Potential för Biogasproduktion i Västra Götaland

Potential för Biogasproduktion i Västra Götaland Uppdragsgivare: Biogasväst Hushållningssällskapet Väst Innovatum Teknikpark Västra Götalandsregionen Hushållningssällskapet Anders Broberg November2009 Hushållningssällskapet, www.hush.se/opn Tel 0521-72 55 00 Box17 Fax 0521-72 55 99 462 21 Vänersborg

November 2009 Biogasväst Hushållningssällskapet Väst Innovatum AB 2

Sammanfattning En kartläggning av den totala, teoretiska och faktiska biogaspotentialen genom rötningsteknik har genomförts i Västra Götalandsregionen. Studien visar att Västra Götaland har god tillgång på substrat när det gäller organiska restprodukter från jordbrukssektorn, privata hushåll, restauranger, industrier och reningsverk. Resultatet visar att det finns en teoretisk potential att producera biogas på motsvarande 2 431 441 MWh och att det finns en faktisk potential på motsvarande 1 189 415 MWh vilket motsvarar 99 118 personbilar. I rapporten särredovisas de olika kommunalförbunds områden och kommunerna i tabellform. Det framgår att kommuner med mycket jordbruksmark har en särskild betydande tillgång till biogassubstrat. Man kan också se att energigröda på trädesarealen samt halm skulle kunna ge stora bidrag som biogassubstrat. Det krävs emellertid att rötningstekniken för att utvinna biogas från halm utvecklas. Figur 1: för respektive kommunförbund för respektive kommunalförbund MWh 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Figur 2: för respektive kommunförbund för respektive kommunal förbund MWh 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 3

Redovisning på kommunnivå ligger som bilaga till rapporten enligt följande Bilagor: 1. Ale 2. Alingsås 3. Bengtsfors 4. Bollebygd 5. Borås 6. Dals Ed 7. Essunga 8. Falköping 9. Färgelanda 10. Grästorp 11. Gullspång 12. Göteborg 13. Götene 14. Herrljunga 15. Hjo 16. Härryda 17. Karlsborg 18. Kungälv 19. Lerum 20. Lidköping 21. Lilla Edet 22. Lysekil 23. Mariestad 24. Mark 25. Mellerud 26. Munkedal 27. Mölndal 28. Orust 29. Partille 30. Skara 31. Skövde 32. Sotenäs 33. Stenungsund 34. Strömstad 35. Svenljunga 36. Tanum 37. Tibro 38. Tidaholm 39. Tjörn 40. Tranemo 41. Trollhättan 42. Töreboda 43. Uddevalla 44. Ulricehamn 45. Vara 46. Vårgårda 47. Vänersborg 48. Åmål 49. Öckerö 4

Förord Innovatum Teknikpark och Hushållningssällskapet Väst tog tillsammans med Fyrbodals Kommunalförbund initiativ till en kartläggning av biogaspotentialen i Fyrbodal. Från flera aktörer hade behovet av en samlad bild av potentialen för biogasproduktion genom rötning efterfrågats för att de strategiska frågorna om produktions- och avsättningsutvecklingen för biogas skulle kunna drivas mera effektivt. Med finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden: Nordsjöprogrammet Interreg IVB, Fyrbodals Kommunalförbund, Stiftelsen Carl Robert Prytz donation, Hushållningssällskapet Väst och Innovatum Teknikpark genomfördes kartläggningen av den totala, teoretiska och faktiska biogaspotentialen genom rötningsteknik för Fyrbodalsregionen. Studien väckte stort intresse och Västra Götalandsregionen tog initiativ till en studie för resterande delar av Västra Götaland vilket Biogas Väst fick i uppdrag att genomföra. Föreliggande rapport innehåller resultatet av de båda studierna och täcker hela Västra Götaland. Studien har genomförts av Anders Broberg på Hushållningssällskapet Väst. Metodutvecklingen har gjorts med stöd av Peter Eriksson, Hushållningssällskapet Väst, Karin Stenlund, Innovatum Teknikpark och Lars-Gunnar Johansson, Biogas Väst.. Beställarna vill framföra ett varmt tack till alla kontaktade personer vilka välvilligt lämnat uppgifter som gjort studien möjlig. 5

Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...7 2 Syfte och mål...8 3 Metod och avgränsningar...8 3.1 Jordbrukssektorn...8 3.1.1 Gödsel från nötkreatur...8 3.1.2 Svingödsel...9 3.1.3 Gödsel från fjäderfä...10 3.1.4 Får...10 3.1.5 Träda/Energigröda...10 3.1.6 Restprodukter i Jordbruket...11 3.2 Organiska restprodukter...12 3.2.1 Matavfall...12 3.2.2 Livsmedelindustri och övriga industrier...12 3.3 Reningsverk...16 3.4 Kartmaterial...16 4 Resultat...16 4.1 Fyrbodal...19 4.2 Göteborgsregionen...20 4.3 Skaraborg...21 4.4 Sjuhärad...22 4.5 Slutsats...23 Källförteckning...23 Bilagor: 1 Ale 2 Alingsås 3 Bengtsfors 4 Bollebygd 5 Borås 6 Dals Ed 7 Essunga 8 Falköping 9 Färgelanda 10 Grästorp 11 Gullspång 12 Göteborg 13 Götene 14 Herrljunga 15 Hjo 16 Härryda 17 Karlsborg 18 Kungälv 19 Lerum 20 Lidköping 21 Lilla Edet 22 Lysekil 23 Mariestad 24 Mark 25 Mellerud 26 Munkedal 27 Mölndal 28 Orust 29 Partille 30 Skara 31 Skövde 32 Sotenäs 33 Stenungsund 34 Strömstad 35 Svenljunga 36 Tanum 37 Tibro 38 Tidaholm 39 Tjörn 40 Tranemo 41 Trollhättan 42 Töreboda 43 Uddevalla 44 Ulricehamn 45 Vara 46 Vårgårda 47 Vänersborg 48 Åmål 49 Öckerö 50 Biogaspotential Västra Götaland, karta 6

1 Inledning och bakgrund Det finns ett stort intresse för biogasutveckling i Västra Götalandsregionen. Från flera aktörer har behovet av en mer samlad bild av potentialen för biogasproduktion genom rötning efterfrågats. Med den samlade potentialen kan de strategiska frågorna om produktions- och avsättningsutvecklingen för biogas drivas mer mera effektivt. På Uppdrag av Biogas Väst Hushållningssällskapet Väst, Innovatum Teknikpark och Västra Götalandsregionen en kartläggning av den totala teoretiska och den faktiska biogas potentialen genom rötningsteknik kunnat göras för Västra Götalands regionen. Den geografiska avgränsningen i inventeringen är Västra Götalandsregionen, vilket inkluderar följande kommuner: Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Kartläggningen har utförts av Anders Broberg, Hushållningssällskapet Väst Metodutvecklingen har gjorts med stöd av Peter Eriksson Hushållningssällskapet Väst, Karin Stenlund Innovatum Teknikpark och Lars-Gunnar Johansson Biogasväst. 7

2 Syfte och mål Syftet med denna inventering är att få underlag för att bedöma förutsättningarna för biogasproduktion genom rötning i Västra Götalandsregionen. Målet är att få detaljerade kunskaper om. Var i Västra Götalandsregionen det finns god tillgång till substrat för biogasproduktion genom rötning. Hur stor den teoretiska och faktiska potentialen för biogasproduktion är genom rötning. 3 Metod och avgränsningar För att få svar på vilka platser och områden som är mest lämpliga när det gäller att få råvara till biogas har potentialen bedömts utifrån: Substrat från jordbrukssektorn Organiska restprodukter från hushåll och företag. Befintlig gasproduktion från avloppsreningsverk Potential gasproduktion från avloppsreningsverk 3.1 Jordbrukssektorn Uppgifter om djurproduktion från olika djurslag har hämtats ifrån Jordbruksverkets statistik (Jordbruksverket 2008a). Även uppgifter om arealer och skördar för olika grödor har hämtas från denna statistik (Jordbruksverket 2008b). Data som har använts är ifrån år 2007. Nyckeltalen och beräkningsmetodiken för jordbruksektorn är hämtade från Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) om inte annat anges. Beräkningarna är gjorda på en relativt övergripande nivå. För att kunna användas på gårdsnivå behöver de justeras efter de lokala förutsättningarna.. 3.1.1 Gödsel från nötkreatur Beroende på hur gödseln hanteras hos den enskilde lantbrukaren delas gödsel från nötkreatur in i tre olika sorters gödseltyper; flytgödsel, fastgödsel och djupströ. Mängden producerad gödsel per djurslag är baserat på data från Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008). I beräkningen reduceras den totala mängden gödsel per djur, eftersom man under betesperioden inte kan ta tillvara gödseln. Reduceringen är gjord utifrån det antalet stalldagar som är satt för respektive djurslag enligt tabell 1 (Mattson 2006). Tabell 1. Gödselproduktion per djurslag vid olika hanteringsmetoder (Data i ton/djur och år) Djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Stallperiod dagar Mjölkkor 19,5 7,9 11,1 270,0 Övriga kor (t.ex. amkor) 6,0 2,9 3,0 180,0 Kalvar < 1 år 3,5 3,5 2,0 210,0 Kvigor, stutar och tjurar > 1 år 6,8 3,9 3,9 240,0 8

Tabell 2: Fördelningen mellan de olika sätten att hantera gödsel följer Den Svenska biogaspotentialen (Linne, 2008). I tabell 2 är Övriga kor, Kalvar<1år, Kvigor, stutar och tjurar >1år i hopslagna till en kategori som heter Övriga nötkreatur. Tabell 2. Antagen fördelning mellan olika gödselslag för respektive djurslag Djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Mjölkkor 70% 29% 1% Övriga nötkreatur 25% 57% 18% Värdet på TS-halten (Torrsubstans halten) är satt enligt följande: Flytgödsel = 8 procent Fastgödsel = 20 procent Djupströ = 23 procent Biogasutbytet är hämtat ifrån Den svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) enligt tabell 3. Tabell 3 Antagen biogas utbyte vid praktisk drift Nm 3 CH4/ton TS Flytgödsel 150 Fastgödsel 150 Djupströ 135 3.1.2 Svingödsel Det finns tre olika sätt att hantera svingödsel; flytgödsel, fastgödsel och djupströ. I gödselproduktionen för suggor räknas även smågrisarnas gödsel in. I tabell 4 redovisas gödselproduktionen per slaktsvinsplats. Detta beror på att man på varje stallpalts föder upp tre omgångar slaktsvin per år. Tabell 4 Gödselproduktion per djur (Data i ton/plats och år) Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Suggor 7,8 2,25 4,35 Slaktsvin 2,6 0,8 - Gödselhanteringen antas vara som i tabell 5 Tabell 5 Fördelning av gödselslag för respektive djurslag Flytgödsel Fastgödsel Djupströ Suggor 45% 45% 10% Slaktsvin 95% 5% - Värdet på torrsubstansen, (TS)-halten är satt enligt följande Flytgödsel suggor = 8 procent Flytgödsel slaktsvin = 6 procent Fastgödsel = 23 procent Djupströ = 30 procent 9

Biogasutbytet här hämtat ifrån Den svenska biogaspotentialen (Linne, 2008) enligt tabell 6. Tabell 6 Antagen biogas utbyte vid praktisk drift Nm3 CH4/ton TS Flytgödsel 200 Fastgödsel 150 Djupströ 135 3.1.3 Gödsel från fjäderfä Det är ganska svårt att göra generella uträkningar när det gäller gödsel från fjäderfä. Dels råder det en osäkerhet om hur gödseln hanteras, om det är som fast eller flytande gödsel. Dels kan TS halten kan variera kraftigt, mellan 30 och 70 procent. Därför anges mängden gödsel i TS istället för i våtvikt (se tabell 7 för respektive djurslag). Tabell 7 Antagen kg TS per plats för respektive djurslag. kg TS/plats Värphöns 11,0 Unghöns 3,3 Slaktkyckling 5,0 Kalkon 12,0 Biogasutbytet antas vid praktisk drift vara 150 Nm 3 CH4/ton TS. Torrötningstekniken för fjäderfägödsel är under utveckling och i denna studie räknas den in under faktisk potential. Däremot har en gräns på 1 000 djur per kommun satts för att tas med i den faktiska potentialen. 3.1.4 Får Får delas upp i djurslagen baggar/tackor och lamm, och gödselproduktionen anges i ton TS per djur och år se tabell 8. Reducering är gjord med 50 procent då djuren antas vara ute sex månader. Tabell 8 Antagen kg TS per djur för respektive djurslag. Kg TS/plats Baggar och tackor 125 Lamm 50 Biogasutbytet antas vid praktisk drift vara 150 Nm 3 CH4/ton TS. Variationen mellan de olika gödselslagen antas vara försumbara. 3.1.5 Träda/Energigröda All trädesareal antas kunna användas till att odla energigröda och är räknad som gröngödslingsvall, för att man kan använda rötresten som kvävegödsel. Efter ett samrådsmöte med Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare (Nilsson) är den beräknade skördemängden när det gäller trädesareal satt till 5 ton TS/ha mot normala 7,5 ton TS/ha. Nedskrivningen görs på grund av att trädesarealen ofta är sämre, mindre produktiva marker med till exempel eftersatt dränering, arealer som ligger i skugga mm. I den faktiska potentialen är skördemängden nedskriven med 60 procent på grund av att trädesarealen ofta ligger utspridd. För lantbrukaren handlar det ofta om långa transporter på smala vägar med stora maskiner och med dåliga 10

broposter till markerna, som gör dessa marker ej åtkomliga. Många småbrukare med mindre trädesarealer har sin areal i träda och det kan vara svårt att knytta ihop dessa för biogas produktion. När det gäller energigröda som odlas på ordinarie, produktiv jordbruksmark har en gräns fastställs, för hur mycket energigröda man tillåter sig att odla jämfört med att producera mat på marken, till 10 procent. Detta är sedan matchat mot trädesarealen. Det betyder att om trädesarealen understiger 10 procent räknas mellanskillnaden som energigröda på produktiv jordbruksmark. Om trädesarealen överstiger 10 procent räknas denna areal som energigröda odlad på trädesmark. Även energigrödan på produktiv jordbruksmark räknas som gröngödslingsvall men med den högre, normala avkastningen på 7,5 ton TS/ha (HS energirådgivare, muntl.). Gasutbytet beräknas på 330 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Detta gasutbyte baseras på att det är en vall med hög klöverinsådd och lång processtid under rötningen. 3.1.6 Restprodukter i Jordbruket Halm: Halmproduktionen i tabell 9 är beräknad utifrån fem års medelproduktion (Jordbruksverket 2008c) och är beräknad utifrån ett storleksförhållande i medeltal mellan halm och kärna på skörden (se tabell 9) (Mattsson 2006). Mängden halm är sedan reducerad med en bärgningskoefficient. Om bärgningskoefficienten är 0,75 så innebär det att man kan skörda 75 procent av halmen, resten blir kvar som stubb och spill på åkern (Mattsson 2006). Tabell 9 Underlag för Halmberäkningar. Förhållande halm/kärna Bärgningskoefficient Norm skörd (ton) Höstvete 0,75 0,75 5,938 Höstråg 0,95 0,75 5,497 Rågvete 0,9 0,75 5,364 Vårvete 0,75 0,65 4,575 Korn 0,65 0,5 4,211 Havre 0,7 0,65 4,274 Vårraps 1,3 0,65 1,885 Höstraps 1,3 0,85 3,123 Med tabell 10 är halmen reducerad ytterliggare med den mängd halm som går åt till djurströ för att inte räkna energin dubbelt i gödsel och i halm (Mattsson 2006). Tabell 10 Tabell för beräkning av ströhalm. Stallperiod Ton/dag dagar Mjölkkor 0,0015 270 Övriga kor 0,0055 180 Kalvar < 1år 0,005 210 Kvigor, stutar och tjurar > 1år 0,0035 240 Suggor 0,0015 365 Slaktsvin 0,00007 365 Galtar 0,00007 365 11

Gasutbytet är satt till 160 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Halmen är inte medräknad i den faktiska potentialen då rötningstekniken för halm fortfarande är i ett utvecklings skede. Ärtor: Restprodukter från ärtodling är baljor och rev som finfördelas och lämnas på åkern idag. Mängden restprodukter är cirka 25 ton/ha, TS halten är satt till 20 procent och en lagrings- och hanteringsförlust på 25 procent. Gasutbytet är satt till 190 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). Potatis: Normskörden är beräknad som 28,35 ton/ha (Jordbruksverket, 2008) Restprodukterna för potatis delas in i bortsorterade potatisar (9,5 procent av skörden) och i potatisblast som antas vara ytterligare 2,7 ton TS/ha. Gasutbytet satt till 330 Nm 3 CH4/kg TS för den bortsorterade potatisen och 280 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). I den faktiska potentialen tas potatisen endast med om total arealen för respektive kommun överstiger 10 hektar. 3.2 Organiska restprodukter Organiska restprodukter är indelat i två kategorier: 1) Matavfall från hushåll, restaurang, storkök och livsmedelshandeln. 2) Organiskt avfall från industrin, där livsmedelindustrin och övriga industrier med organiskt avfall ingår. Data för att beräkna den potential som finns i dessa restprodukter har fåtts fram genom att ringa runt till de olika kommunernas förvaltningar, om inget annat anges i den specifika kommunredovisningen. 3.2.1 Matavfall Befolkningsstatistiken är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB). Beräkningarna bygger på uppgifter ifrån SCB s Statistiska årsbok 2008, som redovisar december 2006. Nyckeltalen för hur mycket matavfall som produceras per person är uppdelat i redovisningen på potentiell och faktisk mängd. Skillnaden mellan dessa kan bland annat förklaras med felsortering. Potentiella mängden: 128 kg/person och år, som bygger på teoretiska potentialen matavfall (Linne, 2008) Faktisk mängd 92 kg/person och år. Detta är uppmätta värden på befintliga avfalls anläggningar som sorterar idag. (Linne 2008) Biogasutbytet är satt till 114,5 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt. Detta baserar sig på att 78 procent är matavfall från privata hushåll och restauranger. Här är metanutbytet 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008). Från handeln kommer 22 procent av matavfallet. Här är metanutbytet satt till 77 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008), vilket förutsätter att allt matavfall samlas in för att rötas. I realiteten kommer det att vara svårt att uppnå hela potentialen eftersom en del hushåll och verksamheter komposterar själva. Ingen hänsyn har tagits till semesterboenden i denna studie. 3.2.2 Livsmedelindustri och övriga industrier För att hitta aktuella företag med organiska restprodukter i de lokala näringsliven har kontakt tagits med kommunerna som har hjälpt till att hitta företagen. Sedan har direkt kontakt tagits med företagen och uppgifter har samlats in muntligen. För Götene, Lidköping Skara kommun har 12

företagens uppgifter hämtas ifrån Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun (Wennerberg, 2008) Metod Alingsås Restprodukterna av matavfall är beräknade på samma sätt som matavfall från Hushåll och restaurang, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008) Metod Bengtsfors och Munkedal Restprodukten fiberslam ifrån pappersindustrin är beräknade med 13,4%VS och ett gasutbyte på 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009) Metod Färgelanda Restprodukter ifrån matindustrin är beräknade på samma sätt som som matavfall från hushåll och resturanger, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt. (Linne, 2008) Metod Borås Slakteri restprodukterna är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Och citrusskalen är beräknade med TS-halten 21% och gasutbytet 286 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Falköpings Restprodukter från potatis är beräknade som bortsorterade potatis. Mejeriprodukten vassle är beräknade med följande värden, TS-halt 6% och gränsmjölk TS-halt 1% och mjölkretur med TS-halt 13,3% (Wadman 2000), metangasutbytet är 494 Nm3 CH4/ton TS. Restprodukterna från Bageriet är beräknade med följande värden TS-halt 61% och metangasutbytet 304 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Göteborg Restprodukten deg med TS halten 67% och gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009) Restprodukten bröd med TS halten 61% och gasutbytet 304 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Fetavskiljningsslammet är beräknat med TS halten 4% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009) Vegatibiliskt avfall i form av potatis beräknas med TS halten 20% och gasutbytet 330 Nm 3 CH 4 /ton TS. Matavfalls restprodukterna är beräknade på samma sätt som matavfall från Hushåll och restaurang, 125 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008) Mejeriprodukterna fodermjölk 6,7 % TS halt och produktrester 15% TS halt och gasutbytet är 494Nm3 CH4/ton TS. Chark restprodukten är kött med följande värden med TS halten 30% och gasutbytet 660 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod i Götene och Lidköping I Götene kommun har en inventering utförts Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008), företag och underlag för beräkningar är tagna ur denna rapport. Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh Metod Herrljunga 13

Mejeriprodukten vassle är beräknade med följande värden, TS-halt 6% och metangasutbytet är 494Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Härryda Avvisningsvätskan(MPG) är beräknad utifrån ren glykol och gasutbytet 2,23MWh/ton MPG (Linne, 2008). Matavfallet är beräknat som matavfall från restauranger med TS halten 27% och gasutbytet 441 Nm3 CH4/ton TS. Fiberslammet är beräknat med en VS halten som är satt till 13,4% och gasutbytet till 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). Metod Kungälv Restprodukterna deg och torra kex, och tala (mjöl och vatten) räknas som deg med gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Lilla Edet För restprodukten fiberslam är VS halten satt till 13,4% och gasutbytet till 300 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). Metod Lysekil Följande mängder restprodukter ifrån fiskeindustrin redovisas av det lokala avfallsbolaget RAMBO. Fiskeslam 87 Ton/år och gasproduktionen 47,5 MWh/år (Wigermo 2009). Lake 98 Ton/år, 53,5 MWh/år (Wigermo 2009). Lake och slam 46 Ton/år, 25,1 MWh/år (Wigermo 2009). Metod Mölndal Slakteri restprodukten är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006) Kryddavfallet är antaget att vara en gräs produkt är beräknat med samma gasutbyte som vall TS halten är antagen att vara 80% och gasutbytet 263 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Orust och Sotenäs Restprodukterna från Fiskindustrin i Orust och Sotenäs beräknas med vs-halten 13,3% för fiskrens, 6,7% för fiskslam 6,7% och ör fisklake 6,7%. Gasutbytet 500 Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo, 2009) Metod Partille Restprodukten Flytande glass är beräknad som returprodukt mejeri med TS halten 13,3% (Wadman 2000) och gasutbytet 494 Nm 3 CH 4 /ton TS Fetavskiljningsslammet från glassfabriken är beräknad med TS halten 4% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS. Bröd blandat med deg är beräknat som deg med TS halten 67% och gasutbytet 260 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Metod Tjörn Fiskrens VS halten är satt till 13,3 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton VS. Fiskslam VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton. Fisklake VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 500 Nm 3 CH 4 /ton VS. Fisk slam och lake VS halten är satt till 6,7 procent och gasutbytet till 50 0Nm 3 CH 4 /ton VS (Wigermo 2009). 14

Metod Skara Underlag för potential för biogas produktion för Svenska Lantägg AB, Gården Partihandel AB, Charkman AB och Skaraborgs Chark & Fågel AB är hämtade från rapporten Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008). Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh Alla restprodukterna ifrån Scans Slakteri är beräknade med 15% TS och ett gasutbyte på 420 Nm 3 CH 4 /ton TS (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Metod Skövde Alla restprodukterna ifrån Skövde Slakteri är beräknade utifrån angiven mängd producerad Rågas med beräkningstalen 63 % metangas i rågasen och energiinnehållet i en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Mejeriprodukterna ifrån Arla foods är vassle med TS-halt 5,5 % och övriga restprodukter med TS-halt 7%, metangasutbytet är 494Nm3 CH4/ton TS (Carlsson, Uldal 2009). Restprodukterna för godis är beräknade med TS-halten 90 % och ett metan gasutbyte på 300 Nm 3 CH4/ton TS (Uppskattat värde). Metod Strömstad Matavfallet ifrån gränshandeln i Strömstad är beräknad på samma sätt som matavfall från handelnmed en våtvikt på 77 Nm 3 CH 4 /ton våtvikt (Linne, 2008). Metod Svenljunga Restprodukterna från Garveriet Elmo Leather AB är beräknade enligt följande: Limläder är beräknad med ett gasutbyte på 100 CH 4 /kg våtvikt. Läderavfall är beräknad med ett gasutbyte på 50 CH 4 /kg våtvikt. Slam från Elmos egna reningsverk är beräknad med TS halten 21% och VS halten 68% av TS och gasutbytet 390 CH 4 /kg VS (Eliasson K 2009). Metod i Vara Underlag för potential för biogas produktion för Varaslättens lagerhus är hämtade från rapporten Substratinventering för biogasproduktion i Götene kommun (Wennerberg 2008). Den potentiella gasmängd metangas som kan produceras från substraten är beräknade baklänges ifrån den potentiella framtagna energin med att en normalkubik metangas innehåller 9,97 kwh För beräkningar av biogas potentialen av restprodukterna från Svenskt Fågelkött AB och Adelsåsens kalkonslakteri där mängd avfall har angivits, har följande värden används (Svenskt Gastekniskt center, 2006). Tabell 11 Slakteriavfall Vara kommun Råvara TS halt m3/ton TS metanhalt Mjukdelar 0,3 687 0,67 Mag/tarm innehåll 0,15 420 0,63 Metod Vårgårda Restprodukterna från Lantmännen Doggy är beräknade med TS halten 20% och gasutbytet 648 Nm 3 CH 4 /ton TS (Carlsson M, Uldal P. 2009) Metod Vänersborg Slakteriavfallet är beräknat med VS-halten 12% och gasutbytet till 480Nm 3 CH 4 /ton VS (Eriksson, 2009) 15

3.3 Reningsverk Gasproduktionen för avloppsslam är beräknat från personekvivalenter (pe) som var anslutna till reningsverken. Nyckeltalet för slam produktion är satt till 50 kg TS/pe och år Gasutbytet är satt till 195 Nm 3 CH4/kg TS (Linne, 2008). I Götene kommun används uppmätta ton TS istället för nyckeltals beräkningar. Detta för att Arla Foods och Dafgårds påverkar TS-halten till att vara lägre och gör att nyckeltals beräkningarna blir missvisande, följande ton TS är använda, reningsverket i Götene 240 ton TS och Kjellby 330 ton För följande kommuner har uppgifter om antalet PE hämtats ifrån Länsstyrelsens register för 2006. Ale, Kungälv, Mölndal, Partille. I Svenljunga har data hämtats ifrån Förstudie biogas i Svenljunga del 1 (Eliasson 2008). Uppgifterna för Rambo kommunerna Lysekil, Munkedal, Tanum och Sotenäs är hämtade ifrån Potential för biogasproduktion i fyra kommuner i mellersta Bohuslän (Wigermo 2009). För övriga kommuner har personekvivalenter kopplade till reningsverken redovisats muntligt, se källförteckning. 3.4 Kartmaterial Karta för att visa platser där det finns substrat för att göra biogas har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götalands regionens GIS-avdelning. För kommuner och företag har adressuppgifter tagits fram via www.eniro.se och www.121.nu. Adresser och antal djur till jordbruksföretag med gödsel har tagits fram via utdrag från Jordbruksverkets produktionsplatsregister 10 mars 2009 4 Resultat I denna studie redovisas i en teoretisk potential och en faktisk potential. I den faktiska potentialen har det tagits med begränsningar så som att rötningstekniken för halm, fastgödsel och djupströ inte fungerar i praktisk drift idag. Trädesarealen är nedskriven p.g.a. av praktiska hinder beskrivna i kapitel 3.5.1 Träda/energigröda. Det är inte möjligt att samla in allt matavfall då en del komposteras hemma en del sorteras fel i källsorteringen. Totalt i Västra Götalandsregionen finns en teoretisk potential att producera biogas motsvarande 2 431 441 MWh och i faktisk potential motsvarande 1 189 415 MWh. Detta kan jämföras med 99118 personbilar med en bränsleförbrukning på 0,6Nm 3 /mil och en årlig körsträcka på 2000mil/år Förklaring till figurerna nedan för vad de olika rubrikerna innefattar. Organiska restprodukter Industri: Organiskt avfall från industrier. Hushållsavfall, storkök och restauranger: Organisk avfall ifrån nämnda kategorier. Avloppsslam: Slam från reningsverk energigröda: Trädesareal och energigröda restprodukter lantbruket: Halm, Ärt rester, Potatis rester. gödsel: Flytgödsel, fastgödsel och djupströ för nöt och svin, gödsel från fjäderfä, Häst och får 16

Figur 1: för respektive kommun kommunförbund för respektive kommunalförbund 1 400 000 Organiska restprodukter, industri MWh 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda 200 000 restprodukter lantbruket 0 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel Tabell 12: respektive kommunalförbund Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel 75 811 211 229 75 566 20 350 restprodukter lantbruket 204 644 445 207 5 043 11 137 energigröda 237 085 412 688 52 223 69 244 Avloppsslam 20 232 28 583 17 702 92 068 Hushållsavfall, Storkök, Restauranger 37 509 37 042 30 382 120 435 Organiska restprodukter, industri 16 180 135 084 40 736 35 260 Total 591 461 1 269 833 221 653 348 494 Figur 2: för respektive kommun i Göteborgs regionen för respektive kommunal förbund MWh 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda 100 000 0 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg restprodukter lantbruket gödsel 17

Tabell 13: respektive kommunalförbund Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborg gödsel 34 903 109 745 34 442 8 962 restprodukter lantbruket 5 713 4509 197 60 energigröda 147 559 250 292 31 515 41 000 Avloppsslam 20 108 28 563 17 702 92 068 Hushållsavfall, Storkök, Restauranger 25 418 26 624 21 837 86 562 Organiska restprodukter, industri 9 984 115 863 40 736 35 053 Total 243 685 535 596 146 429 263 706 Redovisning för respektive kommun finns redovisade i bilagorna enligt nedan: Bilaga 1 - Ale Bilaga 26 - Munkedal Bilaga 2 - Alingsås Bilaga 27 - Mölndal Bilaga 3 - Bengtsfors Bilaga 28 - Orust Bilaga 4 - Bollebygd Bilaga 29 - Partille Bilaga 5 - Borås Bilaga 30 - Skara Bilaga 6 - Dals Ed Bilaga 31 - Skövde Bilaga 7 - Essunga Bilaga 32 - Sotenäs Bilaga 8 - Falköping Bilaga 33 - Stenungsund Bilaga 9 - Färgelanda Bilaga 34 - Strömstad Bilaga 10 - Grästorp Bilaga 35 - Svenljunga Bilaga 11 - Gullspång Bilaga 36 - Tanum Bilaga 12 - Göteborg Bilaga 37 - Tibro Bilaga 13 - Götene Bilaga 38 - Tidaholm Bilaga 14 - Herrljunga Bilaga 39 - Tjörn Bilaga 15 - Hjo Bilaga 40 - Tranemo Bilaga 16 - Härryda Bilaga 41 - Trollhättan Bilaga 17 - Karlsborg Bilaga 42 - Töreboda Bilaga 18 - Kungälv Bilaga 43 - Uddevalla Bilaga 19 - Lerum Bilaga 44 - Ulricehamn Bilaga 20 - Lidköping Bilaga 45 - Vara Bilaga 21 - Lilla Edet Bilaga 46 - Vårgårda Bilaga 22 - Lysekil Bilaga 47 Vänersborg Bilaga 23 - Mariestad Bilaga 48 - Åmål Bilaga 24 - Mark Bilaga 49 - Öckerö Bilaga 25 - Mellerud 18

4.1 Fyrbodal är 591 461 MWh och den faktiska är 243 685 MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 3: för respektive kommun i Fyrbodal MWh 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 0 Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Figur 4: för respektive kommun i Fyrbodal MWh 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål 19

4.2 Göteborgsregionen är 348 494 MWh och den faktiska är 263 706 MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 5: för respektive kommun i Göteborgs regionen Göteborgs regionen MWh 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Figur 6: för respektive kommun i Göteborgs regionen Göteborgs regionen 180000 160000 140000 120000 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger 100000 80000 60000 40000 20000 0 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Lilla edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö MWh Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 20

4.3 Skaraborg är 1 269 833 MWh och den faktiska är 535 596 MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 7: för respektive kommun i Skaraborg Skaraborg 250000 MWh 200000 150000 100000 50000 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 0 Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Figur 8: för respektive kommun i Skaraborg Skaraborg 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 21

4.4 Sjuhärad är 221 653 MWh och den faktiska är 146 429 MWh för detaljer se respektive kommun bilaga och figurer nedan. Figur 9: för respektive kommun i Sjuhärad Sjuhärad MWh 60000 50000 40000 30000 Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam 20000 10000 energigröda 0 restprodukter lantbruket Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda gödsel Figur 10: för respektive kommun i Sjuhärad Sjuhärad 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Bollebygd Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda MWh Organiska restprodukter, industri Hushållsavfall, Storkök, Resturanger Avloppsslam energigröda restprodukter lantbruket gödsel 22

4.5 Slutsats Inom de flesta kommunerna i Västra Götaland finns det god tillgång på substrat för biogasproduktion. Potentialstudien bör kunna ge ett bra underlag för att gå vidare och göra bedömningar hur en lämplig infrastruktur skulle kunna byggas ut i Västra Götaland för produktion och distribution av biogas för el, värme och/eller fordonsbränsle. Idag finns en stor potential i tex. Halm som inte kan användas för biogas produktion pga. tekniska problem. Det är därför angeläget att den tekniska utvecklingen fortsätter, bland annat så pågår det forskning vid Högskolan i Borås för att röta halm. Källförteckning Litteratur: Carlsson M., Uldal P. (2009) Substrathandbok för biogasproduktion Eliasson K (2008) FÖRSTUDIE BIOGAS I SVENLJUNGA - del 1 Jordbruksverket (2008a) Husdjur i juni 2007. Slutlig statistik. Statistiska meddelanden JO 20 SM 0801 Jordbruksverket (2008b) Jordbruksmarkens användning 2007. Slutlig statistik. Statistiska meddelanden JO 10 SM 0801 Jordbruksverket (2008c) Normskördar för skördeområden, län och riket 2008. Statistiska meddelanden JO 15 SM 0801 Linne M. (2008) Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, BioMil AB och Envirum AB Mattsson (2006) Affärsutveckling Närodlade stråbränslen till kraftvärmeverk, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, Sveriges Lantbruks universitet SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2008. Svenskt Gastekniskt center (2006) Basdata om biogas Utdrag ur Jordbruksverkets produktionsplatsegister, datum 2009-03-10. Wadman A. (2000) Modell för sortering av gränsprodukter på mejerier, Kungliga tekniska högskolan. Wennerberg P. (2008) Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun Wigermo E (2009) Potential för biogasproduktion i fyra kommuner i mellersta Bohuslän. www.eniro.se www.121.nu 23

Muntlig: Adelsåsen Bengt, Adelsåsens Kalkonslakteri Al Hajj Nakle, Libanesiska Bageriet i Gbg Almqvist Stig-Åke, Melleruds kommun Andersson Jan, Götene kommun Andersson Mikael, Falbygdens ost Andersson Morgan, Strömstad kommun Andersson Sonja, Gäsene Mejeri Andersson Sten, Herrljunga Cider Antonsson Niclas, Tidaholms Kommun Asplund Mikael, Lilla Edets Kommun Axelsson Kenny, Strömstad kommun Bayard Eva, Essunga Kommun Berntsson Lars, Tranemo Kommun Bertilsson Tommy, Partille Kommun Blomqvist jonny, Skara Energi Bratt Pernilla, Skövde Bråse Morgan, Klädesholmen seafood Carlsson Tony, Brämhults Cart-Lamy Lars, Uddevalla kommun Dalbom Lennart, Almondy Danogips Kanuf, Inlands kartongfabrik Eliasson Karin, Hushållningssällskapet Sjuhärad (Mark Kommun) Elofsson Uno, Falköpingsmejeri Enwall Marie, Estrella Eriksson Lisbeth, Erikssons chark Eriksson Peter, Hushållningssällskapet, Energirådgivare Evaldsson Roger, Töreboda Kommun Falk Ingemar, Karlsborgs Kommun Falk Peder, Öckerö Kommun Flavell Keith, Härja bageri Frank Kerstin, Karlsborgs Kommun Fransson Anders, Borås Stad Fransson Erling, Skärhamns frys Franzen Hugo, Grästorp Kommun Fredriksson Jörgen, Ragnsells Friberg Jan, Skövde slakteri Främberg Mikael, Åslebönan Gödeberg Gunbritt, Gödebergs Gårdsbutik Götting Kristian, Alingsås Kommun Hansen Maria Lerums Kommun Hansson Anna, Alingsås Kommun Haugen Tor, Tjörns Kommun Hedstöm Hans, SCA Hygiene Products Henriksson Rune, Mössebergsbagaren Hill Viktoria, Härryda Kommun Holmlid Nils-Arne, Göteborgs Stad Hultgren Arne, Orust kommun Häggman Helge, Svenskt Fågelkött AB Isberg Robert, Vårgårda Kommun Ivarsson Lasse, Munkedals kommun Johansson Monika, Rexell Tissue & Ailand Jonasson Fredrik, Scan Jonsson Mikael, Tibro Kommun Jonsson Mikael, Vårgårda Kommun Kendes Drazen, Trollhättans Energi Kullegården Inge, Bollebygd Kommun Larsson Hans-Olof, Munksjö paper Larsson Kent, Essunga Kommun Larsson Margareta, Lantmännen Doggy Larsson Per-Åke, Dalsjöfors slakteri Larsson Roland, Herrljunga Kommun Lundin Tord, Härryda Kommun Lundqvist Kenneth, Herrljunga Kommun Lundström Per-Olof, Lidköpings Kommun Lööw Jesper, Grahns konfektyr AB Magnusson Camilla, Bengtsfors kommun Malmström Hubert, Alingsås Kommun Maripuu, Peeter, Vänersborgs kommun Mattsson Göran, Paul Mattsson Mellström Gunnar, Marks Kommun Menkle Esa, Göteborgs Kex Nilsson Christian, Dals Eds kommun Nilsson Hans, Bröderna Nilsons Delikateser Nilsson Henrik, Hushållningssällskapet Växtodlingsrådgivare Nordblom Håkan, Direkt chark Olsson Björn, Diplom is Olsson Peter, MP produkter Palm Lennart, Luftfartsverket Reiss David, Santa Maria Robinsson Lilian, Götene kommun Roger Alm, Totte gott Rosvall Anna, Karlsborgs Kommun Ryberg Mats, Arla Foods Sandell Jan, Färgelanda kommun Schön Anna-Karin, Borås Stad Segerdahl Lars-Olof. Ale Kommun Sjögren Lars-Anders, Åmåls kommun Steen Karin, Tidaholms Kommun Stenlund Karin, Innovatum AB Ström Marie, Ulricehamns Kommun Sundberg Catarina, Lerums Kommun Svensson Anneli, Stenungsunds Kommun Svensson Petter, Källbergs industri AB Sylven Lars, Mariestads Kommun (Gullspång/Mariestad/Töreboda) Säll Stig, Falköpings Kommun Särnholm Jenny, Mölndals Stad Söderlund Lars, Stenungsunds Kommun 24

Södervall Helena, Arla foods Thedeen Karin, Sita Tobiasson Stefan, Vara Kommun Åsber Eva-Marie, Pågen Ölander Camilla Borås Stad Österberg Olof, Lysekils kommun 25

Bilaga 1 Ale kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel och i trädesarealen (23%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 8570 ton flytgödsel spridd på 43 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken drån Jordbruksverket svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, höstraps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen levererar idag sitt avloppsslam till Gryaab i Göteborg för behandling. Vilket gör att potentialen för avloppslammet räknas till Gryaab i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat för kompostering från flerfamiljshus och storhushåll. Matavfallet från privat bostäder går till förbränning med övriga hushålls sopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter. 1

Bilaga 1 Diagram, Sammanställning Ale Kommun Ale kommun MWh 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Ale kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1976 102 939 1 026 102 939 1 026 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 108 049 1 077 Nöt, Djupströ (st) (1) 27 220 271 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 519 719 7 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1799 18 543 185 18 543 185 Halm (ton) (2) 622 84 535 843 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 8 Träda (ha) (3) 1026 1 269 675 12 659 761 805 7 595 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 612 615 16 078 883 465 8 808 Avloppsslam (4) 0 0 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 27092 397 060 3 959 285 387 2 845 Indusri avfall (6) 1 0 0 0 0 Total potential 2 009 675 20 036 1 168 852 11 653 2

Bilaga 1 Bild, Biogas potential Ale kommun Diagram 2, Ale kommun (MWh) gödsel 1 218 Hush.avfall, Storkök, Resturang 2 845 restprodukter lantbruket 2 energigröda 7 595 3

Bilaga 2 Alingsås kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i trädesarealen (19%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 8092 ton flytgödsel spridd på 74 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk. Reningsverket i Alingsås tar i mot avloppslammet ifrån de mindre reningsverken i Kommunen och rötar slammet till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag och transporteras till Borås för biogas produktion Industri Det finns i kommunen ett företag som heter Totalmat och producerar färdigmat. Restprodukterna ingår i den kommunala sophanteringen för att transporteras till Borås för biogasproduktion. 1

Bilaga 2 Diagram, Sammanställning Alingsås Kommun Alingsås kommun 40 000 35 000 MWh 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Alingsås kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2543 97 201 969 97 201 969 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 131 476 1 311 Nöt, Djupströ (st) (1) 37 152 370 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 4782 7 890 79 7 890 79 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 3126 31 770 317 31 770 317 Halm (ton) (2) 4907 667 418 6 654 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 3 533 5 533 5 Potatis, Blast (ha) (2) 3 2 268 23 Träda (ha) (3) 1495 1 850 063 18 445 1 110 038 11 067 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 825 772 28 173 1 247 432 12 437 Avloppsslam (4) 400 520 3 993 400 520 3 993 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 36739 538 447 5 368 387 009 3 858 Indusri avfall (6) 1 2 519 25 2 519 25 Total potential 3 767 258 37 560 2 037 480 20 314 2

Bilaga 2 Bild, Biogas potential Alingsås kommun Diagram 2, Alingsås kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 25 gödsel 1 365 Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 858 Avloppsslam 3 993 restprodukter lantbruket 5 energigröda 11 067 3

Bilaga 3 Bengtsfors kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (13,3% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning fördelaktigt p.g.a. att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca 10 500 ton gödsel och som är spridd på 48 st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen lämnar sitt slam för deponin idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion, Slammet är spritt på tre olika reningsverk. Organiska restprodukter: Matavfall: Matavfall samlas inte in separat. Idag bränns allt hushållsavfall i Uddevalla. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Bengtsfors att införskaffa en sorteringsanläggning och handha detta själva. Lösningen kanske är att samordna med omkring liggande kommuner. Industri: Det finns två pappersindustriföretag fördelade på tre orter i kommunen, Munksjö Paper och Rexcell tissue & airland som har fibermassa som restprodukt. Dessa kommer inte att räknas med i den faktiska potentialen då fibermassan förbränns och blir el och värme. 1

Bilaga 3 Diagram, Sammanställning Bengtsfors Kommun Bengtsfors kommun 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Bengtsfors kommun Diagra m referens Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Substrat Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1629 81 634 798 81 634 798 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 87 293 853 Nöt, Djupströ (st) (1) 22 036 598 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 146 241 2 Häst (st) (1) 0 0 Får (st) (1) 1133 11 757 115 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 7 Träda (ha) (3) 479 592 763 5 732 355 658 3 439 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 796 657 8 107 437 291 4 237 Avloppsslam (4) 63 259 631 63 259 631 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10080 147 732 1 429 Industriavfall (6) 3 510 942 5 094 Total potential 1 518 591 15 260 500 550 4 867 2

Bilaga 3 Bild, Biogas potential Bengtsfors kommun Diagram 2, Bengtsfors kommun (MWh) Avloppsslam ; 631 gödsel ; 798 energigröda 3 439 3

Bilaga 4 Bollebygd kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel bort sorterad potatis och i energigröda, räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 6 % av jordbruksarealen) och 25 ha( 4 % av jordbruks arealen). Lantbrukets bidrag med substrat till eventuell biogas produktion är liten i Bollebygd. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken ifrån Jordbruksverket, mjölkkor, svin, slakt- värpkycklingar, hästar, kalkoner, vete, råg, rågvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, Reningsverken i Bollebygd (55%) och i Töllsjö (18%) Lägger sitt slam på vassbäddar under vår sommar och höst på vintern transporteras det till Borås för biogas produktion. I det tredje reningsverket i Olsfors (27%) så levereras allt slam till Borås för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat och transporteras till Borås för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen idag inga företag med organiska restprodukter. 1

Bilaga 4 Diagram, Sammanställning Bollebygd Kommun Bollebygd kommun 3 000 2 500 MWh 2 000 1 500 1 000 500 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Bollebygd kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 255 2 998 30 2 998 30 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 12 201 122 Nöt, Djupströ (st) (1) 4 239 42 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 100 165 2 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 252 2 376 24 2 376 24 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 6 1 067 11 1 067 11 Potatis, Blast (ha) (2) 6 4 536 45 Träda (ha) (3) 41 50 738 506 30 443 304 % jordbruksmark till energigröda (3) 45 478 453 45 478 453 Lantbruk 123 797 1 234 82 361 821 Avloppsslam (4) 10 725 107 10 725 107 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 8193 120 077 1 197 86 305 860 Indusri avfall (6) 1 0 0 Total potential 254 599 2 538 179 391 1 789 2

Bilaga 4 Bild, Biogas potential Bollebygd kommun Diagram 2, Bollebygd kommun (MWh) gödsel 54 Hush.avfall, Storkök, Resturang 860 Avloppsslam 107 restprodukter lantbruket 11 energigröda 757 3

Bilaga 5 Borås kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel bort sorterad potatis och energigröda (10% av total jordbruksareal) varav trädes arealen är 4% och 290ha odlad produktiv jordbruksmark vilket är 6% av åker arealen. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 19 416 ton flytgödsel spridd på 130 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken ifrån Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, höstvete, råg, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag totalt 8 reningsverk där allt slam transporteras till Gässlösa reningsverk i Borås för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen två företag, Brämhults som har en restprodukt av Citrusskal där ca 10% går till biogas produktion i Borås resten går till djurfoder. Dalsjöfors slakteri som har slakterirester som restprodukten levererar allt förutom riska avfallet till Borås för biogas produktion. 1

Bilaga 5 Diagram, Sammanställning Borås Kommun Borås kommun 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Borås kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5086 233 230 2 325 233 230 2 325 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 266 935 2 661 Nöt, Djupströ (st) (1) 70 499 703 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 510 791 8 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1855 20 031 200 20 031 200 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 9 1 600 16 1 600 16 Potatis, Blast (ha) (2) 9 6 804 68 Träda (ha) (3) 188 232 650 2 320 139 590 1 392 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 832 539 8 300 394 451 3 933 Avloppsslam (4) 1 155 375 11 519 1 155 375 11 519 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 100985 1 480 036 14 756 1 063 776 10 606 Indusri avfall (6) 1 833 330 8 308 833 330 8 308 Total potential 4 301 281 42 884 3 446 932 34 366 2

Bilaga 5 Bild, Biogas potential Borås kommun Diagram 2, Borås kommun (MWh) gödsel 2 533 restprodukter lantbruket 16 Organiska restprodukter, industri 8 308 energigröda 1 392 Hush.avfall, Storkök, Resturang 10 606 Avloppsslam 11 519 3

Bilaga 6 Dals Eds kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och den relativt stora trädes arealen (15,8% av jordbruksarealen). Samordning med gödsel substratet vore fördelaktigt då antalet företag med nötkreatur i kommunen är 46 st och som totalt producerar 12 000 ton gödsel per år. Avloppsslam: Kommunens slam används som täckmassa på Onsöns avfallsanläggning idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion och är med i den faktiska potentialen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in i dag. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Dals Ed att införskaffa en sorteringsanläggning och handha detta själva, lösningen kanske är att samordna med omkringliggande kommuner. Industri Kommunen har inga större industrier med organiskt restavfall. 1

Bilaga 6 Diagram, Sammanställning Dals Eds Kommun Dals Eds kommun 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Dals Eds kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1575 57 200 570 57 200 570 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 81 253 810 Nöt, Djupströ (st) (1) 23 253 232 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 2757 4 549 45 4 549 45 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 603 6 804 68 Halm (ton) (2) -520 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 2 356 4 Potatis, Blast (ha) (2) 2 1 512 15 Träda (ha) (3) 654 809 325 8 069 485 595 4 841 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 984 251 9 813 547 344 5 457 Avloppsslam (4) 10 335 103 10 335 103 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 4900 71 814 716 Industriavfall (6) 0 0 0 Total potential 1 066 400 10 632 557 679 5 560 2

Bilaga 6 Bild, Biogas potential Dals Eds kommun Diagram 2, Dals Eds kommun (MWh) Avloppsslam ; 103 gödsel ; 616 energigröda ; 4 841 3

Bilaga 7 Essunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (16 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 11 872 ton gödsel spridd på 52 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, Bäreberg reningsverk i Nossebro tar emot den största delen av slammet idag. Slammet transporteras idag till Falköping där det används till jordförbättringar. Reningsverket i Bredöl räknas endast som teoretisk då den största delen av rötningen förväntas ske under förvaringen på reningsverket då slammet endast hämtas en gång i kvartalet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns med övriga hushållssopor i Lidköping. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett litet lokalt slakteriföretag med osäkra uppgifter om substratmängder, vilket gör att förtaget räknas inte med i biogas potentialen. 1

Bilaga 7 Diagram, Sammanställning Essunga Kommun Essunga kommun 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Essunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2956 142 611 1 422 142 611 1 422 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 158 045 1 576 Nöt, Djupströ (st) (1) 40 703 406 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 5515 49 990 498 49 990 498 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 25 745 257 25 745 257 Svin, Fastgödsel (st) (1) 18 406 184 Svin, Djupströ (st) (1) 8 071 80 Fjäderfä (st) (1) 175 289 3 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 520 5 136 51 5 136 51 Halm (ton) (2) 13178 1 792 170 17 868 Ärtor (ha) (2) 32 22 800 227 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 103 18 309 183 18 309 183 Potatis, Blast (ha) (2) 103 77 868 776 Träda (ha) (3) 1759 2 176 763 21 702 1 306 058 13 021 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 4 536 905 45 233 1 547 848 15 432 Avloppsslam (4) 26 325 262 24 375 243 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 5638 82 631 824 59 391 592 Indusri avfall (6) 1 0 0 Total potential 4 645 860 46 319 1 631 613 16 267 2

Bilaga 7 Bild, Biogas potential Essunga kommun Diagram 2, Essunga kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 592 Avloppsslam ; 243 gödsel ; 2 228 restprodukter lantbruket ; 183 energigröda ; 13 021 3

Bilaga 8 Falköping kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (10 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 9 288 ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, hästar, kalkoner och ärtor Avloppsslam: Kommunen har idag tio reningsverk, De två reningsverken i Götene och Stenstorp är idag de reningsverk som slammen rötas ifrån. Detta är 87 procent av den totala potentialen. Resterande verk lagras för att sprida på ut på olika marker. Här finns en potential att öka biogas produktionen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas idag in för rötning till biogas. Vilket gör att potentialen utnyttjas idag. Industri Det finns i kommunen tre företag med organiska restprodukter inom mejeri, bageri och grönskas branscherna, iform av Falköpingsmejeri, Åselebönen och Mössebergsbagaren. Idag är det bageriet som lämnar sitt substrat till biogas produktion lokalt mejeriprodukterna vassle och gränsmjölk räknas med i den faktiska potentialen men det finns idag en etablerad marknad för restprodukterna som djurfoder. Åselebönen sprider idag ut sin restprodukt i from av potatisskal på jordbruksmark tillsammans med stallgödsel. 1

Bilaga 8 Diagram, Sammanställning Falköping Kommun Falköping kommun 140 000 120 000 100 000 MWh 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Falköping kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 15462 2 246 022 22 393 2 246 022 22 393 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 21382 2 259 541 22 528 Nöt, Djupströ (st) (1) 5886 571 406 5 697 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 12648 131 674 1 313 131 674 1 313 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 320 39 824 397 39 824 397 Svin, Fastgödsel (st) (1) 985 31 001 309 Svin, Djupströ (st) (1) 71 12 485 124 Fjäderfä (st) (1) 25701 42 200 421 42 200 421 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 4600 46 113 460 46 113 460 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 201 35 729 356 35 729 356 Potatis, Blast (ha) (2) 201 151 956 1 515 Träda (ha) (3) 3931 4 864 613 48 500 2 918 768 29 100 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 10 432 563 104 013 5 460 329 54 439 Avloppsslam (4) 284 993 2 841 284 993 2 841 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 31311 458 894 4 575 329 830 3 288 Indusri avfall (6) 3 1 493 607 14 891 94 895 946 Total potential 12 670 057 126 320 6 170 047 61 515 2

Bilaga 8 Bild, Biogas potential Falköping kommun Diagram 2, Falköping kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 3 288 Organiska restprodukter, industri; 946 Avloppsslam; 2 841 gödsel; 24 983 energigröda; 29 100 restprodukter lantbruket; 356 3

Bilaga 9 Färgelanda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä och den relativt stora trädesarealen (20,8% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det fördelaktigt att samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare t.ex. nöt produktion som producerar ca 30 000 ton gödsel och är spridd på 94 st näringsidkare. Det planeras för en utökning av värphöns hos en av äggproducenterna vilket kommer att göra potentialen för biogas produktion ökar. Avloppsslam: Kommunen lämnar sitt slam för deponi idag. Det finns potential att nyttja slammet till biogasproduktion och räknas med i den faktiska potentialen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Färgelanda att införskaffa en sorteringsanläggning och handa detta själva när det finns ett väl fungerande system i Häljestorp. Dock skall det påpekas att om beräkningen sker med de nyckeltal som används i denna studie och som är framtagna på nationell nivå är det faktiska potentialen ca te gånger större än vad som samlas in i Färgelanda. Avvikelsen kan bland annat bero på stor andel hushåll med egen kompostering. Industri Det finns tre livsmedelsföretag som nyetablerar sig i Färgelanda tätort. I denna studie är endast två av dessa företag med då den sista i dagsläget inte kan kvantifiera sina restprodukter. Så här finns en dold potential. 1

Bilaga 9 Diagram, Sammanställning Färgelanda Kommun Färgelanda kommun 40 000 MWh 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Färgelanda kommun Antal, Substrat Diagram referens Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot MWh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) 4304 255 972 2 552 255 972 2 552 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 232 391 2 317 Nöt, Djupströ (st) (1) 53 807 536 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 1939 19 607 195 19 607 195 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 2073 116 274 1 159 116 274 1 159 Svin, Fastgödsel (st) (1) 73 500 733 Svin, Djupströ (st) (1) 36 453 363 Fjäderfä (st) (1) 16175 26 689 266 26 689 266 Häst (st) (1) 0 0 Får (st) (1) 1283 13 593 136 Halm (ton) (2) 1064 144 759 1 443 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 8 Träda (ha) (3) 2145 2 654 438 26 465 1 592 663 15 879 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 3 628 417 36 175 2 011 205 20 052 Avloppsslam (4) 53 625 535 53 625 535 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 6779 99 353 991 71 410 712 Industriavfall (6) 11 680 116 11 680 116 Total potential 3 793 075 37 817 2 147 920 21 415 2

Bilaga 9 Bild, Biogas potential Färgelanda kommun Diagram 2, Färgelanda kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 712 Organiska restprodukter, industri ; 116 Avloppsslam ; 535 gödsel ; 4 173 energigröda 15 879 3

Bilaga 10 Grästorp kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 9 288 ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Grästorp där slammet används som gödsel till bla energiskog, potentiellt så kan avloppslammet användas till biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan allt hushållsavfall går till förbränning i Lidköping. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns inga företag med organiska restprodukter i kommunen. 1

Bilaga 10 Diagram, Sammanställning Grästorp Kommun Grästorp kommun 80 000 70 000 MWh 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Grästorp kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2152 111 567 1 112 111 567 1 112 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 113 125 1 128 Nöt, Djupströ (st) (1) 28 211 281 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 9859 87 033 868 87 033 868 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 59 063 589 59 063 589 Svin, Fastgödsel (st) (1) 40 939 408 Svin, Djupströ (st) (1) 18 517 185 Fjäderfä (st) (1) 69737 107 945 1 076 107 945 1 076 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 485 5 376 54 5 376 54 Halm (ton) (2) 26455 3 597 907 35 871 Ärtor (ha) (2) 172 122 550 1 222 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 16 2 844 28 2 844 28 Potatis, Blast (ha) (2) 16 12 096 121 Träda (ha) (3) 1848 2 286 900 22 800 1 372 140 13 680 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 6 594 073 65 743 1 745 967 17 407 Avloppsslam (4) 13 231 132 13 231 132 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 5831 85 459 852 61 424 612 Indusri avfall (6) 1 0 0 Total potential 6 692 763 66 727 1 820 622 18 152 2

Bilaga 10 Bild, Biogas potential Grästorp kommun Diagram 2, Grästorp kommun (MWh) Avloppsslam ; 433 Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 076 gödsel ; 2 754 energigröda 10 934 3

Bilaga 11 Gullspång kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (16,6 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 16 633 ton gödsel spridd på 33 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, vårvete, råg, korn, konservärtor, svin, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, ett i Gullspång och ett i Hova, avloppsslammet transporteras till Bäckhammar för deponi tillsammans med avfall från pappersbruket i Bäckhammar. Potential finns att röta avloppslammet för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprudukter. 1

Bilaga 11 Diagram, Sammanställning Gullspång Kommun Gullspång kommun 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Gullspång kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 3304 199 795 1 992 199 795 1 992 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 178 561 1 780 Nöt, Djupströ (st) (1) 40 940 408 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 209 345 3 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 802 8 061 80 Halm (ton) (2) 1620 220 330 2 197 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 18 3 200 32 3 200 32 Potatis, Blast (ha) (2) 18 13 608 136 Träda (ha) (3) 746 923 175 9 204 553 905 5 522 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 588 014 15 833 756 900 7 546 Avloppsslam (4) 57 818 576 57 818 576 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 5425 79 509 793 57 147 570 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 1 725 340 17 202 871 864 8 692 2

Bilaga 11 Bild, Biogas potential Gullspångs kommun Diagram 2, Gullspång kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 570 gödsel ; 1 995 Avloppsslam ; 576 restprodukter lantbruket ; 32 energigröda ; 5 522 3

Bilaga 12 Göteborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel och i trädesarealen (17%) i form av energigröda. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 3587 ton flytgödsel spridd på 30 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk, Ryaverken som drivs av Gryaab där avloppen från Ale Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille levererar sitt avlopp till. Den totala mängden tillgodoräknas Ryaverken när det gäller biogas potentialen. Även Lerums kommun tillgodoräknas Ryaverken då de beräknas vara anslutna till Ryaverken inom några år. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för kompostering. Det finns potential att röta matavfallet. Industri Det finns i kommunen flera företag med organiska restprodukter, Pågen med restprodukterna bröd och Deg går idag till djurfoder, Estrella med restprodukterna fettslam (komposteras) och vegetabiliskt avfall (djurfoder), Almondy har restprodukterna matavfall (djurfoder) och fettslam, Bröderna Nilsson Delikatesser har restprodukten fettslam, Arla Foods Produktrester, fodermjök och fettavskiljning slam. Direkt chark i Göteborg har kött som sin restprodukt. 1

Bilaga 12 Diagram, Sammanställning Göteborg Kommun Göteborg kommun 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Göteborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1282 43 088 430 43 088 430 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 64 757 646 Nöt, Djupströ (st) (1) 18 498 184 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 1454 14 022 140 14 022 140 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 1 851 18 Svin, Fastgödsel (st) (1) 1 811 18 Svin, Djupströ (st) (1) 580 6 Fjäderfä (st) (1) 425 701 7 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 963 9 711 97 9 711 97 Halm (ton) (2) 529 71 935 717 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 9 1 600 16 1 600 16 Potatis, Blast (ha) (2) 9 6 804 68 Träda (ha) (3) 511 632 363 6 305 379 418 3 783 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 867 721 8 651 447 838 4 465 Avloppsslam (4) 8 253 521 82 288 8 253 521 82 288 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 493502 7 232 765 72 111 5 198 550 51 830 Indusri avfall (6) 1 918 138 19 124 1 918 138 19 124 Total potential 18 272 146 182 173 15 818 047 157 706 2

Bilaga 12 Bild, Biogas potential Göteborg kommun Diagram 2, Göteborg kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 19 124 gödsel ; 1 218 restprodukter lantbruket ; 16 energigröda; 7 595 Avloppsslam; 82 288 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 51 830 3

Bilaga 13 Götene kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, bortsorterad potatis och i trädesarealen (9,5 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 30 155 ton gödsel spridd på 79 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik ifrån Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fem reningsverk, Götene och Kjellby tar emot den största mängden avloppsslam. Hällekis Årnäs och Österäng är mindre reningsverk. Allt avloppsslam rötas centralt idag i Götene reningsverk som producerar värme och el av all producerad gas Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går till sopförbränning med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fem företag med organiska restprodukter. Totalt finns potential att producerar 42 091 MWh biogas ur restprodkterna ifrån dessa företag. Ur dessa 42 091 MWh produceras redan idag 6377Mwh biogas vid olika anlägningar. Följande företag är medräknade i potentialen. Gunnar Dafgårds AB, Källby, Arla Foods AB, Svenska Foder AB, Lantbrukare i Skebytrakten och Skeby Energi AB 1

Bilaga 13 Diagram, Sammanställning Götene Kommun Götene kommun 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Götene kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 7373 372 587 3 715 372 587 3 715 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 377 379 3 762 Nöt, Djupströ (st) (1) 94 738 945 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 13061 104 942 1 046 104 942 1 046 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 137 196 1 368 137 196 1 368 Svin, Fastgödsel (st) (1) 90 561 903 Svin, Djupströ (st) (1) 43 013 429 Fjäderfä (st) (1) 10966 18 071 180 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 3502 34 791 347 Halm (ton) (2) 67940 9 239 805 92 121 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 294 52 260 521 52 260 521 Potatis, Blast (ha) (2) 294 222 264 2 216 Träda (ha) (3) 1683 2 082 713 20 765 1 249 628 12 459 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 12 870 320 128 317 1 916 612 19 109 Avloppsslam (4) 116 171 1 158 116 171 1 158 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10611 155 515 1 550 111 776 1 114 Indusri avfall (6) 5 4 221 765 42 091 4 221 765 42 091 Total potential 17 363 771 173 117 6 366 325 63 472 2

Bilaga 13 Bild, Biogas potential Götene kommun Diagram 2, Götenekommun (MWh) gödsel; 2 637 Organiska restprodukter, industri; 42 091 restprodukter lantbruket; 521 energigröda ; 12 459 Avloppsslam; 1 158 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 1 114 3

Bilaga 14 Herrljunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel och energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 8 % av jordbruksarealen) och 167ha( 2 % av jordbruks arealen) av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 49 000 ton flytgödsel spridd på 192 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- och slaktkycklingar, hästar, kalkoner, höst raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag sex reningsverk, varav fem är mindre och levererar idag in till reningsverket i Herrljunga. Slammet används idag till jordförbättringar eller så läggs det på deponi. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det går med resten av hushållssoporna till Göteborg för förbränning. Det finns möjlighet att samla in separat som biogas substrat. Industri Det finns två företag med organiska restprodukter, Herrljunga Cider och Gässene mejeri. Herrljunga ciders restprodukt är cider och vatten som släpps ut via avloppsnätet potentialen fär denna restprodukt tas inte med då det handlar om 1m3 dygn med låg TS halt. Mejeriets restprodukter är vassle som idag används till grisfoder men potentiellt kan användas till biogas produktion. 1

Bilaga 14 Diagram, Sammanställning Herrljunga Kommun Herrljunga kommun 60 000 50 000 MWh 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Herrljunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 10617 586 528 5 848 586 528 5 848 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 570 763 5 691 Nöt, Djupströ (st) (1) 138 664 1 382 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 15307 25 257 252 25 257 252 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1497 14 787 147 14 787 147 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 5 889 9 889 9 Potatis, Blast (ha) (2) 5 3 780 38 Träda (ha) (3) 746 923 175 9 204 553 905 5 522 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 263 842 22 571 1 181 365 11 778 Avloppsslam (4) 58 500 583 58 500 583 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 9304 136 359 1 360 98 008 977 Indusri avfall (6) 1 2 332 800 23 258 2 332 800 23 258 Total potential 4 791 501 47 771 3 670 673 36 597 2

Bilaga 14 Bild, Biogas potential Herrljunga kommun Diagram 2, Herrljunga kommun (MWh) gödsel; 3 427 restprodukter lantbruket; 9 energigröda; 5 522 Organiska restprodukter, industri; 23 258 Avloppsslam; 583 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 977 3

Bilaga 15 Hjo kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis, trädesarealen (6 % av jordbruksarealen) och energi gröda (4% av jordbruksarelaen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 40 484 ton gödsel spridd på 85 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistik från Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vårvete och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk där slammet läggs i vassbäddar. Det finns potential att använda slammet till biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter. 1

Bilaga 15 Diagram, Sammanställning Hjo Kommun Hjo kommun 40 000 35 000 MWh 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Hjo kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 9108 486 297 4 848 486 297 4 848 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 477 606 4 762 Nöt, Djupströ (st) (1) 117 351 1 170 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 2803 24 038 240 24 038 240 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 20 585 205 20 585 205 Svin, Fastgödsel (st) (1) 13 978 139 Svin, Djupströ (st) (1) 6 454 64 Fjäderfä (st) (1) 30267 49 941 498 49 941 498 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1032 10 710 107 10 710 107 Halm (ton) (2) 4171 567 207 5 655 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 114 20 264 202 20 264 202 Potatis, Blast (ha) (2) 114 86 184 859 Träda (ha) (3) 612 757 350 7 551 454 410 4 530 % jordbruksmark till energigröda (3) 362 671 777 6 698 671 777 6 698 Lantbruk 3 309 740 32 998 1 738 021 17 328 Avloppsslam (4) 65 325 651 65 325 651 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 8809 129 105 1 287 92 794 925 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 3 504 170 34 937 1 896 140 18 905 2

Bilaga 15 Bild, Biogas potential Hjo kommun Diagram 2, Hjo kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 925 gödsel; 5 898 Avloppsslam; 651 restprodukter lantbruket; 202 energigröda; 11 228 3

Bilaga 16 Härryda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda varav trädesarealen (3%) och 57ha jordbruksareal (75)utnyttjas till energigröda För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel med andra organiska restprodukter positivt då gödslet i sig är en så liten del av biogas substratet Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket mjölkkor, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vete, råg, rågvete, korn, raps och konservärtor. Avloppsslam: Den Största delen av kommunens avloppsslam går till Gryaab och deras anläggning i Göteborg, potentialen tillskrivs Göteborg. Det finns dock två mindre reningsverk, Rävlanda och Hällingsjö vars slam används till jordförbättringar. Vars potential tillskrivs Härryda kommun. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas separat idag från en del renhållningskunder, detta komposteras för att användas till jordförbättringar. En del organiskt material går till förbrännig med övriga sopor. Det är även många kunder som hemkomposterar. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri I Kommunen finns Luftfartsverket som har följande organiska restprodukter. Avisningsvätska som idag går till Ryaverken och matavfall som komposteras till jordförbättringar. Det finns potential att nyttja dessa restprodukter för biogasproduktion. SCA har också en anläggning i kommunen där restprodukten fiberslam finns och har tagits med i beräkningarna. 1

Bilaga 16 Diagram, Sammanställning Härryda Kommun Härryda kommun 8 000 7 000 MWh 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Härryda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 428 4 382 44 4 382 44 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 20 142 201 Nöt, Djupströ (st) (1) 6 991 70 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 55 91 1 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 256 2 544 25 2 544 25 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 12 2 133 21 2 133 21 Potatis, Blast (ha) (2) 12 9 072 90 Träda (ha) (3) 25 30 938 308 18 563 185 % jordbruksmark till energigröda (3) 106 549 1 062 106 549 1 062 Lantbruk 182 840 1 823 134 170 1 338 Avloppsslam (4) 33 150 331 33 150 331 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 32969 483 194 4 817 347 295 3 463 Indusri avfall (6) 1 40 799 407 40 799 407 Total potential 739 983 7 378 555 415 5 537 2

Bilaga 16 Bild, Biogas potential Härryda kommun Diagram 2, Härryda kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 403 gödsel 69 restprodukter lantbruket 21 energigröda 1 247 Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 463 Avloppsslam 331 3

Bilaga 17 Karlsborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, fårgödsel och den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 13 061 ton gödsel spridd på 32 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, vårvete, raps och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Karlsborg, där hälften av slammet läggs i vassbäddar och hälften tas hand om PR slamsugning i Falköping. Här finns potential att göra biogas av slammet lokalt. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns tillsammans med övrigt hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiskt avfall. 1

Bilaga 17 Diagram, Sammanställning Karlsborg Kommun Karlsborg kommun 14 000 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Karlsborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2261 156 883 1 564 156 883 1 564 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 126 666 1 263 Nöt, Djupströ (st) (1) 26 947 269 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 228 376 4 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 739 7 962 79 7 962 79 Halm (ton) (2) 800 108 743 1 084 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 4 711 7 Potatis, Blast (ha) (2) 4 3 024 30 Träda (ha) (3) 494 611 325 6 095 366 795 3 657 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 0 0 Lantbruk 1 042 638 10 395 531 640 5 300 Avloppsslam (1) 39 000 389 39 000 389 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 6850 100 394 1 001 72 158 719 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 1 182 031 11 785 642 798 6 409 2

Bilaga 17 Bild, Biogas potential Karlsborg kommun Diagram 2, Karlsborg kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 719 gödsel; 1 644 Avloppsslam; 389 energigröda; 3 657 3

Bilaga 18 Kungälv kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (12% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 14298 ton flytgödsel spridd på 137 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, höstraps och konservärtor. Avloppsslam: Allt kommunen avlopps går till Göteborg och Gryaab som handhar avloppsslammet. Potentialen för biogas tillskrivs Gryaab. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går till förbränning tillsammans med övriga sopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag med organiska restprodukter. Göteborgs kex har både deg och kex som restprodukter. Idag används restprodukterna till grismat, vilket gör att det finns potential att producera biogas av dem. 1

Bilaga 18 Diagram, Sammanställning Kungälv Kommun Kungälv kommun 30 000 25 000 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Kungälv kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 4453 171 741 1 712 171 741 1 712 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 231 252 2 306 Nöt, Djupströ (st) (1) 64 635 644 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 4074 6 722 67 6 722 67 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1849 18 951 189 18 951 189 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 2 356 4 356 4 Potatis, Blast (ha) (2) 2 1 512 15 Träda (ha) (3) 734 908 325 9 056 544 995 5 434 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 403 494 13 993 742 765 7 405 Avloppsslam (4) 0 0 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 39649 581 096 5 794 417 663 4 164 Indusri avfall (6) 1 538 200 5 366 538 200 5 366 Total potential 2 522 790 25 152 1 698 627 16 935 2

Bilaga 18 Bild, Biogas potential Kungälv kommun Diagram 2, Kungälv kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 5 366 gödsel 1 968 restprodukter lantbruket 4 energigröda 5 434 Hush.avfall, Storkök, Resturang 4 164 3

Bilaga 19 Lerum kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, får gödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (10% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 4511 ton flytgödsel spridd på 33 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vårvete, raps, konservärtor, och potatis. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk men håller på att bygga ihop sitt avloppssystem med Gryaabs som skall ta hand om avloppet. Därför skrivs potentialen för biogas produktion till Göteborg där Gryaab har sin anläggning för avloppsrening. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall ifrån storkök och kommunala anläggningar smalas in för kompostering i Göteborg och matavfallet från hushålls sorteras inte utan går till förbränning tillsammans med övriga hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta till biogas. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter 1

Bilaga 19 Diagram, Sammanställning Lerum Kommun Lerum kommun 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lerum kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1059 54 184 540 54 184 540 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 56 270 561 Nöt, Djupströ (st) (1) 14 114 141 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 73 120 1 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 490 5 235 52 5 235 52 Halm (ton) (2) 290 39 429 393 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 0 0 0 Potatis, Blast (ha) (2) 0 0 0 Träda (ha) (3) 213 263 588 2 628 158 153 1 577 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 432 940 4 316 217 571 2 169 Avloppsslam (4) 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 37711 552 692 5 510 397 248 3 961 Indusri avfall (6) 1 0 0 Total potential 985 632 9 827 614 819 6 130 2

Bilaga 19 Bild, Biogas potential Lerum kommun Diagram 2, Lerum kommun (MWh) gödsel 592 Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 961 energigröda 1 577 3

Bilaga 20 Lidköping kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 23 834 ton gödsel spridd på 99 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, hästar och kalkoner. Avloppsslam: I kommunen finns idag tre reningsverk, ett i Lidköping som tar emot den största delen av slammet idag. Slammet komposteras. Reningsverket på Spiken producerar en mindre volym slam som transporteras till Lidköpings reningsverk. På Flygflottiljen Såtenäs finns ett reningsverk som drivs av flygvapnet där slammet körs till kartåsen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Fraktionen hushållsavfall förbränns idag. Industri Det finns i kommunen tio företag med organiska restprodukter. Data om mängd restprodukt och möjlig energi produktion i form av gas är hämtade ifrån, Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun. Följande företag är med räknade i potentialen Freebaco AB, Fazer bageri AB, Reppe AB, Sundlings AB, Rådhuskontoteriet, Lantmännen foder, Lantmännen Spannmål, Garpängens Lantbruk AB, Råda häggene Lantbruk, Öredals egendom 1

Bilaga 20 Diagram, Sammanställning Lidköping Kommun Lidköping kommun 250 000 200 000 MWh 150 000 100 000 50 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lidköping kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5542 286 294 2 854 286 294 2 854 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 290 843 2 900 Nöt, Djupströ (st) (1) 72 361 721 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 34563 297 026 2 961 297 026 2 961 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 255 657 2 549 255 657 2 549 Svin, Fastgödsel (st) (1) 173 458 1 729 Svin, Djupströ (st) (1) 80 152 799 Fjäderfä (st) (1) 264228 198 188 1 976 198 188 1 976 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1029 11 187 112 11 187 112 Halm (ton) (2) 66617 9 059 850 90 327 Ärtor (ha) (2) 559 398 288 3 971 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 344 61 148 610 61 148 610 Potatis, Blast (ha) (2) 344 260 064 2 593 Träda (ha) (3) 4527 5 602 163 55 854 3 361 298 33 512 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 17 046 679 169 955 4 470 798 44 574 Avloppsslam (4) 303 225 3 023 303 225 3 023 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 37773 553 601 5 519 397 901 3 967 Indusri avfall (6) 1 5 001 103 49 861 5 001 103 49 861 Total potential 22 904 608 228 359 10 173 027 101 425 2

Bilaga 20 Bild, Biogas potential Lidköping kommun Diagram 2, Lidköping kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri; 49 861 gödsel; 10 452 restprodukter lantbruket; 610 energigröda; 33 512 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 3 967 Avloppsslam; 3 023 3

Bilaga 21 Lilla Edet kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (20% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 7935 ton flytgödsel spridd på 43 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, suggor, galtar, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, höst raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Lilla edet som rötar sitt avloppsslam till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag och transporteras till Trollhättan för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar papperskartong med fiberslam som restprodukt. Idag används fiberslammet som täckmaterial på kommunen deponi 1

Bilaga 21 Diagram, Sammanställning Lila Edet Kommun Lilla Edet kommun 25 000 20 000 MWh 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Lilla Edet kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1789 95 309 950 95 309 950 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 95 509 952 Nöt, Djupströ (st) (1) 23 648 236 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 229 2 260 23 2 260 23 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 106 1 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 129 213 2 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2142 21 897 218 21 897 218 Halm (ton) (2) 1545 210 071 2 094 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 0 0 0 Potatis, Blast (ha) (2) 0 0 0 Träda (ha) (3) 901 1 114 988 11 116 668 993 6 670 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 563 999 15 593 788 458 7 861 Avloppsslam (4) 56 550 564 56 550 564 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 12835 188 110 1 875 135 204 1 348 Indusri avfall (6) 1 361 800 3 234 32 3 234 Total potential 2 170 459 21 266 980 244 13 007 2

Bilaga 21 Bild, Biogas potential Lilla Edet kommun Diagram 2, Lilla Edet kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 3 234 gödsel 1 191 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 348 Avloppsslam 564 energigröda 6 670 3

Bilaga 22 Lysekil kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (15,6% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det fördelaktigt med någon typ av samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på många olika näringsidkare. Exempelvis genererar nötproduktion ca 13 000 ton gödsel och är spridd på 39 st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar idag allt sitt avloppsslam i Långevik reningsverk och vid en optimala drift förhållanden kan de producera 1619 MWh. Vilket är lite mer än vad denna studie visar. Skillnaden antas bero på skillnaden mellan faktiska uppmätta värden och användning av nyckeltal. Biogasen används till uppvärmning av reningsverkets bergrum. Överskottsgas facklas sommartid Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan bränns tillsammans med övrigt hushållsavfall i Uddevalla. Denna potential tas med i den faktiska potentialen då de till Rambo anslutna kommunerna skulle kunna samverka med sortering och biogasanläggningar. Industri Det finns ett fiskförädlingsföretag, Framfood, med tre olika substrat varav ett rötas. De andra två komposteras men skulle kunna ge 72,6MWh. 1

Bilaga 22 Diagram, Sammanställning Lysekil Kommun Lysekil kommun 14 000 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Lysekil kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot MWh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1996 103 532 1 032 103 532 1 032 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 106 128 1 058 Nöt, Djupströ (st) (1) 26 350 263 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 6709 11 070 110 11 070 110 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 889 9 204 92 Halm (ton) (2) -254 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 2 356 4 Potatis, Blast (ha) (2) 2 1 512 15 Träda (ha) (3) 471 582 863 5 811 349 718 3 487 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 841 015 8 385 464 320 4 629 Avloppsslam (4) 107 250 1 069 107 250 1 069 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 2000 214 432 2 138 154 123 1 537 Industriavfall (6) 3 12 648 126 7 282 73 Total potential 1 175 344 11 718 732 975 7 308 2

Bilaga 22 Bild, Biogas potential Lysekils kommun Diagram 2, Lysekils kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 73 Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 537 gödsel ; 1 143 Avloppsslam ; 1 069 energigröda 3 487 3

Bilaga 23 Mariestads kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 37 721 ton gödsel spridd på 83 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket konservärtor, slaktkycklingar, värpkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk, ett i Mariestad som tar emot den största delen av slammet idag. Här produceras det idag biogas för värmeproduktion till kommunala anläggningar men en stor del facklas bort. De övriga reningsverken i Sjötorp, Lugnås och Tidavad transporterar idag slammet till Mariestad för rötning. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går tillsammans med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter. 1

Bilaga 23 Diagram, Sammanställning Mariestads Kommun Mariestad kommun 80 000 70 000 MWh 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Mareistads kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 7635 453 103 4 517 453 103 4 517 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 409 297 4 081 Nöt, Djupströ (st) (1) 95 090 948 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 4778 33 402 333 33 402 333 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 78 806 786 78 806 786 Svin, Fastgödsel (st) (1) 50 762 506 Svin, Djupströ (st) (1) 24 707 246 Fjäderfä (st) (1) 1959 3 232 32 3 232 32 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1210 12 183 121 Halm (ton) (2) 16916 2 300 644 22 937 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 43 7 643 76 7 643 76 Potatis, Blast (ha) (2) 43 32 508 324 Träda (ha) (3) 2610 3 229 875 32 202 1 937 925 19 321 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 6 731 253 67 111 2 514 112 25 066 Avloppsslam (4) 234 000 2 333 234 000 2 333 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 23871 349 853 3 488 251 457 2 507 Indusri avfall (6) 0 0 0 Total potential 7 315 106 72 932 2 999 569 29 906 2

Bilaga 23 Bild, Biogas potential Mariestad kommun Diagram 2, Mariestads kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 076 gödsel ; 2 754 Avloppsslam ; 433 energigröda 10 934 3

Bilaga 24 Mark kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, får gödsel och i trädes arealen som är 10% av åker arealen. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 38 927 ton flytgödsel spridd på 251 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, råg och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk varv det största ligger i Skene, idag används slammet som slut täckning på en deponi, Det finns potential att producera biogas av avloppslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in separat idag för att transporteras till Borås för biogas produktion. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiska restprodukter som kan räknas tillgodo i en biogas potential. 1

Bilaga 24 Diagram, Sammanställning Mark Kommun Mark kommun 40 000 35 000 MWh 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Mark kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 10688 467 595 4 662 467 595 4 662 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 561 266 5 596 Nöt, Djupströ (st) (1) 149 864 1 494 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 50 226 501 50 226 501 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 95 521 952 95 521 952 Svin, Fastgödsel (st) (1) 61 968 618 Svin, Djupströ (st) (1) 29 947 299 Fjäderfä (st) (1) 16047 26 441 264 26 441 264 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 4398 44 730 446 44 730 446 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 14 2 489 25 2 489 25 Potatis, Blast (ha) (2) 14 10 584 106 Träda (ha) (3) 1085 1 342 688 13 387 805 613 8 032 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 843 318 28 348 1 492 614 14 881 Avloppsslam (4) 206 700 2 061 206 700 2 061 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 33729 494 332 4 928 355 301 3 542 Indusri avfall (6) 0 0 0 0 Total potential 3 544 351 35 337 2 054 615 20 485 2

Bilaga 24 Bild, Biogas potential Mark kommun Diagram 2, Mark kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 542 gödsel 6 825 Avloppsslam 2 061 energigröda 8 032 restprodukter lantbruket 25 3

Bilaga 25 Mellerud kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter från ärtor och den relativt stora trädesarealen (11,6 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det troligen positivt med någon typ av samordning på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nöt produktion som producerar ca 47000 ton gödsel och som är spridd på 67 näringsidkare Avloppsslam: Kommunen rötar slammet vid Sunnanå reningsverk, och biogasen används idag till värmeproduktion för reningsverket. Cirka 10 % (6000m 3 /år) facklas bort. Slammet ifrån reningsverket i Upperud lägger läggs i Vassbäddar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Denna potential tas inte med i den faktiska potentialen då det inte antas vara rimligt för Mellerud att införskaffa en sorteringsanläggning och handa detta själv när det finns ett väl fungerande system i Häljestorp. Industri Det finns inga industri företag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

Bilaga 25 Diagram 1, Sammanställning Mellerud Kommun Mellerud kommun 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Mellerud kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 6512 397 792 3 966 397 792 3 966 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 342 876 3 326 Nöt, Djupströ (st) (1) 78 902 787 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 164 533 1 640 164 533 1 640 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 260 313 2 595 260 313 2 595 Svin, Fastgödsel (st) (1) 170 176 1 697 Svin, Djupströ (st) (1) 81 611 814 Fjäderfä (1) 1104 1 822 18 1 822 18 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 611 6 816 68 Halm (ton) (2) 111684 15 189 030 151 435 Ärtor (ha) (2) 403 287 138 2 863 287 138 2 863 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 2 356 4 Potatis, Blast (ha) (2) 2 1 512 15 Träda (ha) (3) 2027 2 508 413 25 009 1 505 048 15 005 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 19 491 289 194 236 2 616 645 26 088 Avloppsslam (4) 78 524 783 66 086 659 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 9623 141 035 1 406 101 369 1 011 Industriavfall (6) Total potential 19 710 848 196 425 2 784 100 27 757 2

Bilaga 25 Bild, Biogas potential Melleruds kommun Diagram 2, Melleruds kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 011 Organiska restprodukter, industri ; 0 Avloppsslam ; 659 gödsel ; 8220 energigröda ; 15 005 restprodukter lantbruket ; 2 863 3

Bilaga 26 Munkedal kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (16,1 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 34 200 ton gödsel spridd på 101 näringsidkare. Underlaget för fjäderfä är hämtat ifrån Jordbruksverkets register 10 Mars 2009 då fel hittats i 2007års statistik från jordbruksverket. Avloppsslam: Kommunen har idag två reningsverk, ett i Dingle och ett i Munkedal och det slam som de producerar skulle kunna användas till biogasproduktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag med fibermassa som restprodukt. I dagsläget pågår forskning om möjligheten att röta detta substrat, men är inte i denna rapport medräknad i den faktiska potentialen. 1

Bilaga 26 Diagram, Sammanställning Munkedal Kommun Munkedal kommun 35 000 30 000 25 000 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Munkedal kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5790 260 129 2 593 260 129 2 593 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 300 904 3 000 Nöt, Djupströ (st) (1) 79 857 796 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 1 421 14 1 421 14 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 1 851 18 Svin, Fastgödsel (st) (1) 1 222 12 Svin, Djupströ (st) (1) 580 6 Fjäderfä (st) (1) 8916 14 711 147 14 711 147 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2157 22 392 223 Halm (ton) (2) 415 56 494 563 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 8 1 422 14 Potatis, Blast (ha) (2) 8 6 048 60 Träda (ha) (3) 1477 1 827 788 18 223 1 096 673 10 934 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 574 820 25 671 1 372 934 13 688 Avloppsslam (4) 43 475 433 43 475 433 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10246 150 165 1 497 107 931 1 076 Indusri avfall (6) 1 105 203 1 049 Total potential 2 873 664 28 650 1 524 341 15 198 2

Bilaga 26 Bild, Biogas potential Munkedals kommun Diagram 2, Munkedals kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 076 gödsel ; 2 754 Avloppsslam ; 433 energigröda 10 934 3

Bilaga 27 Mölndal kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, gödsel från fjäderfä och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (10% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samrötning med annan organisk produkt en stor fördel då substrat mängden är fördelad på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 439 ton flytgödsel spridd på 15 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket mjölkkor, svin, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen levererar allt sitt avlopp till Gryaab, därför räknas biogas potentialen till Gryaabs anläggning i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från restauranger storkök och affärer och många av flerfamiljshusen samlas in för att komposteras. En familjshus har möjligheten att kompostera hemma eller att skicka iväg matavfallet med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag med organiska restprodukter. Santa Maria med restprodukten kryddor som idag går till kompostering, Gödebergs gårdsbutik med slakt avfall. Det finns möjlighet att röta dessa restprodukter till biogas. Det finns ett flertal mindre bagerier i kommunen men de tas inte med i biogas potentialen då varje enskilt bageri har ett så litet tillskott till biogas potentialen. 1

Bilaga 27 Diagram, Sammanställning Möndal Kommun Mölndal kommun 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Mändal kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 440 5 284 53 5 284 53 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 21 951 219 Nöt, Djupströ (st) (1) 7 559 75 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 2029 3 348 33 3 348 33 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 74 714 7 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 8 Träda (ha) (3) 89 110 138 1 098 66 083 659 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 149 926 1 495 74 714 745 Avloppsslam (4) 0 0 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 59430 871 006 8 684 626 036 6 242 Indusri avfall (6) 2 37 803 377 37 803 377 Total potential 1 058 735 10 556 738 553 7 363 2

Bilaga 27 Bild, Biogas potential Möndal kommun Diagram 2, Möndal kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 377 gödsel ; 86 energigröda ; 659 Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 6 242 3

Bilaga 28 Orust kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och trädesarealen (6,5% av jordbruksarealen) samt att man kan odla upp till 10 % i energigröda vilket innebär 3,5% i energigröda. För gödselsubstratet är det fördelaktigt med någon typ av samordningseffekter pga. produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca 27000 ton gödsel spridd på 117 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen använder idag sitt avloppsslam som täckmaterial på deponier. Därmed finns potential att göra biogas av kommunens avloppsslam. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in i gröna påsar och transporteras till Trollhättan för rötning. Industri Det finns två fiskförädlingsföretag i kommunen idag. Paul Mattson AB har två olika substrat varav det ena substratet rötas i Trollhättan och det andra görs det fiskmjöl av. Båda substraten räknas med i den faktiska potentialen. MP produkter har ett fiskslam från sil vilket idags läget rötas i trollhättan eller Borås. Detta substrat räknas med i den faktiska potentialen. 1

Bilaga 28 Diagram, Sammanställning Orust kommun Orust kommun 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Orust kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Substrat Diagram referens Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) 4295 212 392 2 118 212 392 2 118 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 228 992 2 283 Nöt, Djupströ (st) (1) 58 102 579 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 59 1 59 1 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 3 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 664 1 009 10 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2623 26 745 267 Halm (ton) (2) -1684 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 9 1 600 16 Potatis, Blast (ha) (2) 9 6 804 68 Träda (ha) (3) 371 459 113 4 577 275 468 2 746 % jordbruksmark till energigröda (3) 359 556 3 585 359 556 3 585 Lantbruk 1 354 374 13 503 847 474 8 449 Avloppsslam (4) 78 000 778 78 000 778 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 15185 222 551 2 219 159 959 1 595 Industri avfall (6) 240 195 2 395 240 195 2 395 Total potential 1 654 925 16 500 1 325 628 13 217 2

Bilaga 28 Bild, Biogas potential Orust kommun Diagram 2, Orust kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 2 395 gödsel ; 2 118 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 595 Avloppsslam ; 778 energigröda 6 331 3

Bilaga 29 Partille kommun Lantbruk: Enligt Jordbruksverkets statistik finns det endast lite vall och spannmål inom lantbruket i denna kommun, den faktiska potentialen är satt till noll på grund av de små volymer substrat som finns tillgängligt. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket Djurproduktion, växtodling förutom Havre och slåtter och betesvall Avloppsslam: Kommunen legerar allt sitt avlopp till Gryaab, därför räknas biogas potential till Gryaabs anläggning i Göteborg. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från Storkök och restauranger samt en del flerfamiljshus samlas in för kompostering. Matavfall från en familjs hu samlas inte in separat men det finns möjlighet att ha abonnemang för kompost egen kompost hemma, Alternativet att skicka matavfall till förbränning med övriga sopor finns också. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag med restprodukter med biogas potential. Diplom is med restprodukterna flytande glass och fettavskiljt slam. Libanesiska Bageriet i Gbg AB med restprodukten bröd och deg. 1

Bilaga 29 Diagram, Sammanställning Partille Kommun Partille kommun 6 000 5 000 MWh 4 000 3 000 2 000 1 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Partille kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 0 0 0 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 0 0 0 Nöt, Djupströ (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 0 Fjäderfä (st) (1) 0 0 0 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 0 0 0 Halm (ton) (2) 74 10 050 100 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 0 0 0 Potatis, Blast (ha) (2) 0 0 0 Träda (ha) (3) 0 0 0 % jordbruksmark till energigröda (3) 21 161 211 Lantbruk 31 211 311 0 0 Avloppsslam (4) 0 0 0 0 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 33699 493 893 4 924 354 985 3 539 Indusri avfall (6) 2 20 775 207 20 775 207 Total potential 545 879 5 442 375 761 3 746 2

Bilaga 29 Bild, Biogas potential Partille kommun Diagram 2, Partille kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 539 3

Bilaga 30 Skara kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (11 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 26 388 ton gödsel spridd på 93 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Skara som idag rötar sitt avloppsslam, Kommunen tar även hand om deponigas 520 800 Nm 3 CH 4 /år ifrån sin Deponi i Rödjorna som inte är med i redovisningen för substrat för biogas redovisningen. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns i Lidköping med övriga hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fem företag med organiska restprodukter. För alla företag utom scan är data om mängd restprodukt och möjlig energi produktion i form av gas är hämtade ifrån, Substratinventering för biogasproduktion i Götene Kommun alla substrat är räknade som pratisk potential. Scan har lämnat sina uppgifter separat. Följande företag är med räknade faktiska potentialen Svenska lantägg, Gården Partihandel AB, Charkman, Skaraborgs chark och fågel, Swedish meats Scan AB. 1

Bilaga 30 Diagram, Sammanställning Skara Kommun Skara kommun 80 000 70 000 MWh 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Skara kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 9249 316 978 3 160 316 978 3 160 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 466 262 4 649 Nöt, Djupströ (st) (1) 135 363 1 350 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 7934 76 948 767 76 948 767 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 7 628 76 7 628 76 Svin, Fastgödsel (st) (1) 8 360 83 Svin, Djupströ (st) (1) 2 392 24 Fjäderfä (st) (1) 4803 7 925 79 7 925 79 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2464 25 809 257 Halm (ton) (2) 12613 1 715 384 17 102 Ärtor (ha) (2) 122 86 925 867 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 34 6 044 60 6 044 60 Potatis, Blast (ha) (2) 34 25 704 256 Träda (ha) (3) 1614 1 997 325 19 913 1 198 395 11 948 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 4 879 047 48 644 1 613 918 16 091 Avloppsslam (4) 487 500 4 860 487 500 4 860 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 18544 271 781 2 710 195 342 1 948 Indusri avfall (6) 1 1 815 730 18 103 1 286 530 12 827 Total potential 7 454 058 74 317 3 583 291 35 725 2

Bilaga 30 Bild, Biogas potential Skara kommun Diagram 2, Skara kommun (MWh) gödsel 4 083 restprodukter lantbruket 60 Organiska restprodukter, industri 12 827 energigröda 11 948 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 948 Avloppsslam 4 860 3

Bilaga 31 Skövde kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (15 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 84 372 ton gödsel spridd på 160 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fyra reningsverk, ett i Skövde som tar i mot den största delen av slammet, här rötas slammet tillsammans med slakterirester till biogas idag. 7% facklas bort och 40% säljs tillbaka till slakteriet och resten går till fordonsgas, de mindre avloppsreningsverken i Tidan Timmerdala och Värås transporterar in sitt slam till Skövde för rötning till biogas. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan tillsammans med övrigt hushållsavfall går det till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen fyra företag med organiska restprodukter, mejeri restprodukter, slakteriavfall och restprodukter i ifrån godis tillverkning. Slakeriets restprodukter rötas till biogas, mejeriprodukterna går i största del till foder. All denna restprodukt räknas som faktisk potential. Följande företag är medräknade, Grahns konfektyr, Arla Foods, Skövde slakteri och Tottegott. 1

Bilaga 31 Diagram, Sammanställning Skövde Kommun Skövde kommun 120 000 100 000 MWh 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Skövde kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 16866 1 013 475 10 104 1 013 475 10 104 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 908 060 9 053 Nöt, Djupströ (st) (1) 210 049 2 094 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 8407 67 386 672 67 386 672 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 89 632 894 89 632 894 Svin, Fastgödsel (st) (1) 59 105 589 Svin, Djupströ (st) (1) 28 101 280 Fjäderfä (st) (1) 9323 15 383 153 15 383 153 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 3779 37 983 379 37 983 379 Halm (ton) (2) 13381 1 819 777 18 143 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 14 2 489 25 2 489 25 Potatis, Blast (ha) (2) 14 10 584 106 Träda (ha) (3) 3599 4 453 763 44 404 2 672 258 26 642 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 8 715 785 86 896 3 898 605 38 869 Avloppsslam (4) 4 682 110 6 801 682 110 6 801 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 50197 735 687 7 335 528 775 5 272 Indusri avfall (6) 1 4 860 48 4 860 48 Total potential 10 138 442 101 080 5 114 350 50 990 2

Bilaga 31 Bild, Biogas potential Skövde kommun Diagram 2, Skövde kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 5 272 Avloppsslam; 6 801 energigröda; 26 642 gödsel ; 12 049 restprodukter lantbruket; 25 3

Bilaga 32 Sotenäs kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (18,% av jordbruksarealen). För gödselsubstratet är det fördelaktigt med någon typ av samordningseffekt på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare. Ett exempel är nötproduktion som producerar ca 5000 ton gödsel som är spridd på 22 näringsidkare. Avloppsslam: Slammet från Omholmen rötas idag och har teoretiskt en produktion av avloppsslam på 940MWh och Lökholmen som inte rötas idag har en teoretisk potential på 300MWh av sitt avloppsslam vilket skulle kunna användas för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Vilket gör att det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta till biogas. Industri Det finns fyra livsmedelsföretag BRS, Domstein, Leröy och Abba och deras restprodukter räknas med då det finns potential att röta restprodukterna lokalt då de i dagsläget antingen rötas i Trollhättan eller komposteras. 1

Bilaga 32 Diagram, Sammanställning Sotenäs Kommun Sotenäs kommun 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) MWh Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Sotenäs kommun Antal, Substrat Diagram referens Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1005 33 925 338 33 925 338 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 51 834 517 Nöt, Djupströ (st) (1) 15 145 151 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 98 162 2 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 638 6 312 63 Halm (ton) (2) 39 5 310 53 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 7 1 244 12 Potatis, Blast (ha) (2) 7 5 292 53 Träda (ha) (3) 305 377 438 3 763 226 463 2 258 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 496 662 4 952 260 388 2 596 Avloppsslam (4) 124 566 1 242 124 566 1 242 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 9283 136 052 1 356 97 787 975 Indusri avfall (6) 5 564 355 5 627 564 355 5 627 Total potential 1 321 635 13 177 1 047 096 10 440 2

Bilaga 32 Bild, Biogas potential Sotenäs kommun Diagram 2, Sotenäs kommun (MWh) gödsel ; 338 energigröda 2 258 Organiska restprodukter, industri ; 5 627 Avloppsslam ; 1 242 Hush.avfall, Storkök, Resturang 975 3

Bilaga 33 Stenungsund kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (11% av total åkerareal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 5021 ton flytgödsel spridd på 60 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, Det större i Stenungsund använder sitt avloppslam till att göra anläggningsjord och de två mindre lägger sitt slam i Vassbäddar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall från restauranger storkök och affärer samlas in för att komposteras. Hushåll har möjligheten att kompostera hemma eller att skicka iväg matavfallet med övriga sopor till förbränning. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen idag inget företag med organiska restprodukter att ta med i en biogaspotential. 1

Bilaga 33 Diagram, Sammanställning Stenungsund Kommun Stenungsund kommun 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Stenungsund kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1628 60 312 601 60 312 601 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 83 599 833 Nöt, Djupströ (st) (1) 23 625 236 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 465 6 907 69 6 907 69 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 5 104 51 5 104 51 Svin, Fastgödsel (st) (1) 3 285 33 Svin, Djupströ (st) (1) 1 600 16 Fjäderfä (st) (1) 467 771 8 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1537 15 270 152 15 270 152 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 8 Träda (ha) (3) 297 367 538 3 664 220 523 2 199 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 568 945 5 672 308 116 3 072 Avloppsslam (4) 148 883 1 484 148 883 1 484 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 23389 342 789 3 418 246 380 2 456 Indusri avfall (6) 0 0 0 0 Total potential 1 060 616 10 574 703 379 7 013 2

Bilaga 33 Bild, Biogas potential Stenungsund kommun Diagram 2, Stenungsund kommun (MWh) gödsel 873 Hush.avfall, Storkök, Resturang 2 456 Avloppsslam 1 484 energigröda 2 199 3

Bilaga 34 Strömstad kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (22,5 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet skulle det vara fördelaktigt med samordningseffekter då produktionen av gödsel är spritt på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca 6000 ton gödsel spridd på 19 näringsidkare Avloppsslam: Avloppsslammet läggs i dag i vassbäddar så slammet skulle kunna användas till biogasproduktion. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfallet samlas idag inte in separat utan förbränns med övriga hushållssopor i Uddevalla. Det finns möjlighet att samla in matavfall separat för biogasproduktion. Industri Det finns inga industriföretag med organiska restprodukter inom kommunen. Dock finns Nordby köpcentra med gränshandel som räknas in här. 1

Bilaga 34 Diagram, Sammanställning Strömstad kommun Strömstad kommun 25 000 20 000 MWh 15 000 10 000 5 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Strömstad kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1374 35 576 355 35 576 355 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 70 339 701 Nöt, Djupströ (st) (1) 22 089 220 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 206 340 3 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 722 7 599 76 Halm (ton) (2) 2781 378 176 3 770 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 4 711 7 Potatis, Blast (ha) (2) 4 3 024 30 Träda (ha) (3) 1168 1 445 400 14 411 867 240 8 646 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 963 254 19 574 902 816 9 001 Avloppsslam (4) 94 647 944 94 647 944 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 11569 169 555 1 690 121 868 1 215 Industri avfall (6) 0 28 105 280 28 105 280 Total potential 2 227 456 22 208 1 147 436 11 440 2

Bilaga 34 Bild, Biogas potential Strömstads kommun Diagram 2, Strömstads kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri ; 280 gödsel 355 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 215 Avloppsslam 944 energigröda ; 8 646 3

Bilaga 35 Svenljunga kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 5 % av jordbruksarealen) och 248 ha( 5 % av jordbruks arealen). av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 28 380 ton flytgödsel spridd på 133 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, slakt- värpkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag Flertal reningsverk det största i Svenljunga står för ca 40% av totala slammet som produceras. Idag transporteras avloppslammet till Skillangaryd för till jordförbättringar Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Om det inte finns särskilt abonnemang för egen kompost så samlas det in med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar läder och har restprodukterna Limläder, slam från eget reningsverk och läderavfall. 1

Bilaga 35 Diagram, Sammanställning Svenljunga Kommun Svenljunga kommun 25 000 20 000 MWh 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Svenljunga kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5670 296 731 2 958 296 731 2 958 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 301 432 3 005 Nöt, Djupströ (st) (1) 74 969 747 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 1 796 18 1 796 18 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 4 655 46 4 655 46 Svin, Fastgödsel (st) (1) 2 985 30 Svin, Djupströ (st) (1) 1 460 15 Fjäderfä (st) (1) 320 528 5 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 828 8 604 86 8 604 86 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 5 889 9 889 9 Potatis, Blast (ha) (2) 5 3 780 38 Träda (ha) (3) 268 331 650 3 307 198 990 1 984 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 029 479 10 264 511 665 5 101 Avloppsslam (4) 78 156 779 78 156 779 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10431 152 877 1 524 109 880 1 096 Indusri avfall (6) 1 700 491 6 984 700 491 6 984 Total potential 1 961 003 19 551 1 400 192 13 960 2

Bilaga 35 Bild, Biogas potential Svenljunga kommun Diagram 2, Svenljunga kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri 6 984 gödsel 3 109 restprodukter lantbruket 9 energigröda 1 984 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 096 Avloppsslam 779 3

Bilaga 36 Tanum kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel och i den relativt stora trädesarealen (22 % av jordbruksarealen). För biogasproduktion av gödselsubstrat är samordning önskvärd på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis genererar nötproduktionen ca 38 000 ton gödsel spritt på 131st näringsidkare. Avloppsslam: Avloppsslammet läggs i dag i vassbäddar så det skulle kunna användas för biogas produktion. Organiska restprodukter: Matavfall Det finns insamlingssystem som sorterar ut matavfallet idag via abonnemang, 149 helårsboende och 269 delårsboende, detta går till kompostering. Däremot komposterar en stor del av hushållen (ca 60%) sitt organiska avfall. Detta avfall skulle kunna samlas in för biogasproduktion och räknas in i den faktiska potentialen. Industri Det finns inga större industriföretag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

Bilaga 36 Diagram, Sammanställning Tanum kommun Tanum kommun 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tanum kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 6477 291 389 2 905 291 389 2 905 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 340 274 3 393 Nöt, Djupströ (st) (1) 90 072 898 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 7 519 75 7 519 75 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 351 4 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 598 944 9 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1754 18 021 180 Halm (ton) (2) 1828 248 614 2 479 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 9 1 600 16 Potatis, Blast (ha) (2) 9 6 804 68 Träda (ha) (3) 2634 3 259 575 32 498 1 955 745 19 499 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 4 265 164 42 524 2 254 653 22 479 Avloppsslam (4) 28 226 281 28 226 281 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 12253 179 580 1 790 129 073 1 287 Industri avfall (6) 0 0 0 0 Total potential 4 472 970 44 596 2 411 952 24 047 2

Bilaga 36 Bild, Biogas potential Tanums kommun Diagram 2, Tanums kommun Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 287 (MWh) Avloppsslam ; 281 gödsel ; 2 980 energigröda ; 19 499 restprodukter lantbruket ; 0 3

Bilaga 37 Tibro kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 19 640 ton gödsel spridd på 42 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, lamm, råg, höstraps och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Tibro, där allt slam rötas för att producera al och värme. Idag facklas 1-2% bort vid olika driftstopp. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan går med övriga hushållssopor till förbränning i Skövde. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen idag inga företag med organiska restprodukter som är i drift. Det har funnits ett slakteri i kommunen vars lokaler har brunnit under våren 2009. 1

Bilaga 37 Diagram, Sammanställning Tibro Kommun Tibro kommun 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tibro kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 4106 235 915 2 352 235 915 2 352 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 222 830 2 222 Nöt, Djupströ (st) (1) 53 123 530 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 1554 12 502 125 12 502 125 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 16 098 160 16 098 160 Svin, Fastgödsel (st) (1) 10 636 106 Svin, Djupströ (st) (1) 5 047 50 Fjäderfä (st) (1) 32 53 1 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 22 330 3 Halm (ton) (2) 1391 189 171 1 886 Ärtor (ha) (2) 122 86 925 867 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 7 1 244 12 1 244 12 Potatis, Blast (ha) (2) 7 5 292 53 Träda (ha) (3) 590 730 125 7 279 438 075 4 368 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 1 569 292 15 646 703 834 7 017 Avloppsslam (4) 1 82 875 826 82 875 826 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10611 155 515 1 550 111 776 1 114 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 1 807 682 18 023 898 486 8 958 2

Bilaga 37 Bild, Biogas potential Tibro kommun Diagram 2, Tibrokommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 076 Avloppsslam ; 433 gödsel ; 2 754 energigröda 10 934 3

Bilaga 38 Tidaholm kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bortsorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (11 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 28 182 ton gödsel spridd på 123 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, värpkycklingar, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och ärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Tidaholm som rötar det mesta av sitt slam, det produceras ca 745MWh (ca 170 MWh är det som inte rötas). Av den producerade biogasen är det ca 20% som facklas bort och inte används. Industri Det finns i kommunen ett bageri med matavfall som organisk restprodukt. Som kan användas till att producera biogas. 1

Bilaga 38 Diagram, Sammanställning Tidaholm Kommun Tidaholm kommun 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tidaholm kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 8270 338 521 3 375 338 521 3 375 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 426 927 4 256 Nöt, Djupströ (st) (1) 117 145 1 168 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 4756 46 417 463 46 417 463 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 2 917 29 2 917 29 Svin, Fastgödsel (st) (1) 3 991 40 Svin, Djupströ (st) (1) 914 9 Fjäderfä (st) (1) 388 640 6 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1799 19 344 193 19 344 193 Halm (ton) (2) 4893 665 443 6 634 Ärtor (ha) (2) 559 398 288 3 971 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 567 100 787 1 005 100 787 1 005 Potatis, Blast (ha) (2) 567 428 652 4 274 Träda (ha) (3) 1387 1 716 413 17 113 1 029 848 10 268 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 4 266 398 42 536 1 537 833 15 332 Avloppsslam (4) 94 575 943 94 575 943 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 12651 185 413 1 849 133 266 1 329 Indusri avfall (6) 1 7 118 71 7 118 71 Total potential 4 553 504 45 398 1 772 791 17 675 2

Bilaga 38 Bild, Biogas potential Tidaholm kommun Diagram 2, Tidaholm kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 329 Organiska restprodukter, industri ; 71 gödsel ; 4 060 Avloppsslam ; 943 energigröda ; 10 268 restprodukter lantbruket ; 1 005 3

Bilaga 39 Tjörn kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i energigröda i form av den mark som idag ligger i träda (6% av total åkerareal) och 76 ha jordbruksareal (4% av total jordbruks areal).för gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 2360 ton flytgödsel spridd på 64 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, rågvete, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk som av allt sitt slam producerar biogas men kan idag bara ta tillvara drygt hälften av gasen då två av reningsverken inte kan ta till vara på gasen idag. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas idag in separat för kompostering. Det finns potential att röta matavfall till biogas. Industri Det finns i kommunen två företag inom fiske industrin, Klädesholmen Seafood och, Skärhamns frys AB. Restprodukterna som produceras är lake som idag görs biogas av, fiskrens som går till djurfoder och slam som förbränns. 1

Bilaga 39 Diagram, Sammanställning Tjörn Kommun Tjörn kommun 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Tjörn kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 1390 28 358 283 28 358 283 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 70 553 703 Nöt, Djupströ (st) (1) 22 671 226 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 2911 4 708 47 4 708 47 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1103 11 253 112 11 253 112 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 7 1 244 12 1 244 12 Potatis, Blast (ha) (2) 7 5 292 53 Träda (ha) (3) 104 128 700 1 283 77 220 770 % jordbruksmark till energigröda (3) 141 261 1 408 Lantbruk 414 040 4 128 122 784 1 224 Avloppsslam (4) 263 894 2 631 263 894 2 631 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 14944 219 019 2 184 157 420 1 569 Indusri avfall (6) 2 654 000 6 520 654 000 6 520 Total potential 1 550 953 15 463 1 198 098 11 945 2

Bilaga 39 Bild, Biogas potential Tjörn kommun Diagram 2, Tjörn kommun (MWh) gödsel 6 314 energigröda 770 Avloppsslam 2 631 Organiska restprodukter, industri 6 520 Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 569 3

Bilaga 40 Tranemo kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, får gödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 3 % av jordbruksarealen) och 322 ha( 7 % av jordbruks arealen) av den ordinarie jordbruksmarken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 27 437 ton flytgödsel spridd på 115 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, värp- slaktkycklingar, hästar, kalkoner, råg, vete, korn, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag flertalet reningsverk som håller på att minskas till 5st, Slammet ifrån dessa reningsverk går till Skillingaryd för jordförbättringar och gödsel. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag dock är det många som komposterar hemma. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiskt avfall. 1

Bilaga 40 Diagram, Sammanställning Tranemo Kommun Tranemo kommun 14 000 12 000 10 000 MWh 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Tranemo kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 6538 329 579 3 286 329 579 3 286 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 346 952 3 459 Nöt, Djupströ (st) (1) 88 011 877 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 476 4 529 45 4 529 45 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 954 10 954 10 Svin, Fastgödsel (st) (1) 807 8 Svin, Djupströ (st) (1) 299 3 Fjäderfä (st) (1) 468 772 8 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1113 11 709 117 11 709 117 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 13 2 311 23 2 311 23 Potatis, Blast (ha) (2) 13 9 828 98 Träda (ha) (3) 141 174 488 1 740 104 693 1 044 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 970 239 9 673 453 775 4 524 Avloppsslam (4) 116 025 1 157 116 025 1 157 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 11750 172 208 1 717 123 775 1 234 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 1 258 472 12 547 693 574 6 915 2

Bilaga 40 Bild, Biogas potential Tranemo kommun Diagram 2, Tranemo kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 234 Avloppsslam 1 157 gödsel 3 457 energigröda 1 044 restprodukter lantbruket 23 3

Bilaga 41 Trollhättans kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter ifrån ärtor och den relativt stora trädesarealen (23 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore det troligen fördelaktigt med samordning på grund av produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca 17000 ton gödsel spridd på 62st näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar redan idag sitt avloppsslam vid reningsverket och biogasen används till fordonsgas och värme. Gasen facklas endast vid driftstörningar Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning. Industri Det finns inga större företag med organiska restprodukter inom kommunen. 1

Bilaga 41 Diagram, Sammanställning Trollhättans Kommun Trollhättans kommun 60 000 50 000 MWh 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Trollhättans kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2926 132 259 1 292 132 259 1 292 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 144 685 1 414 Nöt, Djupströ (st) (1) 38 229 373 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 118 1 118 1 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 21 819 213 21 819 213 Svin, Fastgödsel (st) (1) 13 624 133 Svin, Djupströ (st) (1) 6 841 67 Fjäderfä (1) 29401 48 512 474 48 512 474 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 773 8 274 81 Halm (ton) (2) 6732 915 560 8 945 Ärtor (ha) (2) 83 59 138 578 59 138 578 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 7 Träda (ha) (3) 2231 2 760 863 26 698 1 656 518 16 019 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 4 150 855 40 278 1 918 363 18 577 Avloppsslam (4) 585 000 5 657 585 000 5 657 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 53830 788 932 7 629 567 045 5 483 Industri (6) 0 0 0 0 Total potential 5 524 788 53 564 3 070 408 29 717 2

Bilaga 41 Bild, Biogas potential Trollhättans kommun Diagram 2, Trollhättans kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 5 483 gödsel ; 1 980 restprodukter lantbruket ; 578 Avloppsslam ; 5 657 energigröda 16 019 3

Bilaga 42 Töreboda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, fjäderfä och i den relativt stora trädesarealen (12 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 29 430 ton gödsel spridd på 102 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, Konservärtor, värpkycklingar, hästar och kalkoner Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk i Töreboda som tar i mot allt avlopp. Inklusive avlopp från Källbergindustrier som står för ca 25 000 av de 30 000 personekvivalenterna Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag, utan förbränns med övrigt hushållsavfall. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med ytterliggare organiska restprodukter. Förutom Källbergs vars potential räknas med i avloppslammet 1

Bilaga 42 Diagram, Sammanställning Töreboda Kommun Töreboda kommun 70 000 60 000 50 000 MWh 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Töreboda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 6942 353 509 3 524 353 509 3 524 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 358 685 3 576 Nöt, Djupströ (st) (1) 90 376 901 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 11534 71 412 712 71 412 712 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 245 281 2 445 245 281 2 445 Svin, Fastgödsel (st) (1) 156 447 1 560 Svin, Djupströ (st) (1) 76 899 767 Fjäderfä (st) (1) 249254 130 423 1 300 130 423 1 300 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1658 16 743 167 Halm (ton) (2) 15285 2 078 739 20 725 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 19 3 377 34 3 377 34 Potatis, Blast (ha) (2) 19 14 364 143 Träda (ha) (3) 1977 2 446 538 24 392 1 467 923 14 635 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 6 042 793 60 247 2 271 924 22 651 Avloppsslam (4) 1 292 500 2 916 292 500 2 916 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 9376 137 415 1 370 98 767 985 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 6 472 707 64 533 2 663 191 26 552 2

Bilaga 42 Bild, Biogas potential Töreboda kommun Diagram 2, Töreboda kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang; 985 Avloppsslam; 2916 energigröda; 14635 gödsel; 7982 restprodukter lantbruket; 34 3

Bilaga 43 Uddevalla kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä och potatis och den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet krävs troligen samordningseffekter på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nötproduktion som producerar ca 24300 ton gödsel spridd på 96 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar den största delen av sitt avloppsslam vid Skansverken där det produceras 600000m 3 metangas = 3589MWh, vilket stämmer väl med nyckeltalsberäkningarna. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning Industri Det finns inga industriföretag med någon större mängd organiska restprodukter inom kommunen. 1

Bilaga 43 Diagram, Sammanställning Uddevalla Kommun Uddevalla kommun 35 000 30 000 25 000 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Uddevalla kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 4811 167 716 1 672 167 716 1 672 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 244 317 2 436 Nöt, Djupströ (st) (1) 70 224 700 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 11855 19 561 195 19 561 195 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2620 26 286 262 Halm (ton) (2) 196 26 699 266 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 43 7 643 76 7 643 76 Potatis, Blast (ha) (2) 43 32 508 324 32 508 324 Träda (ha) (3) 1151 1 424 363 14 201 854 618 8 521 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 019 318 20 133 1 082 046 10 788 Avloppsslam (4) 370 500 3 694 370 500 3 694 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 50507 740 231 7 380 532 041 5 304 Industri (6) 0 0 0 0 Total potential 3 130 049 31 207 1 984 587 19 786 2

Bilaga 43 Bild, Biogas potential Uddevallas kommun Diagram 2, Uddevallas kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 5 304 gödsel; 1 867 restprodukter lantbruket ; 400 Avloppsslam ; 3 694 energigröda 8 521 3

Bilaga 44 Ulricehamn kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, fårgödsel, bort sorterad potatis och i energigröda, här räknas det med att 10 procent av åker arealen kan användas till att odla energigröda och här som gröngödselvall, det vill säga trädesarealen ( 5 % av jordbruksarealen) och 508 ha( 5 % av jordbruks arealen) av den ordinarie övriga jordbruks marken. För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 58 046 ton flytgödsel spridd på 262 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, hästar, kalkoner, råg, vårvete, raps och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag fjorton reningsverk, Av slammet från reningsverket i Ulricehamn produceras 90 000Nm 3 fordonsgas. Slammet från de övriga reningsverken läggs i vassbäddar vid Timmele reningsverk eller på Deponi. Det finns potential att producera mer biogas från avloppsslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inget företag med organiska restprodukter. 1

Bilaga 44 Diagram, Sammanställning Ulricehamn Kommun Ulricehamn kommun 35 000 30 000 25 000 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Ulricehamn kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 15917 697 255 6 952 697 255 6 952 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 828 915 8 264 Nöt, Djupströ (st) (1) 222 936 2 223 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 5 625 56 5 625 56 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 10 096 101 10 096 101 Svin, Fastgödsel (st) (1) 6 556 65 Svin, Djupströ (st) (1) 3 165 32 Fjäderfä (st) (1) 704 1 079 11 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 5402 54 039 539 54 039 539 Halm (ton) (2) 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 13 2 311 23 2 311 23 Potatis, Blast (ha) (2) 13 9 828 98 Träda (ha) (3) 583 721 463 7 193 432 878 4 316 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 563 267 25 556 1 202 203 11 986 Avloppsslam (4) 91 533 913 91 533 913 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 22542 330 376 3 294 237 457 2 367 Indusri avfall (6) 0 0 0 0 Total potential 2 985 176 29 762 1 531 193 15 266 2

Bilaga 44 Bild, Biogas potential Ulricehamn kommun Diagram 2, Ulricehamn kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 2 367 Avloppsslam 913 gödsel 7 658 energigröda 4 316 restprodukter lantbruket 23 3

Bilaga 45 Vara kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, fårgödsel, potatis och i den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 22 903 ton gödsel spridd på 109 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket, slaktkycklingar, hästar, och kalkoner. Avloppsslam: Kommunen har idag tre reningsverk, ett i Vara som tar emot den största delen av slammet idag. Samt ett i Kvänum och ett i Håkantorp. Idag lämnas slammet till PR slamsugning för kompostering, vilket gör att det finns potential att producera biogas Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag utan förbränns med övriga hushållssopor. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen två företag inom slakteri branschen där det skulle kunna produceras biogas av allt förutom riskavfallet, Det finns också ett företag med bland annat avens från spannmål vilket går att nyttja för biogas produktion. Följande företag är med räknade i studien Varaslättens Lagerhus AB, Svenskt Fågelkött AB och Adelsåsens kalkonslakteri. 1

Bilaga 45 Diagram, Sammanställning Vara Kommun Vara kommun 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential MWh Tabell: Sammanställning Vara kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5554 275 110 2 743 275 110 2 743 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 292 708 2 918 Nöt, Djupströ (st) (1) 74 639 744 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 36057 307 190 3 063 307 190 3 063 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 281 795 2 809 281 795 2 809 Svin, Fastgödsel (st) (1) 190 253 1 897 Svin, Djupströ (st) (1) 88 346 881 Fjäderfä (st) (1) 392883 535 292 5 337 535 292 5 337 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 2034 20 790 207 20 790 207 Halm (ton) (2) 54746 7 445 421 74 231 Ärtor (ha) (2) 504 359 100 3 580 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 770 136 871 1 365 136 871 1 365 Potatis, Blast (ha) (2) 770 582 120 5 804 Träda (ha) (3) 5529 6 842 138 68 216 4 105 283 40 930 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 17 431 773 173 795 5 662 331 56 453 Avloppsslam (4) 87 224 870 87 224 870 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 16008 234 613 2 339 168 628 1 681 Indusri avfall (6) 3 1 004 966 10 020 1 004 886 10 019 Total potential 18 758 575 187 023 6 923 069 69 023 2

Bilaga 45 Bild, Biogas potential Vara kommun Diagram 2, Vara kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang ; 1 681 Avloppsslam ; 870 energigröda ; 40 930 Organiska restprodukter, industri ; 10 019 gödsel ; 14 159 restprodukter lantbruket ; 1 365 3

Bilaga 46 Vårgårda kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det biogas potential i nötgödsel, fårgödsel, gödsel från fjäderfä, bort sorterad potatis och i den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet vore samordning en stor fördel på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flera olika näringsidkare. Exempelvis är nötproduktion som genererar ca 23 026 ton flytgödsel spridd på 108 näringsidkare. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt statistiken från Jordbruksverket, svin, slaktkycklingar, hästar, kalkoner och konservärtor. Avloppsslam: Kommunen har idag ett reningsverk, som levererar sitt slam till jordförbättringar i Göteborg via Ragn sells, vilket gör att det finns potential att producera biogas av avloppslammet. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen ett företag som producerar hundmat. Där slam är en restprodukt som idag skickas till Borås för biogas rötning. 1

Bilaga 46 Diagram, Sammanställning Vårgårda Kommun Vårgårda kommun 35 000 30 000 25 000 MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Vårgårda kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 5764 276 584 2 758 276 584 2 758 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 299 081 2 982 Nöt, Djupströ (st) (1) 77 587 774 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 32402 53 393 532 53 393 532 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 1348 13 740 137 13 740 137 Halm (ton) (2) 2957 402 169 4 010 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 46 8 177 82 8 177 82 Potatis, Blast (ha) (2) 46 34 776 347 Träda (ha) (3) 1144 1 415 700 14 115 849 420 8 469 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 2 581 206 25 735 1 201 314 11 977 Avloppsslam (4) 58 500 583 58 500 583 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 10988 161 040 1 606 115 748 1 154 Indusri avfall (6) 1 219 283 2 186 219 283 2 186 Total potential 3 020 029 30 110 1 594 844 15 901 2

Bilaga 46 Bild, Biogas potential Vårgårda kommun Diagram 2, Vårgårda kommun (MWh) Organiska restprodukter, industri; 2 186 gödsel; 3 427 Hush.avfall, Storkök, Resturang; 1 154 Avloppsslam; 583 restprodukter lantbruket; 82 energigröda; 8 469 3

Bilaga 47 Vänersborg kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel, svingödsel, gödsel från fjäderfä, restprodukter ifrån ärtor och potatis och den relativt stora trädesarealen (14 % av jordbruksarealen). För gödselsubstratet så är samordningseffekter att föredra vid biogas produktion på grund av att produktionen av gödsel är spridd på flertalet näringsidkare till exempel nöt produktion som producerar ca 52000 ton gödsel spridd på 101 näringsidkare. Avloppsslam: Kommunen rötar den största delen av sitt avloppsslam på Holmängen där det produceras 480000m3 gas = 3082MWh och den används för uppvärmning (70 %) och el produktion (30 %). Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas in och transporteras till Häljestorp för rötning Industri Dahlbergs slakteri handhar, organiska restprodukter. Idag rötas dessa restprodukter på annan ort i östra Sverige. 1

Bilaga 47 Diagram, Sammanställning Vänersborg Kommun Vänersborgs kommun 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential MWh Tabell: Sammanställning Vänersborg kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 7345 432 953 4 317 432 953 4 317 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 392 043 3 909 Nöt, Djupströ (st) (1) 91 976 917 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 87 191 869 87 191 869 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 65 906 657 65 906 657 Svin, Fastgödsel (st) (1) 45 208 451 Svin, Djupströ (st) (1) 20 662 206 Fjäderfä (1) 12494 20 541 201 20 541 201 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 929 9 957 99 Halm (ton) (2) 21303 2 897 168 28 885 Ärtor (ha) (2) 219 156 038 1 556 156 038 1 556 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 34 6 044 60 6 044 60 Potatis, Blast (ha) (2) 34 25 704 256 25 704 256 Träda (ha) (3) 3109 3 847 388 38 358 2 308 433 23 015 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 8 098 778 80 741 3 102 808 30 931 Avloppsslam (4) 321 750 3 208 321 750 3 208 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 37023 542 609 5 410 390 000 3 888 Industri (6) 149 760 1 493 149 760 1 493 Total potential 9 112 897 90 851 3 964 318 39 520 2

Bilaga 47 Bild, Biogas potential Vänersborgs kommun Diagram 2, Vänersborgs kommun Hush.avfall, Storkök, Resturang 3 888 Organiska restprodukter, industri ; 1 493 Avloppsslam (4); 3 208 (MWh) gödsel ; 6 044 restprodukter lantbruket ; 1 872 energigröda 23 015 3

Bilaga 48 Åmåls kommun Lantbruk: Med dagens teknik finns det stor potential i nötgödsel och den relativt stora trädesarealen (18 % av jordbruksarealen). Åmåls travbana med travhästar är inte med i potentialkalkylen Får och fjäderfä antas vara spridda i små bestånd och tas inte med i den faktiska potentialen Avloppsslam: Kommunen producerar redan gas av sitt slam för värmeproduktion och deponigasen driver en gasmotorgenerator men har planer att införskaffa en uppgraderingsanläggning för fordonsgas för kommunens egna fordon. Organiska restprodukter: Matavfall Tas inte tillvara idag utan förbränns. Här finns en potential men kräver ett nytt sopsorteringssystem. Industri Finns inga industrier med organsikt avfall. 1

Bilaga 48 Diagram, Sammanställning Åmåls Kommun Åmåls kommun MWh 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 gödsel (1) restprodukter lantbruket (2) energigröda (3) Avloppsslam (4) Hush.avfall, Storkök, Resturang (5) Organiska restprodukter, industri (6) Total potential Tabell: Sammanställning Åmåls kommun Substrat Diagram referens Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Nöt, Flytgödsel (st) (1) 2346 152 232 1 518 152 232 1 518 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 127 018 1 266 Nöt, Djupströ (st) (1) 27 879 278 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (1) 274 452 5 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 335 3 450 34 Halm (ton) (2) 483 65 643 654 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 1 178 2 Potatis, Blast (ha) (2) 1 756 8 Träda (ha) (3) 785 971 438 9 685 971 438 9 685 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 1 349 13 11 1 123 669 Lantbruk 045 450 203 Avloppsslam (4) 87 750 875 87 750 875 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 12716 186 366 1 858 133 950 1 335 Industri (6) 0 0 0 0 0 Total potential 1 623 161 16 183 1 345 369 13 413 2

Bilaga 48 Bild, Biogas potential Åmåls kommun Diagram 2, Åmåls kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 335 Avloppsslam ; 875 gödsel 1 518 energigröda 9 685 3

Bilaga 49 Öckerö kommun Lantbruk: Enligt Jordbruksverkets statistik finns inget lantbruk i Öckerö kommun. Uppgift inom följande områden är inte tillgänglig eller för osäker för att anges enligt Jordbruksverket Djurproduktion och växtodling. Avloppsslam: Kommunen har idag ett huvud reningsverk och tre mindre reningsverk. De stora reningsverket behandlar allt slam som idag transporteras till fastlandet och används till jordförbättringar. Organiska restprodukter: Matavfall Matavfall samlas inte in separat idag. Det finns potential att sortera ut matavfall och röta detta. Industri Det finns i kommunen inga företag med organiskt rest avfall. 1

Bilaga 49 Diagram, Sammanställning Öckerö Kommun Öckerö kommun 3 000 2 500 MWh 2 000 1 500 1 000 500 0 gödsel restprodukter lantbruket energigröda Avloppsslam Hush.avfall, Storkök, Resturang Organiska restprodukter, industri Total potential Tabell: Sammanställning Öckerö kommun Antal, Areal, Massa CH 4 tot Mwh tot CH 4 tot Mwh tot Diagram Substrat referens Nöt, Flytgödsel (st) (1) 0 0 0 Nöt, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Nöt, Djupströ (st) (1) 0 0 Svin, Flytgödsel, Slaktsvin (st) (1) 0 0 0 Svin, Flytgödsel, Suggor (st) (1) 0 0 Svin, Fastgödsel (st) (1) 0 0 Svin, Djupströ (st) (1) 0 0 Fjäderfä (st) (1) 0 0 0 Häst (1) 0 0 Får (st) (1) 0 0 0 Halm (ton) (2) 0 0 0 Ärtor (ha) (2) 0 0 0 Potatis, bort. sort. (ha) (2) 0 0 0 Potatis, Blast (ha) (2) 0 0 0 Träda (ha) (3) 0 0 0 % jordbruksmark till energigröda (3) 0 0 Lantbruk 0 0 Avloppsslam (4) 78 000 778 78 000 778 Organiska restprodukter, Matavfall (inv) (5) 12256 179 624 1 791 129 105 1 287 Indusri avfall (6) 0 0 Total potential 257 624 2 569 207 105 2 065 2

Bilaga 49 Bild, Biogas potential Öckerö kommun Diagram 2, Öckerö kommun (MWh) Hush.avfall, Storkök, Resturang 1 287 Avloppsslam 778 3