DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*)

Relevanta dokument
DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 17 mars 2005 *

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 30 september 2004 *

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 20 maj 2010 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 4 juni 2009 (*)

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 18 oktober 2007 *

Sammanfattning av domen

DOMSTOLENS DOM den 4 juni 2002 *

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS DOM den 23 mars 2004 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 9 januari 2007 (*)

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 7 september 2006 *

DOMSTOLENS DOM den 13 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 21 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 22 januari 2002 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 23 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 27 april 2006 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005*

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 *

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 13 juli 2017 * i

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 3 oktober 2006 *

InfoCuria Domstolens rättspraxis

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 5 oktober 2004 *

GILLAN BEACH DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 9 mars 2006 * I mål C-114/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG,

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 mars 2005*

BRT MOT SABAM OCH FONIOR DOMSTOLENS DOM. av den 21 mars 1974* har Tribunal de première instance i Bryssel till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 16 januari 2003 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 27 januari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 september 2004 *

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 27 november 2003 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 11 september 2007 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 30 januari 1997 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 6 februari 2003 *

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 september 2012 (*)

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 15 december 2015, George Karim, genom I. Aydin, advokat, och C. Hjorth, jur. kand.

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 21 november 2002 *

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 3 december 2001 *

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 6 april 2017 *

REGINA MOT BOUCHEREAU DOMSTOLENS DOM. av den 27 oktober 1977*

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 29 januari 2009 (*)

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 5 februari 1981*

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 14 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 12 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 5 juni 1997 *

«Direktiv 83/183/EEG Flyttning av hemvist från en medlemsstat till en annan Skatt som uppbärs innan fordon registreras eller tas i trafik»

DOMSTOLENS DOM (plenum ) den 19 oktober 2004 *

DOMSTOLENS DOM den 14 mars 2000 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

av den 4 april 1974* Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 juni 2003 *

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 16 oktober 2003 *

DOMSTOLENS DOM den 17 september 2002 *

DOM AV DEN MÂL C-452/03 DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 12 maj 2005 * I mål C-452/03, angående en begäran om förhandsavgörande

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 23 februari 2010 (*)

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 20 januari 2005 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 11 oktober 2007 *

DOM Meddelad i Stockholm

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 21 juli 2011 (*)

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 juni 2005 *

DOMSTOLENS DOM den 23 september 2003 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 28 juli 2011 (*)

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 5 maj 2011 (*)

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 19 juni 2003 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*

InfoCuria Domstolens rättspraxis

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 10 februari 1988*

DOM AV DEN MÅL C-124/05. DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 6 april 2006*

DOMSTOLENS DOM den 7 januari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 2 juni 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 8 november 2002,

DOMSTOLENS DOM av den 15 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM den 6 juni 2000 *

Vertreter des Bundesinteresses beim Bundesverwaltungsgericht,

Transkript:

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 30 mars 2006 (*) Fri rörlighet för personer Arbetstagare Familjemedlemmar Rätten för en tredjelandsmedborgare som är make eller maka till en gemenskapsmedborgare att ta anställning Villkor I mål C-10/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Cour administrative (Luxemburg), genom beslut av den 11 januari 2005 som inkom till domstolen den 14 januari 2005, i målet Cynthia Mattern, Hajrudin Cikotic mot Ministre du Travail et de l Emploi, meddelar DOMSTOLEN (första avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden P. Jann samt domarna K. Schiemann, N. Colneric, J.N. Cunha Rodrigues (referent) och E. Juhász, generaladvokat: J. Kokott, justitiesekreterare: R. Grass, efter det skriftliga förfarandet, med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Tysklands regering, genom M. Lumma och C. Schulze-Bahr, båda i egenskap av ombud, Förenade kungarikets regering, genom S. Nwaokolo, i egenskap av ombud, biträdd av M. Hoskins, barrister, Europeiska gemenskapernas kommission, genom G. Rozet, i egenskap av ombud,

och efter att den 15 december 2005 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande, följande Dom 1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT L 245, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 160) (nedan kallad förordningen). 2 Begäran har framställts i ett mål mellan Cynthia Mattern och Hajrudin Cikotic, å ena sidan, och den luxemburgska ministern för arbete och anställning (ministre du Travail et de l Emploi) avseende den sistnämndes beslut att inte bevilja Hajrudin Cikotic arbetstillstånd. Tillämpliga bestämmelser De gemenskapsrättsliga bestämmelserna 3 Enligt artikel 39.2 EG innebär den fria rörligheten för arbetstagare att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. 4 Enligt artikel 39.3 EG skall denna fria rörlighet med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, innefatta rätt att c) uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten, 5 I artikel 3.1 i förordningen föreskrivs följande: Enligt denna förordning skall de regler som gäller enligt lagar och andra författningar i en medlemsstat inte gälla

när de inskränker rätten för utländska medborgare att ansöka om och erbjuda anställning, eller rätten för utländska medborgare att påbörja och fullfölja anställning, eller gör dessa till föremål för villkor som inte gäller för deras egna medborgare, eller när reglernas uteslutande eller huvudsakliga syfte eller effekt, även om de gäller oavsett nationalitet, är att utestänga medborgare i andra medlemsstater från den erbjudna anställningen. 6 Artikel 11 i förordningen har följande ordalydelse: När en medborgare i en medlemsstat har anställning eller driver en rörelse inom en annan medlemsstats territorium skall hans eller hennes make och de barn som är under 21 års ålder eller beroende av honom eller henne ha rätt att ta anställning inom hela denna stats territorium, även om de inte är medborgare i någon medlemsstat. Den nationella lagstiftningen 7 I artikel 1 i storhertiglig förordning av den 12 maj 1972 om vilka bestämmelser som gäller i fråga om anställning av utländska arbetstagare inom Luxemburgs territorium (règlement grand-ducal du 12 mai 1972, déterminant les mesures applicables pour l emploi des travailleurs étrangers sur le territoire du Grand-Duché de Luxembourg, Mémorial A 1972, s. 945), i dess lydelse enligt storhertiglig förordning av den 17 juni 1994 (Mémorial A 1994, s. 1034) (nedan kallad storhertiglig förordning av år 1972) föreskrivs följande: Med förbehåll för bestämmelserna avseende inresa och vistelse i Storhertigdömet Luxemburg, får utländska personer inte på luxemburgskt territorium inneha en anställning, vare sig avseende fysiskt eller intellektuellt arbete, för så vitt detta inte är tillåtet enligt bestämmelserna i förevarande förordning. Bestämmelserna i förevarande förordning är inte tillämpliga på arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 8 I enlighet med artikel 10 i storhertiglig förordning av år 1972 kan beviljande och förnyelse av arbetstillstånd vägras en utländsk medborgare med hänsyn till skäl som följer av situationen på arbetsmarknaden eller av dess utveckling eller organisering.

Tvisten i målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan 9 Det framgår av handlingarna i målet att Hajrudin Cikotic, medborgare i tredjeland, är gift med Cynthia Mattern, som är av luxemburgsk nationalitet, och att de bor i Belgien. 10 Cynthia Mattern har i Belgien genomgått en utbildning som hem- och hälsovårdare inom ramen för en yrkesutbildning. Hon genomförde också en yrkespraktik som vårdbiträde i denna medlemsstat från mars månad till juni månad 2003. 11 Genom beslut av den 14 juli 2003 avslog den luxemburgska ministern för arbete och anställning den ansökan om arbetstillstånd med stöd av ett anställningsbevis som Hajrudin Cikotic den 18 mars 2003 ingett till den luxemburgska arbetsmarknadsmyndigheten. 12 I det överklagande av det nämnda beslutet som ingivits vid Tribunal administratif framhöll klagandena att Hajrudin Cikotic inte behövde arbetstillstånd eftersom han såsom medborgare i tredjeland och gift med en gemenskapsmedborgare hade rätt, i enlighet med principen om fri rörlighet för arbetstagare, att ta anställning på det luxemburgska territoriet. 13 Genom dom av den 29 mars 2004 ogillade Tribunal administratif detta överklagande och hävdade bland annat att förordningen inte var tillämplig i förevarande fall eftersom Cynthia Mattern utövade yrkesverksamhet i Belgien. 14 Denna dom överklagades till Cour administrative, vilken vilandeförklarade målet och ställde följande tolkningsfråga till EGdomstolen: Är de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare tillämpliga på en medborgare i ett tredjeland som är gift med en gemenskapsmedborgare, som i en annan medlemsstat har genomfört en yrkesutbildning och en yrkespraktik, och kan en tredjelandsmedborgare på grund härav vara undantagen från kravet på arbetstillstånd med stöd av de bestämmelser som innebär att rätten till fri rörlighet för arbetstagare säkerställs för gemenskapsmedborgare och deras familjemedlemmar? Prövning av tolkningsfrågan 15 I enlighet med artikel 11 i förordningen har en make eller maka till och de barn som är under 21 år eller är beroende av en medborgare i en medlemsstat som har anställning eller driver en rörelse inom en annan medlemsstats territorium rätt att ta anställning inom hela denna stats territorium, även om de inte är medborgare i någon medlemsstat.

16 De rättigheter som maken till en migrerande arbetstagare har enligt denna artikel är knutna till de rättigheter som arbetstagaren har enligt artikel 39 EG (se dom av den 7 maj 1986 i mål 131/85, Gül, REG 1986, s. 1573, punkt 20; svensk specialutgåva, volym 8, s. 569). 17 Av detta följer att rätten för en medborgare från tredjeland, vars make eller maka är gemenskapsmedborgare, att få tillträde till en medlemsstats arbetsmarknad är beroende av de rättigheter som denna gemenskapsmedborgare åtnjuter i enlighet med artikel 39 EG och särskilt i dennes egenskap av arbetstagare. 18 Såsom domstolen har fastslagit är begreppet arbetstagare i artikel 39 EG ett gemenskapsrättsligt begrepp som inte skall tolkas restriktivt. Varje person som utför verkligt och faktiskt arbete, med undantag av arbete som utförs i så liten omfattning att det framstår som marginellt och sidoordnat, skall betraktas som en arbetstagare. Kännetecknet för ett arbetsförhållande är enligt denna rättspraxis att en person under en viss tid mot ersättning utför arbete åt en annan person under dennes ledning (se bland annat dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie- Blum, REG 1986, s. 2121, punkterna 16 och 17, svensk specialutgåva, volym 8, s. 661, och av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani, REG 2004, s. I-7573, punkt 15.) 19 Som framgår av beslutet om hänskjutande i förevarande fall har Cynthia Mattern, efter att ha genomgått en utbildning i Belgien inom ramen för en yrkesutbildning, genomfört en yrkespraktik som vårdbiträde i denna medlemsstat. 20 På grund av denna sistnämnda omständighet kan Cynthia Mattern anses som arbetstagare i den mening som avses i gemenskapsrätten. 21 Enligt domstolens fasta rättspraxis kan det faktum att praktiken kan betraktas som en praktisk förberedelse för själva utövandet av yrket inte hindra tillämpningen av artikel 39 EG om den genomförs på de villkor som gäller för avlönad, verklig och faktisk verksamhet (domen i det ovannämnda målet Lawrie-Blum, punkt 19, och dom av den 17 mars 2005 i mål C-109/04, Kranemann, REG 2005, s. I-2421, punkt 13). 22 Även om det är så att lön för utfört arbete utgör ett grundläggande kännetecken i ett arbetsförhållande är det vidare icke desto mindre så att såväl en låg lönenivå som frågan varifrån medlen till ersättningen kommer helt saknar betydelse vid bedömningen av om en person skall betecknas som arbetstagare i gemenskapsrättslig mening (se dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin, REG 1982, s. 1035, punkt 16, svensk specialutgåva, volym 6, s. 335, och domen i det ovannämnda målet Kranemann, punkt 17).

23 Det ankommer på den nationella domstolen, vid prövningen av de faktiska omständigheterna, som endast den är behörig att bedöma, att pröva huruvida Cynthia Mattern inom ramen för sin yrkespraktik har utövat avlönad, verklig och faktisk verksamhet på ett sådant sätt att hon kan anses som arbetstagare i den mening som avses i artikel 39 EG. 24 Det följer emellertid av ordalydelsen i artikel 11 i förordningen att rätten för en medborgare från tredjeland som är make eller maka till en gemenskapsmedborgare att få tillträde till arbetsmarknaden endast kan åberopas i den medlemsstat där gemenskapsmedborgaren har anställning eller driver en rörelse. 25 Såsom generaladvokaten rätteligen har framhållit i punkt 33 i sitt förslag till avgörande ger rätten till anställning enligt artikel 11 i förordningen inte familjemedlemmar till en migrerande arbetstagare någon egen rätt till fri rörlighet. Denna bestämmelse gynnar snarare den aktuelle migrerande arbetstagaren, till vars familj hör en tredjelandsmedborgare som make, maka eller underhållsberättigat barn. 26 Det är emellertid ostridigt att Cynthia Mattern vid tidpunkten för omständigheterna för tvisten vid den nationella domstolen inte hade anställning eller drev en rörelse i någon annan medlemsstat än i Belgien. 27 Av detta följer att Hajrudin Cikotic endast kunde stödja sig på artikel 11 i förordningen i Belgien för att få tillträde till arbetsmarknaden i denna medlemsstat under samma omständigheter som dem som föreskrivs för de inhemska medborgarna i denna stat. 28 Mot bakgrund av det ovanstående skall den fråga som har ställts besvaras så, att artikel 11 i förordningen inte medför en rätt för en tredjelandsmedborgare att ta anställning i en annan medlemsstat än den där dennes make eller maka, som är en gemenskapsmedborgare som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, är eller har varit anställd. Rättegångskostnader 29 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader som andra än nämnda parter har haft för att avge yttrande till domstolen är inte ersättningsgilla. Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:

Under de omständigheter som är för handen i tvisten vid den nationella domstolen medför artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 inte en rätt för en tredjelandsmedborgare att ta anställning i en annan medlemsstat än den där dennes make eller maka, som är en gemenskapsmedborgare som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, är eller har varit anställd. Underskrifter