S2002:008
Newly-started enterprises in Sweden 2000 and 2001 Innehållsförteckning Sida Page 2 Sammanfattning på svenska 2 Summary in Swedish 3 Sammanfattning på engelska 3 Summary in English 4 Statistiken med kommentarer 4 Statistics with comments 29 Fakta om statistiken 29 Facts on survey 36 Tabellförteckning 36 List of tables 39 Tabeller 39 Tables Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Tel: 063-16 66 00 Fax: 063-16 66 01 Förfrågningar: Jens Olofsson 063-16 66 16 jens.olofsson@itps.se Magnus Johansson 063-16 66 13 magnus.johansson@itps.se Kent Eliasson 063-16 66 03 kent.eliasson@itps.se Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar 701 89 Örebro Förfrågningar: Barbro von Hofsten 019-17 67 24 barbro.vonhofsten@scb.se Kristina Pettersson 019-17 61 58 kristina.pettersson@scb.se
Sammanfattning Nedgång i nyföretagandet Under 2001 startades 35 570 nya företag, vilket motsvarar en nedgång med 8 procent jämfört med 2000 då det etablerades 38 745 företag. Nyföretagandet har inte minskat sedan 1998. Samtidigt som antalet nystartade företag minskat har antalet nyregistreringar ökat med 1 procent mellan 2000 och 2001. Nedgången var allra störst i Jönköpings län med 17 procent. I Kronobergs län, Blekinge län, Västerbottens län och Värmlands län uppmättes nedgången till cirka 12 procent. Jämtlands och Gävleborgs län var däremot två län där antalet nystartade företag ökade. I Jämtlands län med 9 procent. Två av tre nystartade företag under 2001 etablerades i något av storstadslänen; Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. Omkring en tredjedel av alla nystartade företag etablerades i Stockholms län. Tjänstesektorn fortsätter att dominera nyföretagandet. Närmare 85 procent av de nya företagen 2001 startades inom tjänstesektorn. Antalet nya företag ökade inte inom någon bransch. Nedgången var minst inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 1 procent. Inom Tillverkning och dylikt samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster noterades de största nedgångarna, -12 respektive - 11 procent. Två tredjedelar av de nystartade företagen 2001 hade en omsättning under 300 000 kronor under verksamhetens första 12 månader. Knappt hälften, 47 procent, sysselsatte minst en person på heltid. Tillsammans sysselsatte de nystartade företagen 60 331 personer, vilket är en minskning med 23 procent jämfört med 2000. I genomsnitt sysselsattes 1,7 personer per företag. Närmare 65 procent av företagen utgjordes av enskilda näringsidkare och 10 procent av handels- eller kommanditbolag. Vart femte nytt företag 2001 var ett aktiebolag. Andelen kvinnliga företagare uppgick till 31 procent och andelen manliga till 67 procent. Det typiska nyföretaget 2001: En enskild näringsidkare med verksamhet inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster i Stockholms län. Företaget omsatte mindre än 30 000 kronor och sysselsatte 1,7 personer varav 0,8 på heltid. Företagaren var en svensk man i åldern 39 år med eftergymnasial utbildning. Innan företagsstarten hade han arbetat inom samma bransch i vilken han nu startat företag. Hans motiv att starta företag var att få arbeta självständigt. Något stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag) hade han inte fått. Företaget var hans enda sysselsättning. Som majoritetsägare av företaget ledde han verksamheten själv. 2
Summary Decline in the establishment of new enterprises In 2001, 35 570 new enterprises were started, which is a decline of 8 per cent compared to 2000 when 38 745 enterprises were established. This is the first decline in the establishment of new enterprises since 1998. While there was a reduction in the number of newlystarted enterprises, the number of new registrations increased by 1 per cent between 2000 and 2001. The largest decline, 17 per cent, was in Jönköping. In the counties of Kronoberg, Blekinge, Västerbotten and Värmland, the decline was approximately 12 per cent. On the other hand, there was an increase in the number of newly-started enterprises in the counties of Jämtland and Gävleborg; in Jämtland the increase was 9 per cent. Two-thirds of the newlystarted enterprises in 2001 were established in the metropolitan regions of Stockholm, Västra Götaland or Skåne. Approximately one-third of all newly-started enterprises were established in the county of Stockholm. The service sector continues to dominate where new enterprises are concerned. Almost 85 per cent of the new enterprises started in 2001 were started in the service sector. The number of new enterprises decreased in all sectors. The smallest decline (1 per cent) was in Education, health and medical care and other social and personal services. The largest decreases were to be found in Manufacturing and similar activities and Financial activities and other company services, - 12 per cent and - 11 per cent respectively. Two-thirds of the newly-started enterprises in 2001 had a turnover of less than SEK 300 000 during the first twelve months of operations. Just under half, 47 per cent, employed at least one person on a full-time basis. All in all, the newly-started enterprises employed 60 331 persons, which is a decrease of 23 per cent in comparison with 2000. On average, each enterprise employed 1.7 persons. Almost 65 per cent of the enterprises were run by sole proprietors and 10 per cent consisted of partnerships. Twenty per cent of the new enterprises in 2001 were limited companies. The proportion of female entrepreneurs was 31 per cent and male entrepreneurs 67 per cent. The typical new enterprise in 2001: A sole proprietor working with Financial activities and other company services in the county of Stockholm. The enterprise had a turnover of less than SEK 30 000 and employed 1.7 persons, of whom 0.7 were employed full-time. The entrepreneur was a Swedish man, 39 years old, with a post-secondary education. Before starting his enterprise, he had worked in the same sector as his new enterprise. His reason for starting the enterprise was to enable him to work independently. He did not receive any form of public support for starting his enterprise and had the enterprise as his only form of employment. As the majority owner in the enterprise, he managed the activities of the enterprise himself. 3
Statistiken med kommentarer Nedgång i nyföretagandet under 2001 Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyte, ändring av företagsform eller annan företagsombildning. Antalet nystartade företag 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procent jämfört med 2000 då antalet nya företag uppgick till 38 745. Senast nyföretagandet minskade var mellan 1997 och 1998. Även då uppgick nedgången till 8 procent. Antalet nystartade företag är nu tillbaka på samma nivå som 1996. Diagram 1 Antal nystartade företag 1993-2001 fördelade på näringsgren 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Industrinäringar (Avd. C-F) Tjänstenäringar (Avd. G-O) Nyregistreringarna ökar Under åren 1993-2001 ökade antalet nyregistreringar med 30 procent, från ca 44 700 till ca 58 000. Under samma period ökade antalet nystartade företag med knappt 60 procent, vilket innebär att andelen nystartade företag av nyregistrerade har ökat från ca 50 till omkring 60 procent. Jämfört med 2000 ökade antalet nyregistreringar 2001 med 1 procent. 4
Diagram 2 Antal nyregistreringar och nystartade företag 1993-2001 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Nyregistrerade Nystartade Anm: Notera att uppgifter beträffande nyregistreringar avser de företag som registrerat sig hos Patent- och registreringsverket, PRV, samt de företag som endast registrerat sig hos Riksskatteverket, RSV. Var tredje nytt företag 2001 startade i Stockholms län Stockholm fortsätter vara det län där det startas flest företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år. Under 2001 etablerades knappt 10 företag per 1 000 invånare i Stockholms län, vilket var knappt 1,5 företag färre per 1 000 invånare jämfört med 2000. Andra län där etableringsfrekvensen översteg riksgenomsnittet på 6,3 företag per 1 000 invånare 2001 var Skåne och Uppsala, med en etableringsfrekvens på 7,1 respektive 6,9. Även i Jämtlands län, vilket var det enda län i vilket etableringsfrekvensen ökade, noterades en relativt hög etableringsfrekvens på 6,3. I övriga län varierade etableringsfrekvensen från 3,9 i Västerbottens län till 6,0 i Västra Götalands län. Jämtland var även det län i vilket det startades flest företag i industrisektorn per 1 000 invånare i åldern 16-64 år med 1,4 företag. Andra län med en högre etableringsfrekvens inom industrisektorn än riksgenomsnittet på 1,0 företag var Stockholm med 1,3, Gotland med 1,2 och i Uppsala, Halland och Dalarna noterades 1,1 nya företag per 1 000 invånare. Det län i vilket det startades flest företag inom tjänstesektorn per 1 000 invånare i åldern 16-64 år var Stockholm. Där startades 8,5 företag per 1 000 invånare. Andra län där etableringsfrekvensen i tjänstesektorn översteg riksgenomsnittet på 5,3 företag var Skåne och Uppsala med 6,1 respektive 5,7 företag per 1 000 invånare. 5
Karta 1 Antal nystartade företag 2001 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år fördelade på län 5,80 till 9,78 (5) 4,33 till 5,79 (11) 3,92 till 4,32 (5) Anm: Befolkningssiffrorna avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. Nyföretagandet ökar i Jämtland Mellan 2000 och 2001 ökade i nyföretagandet i Jämtlands län med 9 procent. Även i Gävleborgs län ökade antalet nya företag, dock endast med 1 procent. För såväl Södermanlands län som Uppsala län var nyföretagandet oförändrat 2001 jämfört med 2000. I övriga län minskade nyföretagandet. Störst nedgång uppmättes i Jönköpings län med 17 procent. Exempel på andra län med en större negativ förändring av antalet nya företag än riksgenomsnittet på -8 procent är Kronoberg, Blekinge, Västerbotten och Värmland. I dessa län minskade nyföretagandet med cirka 12 procent. 6
Diagram 3 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2000 och 2001 per län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Got land Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Väst manland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten -17-13 -12-12 -11-12 -9-9 -9-7 -5-5 -6-3 -3-3 -4 0 0 1 9-20 -15-10 -5 0 5 10 15 Nya företag utgör i genomsnitt 7,4 procent av företagsbeståndet 1 Förnyelsetalet, mätt som antal nystartade företag i procent av befintligt företagsbestånd, uppgick 2001 till 7,4 i genomsnitt för riket, vilket är 1,1 procentenheter lägre jämfört med förnyelsetalet för 2000. Inom tjänstesektorn uppgick förnyelsetalet till 7,9, vilket är att jämföra med 5,4 för industrisektorn. För branscherna Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster uppmättes förnyelsetal som var större än genomsnittet för samtliga branscher, 10,8 respektive 10,0. 1 Notera att företagsbeståendet avser antalet företag i SCBs företagsregister, FDB, november året innan företagsstart. 7
Diagram 4 Antal nystartade företag 2001 i procent av företagsbeståndet, per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 5 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 6 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 5 Transport och kommunikation (Avd. I) 5 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 10 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 11 0 2 4 6 8 10 12 Anm: Uppgifter avseende företagsbestånd avser endast enskilda näringsidkare, handels- och kommanditbolag samt aktiebolag november året innan företagsstart. Källa SCBs företagsregister, FDB. De enda län i vilka antalet nya företag i procent av bestående uppmättes till att vara större än riksgenomsnittet var Stockholm, Uppsala och Skåne. I dessa län beräknades förnyelsetalet uppgå till mellan 8,7 och 8,1. Medianen var 6,5 (Gotlands län). Tjänsteföretagen fortsätter att dominera nyföretagandet Även 2001 startades det fler nya företag i tjänstesektorn jämfört med industrisektorn, 84 respektive 16 procent. Jämfört med 2000 är andelen tjänsteföretag oförändrad. Antalet nya företag ökade inte i någon bransch. Nedgången är dock minst inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med -1 procent. Största nedgången uppmättes inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster samt Tillverkning och dylikt, -12 respektive -11 procent. 8
Diagram 5 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2000 och 2001 per bransch -11 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) -7 Byggnadsverksamhet (Avd. F) -7 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) -8 Transport och kommunikation (Avd. I) -12 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) -1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) -14-12 -10-8 -6-4 -2 0 Samtidigt som antalet nya industriföretag minskade på nationell nivå, ökade antalet i Jämtlands län med 35 procent. Även i Kronobergs län, Hallands län och Värmlands län ökade antalet nya industriföretag. Ökningen i dessa län var mellan 14 och 16 procent. Andra län i vilka industriföretagen ökade var Uppsala och Västra Götaland, 5 respektive 2 procent. Största nedgången i nya industriföretag uppmättes i Södermanlands län med 28 procent. Andra län med nedgång i antalet nya industriföretag var Örebro, Västmanland, Jönköping samt Östergötland. I dessa län noterades en nedgång på mellan 19 och 24 procent. Även tjänsteföretagen ökade i vissa län. Störst ökning i antalet nya tjänsteföretag uppmättes i Östergötlands län. Där ökade antalet nya tjänsteföretag med 10 procent. Andra län i vilka tjänsteföretagen ökade var Jämtland, Örebro samt Västmanland. Ökningen i dessa län låg på mellan 1 och 3 procent. Största nedgången i nya tjänsteföretag uppmättes i Jönköpings län och Kronobergs län med vardera -17 procent. Andra län med en nedgång i nya tjänsteföretag på mellan -16 till -12 var Värmland, Stockholm, Västerbotten samt Blekinge. 9
Karta 2 Procentuell förändring av antal nystartade företag inom industrisektorn mellan 2000 och 2001, per län 3,20 till 35,23 (5) -16,37 till 3,19 (11) -27,94 till -16,38 (5) Karta 3 Procentuell förändring av antal nystartade företag inom tjänstesektorn mellan 2000 och 2001, per län -1,37 till 10,20 (5) -12,22 till -1,38 (11) -17,06 till -12,23 (5) 10
Nyföretagens bidrag till sysselsättningen minskar De nya företagen 2001 sysselsatte tillsammans 60 331 personer, vilket är en minskning med 23 procent jämfört med 2000. De allra flesta, 85 procent, var sysselsatta inom tjänstesektorn. Diagram 6 Antal sysselsatta i nystartade företag 1993-2001 per bransch 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Avd. C-E Avd. F Avd. G-H Avd. I Avd. J-K Avd. M-O Anm: Avd. C-E Tillverkning och dylikt, avd. F Byggnadsverksamhet, avd. G-H Varuhandel, reparationer samt hotell- och restaurangverksamhet, avd. I Transport och kommunikationsverksamhet, avd. J-K Finansiell verksamhet och andra företagstjänster samt avd. M-O Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Trots nedgången mellan 2000 och 2001 har antalet sysselsatta i nystartade företag ökat sedan 1993 med omkring 37 procent. Antalet sysselsatta har ökat allra mest inom tjänstesektorn, 37 procent. Antalet sysselsatta i de nystartade företagen per 1 000 invånare i åldern 16-64 år uppgick till 10,7 år 2001 på riksnivå, vilket är en minskning med 3,4 jämfört med 2000. Endast i Jämtlands län ökade antalet sysselsatta i de nystartade företagen i förhållande till antalet invånare, från 8,6 år 2000 till 10,5 år 2001. Störst minskning uppmättes i Stockholms län. Där minskade antalet sysselsatta per 1 000 invånare från 26,1 år 2000 till 17,2 år 2001. Medianen för 2001 var 8,1 (Värmlands län) medan motsvarande siffra för år 2000 var 9,5 (Dalarnas län). 11
Karta 4 Antal sysselsatta i nystartade företag 2001 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år, per län 9,88 till 17,18 (5) 7,44 till 9,87 (11) 6,34 till 7,43 (5) Anm: Befolkningsiffrorna avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. Karta 5 Procentuell förändring av antal sysselsatta i nystartade företag mellan 2000 och 2001 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år, per län -6,28 till 21,89 (5) -26,28 till -6,29 (11) -34,31 till -26,29 (5) Anm: Befolkningsiffrorna avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. 12
Nästan en person per företag är heltidssysselsatt I genomsnitt sysselsattes 1,7 personer per nystartat företag 2001, varav 0,8 på heltid. Detta kan jämföras med att varje företag i beståndet sysselsatte i genomsnitt 7,5 personer. Antalet sysselsatta i genomsnitt per företag skilde sig endast marginellt mellan näringsgrenarna. Däremot fanns det skillnader på branschnivå. Företag inom Tillverkning och dylikt hade i genomsnitt 1,6 personer sysselsatta medan motsvarande siffra för företag inom Transport och kommunikation var 2,1. På dessa företag var i genomsnitt 1,3 personer heltidssysselsatta, vilket var den högsta noteringen. Lägst antal heltidssysselsatta per företag noterades i branschen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 0,5 per företag. Tabell 1 Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2001 fördelade på bransch och kön Näringsgren (SNI 92) Sysselsatta per företag Kvinnor Män Totalt Heltid* Samtliga Heltid* Samtliga Heltid* Samtliga Industrinäringar (Avd. C-F) 0.1 0.2 0.9 1.4 0.9 1.6 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 0.1 0.4 0.6 1.2 0.7 1.6 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 0.0 0.1 1.1 1.5 1.1 1.6 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 0.2 0.7 0.5 1.0 0.7 1.7 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 0.3 0.8 0.6 1.2 1.0 2.0 Transport och kommunikation (Avd. I) 0.2 0.4 1.1 1.7 1.3 2.1 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 0.1 0.5 0.5 1.1 0.6 1.5 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 0.3 0.9 0.2 0.7 0.5 1.7 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 0.2 0.6 0.5 1.1 0.8 1.7 Anm: Med heltid avses en person som arbetar mer än 35 timmar per vecka. Antalet sysselsatta kvinnor inom tjänstesektorn uppgick till i genomsnitt 0,7 medan endast 0,2 kvinnor per företag var sysselsatta inom industrisektorn. Motsvarande siffror för männen var 1,0 respektive 1,4.I genomsnitt sysselsattes 0,6 kvinnor per företag, varav 0,2 på heltid. Motsvarande siffror för männen var 1,1 respektive 0,5. Vart tionde företag hade en omsättning på minst en miljon kronor De flesta nystartade företag är små. Två tredjedelar av de nystartade företagen 2001 hade en omsättning under 300 000 kronor under verksamhetens första 12 månader. Knappt hälften, 47 procent, sysselsatte minst en person på heltid. Detta kan jämföras med att omkring vart tionde företag hade en omsättning på minst en miljon kronor och vart tjugonde sysselsatte minst 10 personer på heltid. Drygt vart femte företag inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade en omsättning mindre än 300 000 kronor. Motsvarande andel för företag inom Transport och kommunikation var en tredjedel. Vart femte företag inom Varuhandel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet samt Tranport och kommunikation hade en omsättning på 1 miljon kronor eller mer. 13
Diagram 7 Antal nystartade företag 2001 fördelade på bransch och omsättningsklass (1000-tals kr) Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 27 24 19 11 9 11 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 10 13 26 20 18 13 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 21 18 19 8 13 20 Transport och kommunikation (Avd. I) 8 9 15 18 28 21 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 24 22 20 10 13 10 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 33 27 24 7 5 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% < 30 30-99 100-299 300-499 500-999 1000- Att de nystartade företagen i regel är små återspeglar sig också i att 2 av 3 nystartade företag 2001 var enskilda näringsidkare. Detta kan jämföras med att vart tionde nytt företag var handels- eller kommanditbolag. Vart femte företag startades som ett aktiebolag. Högsta andelen enskilda näringsidkare uppmättes inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 81 procent, medan högsta andelen aktiebolag uppmättes inom Transport och kommunikation med 29 procent. Som nämndes ovan valde företagarna, oavsett kön, framför allt att starta företag som enskild näringsidkare. Av de kvinnliga företagarna startade 81 procent som enskild näringsidkare och 9 procent handels- eller kommanditbolag. Omkring var tionde kvinna startade ett aktiebolag. Motsvarande andelar för männen var 65, 11 samt 24 procent. 14
Diagram 8 Antal nystartade företag 2001 fördelade på bransch och företagsform Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 68 13 20 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 75 7 18 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 57 17 26 Transport och kommunikation (Avd. I) 65 6 29 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 67 11 23 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 81 11 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Enskilda näringsidkare Handels- och Kommanditbolag Aktiebolag Vart fjärde företag leds av enbart kvinnor Av de nystartade företagen 2001 leddes 28 procent av enbart kvinnor och 62 procent av enbart män. En ledning bestående av både kvinnor och män fanns i 7 procent av företagen. Företag med manlig ledning dominerade nästan alla branscher. Enda undantaget var Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch hade 53 procent av företagen en ledning bestående av endast kvinnor. Diagram 9 Antal nystartade företag 2001 fördelade på bransch och form av ledning Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 23 68 6 3 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 3 92 3 2 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 27 58 11 4 Transport och kommunikation (Avd. I) 8 82 6 3 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 24 67 7 2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 53 38 6 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnlig Manlig Gemensam Bortfall 15
Var tredje företagare är ensam ledare Var tredje företagare ledde företaget utan kompanjoner. Andelen ensamma ledare skilde sig endast marginellt mellan industri- och tjänstesektor, 74 respektive 76 procent. Däremot fanns det skillnader på branschnivå. En ensam ledare var allra vanligast inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 80 procent. Den bransch i vilken andelen ensamma ledare uppmättes som lägst var Varuhandel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet med 67 procent. Diagram 10 Andelen ensamma ledare i nystartade företag 2001 per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 71 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 77 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 67 Transport och kommunikation (Avd. I) 76 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 78 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 80 0 20 40 60 80 100 Kvinnorna på Gotland är de mest företagsamma Andelen kvinnliga företagare uppgick 2001 till 31 procent. Den kvinnliga företagsamheten, mätt som antalet kvinnliga företagare per 1 000 kvinnor i åldern 16-64, uppmättes till 4,0 på riksnivå. Motsvarande siffra för de manliga företagarna var 8,3. En regional analys av kvoten mellan kvinnlig och manlig företagsamhet visar att kvinnorna i Gotlands län var de mest företagsamma i landet relativt männen 2001. I Gotlands län gick det 68 kvinnliga företagare på 100 manliga, vilket kan jämföras med rikssnittet på 48. Detta till trots att företagsamheten i Gotlands län låg på en medelnivå i ett nationellt perspektiv. I Stockholms län, däremot, som hade den största företagsamheten totalt sett, var den kvinnliga företagsamheten relativt den manliga 53 procent. Andra län med hög kvinnlig relativt manlig företagsamhet var Jämtland med 61 procent, Södermanland med 55 procent, Kalmar 54 med procent samt Stockholm med 53 procent. Medianen uppgick till 47 (Östergötlands län). 16
Karta 6 Kvinnlig företagsamhet relativt manlig företagsamhet 2001, per län 52,13 till 68,17 (5) 41,57 till 52,12 (11) 35,57 till 41,56 (5) Män dominerar nyföretagandet Anm: Företagsamhet definieras som antalet företagare per 1 000 invånare i åldern 16-64 år. Befolkningssiffror avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. Som framgått ovan startade män i större utsträckning än kvinnor företag 2001. Den manliga dominansen var större inom industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 85 respektive 63 procent. Motsvarande siffror för kvinnor var 13 respektive 32 procent. Byggnadsverksamhet var en bransch som dominerades av manliga företagare. Av samtliga företagare inom byggbranschen utgjorde andelen män 95 procent och kvinnor 4 procent. På samma sätt var Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster en bransch som dominerades av kvinnliga företagare. Inom denna bransch utgjorde andelen kvinnor 57 procent. 17
Diagram 11 Andelen kvinnliga och manliga företagare i nystartade företag 2001, per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 26 72 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 4 95 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 32 64 Transport och kommunikation (Avd. I) 11 86 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 26 72 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 41 57 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Fyra av fem företagare är äldre än 30 år Genomsnittsåldern på en företagare, oavsett kön, som startade företag 2001 var 38,9 år. Motsvarande siffra för kvinnor var 38,6 och för män 39,1. Då åldersstrukturen på företagaren studeras utifrån åldersgrupper framgår det att gruppen 31-40 år utgjorde den största med 32 procent. Det framgår vidare att var femte företagare var 30 år eller yngre. Åldersstrukturen skilde sig inte markant mellan de olika näringsgrenarna. Det fanns däremot vissa skillnader på branschnivå. Inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var nästan var tionde företagare yngre än 26 år. Motsvarande siffra bland företagarna inom Tillverkning och dylikt var 6 procent. Drygt 14 procent av företagarna inom Byggnadsverksamhet var 51 år eller äldre, vilket kan jämföras med företagarna inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Där var 22 procent av företagarna 51 år eller äldre. 18
Diagram 12 Antal nyföretagare 2001 fördelade på bransch och åldersgrupp Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 19 32 24 22 3 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 23 39 21 14 2 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 20 32 27 17 4 Transport och kommunikation (Avd. I) 21 33 28 15 3 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 22 32 22 22 2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 24 30 25 18 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% < 31 31-40 41-50 51- Bortfall Närmare varannan nyföretagare har en eftergymnasial utbildning Nästan 50 procent av de nya företagarna hade en eftergymnasial utbildning som sin högsta utbildning. Den vanligaste utbildningen, 34 procent, var dock någon form av gymnasial utbildning. Drygt 10 procent hade grundskoleexamen, 18 procent eftergymnasial utbildning kortare än tre år och 27 procent hade eftergymnasial utbildning längre än 3 år. Cirka 2 procent av företagarna hade gått en forskarutbildning. Företagare med eftergymnasial utbildning startade framför allt företag inom tjänstesektorn. Drygt varannan företagare, 51 procent, inom tjänstesektorn hade eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för företagarna inom industrisektorn var 22 procent. Den bransch där eftergymnasial utbildning var vanligast bland företagarna var Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Inom denna bransch hade 62 procent eftergymnasial utbildning. Även inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var andelen med eftergymnasial utbildning större än 50 procent. Byggbranschen var den bransch där grundskoleexamen eller gymnasieutbildning förekom i störst utsträckning, 21 respektive 57 procent. 19
Diagram 13 Antal nyföretagare 2001 fördelade på bransch och utbildningsnivå Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 18 41 33 8 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 21 57 14 8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 17 44 30 9 Transport och kommunikation (Avd. I) 20 45 27 8 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 7 24 62 7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 9 29 55 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Grundskola eller motsv. Gymnasial utbildning Eftergymn. utbildning Bortfall Av kvinnorna hade mer än hälften, 54 procent, eftergymnasial utbildning, 32 procent gymnasial utbildning och 9 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Motsvarande andelar för männen var 45, 26 respektive 13 procent. Andelen företagare med forskarutbildning var 2 procent bland såväl kvinnor som män. Andelen företag där företagaren hade eftergymnasial utbildning var störst i Stockholms län, 52 procent. Även i Skåne län, Västerbottens län och Uppsala län översteg andelen företagare med eftergymnasial utbildning riksgenomsnittet på 46 procent. Var femte nyföretagare är av utländsk härkomst Vart femte företag 2001 startades av en företagare som själv är eller har någon förälder som är född utomlands. Var tredje företagare av utländsk härkomst var kvinna. Inom tjänstesektorn var andelen nyföretagare av utländsk härkomst 21 procent medan motsvarande siffra inom industrisektorn var 17 procent. För branscherna Transport och kommunikation och Varuhandel, reparationer samt hotelloch restaurangverksamhet låg andelen företagare av utländsk härkomst över genomsnittet för samtliga branscher, 33 respektive 27 procent. Lägst andel företagare av utländsk härkomst uppmättes inom Tillverkning och dylikt. Inom denna bransch var endast 6 procent av utländsk härkomst. 20
Diagram 14 Andel nyföretagare 2001 av utländsk härkomst, per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 17 73 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 17 72 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 27 63 Transport och kommunikation (Avd. I) 33 59 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 18 74 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 19 72 0 20 40 60 80 100 Av utländsk härkomst Ej av utländsk härkomst I fyra län var andelen företagare av utländsk härkomst cirka 25 procent; Stockholm, Södermanland, Skåne och Västmanland. Motsvarande andel var 10 procent eller lägre i Jämtlands län och Västerbottens län. Företagsamheten bland invånare av utländsk härkomst definieras som antalet nyföretagare av utländsk härkomst per 1 000 individer av utländsk härkomst i befolkningen. En regional analys av kvoten mellan företagsamheten bland invånare av respektive ej av utländsk härkomst visar att företagsamheten bland invånare av utländsk härkomst, relativt sett, var högst i Västernorrlands län. Där gick det 177 nyföretagare av utländsk härkomst per 100 nyföretagare ej av utländsk härkomst. Detta till trots att den totala företagsamheten, mätt som antalet nyföretagare per 1 000 invånare, i Västernorrlands län var låg i ett nationellt perspektiv. Företagsamheten var, oavsett etnicitet, störst i Stockholms län med 6,5 nyföretagare per 1 000 invånare, men företagsamheten bland invånare av utländsk härkomst relativt övriga var endast 80 procent. Detta är den lägst uppmätta kvoten. Medianen uppgick till 116 (Norrbottens län). 21
Karta 7 Företagsamheten bland invånare av utländsk härkomst relativt företagsamheten bland invånare ej av utländsk härkomst 2001, per län 131,47 till 177,27 (5) 100,45 till 131,46 (11) 80,15 till 100,44 (5) Anm: Företagsamhet definieras som antalet företagare per 1 000 invånare. Befolkningssiffror avser 31 december året innan företagsstart. Källa: SCBs register över totalbefolkningen, RTB. Två av fem företagare tidigare anställd i samma bransch Av samtliga nyföretagare 2001 hade 2 av 5 företagare tidigare varit anställd i samma bransch i vilken de nu drev företag. Drygt 25 procent av företagarna var tidigare anställd inom någon annan bransch och 8 procent var arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade företaget. Andelen företagare som varit ägare till ett annat företag uppgick till 8 procent. Det var vanligare bland företagare med företag i industrisektorn att tidigare ha varit anställd i samma bransch jämfört med företagare med företag i tjänstesektorn, 43 respektive 39 procent. Mer än hälften, 52 procent, av företagarna inom Byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före företagsstarten. Även inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster var denna andel stor, 48 respektive 47 procent. Inom Tillverkning och dylikt, Varuhandel, reparationer samt hotell- och restaurangverksamhet samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster hade cirka en tredjedel varit anställda i någon annan bransch tiden närmast före företagsstarten. 22
Diagram 15 Antal nyföretagare 2001 fördelade på bransch och sysselsättning innan företagsstart Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 63 10 11 9 8 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 73 8 8 4 8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 58 14 11 8 8 Transport och kommunikation (Avd. I) 71 10 7 4 8 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 71 7 6 10 7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 67 5 8 12 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anstäld Ägare till annat ftg Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall Anm: Notera att i kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna. Av de kvinnliga företagarna hade 33 procent varit anställda i samma bransch, 33 procent i annan bransch, 4 procent ägare till annat företag, 11 procent arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande samt 14 procent studerande, hemarbetande eller annat. Bland männen däremot, var 44 procent anställda inom samma bransch, 25 procent inom någon annan bransch, 10 procent ägare till annat företag, 7 procent arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande samt 7 procent studerande, hemarbetande eller annat. Viljan att få arbeta självständigt och förverkliga idéer utgjorde motivet för företagarna Att få arbeta självständigt och förverkliga sina idéer tycks vara starka drivkrafter till att starta företag. Drygt 40 procent av företagarna uppgav något av dessa alternativ som motiv till deras företagsstart. Andelen företagare där motivet var att få arbeta självständigt var större inom industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 33 respektive 26 procent. Den bransch där denna andel uppmättes till att vara störst var Byggnadsverksamhet med 41 procent. Inom Tillverkning och dylikt ville var tredje förverkliga sina idéer. Drygt var tionde företagare inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster uppgav att arbetslöshet eller risken för arbetslöshet var det avgörande motivet till att de startade företag. Inom den senare branschen uppgav omkring 1 av 6 företagare att främsta motivet var att få tjäna pengar. 23
Tabell 2 Antal nyföretagare 2001 fördelade på bransch och motiv till företagsstart (procent) Näringsgren (SNI 92) Få arbeta Förverkliga Pga eller risk för Behövs på självständigt mina idéer arbetslöshet marknaden Motiv till företagsstart Tjäna pengar Annat Bortfall Totalt Industrinäringar (Avd. C-F) 33 23 8 10 12 5 8 5 751 Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 23 33 8 12 10 5 8 2 469 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 41 15 9 8 14 4 8 3 282 Tjänstenäringar (Avd. G-O) 26 26 10 11 13 6 8 29 819 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 25 31 10 8 13 4 8 6 971 Transport och kommunikation (Avd. I) 36 19 13 9 12 4 8 1 473 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 26 22 12 12 16 5 7 13 763 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 26 31 5 13 10 8 8 7 611 Samtliga näringsgrenar (Avd. C-O) 27 26 9 11 13 6 8 35 570 Bland så väl kvinnliga som manliga företagare var det avgörande motivet till att starta företag antingen att få arbeta självständigt eller få förverkliga idéer, 61 respektive 50 procent. Däremot var det en betydligt större andel manliga företagare som uppgav att motivet varit möjligheten att få tjäna pengar, 16 procent jämfört med 9 procent för de kvinnliga företagarna. Främsta motiven för en företagare av utländsk härkomst var att få arbeta självständigt, 30 procent, eller förverkliga sina idéer, 28 procent, vilket endast är marginella skillnader jämfört med företagare utan utländsk härkomst. Stöd till start av näringsverksamhet vanligast i Jämtlands län Av nyföretagarna 2001 var det 16 procent som hade fått stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag), vilket är en lägre andel än 2000 då 19 procent fick stöd. Störst andel företagare som erhållit stöd fanns i Jämtlands län med 45 procent. I Norrbottens län uppgick andelen företagare som fått stöd till 38 procent, vilket var den näst högsta noteringen. Lägst andel noterades i Stockholms län. Där hade endast 3 procent av företagarna fått stöd till start av näringsverksamhet. Medianen låg på 21 procent (Blekinge län). 24
Karta 8 Antal nyföretagare 2001 som fått stöd till start av näringsverksamhet (procent), per län 31,87 till 44,97 (5) 15,82 till 31,86 (11) 3,94 till 15,81 (5) Drygt 21 procent av företagarna med verksamhet inom tjänstesektorn hade fått stöd till start av näringsverksamhet. Motsvarande andel bland företagarna inom industrisektorn var 18 procent. Andelen företagare som erhållit stöd var störst inom branschen Varuhandel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, 21 procent, samt Tillverkning och dylikt, 20 procent. Lägst andel uppmättes bland företagarna inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. 25
Diagram 16 Andel nyföretagare 2001 som fått stöd till start av näringsverksamhet per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 20 62 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 17 66 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 21 60 Transport och kommunikation (Avd. I) 17 62 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 11 75 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 17 66 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Andelen kvinnliga företagare som fått stöd var något större än andelen män, 22 respektive 13 procent. Stöd till start av näringsverksamhet var vanligast i åldersgruppen 31-40 år. Bland dessa företagare hade 18 procent fått stöd, vilket kan jämföras med 11 procent bland företagarna som var 25 år eller yngre. Varannan nyföretagare driver inte enbart företaget Knappt varannan företagare, 49 procent, uppgav att de hade parallell verksamhet vid sidan om att driva verksamheten i det nya företaget. Av dessa drev nästan var sjätte företagare även ett annat företag. Motsvarande andel för alla nyföretagare var cirka 8 procent. Drygt var tredje företagare, 36 procent, hade sysselsättning vid sidan om, medan endast 5 procent bedrev studier. Omkring varannan företagare inom tjänstesektorn drev företaget samtidigt som de hade annan sysselsättning. Motsvarande andel bland industriföretagen var 37 procent. Inom såväl bygg- som transportbranschen uppgav 2 av 3 företagare att de inte hade annan sysselsättning. Detta kan jämföras med företagarna med verksamhet inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch hade endast drygt varannan företagare företaget som sin enda sysselsättning. Denna bransch var även den i vilken det uppmättes störst andel företagare med en annan anställning. Bland företagen inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellverksamhet uppmättes den största andelen företagare som även drev ett annat företag. Andelen uppgick till 12 procent. 26
Diagram 17 Antal nyföretagare 2001 fördelade på bransch och parallell verksamhet Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 42 37 9 3 8 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 63 22 5 2 8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 45 32 12 4 8 Transport och kommunikation (Avd. I) 62 20 9 1 7 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 42 37 8 7 7 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 36 46 5 6 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nej Annan anställning Äger annat företag Studier Bortfall Det län där störst andel företagare med bisyssla uppmättes var i Uppsala med 57 procent. Även i Jönköpings län, 56 procent, var andelen företagare med bisyssla hög. Medianen uppgår till 49 procent vilket uppmättes i Blekinge län, Västernorrlands län och Norrbottens län. Örebro län var det län som uppvisade störst andel företagare, 48 procent, som saknade bisyssla. Medianen uppgick till 44 procent och denna andel uppmättes i Blekinge län, Västmanlands län och Norrbottens län. Tre av fyra nystartade företag 2001 har en majoritetsägare Inom såväl industri- som tjänstesektor uppgavs det finnas en majoritetsägare i 3 av 4 nystartade företag 2001. Störst andel företag med majoritetsägare uppmättes bland företagen inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Inom denna bransch uppgav 80 procent att det fanns en majoritetsägare. Lägst andel noterades bland företagen inom Tillverkning och dylikt med 72 procent. 27
Diagram 18 Andelen majoritetsägare 2001 per bransch Tillverkning o dyl (Avd. C-E) 72 Byggnadsverksamhet (Avd. F) 78 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (Avd. G-H) 68 Transport och kommunikation (Avd. I) 76 Finansiell verks. och företagstjänster (Avd. J-K) 78 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälls- och personliga tjänster (Avd. M-O) 80 0 20 40 60 80 100 De län med flest nystartade företag med majoritetsägare var Jämtland och Södermanland. Där hade omkring 80 procent av de nystartade företagen majoritetsägare. Lägst andel företag med majoritetsägare uppmättes i Blekinge län. Såväl median som medelvärde uppgick till cirka 75 procent. I vart tredje företag var majoritetsägaren en kvinna. 28
Fakta om statistiken Inledning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, ansvarar enligt lagen om officiell statistik (SFS 2001:99) och bilaga till statistikförordningen (SFS 2001:100) för officiell statistik rörande nystartade företag. I åtagandet ingår bland annat att årligen undersöka nyföretagandet i Sverige. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av ITPS. Syftet med undersökningen är att uppskatta antalet nystartade företag under ett givet år i Sverige per län och bransch. Undersökningen är en urvalsundersökning och resultatet som redovisas bygger på svaren från en postenkät, där ej annat anges. Ett företag räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett nystartat företag eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett företag för att registreringen ska räknas som nyföretagande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Detta omfattar statistiken Nyetableringsstatistiken omfattar och redovisar uppgifter om; dels de nystartade företagen vad beträffar läns- respektive branschtillhörighet, antal sysselsatta fördelat på kvinnor och män samt grad av sysselsättning, omsättning, företagsform och form av ledning, dels företagaren vad beträffar kön, ålder, utbildning, utländsk härkomst, huvudsaklig sysselsättning innan företagsstart, motiv till företagsstart, parallell verksamhet, om företagaren fått stöd till start av näringsverksamhet (före detta starta eget-bidrag) och om företagaren är majoritetsägare. Objekt och population Objektet för nyetableringsundersökningen är företag. Populationen utgörs av alla nystartade företag, enskilda näringsidkare, handels- och kommanditbolag samt aktiebolag, i Sverige under åren 2001 (preliminära siffror) och 2000 (definitiva siffror). Undantagna är företag inom jord- och skogsbruk, jakt och fiske samt fastighetsförmedling, vilket motsvarar avd. A och avd. B samt K70 enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 1992, SNI 92, Mis 1992:4. 29
Variabler I tabellerna har alla antalsvariabler räknats upp från stickprovsnivå till populationsnivå med rak uppräkning. Se nedan. Undantagna är de antalsvariabler som kommer från SCBs register. Statistiska mått Siffrorna i nyetableringsstatistiken utgörs huvudsakligen av statistiska storheter som totalvärde (med summa som vanligaste variant) och aritmetiskt medelvärde (andel, proportion, kvot som varianter). Storheter av typ totalvärde Antal nystartade företag i Norrbottens län 2001 Storheter av typ medelvärde Andelen kvinnliga företagare avser antalet företagare som uppgivit att de är kvinnor dividerat med totalt antal företagare, inkluderat de företagare för vilka uppgifter om könstillhörighet saknas. Redovisningsgrupper (exempel) Per år (perioden 1993-2001) redovisas antal nystartade företag uppdelat på industri- respektive tjänstenäringar, antal sysselsatta. Per län redovisas antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år och per 1 000 sysselsatta i Sverige, Per bransch redovisas antal nystartade företag per 1 000 företag i beståndet, per 1 000 sysselsatta i Sverige, antal företag per omsättningsklass, antal nystartade företag per företagsform och antal nystartade företag per form av ledning. Referensperiod Materialet i denna rapport avser nystartade företag år 2001 (preliminära uppgifter) och 2000 (definitiva siffror). Fullständighet Nyetableringsundersökningen har till syfte att uppskatta antalet nystartade företag och sysselsättning respektive omsättning för dessa företag samt en del frågor om företagaren. Vad beträffar antalet nystartade företag är undersökningen unik i sitt slag i Sverige. Statistiken tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Denna undersökning baseras på ett urval vilket medför en urvalsbetingad osäkerhet. Se mer om den urvalsbetingade osäkerheten nedan. Ett annat problem är att urvalsramen inte med nödvändighet täcker in alla nystartade företag under referensåret. Osäkerhetskällor Urval Under 2001 nyregistrerades cirka 80 000 företag som verksamhetsdrivande i SCBs företagsregister, FDB. Ett företag klassas som verksamhetsdrivande om det är moms- och/eller arbetsgivarregistrerat eller beskattas som rörelse, F-skatt. Av dessa företag uteslöts cirka 30
12 000 företag som startats inom näringsgrenarna Jordbruk, jakt och skogsbruk (avd. A), Fiske (avd. B) samt Fastighetsverksamhet (avd. K70). 2 Ytterligare 10 000 företag kunde exkluderas eftersom registerundersökningar visade att dessa inte var nya verksamheter. Efter rensningar återstod 58 000 företag vilka utgjorde rampopulationen. Från rampopulationen dras ett stratifierat urval, med län och bransch som stratifieringsvariabler. Fördelningen av urvalet på stratum enligt principen lika allokering, vilket innebär att lika många objekt (företag) väljs från respektive stratum. Därigenom uppnås ett av målen med undersökningens urvalsdesign, att ge lika hög precision för varje län och för varje bransch. Uppskattningar av precisionen presenteras i from av konfidensintervall för län och bransch. Slutresultat erhålls efter rak uppräkning på populationsnivå. Urvalsdesign för undersökningen av 2001 års nystartade företag (preliminära siffror) Registeruppgifter SCBs företagsregister, FDB Rampopulation 58 000 företag Stratifierat slumpmässigt urval 25 000 företag Skattad population av nystartade företag år 2001 Ca 35 500 företag Antal svarande i 2001 års undersökning Ca 20 800 företag varav ca 14 450 med ny verksamhet Företag som i 2001 års undersökning ej uppgav 2001 som startår Företag som i 2000 års undersökning uppgav startår 2001 Ca 3 320 företag Ca 780 företag Ramtäckning Övertäckning Eftersom rampopulationen utgörs av nyregistrerade företag år t, förekommer en viss övertäckning. Uppskattningsvis utgör endast omkring två tredjedelar av alla nyregistreringar nystartade företag ett givet år på riksnivå. I resultatet förekommer inga problem med övertäckning. Undertäckning Tillförlitligheten påverkas även av den undertäckning som orsakas av att när urvalet dras har inte alla nya företag som ska hänföras till undersökningsåret registrerats i FDB, vilket kan bero på att företagaren inte registrerat sitt företag förrän verksamheten pågått en tid. 2 Avdelningar enligt Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 92. 31
Företag som startat ny verksamhet 2001 och som i FDB har registrerats efter vecka 8 år 2002 har därmed ej kunnat undersökas utan dessa kommer att ingå i nästa års rampopulation. Korrigering för denna eftersläpning har gjort med ledning av motsvarande periods tillskott till 2000 års undersökning och hur stor andel av de nystartade företagen 1999 och 2000 som tillkom i FDB efter vecka 8. Definitiva siffror för 2001 redovisas i anslutning till nästa års undersökning. Mätning Som undersökningens mätmetod används postala enkäter. Två skriftliga påminnelser skickas, varav den andra med ny blankett. Alla inkomna enkäter från nystartade företag telefonkompletteras för de frågor som det är svarsplikt på. Bortfall Som svarsbortfall i denna undersökning avses de företagare som överhuvudtaget ej besvarat enkäten och där uppgifter ej gått att få via telefon. För 2001 års undersökning uppgår svarsbortfallet till omkring 17 procent, vilket är i nivå med tidigare undersökningar. Det är dock inte bara svarsbortfall som kan förekomma i en undersökning utan även partiellt bortfall. Med partiellt bortfall avses att insamlade uppgifter saknas på en eller flera frågor. Saknas uppgifter på alla frågor är det definierat som ett svarsbortfall. Det bortfall som redovisas i rapportens tabeller under kategorin Bortfall avser endast det partiella. Bearbetning Insamlade enkäter genomgår både manuell och maskinell granskning. Där oklarheter föreligger kontaktas företag. Granskade enkäter dataregistreras. Ett antal validitets- och rimlighetskontroller ingår i bearbetningen. Uppräkningsfaktor Enligt gängse statistisk metodik tillämpas rak uppräkning av stickprovet för att uppnå populationsnivå. Detta sker med hjälp av en så kallad uppräkningsfaktor. För ett godtyckligt företag tillhörande stratum h, säg U i, definieras uppräkningsfaktorn som 1 P U n h = ( i s) m n h h mh mh 1 N h n h N = h där P(a) är sannolikheten för a n h är antalet företag i stickprovet tillhörande stratum h N h är antalet företag i rampopulationen tillhörande stratum h m h är antalet företag i stickprovet som inte tillhör svarsbortfallet i stratum h Notera att kvoten mellan n h och N h är sannolikheten för företag U i, tillhörande stratum h att komma med i urvalet, s, och att uppräkningsfaktorn är inversen av inklusionssannolikheten korrigerad för svarsbortfall. 32