Strömsholm Ridsportgymnasiet Inlämningsuppgift Emmy Carlsson Sanna Andersson 14-01-14 RSG12 ARABISKT FULLBLOD URSPRUNG OCH HISTORIK En unik särställning Det arabiska fullblodet brukar betecknas som anfadern till dagens hästraser. Den har använts för att förbättra och förädla andra raser, tack vare att dess rasegenskaper nedärvs i mycket hög grad. Araben har spelat en viktig roll för utvecklingen av så gott som alla moderna hästraser, framförallt det engelska fullblodet. Historien har givit den Arabiska Fullblodshästen en unik särställning Arabens ursprung är oklart, men det finns bevis för att rasen existerade på Arabiska halvön omkring 2500 f.kr. Då var den redan ett föremål för aveln. Arabhästen användes i krig och för långa resor, tack vare dess otroliga lungkapacitet och uthållighet. Det är fastställt, att faraonerna födde upp ädla hästar i Egypten, samt att sådana hästar senare reds av beduinerna på det arabiska höglandet. Det är också klarlagt att profeten Muhammed på ett avgörande sätt påverkade aveln av rena blodslinjer. Beduinerna värderade sina hästar mycket högt och skyddade dem så gott de kunde i det hårda ökenklimatet, bland annat lät de hästarna bo hos sig i tälten vid dåligt väder och gav dem vatten innan de själva drack. Beduinerna höll även hårt på muntliga traditioner, därför skrevs aldrig hästarnas stamtavlor ner. Enbart en man bestämde sig för att sätta arabens historia i skrift. Den arabiska historikern El Kelbi satte sig ner år 786 e.kr och han lyckades berätta en berättelse som gick mer än 3 000 år tillbaka i tiden och även om boken innehöll mer sagor än fakta så kartlade han arabernas urgamla anor. Arabhästen har alltid varit en uppskattad gåva mellan statsöverhuvuden världen över. 1/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
Spridning Muslimernas erövringar under 600-talet e.kr ledde till att rasen spreds till Europa. Under 1700- och 1800-talen föddes arabhästar upp vid flera statsstuterier på den europeiska kontinenten och vid privata stuterier i Storbritannien. Därifrån spreds rasen till Ryssland och Skandinavien samt till USA och andra engelsktalande länder. Arabens inflytande Mer än 80 % av dagens modernare hästraser har under någon tid influerats eller förädlats av araben Nästan alla Europeiska varmblodshästar har en bas av det engelska fullblodet i sig, som i sin tur utvecklats ur tre de tre arabiska fullblodshingstarna: Byerley Turk, Darley Artabian och Godolphin Arabian. Ponnyer som t.ex den australienska ponnyn och welshponnyn har utvecklats med hjälp av araben. Araben har på vissa håll förbättrat och förädlat de tyngre kallblodshästarna, och även gjort dessa lättare efter att jordbruken mekaniserades under mitten av 1900-talet. Alla dagens nord- och sydamerikanska hästraser kan spåras tillbaka till de spanska hästarna, som i sin tur utvecklats med hjälp av araber och berberhästar. Den mongoliska vildhästen, przewalskihästen, har också förädlats något med arabiskt blod. RASBESKRIVNING 2/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
I sägnerna lovprisas det arabiska fullblodet för sin; "Arvstrohet och genomslagskraft, järnhälsa, långa livslängd och fruktsamhet, ädelhet, skönhet, harmoni och kroppsliga fullkomlighet, bevågenhet mot människan, en karaktär som i sig förenar saktmod, temperament och vitalitet, beredskapen att lära och anpassningsförmågan, arbetsvilligheten och arbetsförmågan, segheten, de goda nerverna, anspråkslösheten och regenerationsförmågan efter strapatser, ridbarhet och klokhet." Exteriör Skelett Skelettet är av mycket hård kvalité. Skallen är kort och bred, ögonhålorna stora och runda. Araben har 17 revben, 5 ländkotor och 16 svanskotor, medan andra hästar har antalet 18-6-28. Huvud Relativt litet och kilformat. Näsprofilen insvängd under ögonnivå. Pannan är bred med stort avstånd mellan ögonen. En utbuktning mellan eller just över ögonnivå (jibbah) förekommer ofta hos araber. Ganascherna är rundade och djupa. Öron Fint utmejslade och spetsade samt harmoniskt placerade. Ögon Stora mörka och lågt placerade på huvudet. Ögonvitan kan ibland skymta hos araben. Det här är inte något direkt fel, även om det inte är önskvärt med för mycket ögonvita. Näsborrar Stora, med fint utmejslade kanter nästan parallella med nosryggen. De ska vara rörliga med kapacitet att kraftigt utvidgas vid rörelse eller ansträngning. Nos Liten, såväl framifrån som från sidan. Underläppen ska vara fast och sluten, såvida hästen inte är mycket gammal. Hals Lång och elegant böjd. Detta är mera utpräglat hos hingsten än hos stoet, som kan ha en rakare hals. Den ska vara högt ansatt och övergången mellan hals och huvud (mitbah) ska vara lång och mjukt rundad. Bog & manke Bogen väl liggande för att ge ett långt steg. Manken så väl markerad och så lång som möjligt (ibland med "lansmärke"). Detta även om araben pga kortare kotutskott vanligtvis inte har så hög manke som exempelvis det engelska fullblodet. Rygg & länd Relativt kort och muskelfylld rygg. Kort och stark länd utan sänkning framför korsets högsta punkt. Rygglinjen utgör en relativt horisontell linje över länd och kors mot svansfästet. 3/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
Kors Lätt takat, ganska platt, med så långt avstånd som möjligt mellan höftbens- och bärbensknöl och med stort avstånd mellan höftbensknölarna. På en utvuxen häst ska korset ej vara högre än manken. Revben & bål Väl välvda revben och väl slutet flankparti. Extremiteter Araben har en relativt lång överarm och korta skenor med väl markerade senor. Knän och hasar är väl markerade. Skenan är rak, torr och bred - ej knipt under framknä eller has. Skanken är bred och väl muskelfylld. Hovar Runda och hårda med horn av bästa kvalité. Svans Högt ansatt och bärs i en båge i jämnhöjd med eller över rygglinjen. Detta är - jämsides med det ädla huvudet och den stolt burna halsen - ett av rasens speciella kännetecken. Ibland kan svansen bäras förd åt ena sidan, vilket är accepterat men inte direkt önskvärt. Hårrem & tagel Huden ska vara tunn (ådrorna kan ofta synas) och har en sidenskimrande lyster. Hovskägg saknas eller förekommer i ringa omfattning. Taglet i man och svans ska vara silkesmjukt och är ibland lätt vågigt. Färg & tecken Alla färger är tillåtna förutom skäck eller black. Skimlar är vanliga. De föds mörka men ljusnar med åren - ofta blir de då helt vita. Somliga blir flugskimlar. En del stickelhåriga hästar ("roan" på engelska) bibehåller sin färg livet ut. Svart är ovanligt men förekommer. Vita tecken är ganska vanligt och kan ibland vara stora. Mankhöjd & vikt Kan variera beroende på såväl uppfödning som arv, men vanligaste höjden är 145-155 cm. Avvikelser både uppåt och nedåt kan förekomma och några fastställda gränser finns inte. De väger omkring 350-500 kg Ålder Arabhästen uppnår ofta en högre ålder än de flesta andra hästar. 30 år alltså en vanlig ålder. Gångarter & rörelser Skritten ska vara fri och vägvinnande. Traven ska vara exceptionellt lätt och flytande och likaledes vägvinnande. Fri, rörlig bog och överarm. Bakbenen ska arbeta med en kraftigt påskjutande rörelse med väl krökta hasar. Hasens arbete är mycket viktig. Frambenen ska föras med schwungfullhet. Galoppen ska vara mycket jämn, elastiskt och välbalanserad. Exempel på allvarliga fel 4/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
Konvext huvud ("ramskopf"). Hjorthals eller stel, vinkelrät halsansättning. Hängande öron. Övereller underbett. Små ögon. Trånga ganascher. Flata revben. Bockhov eller alltför platt hov. Klena eller alltför vinklade eller raka hasar. Kort struttigt steg. Kort avstånd från höftbensknöl till svansfäste. Smalt, stupande eller kluvet kors. Dåligt buren, knipt svans. RASENS EGENSKAPER & TEMPERAMENT Den typiska arabhästen kännetecknas av skönhet, elegans och ädelhet parad med stolt resning, klassiska linjer och flygande gång. En häst som saknar dessa egenskaper kan visserligen vara en bra häst, men den är då ingen typisk arab. Arabhästen är mycket intelligent, lättlärd och tillgiven. Den är dessutom långlivad, uthållig, tålmodig, lättfödd och anpassar sig lätt till olika förhållanden. Syn och hörsel är mycket skarpa. Araber tros ofta vara överspända, lättskrämda och benägna att bita. Men precis som alla andra hästar varierar temperamentet från varje enskild individ, dess bakgrund, hälsa och ålder. Det finns pålitliga och opålitliga arabhästar och det gäller för alla olika varianter; polsk arab, persisk arab, angloarab, shagya arab osv. Det arabiska folket har i historien inte varit särskilt omtyckt av européer och det har påverkat synen på deras hästar, alltså det arabiska fullblodet. Arabhästen har också förknippats med rikedom och makt vilket också har påverkat deras rykte. De har kallats snobbiga primadonnor. En sak är säker och det är att dem inte trivs med att vara ensamma. De vill ha sällskap av andra hästar, andra djur och människor. De är frågvisa, vilket kan vara en nackdel ibland, men det kan också ge dem stora belöningar. Det är oftast lätt att få en arabhästs uppmärksamhet eftersom de är nyfikna på sin omvärld och vad som händer omkring dem. 5/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
HUR ANVÄNDS RASEN I SVERIGE? Inom svensk ridsport är araben en mycket flexibel hästras som kan användas inom all slags ridsport och även körning. Araben har dock främst gjort sig ett namn inom distansritt där de är i det närmaste oslagbara, mycket på grund av sin uthållighet och sitt förflutna som ökenhäst där de tvingades leva på sämre foder och med lite vatten. Araben har även på senare tid blivit vanlig inom westernridning. Men trots arabens rykte om att ha ett hett temperament fungerar araben som en utmärkt familjehäst och allroundhäst. Araber tävlas inom de flesta discipliner så som banhoppning, dressyr, fälttävlan och gymkhana. HUR MÅNGA ARABHÄSTAR FINNS DET I SVERIGE? År 1953 importerade dr Aaby-Eriksson arabhingsten Jager från Västtyskland. Meningen var att förädla och förbättra det svenska halvblodet. I och med detta fick svenskarna upp ögonen för det arabiska fullblodet och det dröjde inte länge innan den rena aveln var igång. Den 20 november 1964 samlades 23 personer och bildade Svenska Arabhästföreningen. Därmed var rasen definitivt introducerad i Sverige. Idag finns det ungefär 8500 araber i Sverige. INTRESSANT FAKTA OM ARABHÄSTEN Man sätter bokstäverna OX efter namnet på en renrasig arab. Angloaraben betecknas enbart med ett X och det engelska fullblodet med XX. Araberna kan bli så låga mankhöjd att de egentligen skulle kategoriseras som ponny (d.v.s. under 148 cm) men kategoriseras alltid som en större häst även om de går under tillåtna mankhöjden. 6/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12
Alla renrasiga arabhästar ska registreras i en av WAHO (= World Arabian Horse Organisation), godkänd stambok. 7/7 Sanna Andersson & Emmy Carlsson NBSMR12