläns museum RAPPORT 2018:12

Långbro. Arkeologisk utredning vid

ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL

Gång- och cykelväg i Simris

Utredning i Skutehagen

Boplats och åker intill Toketorp

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Forntida spår i hästhage

. M Uppdragsarkeologi AB B

Rapport efter en arkeologisk förundersökning i kvarteret Stenhuggaren 14 Visby, Gotlands region och län

Skrehällabergets skugga

Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård

FIBERDRAGNING I GÅRDEBY

. M Uppdragsarkeologi AB B

Transkript:

Nytt villaområde i Strandskogen Arkeologisk utredning 2009 Strandskogen 10:6 och 10:7 Glömminge socken, Mörbylånga kommun, Kalmar län Kenneth Alexandersson KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2009:43

Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Nytt villaområde i Strandskogen Arkeologisk utredning 2009 Strandskogen 10:6 och 10:7, Glömminge socken, Mörbylånga kommun, Kalmar län Författare Kenneth Alexandersson Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X

Abstract Keywords: Kalmar county, postholes, hearth, Öland, south east Sweden During five days in September 2009 an archaeological inquiry was performed at Strandskogen 10:6 and 10:7. The company Sven Lars i Saxnäs AB planned a new residential area with around 30 houses. Due to the topographical situation and the ancient remains in the surrounding area the County administrative board decided that the building project should be preceded by an archaeological inquiry. The area was c. 75 000 m 2 large and approximately 1100 meters of search trenches were dug with and mechanical excavator. In the area several dark features were found in the trenches. After a closer inspection only a minor number of the features were of archaeological interest. In the northwestern part of the area four m 2 test pits were excavated and sieved. During the sieving no archaeological artefacts was found. In the eastern part of the area two postholes and one hearth indicated prehistoric activities. Kalmar county museum suggests that this area should be the object of further archeological interest.

Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...8 Topografi och fornlämningsmiljö...9 Genomförande och resultat...10 Det äldre kartmaterialet...10 Sökschaktningen...10 Tolkning och åtgärdsförslag...13 Referenser...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15

Skala 1:1 000 000 Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat. 6

Sammanfattning Under fem dagar i september 2009 genomförde Kalmar läns museum en arkeologisk utredning inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7. Utredningen föranleddes av att företaget Sven Lars i Saxnäs AB planerar att uppföra ett nytt villaområde med ett 30-tal hus inom ett ca 75 000 m 2 stort område. Med tanke på arbetsföretages omfattning, det topografiska läget och den allmänna fornlämningsbilden i området beslutade länsstyrelsen av exploateringen skulle föregås av en arkeologisk utredning. Inför den arkeologiska utredningen genomfördes en analys av det äldre kartmaterialet, vilken visar att området varit mer eller mindre skogsbeväxt under 1820-talet. Vid mitten av 1800-talet har enligt kartmaterialet en stor del av utredningsområdet varit uppodlat. Ett av de stenbrott som ligger i landborgskanten omnämns i textdelen till en karta från 1860 som gammalt stenbrott. Fältarbetet i den arkeologiska utredningen genomfördes i form av maskindragna sökschakt som spreds över ytan. I sökschakten framkom en härdbotten och ett 20-tal mörkfärgningar. Då mörkfärgningarnas status som förhistoriska anläggningar inte gick att avgöra i plan undersöktes dessa. Efter undersökningen konstaterades att endast två av mörkfärgningarna representerade säkra förhistoriska anläggningar, två stolphål. Inom den nordvästra delen av området undersöktes och sållades fyra m 2 -rutor. Vid sållningen framkom inga förhistoriska artefakter. De tre förhistoriska anläggningarna framkom samlade i områdets östra del. Kalmar läns museum förordar att platsen blir föremål för en arkeologisk förundersökning. Det skulle då vara möjligt att bedöma lämningar omfattning och vetenskapliga potential. 7

Inledning Företaget Sven Lars i Saxnäs AB planerar att uppföra ett 30-tal villor inom de aktuella fastigheterna, Strandskogen 10:6 och 10:7. Exploateringen innebär också att ny nedfart kommer att anläggas genom landborgen, från väg 136 ned till villaområdet. Totalt omfattar utredningsområdet en yta på omkring ca 75 000 m 2, vilket sträcker sig från väg 136 och 400 m västerut. Efter en bedömning av områdets topografi, fornlämningsbild samt exploateringens omfattning beslutade länsstyrelsen att arbetsföretaget skall föregås av en arkeologisk utredning. Den arkeologiska utredningens syfte är att se om arbetsföretaget kommer att beröra fast fornlämning. Det är också tänkt att utredningen skall fungera som en hjälp för Länsstyrelsen fortsatta handläggning av ärendet och vara till vägledning för arbetsföretagets vidare planering av bostadsområdet. 8

Topografi och fornlämningsmiljö Glömminge socken ligger vid Kalmarsund på den mellersta delen av Öland. Västra landborgen skär genom socknen och delar den i en västlig och en östlig del. Den västra delen utgörs av en delvis uppodlad kustslätt med en stor variation av åker-, betesmark och tallskog. I området utgörs jordarten huvudsakligen av olika sandiga sediment och svallgrus. Öster om landborgen återfinns mittlandskogen, ett lövskogsområde, men även en hel del odlingsmark. Här består jordarten huvudsakligen av moränlera. Topografin inom utredningsområdet varierar kraftigt. Från krönet ner till foten av landborgen skiljer sig nivån kraftigt, ca 15 meter. Nedanför landborgen sluttar marken åt väster och sänker sig stegvis från ca 35 till 25 möh, i området finns ett flertal flackare platåer. Vid tiden för den baltiska issjöns högsta nivå (ca 9600 BC) låg strandlinjen ca 40 meter över dagens. Vattennivån nådde då upp till foten av Västra landborgen. Strandvallarna efter ancylus- och littorinatransgressionerna når upp till 16-18 respektive 12-14 möh i området (Svensson 2001), vilket innebär att transgressionerna inte berört det nu aktuella utredningsområdet utan återfinns ½-1 km västerut. Inom själva exploateringsområdet finns inga registrerade förhistoriska lämningar, men i områdets närhet finns förhistoriska fynd i liknande topografiska lägen. Öster om väg 136 genomfördes en arkeologisk utredning 1997, strax norr om rastplatsen Idehultet. Vid utredningsschaktningen framkom inom en 2000 m2 stor yta ett fyndtomt kulturlager samt en handfull nedgrävningar (raä 169:1). Förhistoriska gravar påträffas ofta i anslutning till den västra Landborgen, ibland utan synliga markeringar ovan mark. Ca 1 km norr om utredningsområdet återfinns ett större gravfält (raä 111:1-2). Både söder och väster om utredningsområdet förekommer fynd som indikerar aktiviteter i området under stenåldern I åkermarken strax väster om utredningsområdet har det tillvaratagits en tunnackig flintyxa (raä 140:1) och 500 meter söder om denna finns en fyndplats för en flintdolk (raä 165:1). Ölandsprojektets lösfyndsinventering visade att det ofta förekommer stenålderslokaler i anslutning till landborgen. Typologiskt daterar sig lokalerna till perioden tidigmesolitikumsenneolitikum, med en kronologisk tyngdpunkt i neolitikum. 9

Genomförande och resultat Det äldre kartmaterialet Inför fältarbetet gjordes en kartanalys för att se hur markanvändandet sett ut i området under historisk tid. I det äldre kartmaterialet är det ibland möjligt att dra slutsatser om järnåldersoch tidigmedeltida bebyggelse. Kartmaterialet från strandskogen är av relativt sent dato. Den äldsta kartan är från 1820 och utgörs av en Rågångsåtgärd. Marken nedanför landborgen omnämns då som Beväxt till större delen med smärre tallskog samt något timmerskog av tall. Även sluttning och landborg var beväxt med små tall och mindre tallskog. I en skatteläggning från 1860 har relativt stora delar av området blivit uppodlat och omnämns som åker, mycket mager sand. Laga skifte genomfördes sent i området och skifteskartan är daterad till 1940. Vid tiden för skiftet utgjordes marken inom utredningsområdet av skogsoch betesmark. På skatteläggningskartan från 1860 markeras förekomsten av stenbrott uppe på landborgskanten och de omnämns då som gammalt stenbrott. Även på laga skifteskartan från 1940 finns de äldre stenbrotten redovisade. Hur gamla stenbrotten är går inte att avgöra. Orsaken till att de inte finns med på kartan från 1820 kan vara att de ligger i skogsmark och då saknat ekonomisk betydelse. Något som talar för att de trotsallt är ganska sena är att byggnationen i området ökar under 1800-talets lopp, vilket inneburit en ökad efterfrågan på byggnadsmaterial. En summering av det äldre kartmaterialet visar att det inte finns något i det äldre kartma- terialet som visar på äldre bebyggelse eller bortodlade gravar i området. Kartmaterialet visar att en relativt stor del av marken varit uppodlad under en kort period under 1800-talet. Sökschaktningen Vid utredningsschaktningen drogs sammanlagt 77 sökschakt spridda över ytan, totalt ca 1100 löpmeter. Den sammanlagda yta som schakten motsvarar uppgår till ca 1320 m 2. Det stora flertalet schakt ligger inom områdets mer flackare partier. I den kraftiga sluttningen nedför landborgskanten var marken brant och kraftigt beväxt med buskar. I denna del av området var marken också påverkad genom äldre stenbrott, varför ett mindre antal schakt drogs inom denna del av området. I områdets nordvästra del kompletterades sökschaktningen med fyra handgrävda m 2 -rutor för att om möjligt identifiera urlakade kulturlager. De uppgrävda massorna från rutorna sållades. I samband med sökschaktningen grävdes på ett par platser djupare gropar för att konstatera om det fanns översandade markhorisonter i området. I de delar av utredningsområden där tallskogen var tät hade det genom markägarens försorg röjts gator för att möjliggöra en sökschaktning. Förekomsten av stubbar och rötter gjorde att sökschaktning delvis försvårades. Vid schaktningen konstaterades att marken var kraftigt uttorkad vilket innebar att mörkfärgningarna var svåra att identifiera. De djupare groparna visade att det inte finns någon översandningsproblematik i området. 10

Fig 1. Bakgrundskartan utgör av laga skifteskartan från 1940. Den tjocka röda begränsningslinjen visar utredningsområdets begränsning. Den röda texten visar på markanvändningen vid tiden för laga skifte. Matjordens tjocklek varierade kraftigt inom området. I den östra delen av skogsmarken, där det äldre kartmaterialet inte påvisade någon odling under modern tid, bestod markvegetationen av ett oftast tunt marktäckande lager av mossa och gräs. Under fanns ett svagt humusfärgat sandlager med inslag av grus. I den öppna marken nedanför landborgen och i den östra delen av skogsmarken var matjordslagret kraftigare, här bestod alven av sand med ett inslag av större stenar. Det tjockare matjordslagret sammanfaller med de ytor som vid kartanalysen visat sig varit uppodlade. Uppe på landborgen var matjorden kraftigt stenbemängd och ställvis fanns ett svallgruslager som bestod av knytnävsstora stenar I de undersökta schakten framkom ett 20-tal mörkfärgningar ojämnt fördelade över ytan. Vid schaktningen gick det inte att identifiera något fyndmaterial. För att klargöra om det rörde sig om förhistoriska anläggningar undersöktes mörkfärgningarna. Det stora flertalet vi- sade sig vara naturliga, orsakade av rötter och djurgångar. I områdets nordvästra del fanns ett par mörkfärgningar som efter undersökning inte gick att avfärda som naturliga. I detta område kompletterande sökschakten med fyra m 2 -rutor som grävdes och sållades. I samband med sållningen framkom inget fyndmaterial som visade på en förhistorisk aktivitet varför mörkfärgningarna avfärdades. I den östra delen av området framkom den enda anläggningen som redan vid schaktningen kunde sägas vara förhistorisk, en härdbotten (ca 60 x 40 cm). I samma område visade det sig att två av de undersökta mörkfärgningarna utgjordes av stolphål, ca 20 cm diameter och lika djupa. Huvudparten av schakten och m 2 -rutorna mättes in med totalstation, gentemot GPSutsatta koordinatpunkter. Inmätningen var ställvis besvärlig pga av vegetationen, varför ett mindre antal fyndtomma schakt, huvudsakligen längs den södra kanten av området, stegades in. 11

Fig 2. Utredningsområdet med de grävda sökschakten. Den röda linjen visar på det område som enligt Kalmar läns museum bör ingå i en eventuell arkeologisk förundersökning. 12

Tolkning och åtgärdsförslag Den arkeologiska utredningen har visat att det förekommer förhistoriska lämningar i utredningsområdets östra del. Lämningarna utgörs av två stolphål samt en härdbotten vilka visar på en fast fornlämning i området. Inga ytterligare schakt drogs i direkt anslutningen till de framkomna anläggningarna. Anläggningarna ligger strax väster om landborgskanten, en geologisk formation som utgör ett iögonfallande igenkänningsmärke och tydlig naturgeografisk skiljelinje i landskapet. Ser man till hela Ölands västsida finns relativt många lokaler registrerade i området strax nedanför landborgsbranten. Trots detta har endast ett fåtal lokaler blivit arkeologiskt undersökta och det finns ingen riktig bild av vilka aktiviteter som finns representerade. Längre söderut på Öland i t ex Mörbylångadalen domineras jordarten i området nedanför landborgen oftast av moränlera. Ställvis tränger det fram vatten ur landborgsbranten vilket medför att området är vattensjukt under delar av året. I det aktuella utredningsområdet finns inget som tyder på liknande förhållanden då jordarten utgörs av sandiga lättdränerade sediment. Som nämnts ovan går det i dagsläget inte att uttala sig om de förhistoriska lämningarnas datering eller vilka aktiviteter som anläggningarna representerar. Kalmar läns museum menar att man genom en arkeologisk förundersökning skulle möjliggöra en bedömning av de framkomna lämningarnas art, omfattning och vetenskapliga potential. På den bifogade kartan (se fig 2) ges ett förslag på det område som bör ingå i en eventuell arkeologisk förundersökning. 13

Referenser Svensson, N-O. 2001. Strandlinjer och strandförskjutning i Möre. Möre historien om ett småland. Red Magnusson G. sid. E22-projektet. Kalmar läns museum. sid 73-110. 14

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-1402-09 Kalmar läns museums dnr: 33-113-09 Projektnummer KLM: 09/35 Uppdragsgivare: Sven Lars i Saxnäs AB, Industrigatan 1, 386 32 Färjestaden Landskap: Öland Kommun: Mörbylånga Socken: Glömminge Fastighet: Strandskogen 10:6 & 10:7 Fornlämningsnr: - Ekonomisk karta: 4G 7i Glömminge X koordinat: X 6286418 Y koordinat: Y 1543793 M ö h: 25 50 möh Fältarbetstid: 2009.08.25 2009.09.03 Antal arbetsdagar: 5 Maskintid: 16 tim Personal: Kenneth Alexandersson Foto, Du nr: Du 150 Fynd nr: - Analyser: - Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM. Inmätning: Inmätningen genomfördes med totalstation och koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsystem RT90 2,5 gon V och RH70. 15

16

17

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se