31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas, antal företag med olika slags djur samt företagens driftsinriktning (typklassificering). Samtliga resultat baseras på uppgifter från lantbruksregistret (LBR). Definitioner och begrepp i LBR som senare återkommer i boken redovisas i detta kapitel. Lantbruksregistret beskrivs närmare i bilaga 1. Sammanfattning Statistiken i detta kapitel grundas på uppgifter för 2003 och 2005. Uppgången i antal företag med växtodling 2005 är till följd av ett starkt ökat antal ansökningar av jordbruksstöd 2005, betydligt högre än vad som tidigare redovisats för 2004. Denna ökning innbär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan beror till en del av att stödreglerna ändrats. Företag och brukningsförhållanden Det totala antalet företag med mer än 2,0 hektar åker år 2005 var ca 75 000. Sedan 1995 har antalet företag minskat med 12 400 företag (tabell 2.2). Antalet helt ägda företag utgör något mindre än hälften av det totala antalet företag. Regionalt hade Värmlands län 2003 den högsta andelen helt ägda företag med 53 % av det totala antalet företag i länet (tabell 2.3). Andelen delvis arrenderade företag 2003 utgjorde 42 % av samtliga företag. Företag med både ägd och arrenderad mark var vanligast på Gotland och i Västerbotten med 53 % av det totala antalet företag. Andelen helt ägda företag 2003 var högst i gruppen 2,1 10,0 hektar med 72 % av totalantalet företag i gruppen. Andelen sjunker med ökad åkerareal och var 17 % i grupperna över 50,0 hektar. Grödor och arealer hos företag Slåtter- och betesvall är den grödtyp som finns hos flest antal företag följt av spannmål. År 2005 hade totalt 62 500 företag odling av slåtter- och betesvall samt 38 200 företag odling av spannmål. För ytterligare redovisning av företag efter grödtyp se kap. 3 (tabell 2.1). Den totala åkerarealen år 2005 var 2,7 miljoner hektar. År 2003 svarade de helt ägda företagen för 24 % och de delvis arrenderade för 59 % av åkerarealen. Sedan 1990 fram till 2003 har i stort sett antalet företag varje år minskat i de storleksgrupper där åkerarealen är mindre än 100 hektar och ökat i storleksgruppen över 100 hektar. 2005 ökar istället antalet företag i storleksgrupperna mindre än 20 hektar åkermark och minskar eller förblir relativt oförändrade i de högre storleksgrupperna. Andelen företag med högst 10 hektar åkermark är högst i Västernorrlands och Jämtlands län där mer än hälften av företagen fanns i detta storleksintervall år 2005. Den högsta andelen företag med mer än 100 hektar åkermark fanns i Götalands södra slättbygder (Gss). De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,6 hektar, Östergötlands län med 58,7 hektar, Uppsala län med 57,9 hektar och Västmanlands län med 55,4 hektar per företag. Lägst låg Kronobergs län med 19,8 hektar, Västernorrlands län med 20,2 hektar samt Jämt-
32 lands län med 21,1 hektar per företag. Genomsnittet för hela riket var 36,1 hektar, 3,9 hektar mindre än 2003 (tabellerna 2.2, 2.3). Antal företag med husdjur Antal företag med mjölkkor fortsätter att minska. År 2005 fanns det 8 500 företag med mjölkkor, vilket var en minskning med 7 % sedan 2004. Även antal företag med svin minskar. Sedan 1995 har antalet företag med svin minskat med 74 % och år 2005 fanns det 2 800 företag med svin (tabell 2.4). Driftsinriktning och arbetsbehov Det svenska jordbruket är relativt specialiserat. Ungefär 20 400 företag var växtodlingsföretag år 2003 (de flesta av dessa var jordbruksväxtföretag), 26 000 var husdjursföretag (där nötkreatursföretagen dominerade) och endast 6 200 var blandföretag (med övervikt för husdjursskötsel) (tabell 2.5). Drygt 15 000 jordbruksföretag 2003 klassificerades som småbruk, vilket innebär att de har ett arbetsbehov under 400 standardtimmar. Det är en minskning från föregående år, 20 %. Dessa företag 22 % av samtliga jordbruksföretag torde spela en mycket liten roll för brukarnas försörjning (tabell 2.7). Skillnaden i driftsinriktning var stor mellan olika delar av landet. I de fyra nordligaste länen var 2003 omkring 30 % av jordbruken småbruk. Bland övriga driftsinriktningar dominerade husdjursskötsel. En hög andel småbruk fanns också i Värmland (58 %) (tabell 2.6). I Svealand och norra Götaland finns en tämligen homogen grupp län Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län med hög andel växtodlingsföretag och få småbruk. Västra Götalands län representerar i det här avseendet nästan genomsnittet för riket. I södra Sverige finns å ena sidan skogslän som Jönköpings och Kronobergs län med mycket hög andel husdjursföretag, obetydlig andel växtodlings- och blandföretag och jämfört med grannlänen en hög andel småbruk. Å andra sidan finns Skåne län, som med sin tonvikt på växtodling på många sätt liknar Mälarlandskapen (tabell 2.6). Knappt hälften av de svenska jordbruksföretagen, drygt 30 000, har ett arbetsbehov under 800 standardtimmar år 2003. Även med hänsyn tagen till att verklig arbetstid inte är detsamma som standardiserat arbetsbehov kan dessa företag endast anses utgöra deltidsjordbruk (tabell 2.7). Om man sätter gränsen för heltidsjordbruk vid 1 600 standardtimmar blir antalet heltidsjordbruk ca 21 900. Endast ca 5 500 företag är så stora, över 4 000 standardtimmar, att anställd arbetskraft kan antas spela någon större roll på företagen. Skillnader i arbetsbehov mellan företag med olika driftsinriktning var stora. Husdjursföretagen har ganska ofta arbetsbehov över 1 600 timmar, vilket är ovanligt för växtodlingsföretagen (som dock har större säsongvariation över året) (tabell 2.7). Om statistiken Företag, arealer, brukningsförhållanden Uppgifter om företagens struktur m.m. insamlas varje år till LBR. Uppgifter inhämtas från företag med mer än 2,0 hektar åkermark eller med stor djurbesättning. Fr.o.m. 1996 ingår till skillnad mot tidigare även företag med mer än 2,0 hektar åkermark men med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åker i redovisningen. Vissa år insamlas dessutom uppgifter från trädgårdsföretag (och högst 2,0 hektar åkermark). En utförlig beskrivning av systemet för uppgiftsinsamling m.m. i LBR lämnas i bilaga 1. Företagens driftsinriktning och arbetsbehov Uppgifter om jordbruksföretagens driftsinriktning och arbetsbehov typologidata, se nedan belyser graden av specialisering inom jordbruket. De ger också genom företagets stan-
33 dardiserade arbetsbehov ett mått på företagets storlek. Till skillnad mot det traditionella måttet, åkerarealen, tar detta mått hänsyn också till antalet husdjur på företaget och till vilka grödor som odlas. Typologidata Typologidata för det svenska jordbruket har publicerats löpande fr.o.m. 1984. En översyn i slutet av 1980-talet ledde till vissa revideringar av systemet fr.o.m. 1990 års statistik. Bl.a. skedde en anpassning till den reviderade standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 92), vilken baseras på den europeiska näringsgrensstandarden NACE Rev 1. Effekterna av omläggningen beskrivs i publikationen J 30 SM 9103. En översyn av metoderna för beräkning av typologin gjordes år 2000, vilket beskrivs i JO 35 SM 0101. Typologidata är samlingsnamnet för data om jordbruksföretagen avseende driftsinriktning i jordbruket arbetsbehov i jordbruket skogsbrukets betydelse för företaget arbetsbehov i skogsbruket. Typologidata får man inte genom direkt datainsamling, utan genom att utnyttja sådana uppgifter om jordbruksföretagen som redan finns i lantbruksregistret, dvs. grödarealer och husdjursantal samt areal skogsmark. På basis av dessa uppgifter och med utnyttjande av normtal som speglar arbetsbehovet för varje hektar av olika grödor respektive varje husdjur, får man en bild dels av företagets totala arbetsbehov, dels av hur detta arbetsbehov fördelas på olika driftsgrenar. Man skall vid tolkningen av typologidata komma ihåg att användningen av normtal innebär en standardisering som bygger på genomsnittsvärden för det enskilda företaget kan arbetsbehovet vara större eller mindre beroende på bl.a. mekaniseringsgrad. För att hänföras till en viss driftsinriktning (typklass) krävs att minst två tredjedelar av företagets arbetsbehov hänför sig till motsvarande driftsgren. Så har t.ex. ett mjölkföretag minst 67 % av arbetsbehovet inom mjölkproduktionen. Typologidata tas fram med hjälp av en indelning i typklasser, normtider för olika grödor och husdjur, regler för koppling mellan gröda/ husdjur och driftsgrenar, m.m. Dessa moment beskrivs i bl.a. JO 35 SM 0101: Rapporter från lantbrukets företagsregister 1999. Jordbruksföretagens driftsinriktning den 10 juni 1999. Typologidata. Några begrepp och definitioner i lantbruksstatistiken Jordbruksföretag Med jordbruksföretag menas en inom jordbruk, husdjursskötsel eller frukt- och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Företagare Med företagare menas den eller de personer som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på ett jordbruksföretag. Annan publicering Uppgifter om åkerarealens användning, företag och brukningsförhållanden samt husdjur publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 0601, JO 34 SM 0401 och JO 20 SM 0601. Publikationerna för senare år är tillgängliga på Internet och kan nås via SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats (www.scb.se respektive www.sjv.se). Delar av statistiken publiceras också i Sveriges Statistiska Databaser i anslutning till SCB:s webbplats. Uppgifter från lantbruksräkningarna har publicerats i Lantbruksräkningen 1971, 1976 och 1981. Uppgifter från Lantbruksräkningen 1988 har redovisats i Statistiska meddelanden J 13 SM 9002 och J 33 SM 9001 och Lantbruksräkningen 1992 i Statistiska meddelanden J 13 SM 9302. Typologidata har publicerats årligen fr.o.m. årgång 1984 av SCB i Statistiska meddelanden serie J och fr.o.m. 2000 i serie JO, senast JO 35 SM 0401.
34 Figur 2A Genomsnittlig areal åker per företag länsvis 2005 Average area of arable land per holding by county Areal åker per företag, hektar 50 25 5
Figur 2B Karaktäristisk driftsinriktning i jordbruket länsvis 2003 Characteristic type of farming by county 35 Andelen växtodlingsföretag större än riksgenomsnittet (30%) Andelen husdjursföretag större än riksgenomsnittet (38%) Andelen småbruk större än riksgenomsnittet (22%)
36 Tabell 2.1 Antal företag 1 med odling av olika grödor 2005 Number of holdings with different kinds of crops Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land. Område Antal företag med Spannmål 2 Ärter, åker- Oljeväxter Slåtter- och Matpotatis Sockerbönor m.m. (exkl. betesvall betor oljelin) Län Stockholms 942 75 192 1 702 108 Uppsala 1 831 258 397 2 147 128.. Södermanlands 1 296 168 260 1 806 84.. Östergötlands 2 315 421 604 3 066 208 Jönköpings 1 849 20 27 3 760 284 Kronobergs 1 027 10 9 2 528 165 Kalmar 1 890 109 162 3 189 197 103 Gotlands 1 191 178 229 1 528 108 275 Blekinge 682 14 44 1 257 139 119 Skåne 5 710 356 1 247 7 742 779 2 859 Hallands 2 197 168 205 3 199 380 162 Västra Götalands 8 528 658 1 329 11 711 888 Värmlands 1 336 61 127 3 416 140 Örebro 1 410 109 273 2 065 182 Västmanlands 1 464 156 320 1 729 64 Dalarnas 992 37 60 2 046 229 Gävleborgs 1 396 31 32 2 451 228 Västernorrlands 615.. 3 2 238 324 Jämtlands 345 5 1 900 213 Västerbottens 995 3 2 498 201 Norrbottens 374.. 1 302 108 Produktionsområden Gss 4 300 333 1 054 4 226 716 2 296 Gmb 4 814 420 710 6 432 651 1 257 Gns 6 399 922 1 703 6 192 479 Ss 6 987 793 1 513 9 442 517.. Gsk 9 716 226 371 20 448 1 267 54 Ssk 3 083 128 197 6 664 377 Nn 2 204 20 11 6 359 811 Nö 1 398.. 6 4 315 358 Hela riket 2005 38 163 2 832 5 517 62 479 5 149 3 520 2004 41 987 3 158 5 752 52 212 5 147 3 629 2003 42 781 3 022 4511 51 719 5 306 3 829 2000 50 679 3 495 4 475 54 673 6 310 4 370 1995.. 1871.. 71 340 13 371 5143 1990........ 19 348 6702 1) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) I spannmålsarealen fr.o.m. år 2000 ingår en del arealer av stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.
Tabell 2.2 Antal företag efter storleksgrupp åkermark 2005 1 Number of holdings by size group Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land. 37 Område Antal företag inom storleksgrupp, hektar åkermark Summa Åker per 2,1 5,1 10,1 20,1 30,1 50,1 Över företag, 5,0 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0 100,0 hektar Län Stockholms 253 341 423 226 212 255 232 1 942 44,7 Uppsala 270 281 433 301 399 552 423 2 659 57,9 Södermanlands 235 288 405 200 271 354 396 2 149 59,6 Östergötlands 435 408 505 315 533 734 609 3 539 58,7 Jönköpings 794 915 773 398 469 389 106 3 844 23,9 Kronobergs 722 628 485 250 258 194 56 2 593 19,8 Kalmar 520 569 636 344 487 533 270 3 359 37,5 Gotlands 179 172 211 173 289 413 230 1 667 52,1 Blekinge 314 314 271 148 168 123 43 1 381 23,4 Skåne 1 604 1 501 1 720 1 018 1 200 1 350 1 120 9 513 48,1 Hallands 642 660 817 469 421 425 212 3 646 31,5 Västra Götalands 2 781 3 030 3 220 1 578 1 752 1 681 971 15 013 31,8 Värmlands 1 092 1 024 760 329 367 342 246 4 160 26,9 Örebro 471 444 442 280 306 389 266 2 598 41,6 Västmanlands 202 245 359 288 396 438 334 2 262 55,4 Dalarnas 577 483 455 256 276 237 112 2 396 26,5 Gävleborgs 612 598 628 288 327 297 95 2 845 24,7 Västernorrlands 806 661 474 191 188 218 81 2 619 20,2 Jämtlands 693 471 342 157 167 174 78 2 082 21,1 Västerbottens 807 705 525 234 238 318 147 2 974 24,7 Norrbottens 477 379 263 140 138 153 72 1 622 23,7 Produktionsområden Gss 720 626 858 593 764 1 030 938 5 529 62,1 Gmb 966 955 1 221 779 1 080 1 265 759 7 025 45,5 Gns 1 027 1114 1 570 945 1 265 1 542 1 232 8 695 51,7 Ss 1 358 1 537 2 059 1 326 1 635 2 029 1 738 11 682 53,3 Gsk 4 928 5 168 4 682 2 253 2 314 1 850 590 21 785 22,4 Ssk 1 881 1 844 1 494 695 763 703 357 7 737 25,7 Nn 2 065 1 663 1 408 579 627 649 260 7 251 22,3 Nö 1 541 1 210 855 413 414 501 225 5 159 23,2 Hela riket 2005 14 486 14 117 14147 7 583 8 862 9 569 6 099 74 863 36,1 2004.............. 65 801 40,4 2003 9 293 11 315 13 159 7 603 9 259 10 112 6 039 66 780 40,0 2000 11 784 14 110 15 453 8717 10 624 10 652 5458 76 798 35,2 1995 12 828 16 710 18 458 10 633 12 834 11 339 4503 87 305 31,7 1990 14 957 19 020 20 832 12 177 14 223 11 348 4003 96 560 29,5 1) Från och med 1996 ingår företag som utnyttjar mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen.
38 Tabell 2.3 Antal företag och areal åker efter brukningsform 2003 1 Number of holdings and area of arable land by type of holding Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land. Område; Antal företag Summa Areal åker, hektar Summa storleksgrupp Helt Helt Delvis Helt Helt Delvis ägda arren- arren- ägd arren- arrenderade derade derad derad Län Stockholms 745 342 550 1 637 20 253 25 756 40 069 86 079 Uppsala 1 032 423 1 034 2 489 34 360 33 728 80 934 149 022 Södermanlands 884 383 693 1 960 33 313 33 705 60 213 127 231 Östergötlands 1 346 731 1 276 3 353 49 142 56 578 102 853 208 572 Jönköpings 1 404 461 1 766 3 631 16 489 14 128 60 712 91 329 Kronobergs 933 266 1 180 2 379 9 377 6 601 34 607 50 585 Kalmar 1 250 445 1 508 3 203 28 843 19 332 78 258 126 433 Gotlands 602 165 852 1619 18 612 9984 57 478 86 073 Blekinge 592 133 549 1 274 8 304 4 252 19 818 32 374 Skåne 4 020 1 342 3 404 8 766 117 196 98 976 239 276 455 448 Hallands 1 526 395 1 382 3 303 30 056 16 004 67 348 113 408 Västra Götalands 7 128 1 390 5 263 13 781 138 243 66 830 270 883 475 955 Värmlands 1 819 324 1 277 3 420 30 072 13 138 66 322 109 532 Örebro 1108 280 957 2345 29 964 14 619 62 199 106 782 Västmanlands 1011 272 782 2065 33 615 23 682 64 722 122 019 Dalarnas 825 271 991 2087 11 291 10 037 39 591 60 918 Gävleborgs 998 220 1 237 2 455 11 168 6 944 50 797 68 908 Västernorrlands 808 166 966 1 940 7 576 4 902 37 379 49 857 Jämtlands 589 161 789 1 539 5 352 5 242 30 949 41 543 Västerbottens 816 242 1 181 2 239 8 723 8 940 52 427 70 090 Norrbottens 584 138 573 1 295 6 637 3 814 25 975 36 426 Produktionsområden Gss 2 104 964 2 097 5 165 84 315 79 723 179 127 343 165 Gmb 2 918 778 2 918 6 614 79 525 48 799 187 848 316 172 Gns 4 040 1 149 3 063 8 252 124 485 90 984 234 153 449 623 Ss 4 941 1 694 3 991 10 626 159 998 133 714 319 647 613 359 Gsk 9 052 2 277 8 617 19 946 116 058 65 477 303 646 485 180 Ssk 3 178 696 2 699 6 573 44 973 26 143 122 831 193 946 Nn 2 232 544 2 893 5 669 22 895 18 216 112 654 153 765 Nö 1 555 448 1 932 3 935 16 337 14 136 82 903 113 376 Storleksgrupp, hektar åkermark 2,1 10,0 14 884 2210 3514 20 608 82 096 12 619 23 085 117 800 10,1 20,0 6719 1537 4903 13 159 95 891 22 372 72 353 190 616 20,1 50,0 5 629 2 044 9 189 16 862 175 152 66 708 307 021 548 881 50,1 100,0 1 955 1 394 6 763 10 112 134 043 98 533 476 150 708 726 Över 100,0 833 1 365 3 841 6 039 161 404 276 961 664 199 1 102 564 Hela riket 2003 30 020 8550 28 210 66 780 648 585 477 193 1 542 809 2 668 586 1999 37 402 10 425 32 292 80 119 673 016 553 648 1 520 266 2 746 929 1998 41 246 11 077 32 984 85 307 709 001 562 177 1 512 577 2 783 755 1997 42 736 11 753 33 537 88 026 728 701 575 241 1 494 631 2 798 574 1995 40 557 12 656 34 092 87 305 726 885 580 619 1 459 136 2 766 641 1990 46 363 14 669 35 528 96 560 822 003 587 723 1 434 866 2 844 592 1) Från och med 1996 ingår företag som utnyttjar mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen.
Tabell 2.4 Antal företag med husdjur av olika slag 2005 Number of holdings with different kinds of livestock Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller stora djurbesättningar. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land or holdings with large animal stocks. 39 Område Antal företag med Nöt- Varav Får Svin Höns kreatur mjölkkor Län Stockholms 476 115 288 33 188 Uppsala 803 271 287 83 166 Södermanlands 684 234 288 53 191 Östergötlands 1 410 496 466 107 253 Jönköpings 2 289 750 416 77 440 Kronobergs 1 408 362 269 43 238 Kalmar 1 819 716 435 116 318 Gotlands 763 364 422 97 110 Blekinge 691 151 186 62 88 Skåne 3 236 799 719 790 640 Hallands 1 451 490 359 476 212 Västra Götalands 4 787 1 531 1 343 474 951 Värmlands 985 238 391 65 180 Örebro 689 190 238 61 163 Västmanlands 432 126 161 62 114 Dalarnas 746 240 264 35 165 Gävleborgs 872 305 275 40 165 Västernorrlands 780 261 212 24 111 Jämtlands 669 267 194 26 85 Västerbottens 809 427 253 58 93 Norrbottens 380 215 187 12 45 Produktionsområden Gss 1 307 439 328 672 305 Gmb 3 115 1 211 943 528 483 Gns 2 384 918 610 419 452 Ss 3 010 941 1 210 316 776 Gsk 10 586 2 952 2 565 610 1 913 Ssk 2 100 568 781 75 452 Nn 2 309 816 694 98 372 Nö 1 368 703 522 76 163 Hela riket 2005 26 179 8 548 7 653 2 794 4 916 2004 27 626 9 147 8 239 3 194 5 376 2003 27 905 9 720 7 639 3 669 5 422 2000 32 063 12 676 8089 1 4 809 1 5 678 1 1995 41 990 17 743 10 037 10 753 9593 1990 47 292 25 921.. 14 301 12 900 1) Dessa uppgifter avser augusti medan samtliga övriga uppgifter itabellen avser juni respektive år.
40 Tabell 2.5 Antal företag efter driftsinriktning 2003 Number of holdings by type of farming Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller stora djurbesättningar. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land or holdings with large animal stocks. Driftsinriktning Antal företag Jordbruksväxter 18 430 Köks-, prydnads- och plantskoleväxter 972 Frukt och bär 404 Blandad växtodling 597 Summa växtodling 20 403 Nötkreatur 19 932 Får och getter 2 520 Svin 1 039 Fjäderfä 189 Blandad husdjursskötsel 2321 Summa husdjursskötsel 26 001 Blandat jordbruk, mest växtodling 2 417 Blandat jordbruk, mest husdjursskötsel 3 837 Summa blandat jordbruk 6 254 Småbruk 1 15 230 Samtliga 2003 67 888 2000 77 110 1999 80 435 1998 85 599 1997 88 389 1995 87 682 1990 96 945 1) Företag med arbetsbehov under 400 standardtimmar.
Tabell 2.6 Andel företag efter driftsinriktning länsvis 2003, procent Percentage of holdings by type of farming and county Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller stora djurbesättningar. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land or holdings with large animal stocks. Område Driftsinriktning, procent Samtliga Växt- Hus- Blandat Småbruk % Antal odling djurs- jordbruk företag skötsel Län Stockholms 48 23 13 17 100 1 711 Uppsala 48 25 14 14 100 2 509 Södermanlands 41 29 14 17 100 1 991 Östergötlands 37 37 12 14 100 3 422 Jönköpings 8 68 3 21 100 3 662 Kronobergs 8 63 4 25 100 2 408 Kalmar 16 58 9 16 100 3 240 Gotlands 23 50 17 10 100 1 631 Blekinge 20 51 11 18 100 1 307 Skåne 41 32 12 15 100 9 117 Hallands 24 47 10 19 100 3 379 Västra Götalands 31 34 8 26 100 13 905 Värmlands 27 27 9 37 100 3 446 Örebro 41 24 11 24 100 2 378 Västmanlands 58 16 11 15 100 2 090 Dalarnas 27 34 9 29 100 2 112 Gävleborgs 27 36 7 30 100 2 474 Västernorrlands 17 43 5 35 100 1 971 Jämtlands 15 51 3 31 100 1 553 Västerbottens 22 42 6 31 100 2 266 Norrbottens 25 35 4 36 100 1 316 Hela riket 2003 30 38 9 22 100 67 888 2000 1 28 39 9 25 100 77 110 1999 18 38 6 38 100 80 435 1998 17 38 7 38 100 85 599 1997 16 38 7 39 100 88 389 1995 15 42 8 36 100 87 682 1990 16 42 8 34 100 96 945 1) Metoden för klassificering av jordbruksföretag efter driftsinriktning ändrades år 2000, varför siffrorna fr.o.m. detta år inte är jämförbara med tidigare års siffror. 41
42 Tabell 2.7 Antal företag efter driftsinriktning och arbetsbehov i jordbruket 2003 Number of holdings by type of farming and labour requirement in agriculture Avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller stora djurbesättningar. Figures refer to agricultural holdings of more than 2.0 hectares of arable land or holdings with large animal stocks. Arbetsbehov Driftsinriktning Samtliga (standardtimmar) Växt- Hus- Blandat Småbruk odling djurs- jordbruk skötsel 799 9 606 4 226 1 193 15 230 30 255 800 1599 5 999 7 900 1 820 15 719 1 600 2399 2 288 3 767 1 411 7 466 2 400 3199 1 014 3 232 812 5 058 3 200 3999 518 2 974 427 3 919 4 000 5599 467 2 670 350 3 487 5 600 511 1 232 241 1 984 Samtliga 2003 20 403 26 001 6254 15 230 67 888 2000 1 21 377 29 710 7 085 18 938 77 110 1999 14 261 30 502 5193 30 479 80 435 1998 14 937 32 328 5956 32 378 85 599 1997 14 070 34 018 6095 34 206 88 389 1995 12 887 36 607 6819 31 369 87 682 1990 12 865 40 549 7 820 33 017 96 945 1) Metoden för klassificering av jordbruksföretag efter driftsinriktning ändrades år 2000, varför siffrorna fr.o.m. detta år inte är jämförbara med tidigare års siffror.