HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL



Relevanta dokument
RP 117/2008 rd 2009.

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2003 rd. 2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2. Propositionens konsekvenser

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 220/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 166/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 126/2007 rd 2008.

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

RP 292/2010 rd. Dessutom får enligt 24 kap mom. i kyrkolagen kyrkobesvär inte anföras över ett beslut om upphandling på den grund att beslutet

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge och föreslagna ändringar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 109/2007 rd. även tekniska ändringar. statens pensioner ändras så en bestämmelse. ingången av 2008.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

l. N uläge och föreslagna ändringar

RP 64/2007 rd. per månad föreslås bli höjt med 15 procent, dock minst med 16 euro. Inkomstgränserna

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Transkript:

RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna om överlåtande av uppgifter i lagen om studiestöd tas in en bestämmelse om att Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna till ett penninginstitut skall kunna överlåta uppgifter som gäller giltigheten för och innehållet i en statsborgen för studiestöd. Uppgifterna skall kunna överlåtas då studeranden har sökt studielån från penninginstitutet i fråga. Det är nödvändigt MOTIVERING att penninginstitutet får borgensuppgifterna för att kunna bevilja lånet. Ändringen ansluter sig till den s.k. elektroniska låneborgen, som avses bli införd vid ingången av juni 2003. Det föreslås också att bestämmelsen om justering av studiestödet utan ansökan preciseras. Den föreslagna ändringen av lagen om studiestöd avses träda i kraft den 1 juni 2003. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Bestämmelser om utlämnade av uppgifter För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstaltenenligt41b 5punkten lagen om studiestöd (65/1994) rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av penninginstituten i fråga om varje låntagare utan avgift få uppgifter om till vilket belopp studielån med statsborgen har lyfts och om räntorna, så som Folkpensionsanstalten bestämmer. I lagens 41 d igen bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter till penninginstitut utlämna uppgifter om dem som får studiestöd för att till studielånet lägga räntor enligt 34 samt i fråga om lån som beviljats enligt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört och att räntestödet återställts. I paragrafen föreskrivs också att Folkpensionsanstalten till nordiska studiestödsmyndigheter har rätt att utlämna uppgifter om studiestöd som medborgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland. I förordningen om studiestöd har bestämmelserna om lyftande av studiestöd ändrats som en del av de åtgärder, vilka syftar till att minska mängden studielån som kommer till borgenären för betalning. Bestämmelserna har ändrats så att ett lån i regel skall lyftas i flera rater och banken skall i fortsättningen innan en ny rat av studielånet lyfts hos Folkpensionsanstalten försäkra sig om att statsborgen för lånet är giltig. Avsikten är att bankerna när en studerande söker lån skall övergå till ett förfarande där giltigheten och innehållet i borgensbeslutet för den studerande kontrolleras i Folkpensionsanstaltens datasystem. Borgen skall även justeras så att den motsvarar gällande förhållanden vid respektive tidpunkt och banken skall alltid få information med riktigt innehåll om studerandens borgen. Studeranden skall alltjämt få uppgifter om statsborgen för studielån ur studiestödsbeslutet. Något särskilt borgensbeslut för banken skall inte längre ges till studeranden, utan banken skall få borgensuppgifterna i elektronisk form från Folkpensionsanstalten. För att banken skall ha rätt att granska giltigheten för och innehållet i ett beslut om statsborgen för studielån i Folkpensionsan- 229402M

2 RP 239/2002 rd staltens datasystem, föreslås i 41 d lagen om studiestöd bli intagen en ny punkt enligt vilken Folkpensionsanstalten har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter till penninginstituten utlämna uppgifter om statsborgen för studielån och om borgens giltighet. Informationen skall kunna utlämnas till banken först efter att studeranden själv har sökt studielån hos en enskild bank. Uppgifterna skall kunna utlämnas endast till den bank där studeranden söker lån, eller redan har beviljats lån då borgens giltighet granskas i samband med att en del av lånet lyfts. För beviljande av lån måste banken ha tillgång till uppgifterna om statsborgen för lånet. Studeranden skall liksom hittills söka lån hos banken särskilt för varje läsår. Borgensuppgifterna utlämnas till banken först efter att studeranden har beviljats låneborgen och han eller hon har sökt studielån för ett nytt läsår. Utlämnandet skall bara gälla uppgifter som direkt verifierar borgens giltighet och innehåll. Andra uppgifter som ansluter sig till studiestödet eller personen och som indirekt anknyter till saken skall inte utlämnas till banken. Förfarandet kan med tanke på kunden anses säkert eftersom datasäkerhetsnivån är mycket hög både i Folkpensionsanstaltens och i bankernas förfaranden. I fråga om bankerna gäller bl.a. att bankhemligheten skall bevaras i all verksamhet. Bestämmelser om inkomstbaserade justeringar I 25 a lagen om studiestöd bestäms om justering av studiestödet utan ansökan. Enligt 1 mom. justeras eller indras studiepenningen och bostadstillägget utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiepenningen eller bostadstillägget har justerats eller beviljats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas eller för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning. En definition på make ingår i lagens 3, som trädde i kraft den 1 januari 2002. Enligt definitionen avses med makar äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Därför ändrades den finska språkdräkten i andra paragrafer i lagen om studiestöd så att "aviopuoliso" ersattes med "puoliso", när såväl äkta makar som personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden avses. Avsikten var att i fortsättningen i lagen om studiestöd använda ordalydelsen äkta makar när man uttryckligen avser personer som är gifta. I andra situationer används ordet make, som avser både äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden. När bostadstillägg beviljas beaktas enligt 19 a makens inkomster, om maken bor med sökanden i samma bostad. Enligt 22 beaktas makens inkomster i regel enligt den senast verkställda statsbeskattningen från början av året efter det år då beskattningen slutförts. Eftersom både inkomster hos en äkta make och hos en person som den sökande lever med under äktenskapsliknande förhållanden, enligt 19 a beaktas när studiestöd beviljas, skall de beaktas även när ett bostadstillägg justeras. Det föreslås att den finska språkdräkteni25a 1mom.ändrassåatt "aviopuoliso" ersätts med "puoliso". Den föreslagna ändringen har blivit förbisedd i samband med motsvarande ändringar i andra paragrafer. I början av 25 a 1 mom. används uttrycket studiepenningen och bostadstillägget, trots att det enligt rubriken är frågan om justering av studiestödet. Enligt lagen om studiestöd beviljas studiestöd i form av studiepenning eller vuxenstudiepenning, bostadstillägg samt statsborgen för studiestöd. Om statsborgen för studiestöd bestäms i 15, enligt vilken borgen i regel kan beviljas studerande som får studiepenning, vuxenstudiepenning eller vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd. Eftersom statsborgen för studielån är en form av studiestöd, bör en statsborgen och dess giltighet justeras i samband med annan justering av studiestödet. Studeranden får för närvarande i samband med studiestödsbeslutet ett skriftligt borgensbeslut för att tillställas banken. Beslutet utgör säkerhet när banken beviljar studielån. I praktiken har en låneborgen inte kunnat minskas efter att den beviljats, eftersom be-

RP 239/2002 rd 3 slutet stannar i banken som säkerhet för lånet och något nytt beslut för samma tid inte mera kan ges på grund av möjligheterna till missbruk. Folkpensionsanstalten och bankerna har i samråd berett en reform som syftar till en avveckling av pappersutskrifter av borgensbeslut för bankerna och en övergång till elektroniska borgensbeslut. I och med reformen kan förutom justeringen eller indragningen av studiepenningen och bostadstillägget även statsborgen justeras eller dras in till den del det inte varit möjligt att lyfta studiestödet. Det föreslås att orden studiepenningen och bostadstillägget i 25 a 1 mom. lagen om studiestöd ersätts med ordet studiestöd. Därigenom preciseras möjligheten att justera även en låneborgen under pågående läsår, om den studerandes förhållanden ändras. 2. Propositionens verkningar En justering av statsborgen utifrån förändrade förhållanden efter det att beslutet meddelades minskar i någon mån den årliga studielånestocken. Efter övergången till elektronisk låneborgen kan en studerande inte längre lyfta studielån efter det att studierna slutförts eller avbrutits. Folkpensionsanstalten kan efter att ha fått uppgift om att studierna slutförts eller avbrutits till banken förmedla förbud att lyfta studielån till den del det inte redan har lyfts. En övergång till elektronisk låneborgen förutsätter stora ändringar, som redan är under planering, i Folkpensionsanstaltens och bankernas datasystem. Avsikten är att alla banker som beviljar studielån skall omfattas av det nya förfarandet från sommaren 2003. Årligen ber ett flertal studerande om nytt borgensbeslut i stället för ett försvunnet. I och med övergången till elektroniska borgensbeslut finns inte längre detta behov. Ändringen minskar även möjligheterna att missbruka systemet. Efter ändringen är det inte heller längre möjligt att förfalska ett borgensbeslut. 3. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisningsministeriet i samråd med Folkpensionsanstalten. I samband med beredningen hördes dataombudsmannen. I sitt utlåtande anser dataombudsmannen att man bör stadga i lag eller be om studerandes samtycke vid studiestödsansökan för att granska låneborgens i kraftvarande. Propositionen har inte ändrats, för statsborgen behövs som garanti för lånet och i skuldebrevet som undertecknas av studeranden avtalar man om studielånets villkor. Härtill har dataombudsmannen yttrat sig om vissa bestämmelser i studiestödslagen som inte i denna proposition föreslagits förändringar. 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2003. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 RP 239/2002 rd Lagförslagen Lag omändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 25 a 1 mom. och 41 d, av dessa lagrum 25 a 1 mom. sådant det lyder i lag 41/2000 och 41 d sådan den lyder i lag 691/2002, som följer: 25 a Justering av studiestödet utan ansökan Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas eller för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning. 41d Utlämnande av uppgifter Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 1) till penninginstitut utlämna uppgifter om dem som får studiestöd för att till studielånet lägga räntor enligt 34 samt i fråga om lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört och att räntestödet återställts, 2) till det penninginstitut där studeranden har sökt studielån utlämna uppgifter om statsborgen för studiestöd och dess giltighet, samt 3) till nordiska studiestödsmyndigheter utlämna uppgifter om studiestöd som medborgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 1 november 2002 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Maija Rask

RP 239/2002 rd 5 Bilaga Parallelltexter Lag omändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 25 a 1 mom. och 41 d, av dessa lagrum 25 a 1 mom. sådant det lyder i lag 41/2000 och 41 d sådan den lyder i lag 691/2002, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 25 a Justering av studiestödet utan ansökan Studiepenningen och bostadstillägget justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiepenningen eller bostadstillägget har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas eller för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning. 25 a Justering av studiestödet utan ansökan Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter och bostadstillägget på basis av makens beskattningsuppgifter sedan beskattningen verkställts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas eller för bostadstilläggets vidkommande i makens ekonomiska ställning. 41d Utlämnande av uppgifter Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 1) till penninginstitut utlämna uppgifter om dem som får studiestöd för att till studielånet lägga räntor enligt 34 samt i fråga om lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört och att räntestödet återställts, 2) till nordiska studiestödsmyndigheter utlämna uppgifter om studiestöd som med- 41d Utlämnande av uppgifter Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 1) till penninginstitut utlämna uppgifter om dem som får studiestöd för att till studielånet lägga räntor enligt 34 samt i fråga om lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört och att räntestödet återställts, 2) till det penninginstitut där studeranden har sökt studielån utlämna uppgifter om

6 Gällande lydelse RP 239/2002 rd Föreslagen lydelse borgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland. statsborgen för studiestöd och dess giltighet, samt 3) till nordiska studiestödsmyndigheter utlämna uppgifter om studiestöd som medborgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.