Lst Dnr: 431-5725-13 SAU Projektnr: 4122 Arkivrapport SAU Rapport 2014:31 Förundersökning i form av schaktningsövervakning invid fornlämningen Bälinge 45:1 i samband med ledningsdragning på sträckan Gusta-Haga. Bälinge-Nyvla 2:3, Bälinge sn, Uppsala kommun, Uppsala län Fredrik Thölin Bakgrund Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har på Länsstyrelsens uppdrag utfört en förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten Bälinge-Nyvla 2:3, Bälinge socken, Uppsala kommun Uppland (fig 1, 2). Insatsen föranleddes av att Uppsala Energi planerar att markförlägga en kabel på sträckan Gusta Haga. Kabelsträckan passerar nära fornlämningen Bälinge 45:1, vilket motiverade schaktningsövervakningen. Denna utfördes i enlighet med Länsstyrelsens beslut (2014-04-02) i ärendet dnr. 431-5725-13. Fältarbetet skedde under dagarna 2014-09-09 och 2014-09-23 och utfördes av Fredrik Thölin, samt Helena Hulth. Genomförande och resultat Undersökningen genomfördes i form av schaktningsövervakning. Schakten grovrensades för att klargöra om eventuella anläggningar eller kulturlager fanns bevarade, samt för att kontrollera att schaktet ej berörde fornlämningen Bälinge 45:1 (skärvstenshög). Fältarbetet dokumenterades löpande med digitalkamera. Schakt, anläggningar och andra företeelser mättes in med RTK-GPS (fig 3). Anläggningar rensades fram, mättes in och fotograferades i plan, varefter ett urval undersöktes med sektioner som dokumenterades med fältritning. Kolprover togs för vedartsanalys och datering. Vedartsanalysen har utförts av Erik Danielsson, Vedlab och kolprovet har analyserats vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Makrofossilanalys har utförts av Jennie Andersson under överseende av Anneli Ekblom/GEARK. Omfattning Länsstyrelsens beslut angav att schaktningsövervakningen skulle utföras längs en sträcka på omkring 70 meter. I fält ville dock ledningsentreprenören att en arkeolog skulle finnas tillhands på en längre sträcka eftersom det fanns andra fornlämningar i närområdet. På entreprenörens begäran utfördes därför schaktningsövervakningen tills avståndet till fornlämningar uppfattades som betryggande. Den övervakade sträckningen kom då att uppgå till omkring 150 meter. 1
Figur 1. Området markerat med röd ring på terrängkartan. Skala 1:50 000 Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. 2
Figur 2. Området markerat med röd ring på fastighetskartan. Skala 1:10 000 Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Resultat Schaktet var totalt ca 150 meter långt, omkring 1 m brett och löpte 110 m i nordnordostlig sydsydvästlig utsträckning och böjde av i en kortare skänkel mot sydost (jfr figur 5). I norr gjordes en utvidgning om 2,4 x 5 m för en mindre transformatorstation. Det var 0,41 0,52 m djupt och grävdes i gammal ängsmark, samt i anslutning till en grusväg. Under grästorven (0,05 0,1 m) i ängsmarken bestod jordmånen av brungul matjord (0,2 0,3 m). Undergrunden utgjordes av brungul lera. Schaktavsnittet längs grusvägen bestod huvudsakligen av påförda bärlager samt lera och saknade förhistoriska indikationer. I schaktet framkom två anläggningar, en härd i schaktets södra parti och en ugn i schaktets norra del. 3
Figur 3. Plan över undersökningsområdet. Schaktöversikt, skala 1:1000. Infällda planer, skala 1:100. 4
Ugn, A200 I norra delen av ledningsschaktet, transformatorstationen skulle anläggas framkom ett område med bränd lera. Det var inledningsvis oklart om det rörde sig om en fornlämning och för att klargöra detta undersöktes en del av den. Då påträffades förhistorisk keramik, och bränd lera som tolkades som ugnsfoder. I samråd med Länsstyrelsen togs beslutet att lämningen skulle friläggas i sin helhet, vilket också skedde. Den tolkades då som en förhistorisk ugn. Det diskuterades om det var möjligt att flytta ledningens sträckning och transformatorstationen för att bevara ugnen. Detta var dock tekniskt och logistiskt besvärligt. Med tanke på närheten till RAÄ 45:1 bedömdes sannolikheten också som stor att andra okända fornlämningar skulle komma att beröras i en alternativ sträckning. Ugnen var av begränsad storlek, av relativt okomplicerad karaktär, skadad och dessutom redan delvis undersökt. Det bedömdes därför lämpligt att undersöka den direkt i fält. Åtgärden syftade till att tillvarata ugnens kunskapspotential genom dokumentation och provtagning. Ugnen grävdes ut för hand och dokumenterades med fotografi och fältritning. Prover samlades in för vedarts-, makrofossil- och 14 C-analyser. Vedarts- och makrofossilanalyserna syftade främst till att klargöra vad ugnen hade använts till. Vedartsanalyserna bidrog dessutom till att träkol med låg egenålder kunde väljas ut för 14 C-dateringen. En översiktlig osteologisk analys av benfynden gjordes av Rudolf Gustavsson, SAU. Anläggningen var 2,11 m lång och 1,2 m bred samt 0,44 m djup (fig 5). Den var oval, och innehöll rikligt med bränd lera, vissa bitar hade avtryck från kvistar. Dessa utgör troligen ugnsfoder. Två bitar keramik av äldre järnålderskaraktär, samt ben (häst och får) hittades vid dokumentationen av anläggningen. Keramiken (F1 och F2) utgörs av två mynningsdelar om ca 40 x 30 mm, med en tjocklek mellan 8-10 mm. Den övre kanten på fragment F1 är slipad. Ett kolprov tillvaratogs för vedartsanalys av vilket uteslutande al kunde beläggas (se bilaga 3). Ett prov 14 C-daterades till 2 331 ± 33 (Ua-49742), vilket kalibrerades till intervallet 520-350 f. Kr. (86,4 % sannolikhet), dvs förromersk järnålder (fig 4, bilaga 1). Makrofossilprover analyserades av Geark (bilaga 2). Resultatet var ett mindre antal förkolnade sädeskorn (varav ett från arten korn), fröer, samt fragment av fiskben. Anläggningen tolkas som någon typ av lågtemperaturugn. Fynden av fiskben och fröer talar för att ugnen kan ha använts för rökning eller annan typ av matberedning. 5
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] 2700BP 2600BP 2500BP 2400BP A 200 : 2331±33BP 68.2% probability 410BC (66.2%) 370BC 270BC ( 2.0%) 260BC 95.4% probability 520BC (86.4%) 350BC 290BC ( 9.0%) 230BC 2300BP 2200BP 2100BP Fig 4. 14 C-datrering av kol i härd A200. 800CalBC 600CalBC 400CalBC 200CalBC Calibrated date Figur 5. Foto på ugn A200. Foto Fredrik Thölin. 6
Härd, A308 Anläggningen A308 låg solitärt i den södra delen av undersökningsområdet. Den låg därmed utanför det område som beslutet gällde. Anläggningen var av förhistorisk karaktär, men av begränsad storlek och okomplicerad karaktär. Det bedömdes därför inte motiverat att söka en alternativ ledningssträckning för att skydda den eftersom risken då fanns att flera lämningar skulle beröras. Istället undersöktes anläggningen i fält eftersom markarbetena skulle medföra att den förstördes. Anläggningen var rund i plan, 0,8 m i diameter samt 0,21 m djup (fig 6). Den innehöll rikligt med sot, kol och skörbränd sten. Ett prov har vedartsbestämts till ek (se bilaga 3). Makrofossilanalys (bilaga 3) visar förekomst av små fragment av brända och obrända ben, men inga bevarade sädeskorn eller förhistoriska fröer. Figur 6. Foto på härd A308. Foto Fredrik Thölin. 7
Utvärdering Ugnen (A200) 14 C-daterades till förromersk järnålder och den framkom ca 15 m NV om skärvstenshögen Bälinge 45:1. Möjligtvis är ugnen samtida med skärvstenshögen och kan ses som del av samma fornlämning. Inga andra lämningar påträffades i schaktet runt härden A308, men schaktet var endast 1 m brett och ytterligare lämningar kan finnas kring både härden och ugnen. Figur 6. Översiktsbild. Foto Fredrik Thölin. Bilaga 1. 14 C-analys Bilaga 2. Makrofossilanalys Bilaga 3. Vedartsanalys Tekniska administrativa uppgifter Koordinater: X 640938, Y 6650366 Höjd över havet: 29-32 m Koordinatsystem: SWEREF99 TM Höjdsystem: RH2000 Inmätningssystem: RTK-GPS Fynd förvaras på SAU i väntan på fyndfördelning UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se ISSN 1652-9448 SAU 2015 8
BILAGA 1 Uppsala 2014-11-28 Helena Hulth SAU Thunbergsvägen 5B 752 38 UPPSALA Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet Göran Possnert Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Rum 4143 Postadress: Box 529 751 20 Uppsala Telefon: 018 471 30 59 Telefax: 018 55 57 36 Hemsida: http://www.angstrom.uu.se E-post: Goran.Possnert@Angstrom.uu.se Resultat av 14 C datering av träkol från Bälinge Gusta, Uppland. Förbehandling av träkol och liknande material: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger information om eventuella föroreningars inverkan. Före acceleratorbestämningen av 14 C-innehållet förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till ph 4, till CO2-gas, som i sin tur konverteras till fast grafit genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats. RESULTAT Labnummer Prov 13 C VPDB 14 C age BP Ua-49742 4122:PK210, A200-28,0 2 331 ± 33 Med vänlig hälsning Göran Possnert/ Elisabet Pettersson 9
BILAGA 2 Gotlandsresan 2 75 754 Uppsala 018-43 20 485 e-mail: anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK rapporter 2014, 32 MAKROFOSSILANALYS BÄLINGE GUSTA-HAGA ANTIKVARISK KONTROLL VID LEDNINGSDRAGNING SAU PROJEKT 4122 Av Jennie Andersson På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 3 jordprover från Bälinge-Nyvla 2:3, Uppsala kommun, Uppsala län där en schaktövervakning utfördes den 2014-09-09 och 2014-09- 23. Jorden i proverna bestod av fyllning från de två anläggningar som framkom, A200 (ugn) och A308 (härd). Syftet med provtagning och analys var initialt delvis att plocka ut material för 14 C analys och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa huruvida platsen hyser en förhistorisk boplats eller ej. Resultatet från schaktövervakningen- de påträffade anläggningarna och innehållet i makrofossilproverna påvisar att det på platsen finns ett boplatsläge, i dagsläget dock med oklar utbredning. I detta fall har platsen kunnat dateras utifrån de analyserade 14 C som även togs vid undersökningstillfället. Metodik och preparering Analysen utfördes av Jennie Andersson under handledning av Anneli Ekblom/GEARK. En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparerades genom slamning/flotering. Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet kraftigt medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar. Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna 10
BILAGA 2 fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981) Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the netherlands(cappers et al 2006) samt Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg). Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom. Analys I A200 som tolkats vara en ugn förekom rikligt med lerklining. Större bitar, vissa med avtryck från kvistar etcetera togs tillvara under analysen. En tabell (tabell 1) över analyserade prover och identifierad taxa följer nedan. Träkol förekom sparsamt i provet liksom botaniska makrofossil. 5 förkolnade fragment av sädeskorn påträffades men kunde ej bestämmas till art, ytterligare ett förkolnat korn (Hordeum vulgare sp.) identifierades samt två övriga förkolnade fröer (1 helt obestämbar samt 1 möjlig Fältgentiana (cf. Gentiana/Gentianella campestris). Provet innehöll fragment av obränt trä, obränt ben (huvudsakligen fiskben), lerklining och sintrad lera, samt ett fåtal recenta fröer (Chenopodium album typ- Svinmålla, Polygonum spp- trampört obestämd och Asteraceae- aster obestämd). Provet från härden A308 innehöll desto större mängd träkol och här framkom även bränt- och obränt ben. I övrigt framkom här endast recenta fröer av olika slag (svinmålla, fläder- Sambucus ind., daggkåpa- Alchemilla ind. (obestämd) samt fingerört och klöver (Potentilla spp, Trifolium spp, obestämda). Provet innehöll alltså inga fröer som kan antas vara förhistoriska. Mängden träkol visar att anläggningen utsatts för eldpåverkan i hög grad varpå botaniskt material kan ha förbränts. Resultat En av de provtagna kontexterna (ugnen, A200) visar potential för vidare analys och även om andelen påträffade sädeskorn inte är så hög så bekräftas den arkeologiska tolkningen av analysen. I härden (A308), har eldverkan varit för stor för att fröer ska ha bevarats. Det går inte utesluta att resultatet är annorlunda om provtagning sker i andra delar av anläggningen där eldpåverkan varit lägre. Platsen har potential för vidare provtagning av makrofossilt botaniskt material vilket då även kan ge en bild av platsens direkta växtlighet samt dess omgivningar. 11
BILAGA 2 A-nr Kontext Anl.beskrivning Volym Kol Bränt ben Obränt ben Obränt trä Förkolnat material Cerealea ind. (sädeskorn obest.) fragment Korn obestämd (Hordeum vulg. Ind.) Cf. Gentiana spp (Cf. Gentiana campestris) Frö obestämt Recent obränt Chenopodium album typ (Svinmålla) Polygonum spp (Trampörter obest.) Alchemilla spp (Daggkåpa obestämd) Potentilla spp (Fingerväxter/klöver obest.) Trifolium spp (Klöver obestämd) Asteraceae spp (Aster obestämd) Sambucus spp (Fläder obestämd) Cf Carex spp (Starr obestämd) Totalt antal fröer/fragment 200 Ugn Fyllning 2-konstig grop 1000 ml x >x 1 2 1 4 200 Ugn Fyllning 5- i botten 940 ml x 7 >x 5 1 1 1 8 308 Härd "A1" 2000 ml xxxxxxxxx x 2 1 1 1 1 6 18 Tabell 1. Påträffade fröer ifrån antikvarisk kontroll i Bälinge-Nyvla 2:3. Mängden träkol och animaliskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland precist antal. Referenser Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. (2006) Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl. Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungeni m Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli. 12
BILAGA 2 Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Stockholm. På uppdrag av SAU Uppsala den 27 november 2014 ----------------------------------------- Geark/Anneli Ekblom 13
BILAGA 3 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1479 Vedartsanalyser på material från Uppland, Bälinge 45:1 Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se 14
BILAGA 3 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1479 2014-10-15 Vedartsanalyser på material från Uppland, Bälinge 45:1 Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU Arbetet omfattar två kolprov från en schaktkontroll. Proverna innehåller kol från ek respektive al. Båda träslagen är lämpliga som bränsle eftersom de har högt energivärde, brinner lugnt och ger mycket glöd. Ek kan ge hög egenålder vid datering. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 308 308 Härd 1,2g <0,1g 5 bitar Ek 5 bitar Ek 14mg 200 210 Ugn 3,3g 0,1g 5 bitar Al 5 bitar Al 33mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Ek Quercus robur 500-1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 15
16