Mesolitisk boplats vid Idsjön.

Mesolitisk boplats vid Idsjön. Arkeologisk undersökning av RAÄ Nyhem 54:1 Nyhem socken, Bräcke kommun, Jämtlands län Anna Engman RAPPORT JAMTLI 2016:4 ISSN 1654-2045

Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15 01 00 Fax 063-10 61 68 Jamtli 2016 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Redigering och layout av framsida: Robert Datmo Bilder: Anna Engman ISSN 1654-2045

Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Syfte och frågeställning... 2 3. Metod... 2 4. Beskrivning av undersökningsområdet... 2 5. Känd fornlämningsbild... 2 6. Resultat... 3 7. Slutsats... 4 8. Källförteckning... 6 9. Tekniska och administrativa uppgifter... 7 10. Bilagor... 8 1

1. Bakgrund Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutade i mars 2015 om arkeologisk förundersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 54:1, stenåldersboplats, på fastigheten Gimdalen 2:11 och 2:70. Undersökningen föranleddes av att boplatsen skadades av rotvältor vid stormarna Ivar och Hilde under senhösten 2013 och syftade framför allt till att avgränsa stenåldersboplatsen utifrån att det framkommit skärvsten och avslag utanför den inritning som fanns i FMIS. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes 22-23 september av 1:e antikvarie Anders Hanson och antikvarie Anna Engman. 2. Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen var att avgränsa stenåldersboplatsen samt dokumentera de lämningar som går att se i rotvältorna. Rotvältorna skulle om det bedömdes möjligt, vändas tillbaka och ev ris ska tas bort. Den nya avgränsningen registreras i FMIS. 3. Metod Karteringen och skadebeskrivningen skedde med GPS. Rotvältorna grävdes igenom med skärslev. Inget material behövde sållas. 4. Beskrivning av undersökningsområdet Stenåldersboplatsen ligger på en udde vid Klevsand i Idsjöns (261 m ö h) norra strand. Terrängen är lätt kuperad och består av sandig morän. Ytan som skadats av rotvältorna ligger i ett stråk i NV-SÖ-riktning tvärs över udden. Träden närmast strandkanten har klarat sig. Undersökningsområdet utgör totalt en yta av ca 0,25 ha. På uddens östra del ligger ett fritidshus med några uthus, området kring dessa är inte drabbat av rotvältorna. Idsjön är inte dämd, vilket gör att strandlinjen endast förändrats utefter den naturliga tillgången på vatten i Gimåns vattensystem. Vid Länsstyrelsens första besiktning i juni 2014 var vindfällena omhändertagna av SCA, men inom området fanns stora mängder ris. Vid förundersökningen fanns fortfarande det mesta av riset kvar på platsen. 5. Känd fornlämningsbild Området fornminnesinventerades av Riksantikvarieämbetet 1966 och 1993. Längs Idsjöns stränder finns 12 registrerade stenåldersboplatser, sådana är också rikligt förekommande överlag i Gimåns vattensystem. Flera av boplatserna upptäcktes först av Knut Tinnberg (1930-tal), som tillvaratog fr.a. kvartsavslag från stränderna. Dock inte den berörda boplatsen, som upptäcktes i samband med att Nyhem 10:1(gravfält) undersöktes 1988. Gravarna, som är 2

av typen insjögrav, innehöll rester från en brandgrav daterad till romersk järnålder (0-400 e Kr) 2008 delundersökte Jamtli en stenåldersboplats (Nyhem 112:1), som ligger 2 km NV om Klevsand, efter att boplatsen skadats i samband med markberedning. Även den boplatsen ligger utmed Idsjöns strand, i anslutning till Lillsjöströmmens utlopp. Fyndmaterialet på den boplatsen liknar det som hittades vid Klevsand men i betydligt större mängd. Inget daterbart material fanns som kunde ge svar på när under stenålder som platsen brukats. Efter undersökningen utökades inprickningen i FMIS då den visade sig vara betydligt större än tidigare känt. Mittuniversitetet har undersökt två hyddbottnar vid Täckelsjön, utefter Gimån, Hällesjö 103:1. Platsen ligger 15 km fågelvägen från Klevsand. Hyddbottnarna daterades till 3000-2500 f Kr. 6. Resultat Hela ytan avsöktes vid undersökningen och de 48 markberedningsgroparna prickades in med GPS. I totalt 20 av groparna observerades boplatsmaterial, så som skärvsten, avslag, brända ben och kol. Utifrån denna kartering har sedan spridningskartor skapats. Ingen av rotvältorna lades tillbaka då det bedömdes att det skulle göra större skada än nytta för boplatsens bevarande. (för numrering och fynd i rotvältorna se bilaga) Den skörbrända sten som observerades i rotvältorna dokumenterades för att skapa en bild av boplatsens användningsområden. Totalt hittades skörbränd 3

sten i 17 av rotvältorna. I 15 av rotvältorna hittades endast skärvsten. Dessa är spridda relativt jämt över den nya utbredningen av boplatsen. I en av rotvältorna fanns ett 40-tal skärvstenar från en skärvstenspackning, dock fanns inget kol som antydde att det skulle vara resterna efter en härd. I det NÖ hörnet av boplatsen finns en rotvälta med skärvsten, avslag (17 st) och ett bränt ben, samt en rotvälta med skärvsten (43 st), brända ben (49 st) och kol. I fyra av rotvältorna hittades avslag, totalt 21 st. Två av groparna hade förekomst av både avslag (3 st) och skärvsten (8 st), en av groparna innehöll endast ett avslag. Den grop där fynden av avslag (17 st) var störst var den som även innehöll skärvsten (14 st) och 1 bränt ben. I en rotvälta hittades endast ett avslag. Brända ben återfanns på två ställen och i ena fallet fanns endast ett bränt ben. Båda groparna med brända ben ligger i områdets NÖ del. Den grop som innehåller mest ben, (49 st) är den som även innehåller kolrester och skärvsten (43 st). Troligtvis kommer detta från en härd. Kolet, som kom från tall, har analyserats och kalibrerats till 4725-4585 f Kr (2 sigma, 5810±30 BP), dvs mesolitikum. Benen var inte i sådant skick att det gick att göra ytterligare analyser. 7. Slutsats Jamtlis undersökning av stenåldersboplatsen Nyhem 54:1 syftade till att dokumentera de skador som åsamkats fornlämningen samt att om möjligt avgöra boplatsens utbredning och datering. Vid undersökningen uppdagades det att boplatsytan var betydligt större än vad som är registrerat i 4

fornminnesregistret. Inom boplatsen fanns skörbränd sten, avslag, brända ben samt kolrester. Spridningskartorna ger en viss inblick, om än begränsad, i hur boplatsytan har använts. Groparna med avslag, brända ben och kol är koncentrerade till den NÖ delen av området medan skärvstenen är mer spridd över hela ytan. Med det ringa materialet är det svårt att peka ut platser för olika verksamheter. Dock verkar det som det har funnits en härd där det troligtvis beretts mat i NÖ hörnet. Undersökningen ger ett mycket intressant exempel på hur liten del av en stenåldersboplats yta som faktiskt registreras vid fornminnesinventering eller andra okulära besiktningar. De flesta registrerade boplatser täcker endast strandplanet, vilket ju säger sig självt eftersom inventeraren bara registrerar det hon/han ser. Men säkert gäller samma sak för många andra stenåldersboplatser som för detta exempel, dvs. att boplatsytan egentligen är betydligt större. I Jämtlands län finns få daterade mesolitiska (ca 8500-4000 före kr) boplatser. Äldst är den vid Bölberget i Härjedalen som undersöktes av Jamtli 2007 i samband med att platsen skadats vid markberedning. Dateringen på den boplatsen är 6800-6600 f Kr. Förutom denna fanns fram till dateringen på Nyhem 45:1 även två dateringar från Foskvattnet i Hotagen på 4000 och 5500 f Kr, en från Ockern i Föllinge på 4765 f Kr, Bellsås i Hoting daterad till 3795-3150 f kr och Särvsjön, som inte C-14daterats utan daterats utifrån fynden till omkring 6000 f Kr. Dateringen på Nyhem 54:1 till 4725-4585 f Kr (2 sigma, 5810±30 BP) gör den till en av de äldsta daterade boplatserna i länet. 5

8. Källförteckning Althin-Modig, A. Uå. Utdrag ur rapport angående undersökning av fornlämning S 65, Bellsås, Hoting. http://media.murberget.se/rapport/data/90/2bbec331-b65b-4ad9-99e1-1b3c61c4ce2b.pdf Hemmendorff, O. 2002. Arkeologiska utflykter. Upptäck Jämtland och Härjedalen. Jamtli Förlag. Jönsson, A. 2009. Vid Lillsjöströmmens utlopp. Arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Nyhem 112:1, stenåldersboplats, 2008. Jamtli rapportserie 2009:18. Jönnson, A. 2008. Bölberget, en mesolitisk boplats i Härjedalen. Jamtli rapportserie 2008:2. Sundström, J. 1989. Pionjärerna. I: Arkeologi i fjäll, skog och byggd. Del 1. Red. Ove Hemmendorff. Jämtlands läns museums förlag. Hörfors, Johansson, Oscarsson. 2015. Stormskador och fornminnen. Delmoment 1. Stormskadeinventering av skador på fornlämningar i Jämtlands län efter stormarna Hilde och Ivar hösten 2013. Länsstyrelsen Jämtlands län 2015:13. 6

9. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-2424-2015 Länsstyrelsens beslut: 2015-03-24 Jamtlis dnr: 20/2015/F5CC Uppdragsgivare/Finansiär: Länsstyrelsen Kommun: Bräcke Socken: Nyhem Fastighet: Gimdalen 2:11 Undersökningstyp: Arkeologisk förundersökning Undersökningstid: 22-23 september 2015 Tidsåtgång i fält: 32 h Tidsåtgång, förberedelser och rapport: 40 h Personal: 1:e antikvarie Anders Hansson och antikvarie Anna Engman, Jamtli Undersökt yta: Rotvältor Lägesangivelse: Ekonomiska kartans kartblad 18F 4i Koordinater (RAÄ Nyhem 54:1): N6970128/E532188 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjd över havet: 265 m (enligt FMIS) Dok material: Dokumentationsmaterial förvaras på Jamtli. 7

10. Bilagor Rotvältor med fynd (karta och tabell) 8

Rotvältor FID SKÄRVSTEN AVSLAG ÖVRIGT 0 0 0 1 0 0 2 0 0 3 0 0 4 0 0 5 0 0 6 0 0 7 0 0 8 0 0 9 0 0 10 2 0 11 0 0 12 0 0 13 4 0 14 2 0 15 0 0 16 13 0 17 0 0 18 0 0 19 0 0 20 8 0 21 8 0 22 2 0 23 0 1 24 40 0 skärvstenspackning 25 0 0 26 0 0 27 0 0 28 4 1 29 0 0 30 13 0 31 3 0 32 0 0 33 0 0 34 0 0 35 0 0 36 43 0 kol härd? brända ben 49 st 37 4 2 Page 1 of 2

FID SKÄRVSTEN AVSLAG ÖVRIGT 38 0 0 39 14 17 1 bränt ben 40 0 0 41 4 0 42 2 0 43 0 0 44 0 0 45 6 0 46 17 0 47 0 0 48 0 0 49 5 0 Page 2 of 2

Quality Assurance Report This report provides the results of reference materials used to validate radiocarbon analyses prior to reporting. Known value reference materials were analyzed quasi-simultaneously with the unknowns. Results are reported as expected values vs measured values. Reported values are calculated relative to NIST SRM-4990B and corrected for isotopic fractionation. Results are reported using the direct analytical measure percent modern carbon (pmc) with one relative standard deviation. Report Date: Submitter : November 06, 2015 Mr. Anders Hansson QA MEASUREMENTS Reference 1 Expected Value: Measured Value: Agreement: 96.7 +/- 0.5 pmc 96.8 +/- 0.4 pmc Accepted Reference 2 Expected Value: Measured Value: Agreement: 129.4 +/- 0.1 pmc 127.5 +/- 0.5 pmc Accepted Reference 3 Expected Value: Measured Value: Agreement: 3.1 +/- 0.2 pmc 3.1 +/- 0.1 pmc Accepted COMMENT: All measurements passed acceptance tests. Validation: Date: November 06, 2015

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1566 Vedartsanalyser på material från Jämtland, Bräcke, Nyhem. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713 0460 650613 6255 670 20 GLAVA E post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1566 2015 10 09 Vedartsanalyser på material från Jämtland, Bräcke, Nyhem. Uppdragsgivare: Anna Engman/Jamtli Arbetet omfattar ett kolprov från en stenåldersboplats. Provet som kommer från en härd innehåller kol från tall och brända ben. Tall kan vid datering ge hög egenålder Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 36? 1 Härd 8,6g 3,7g 10 bitar Tall 3 bitar Ben 7 bitar Utplockat för 14 C dat. Tall 226mg Ben 2,4g Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Tall Pinus 400 år Anspråkslös men trivs på silvestris näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

RAPPORTSERIE JAMTLI, 2016 ISSN 1654-2045 2016:1 Arkeologisk utredning, steg 1, inför planerad förbifart Brunflo Karl-Johan Olofsson 2016:2 Arkeologisk utredning, steg 1, väg 84 Älvros-Kårböle Karl-Johan Olofsson 2016:3 Arkeologisk utredning steg 1 och 2 av boplatsen Bodum 204:1 vid bron över Mellerstån i Rossön Karl-Johan Olofsson 2016:4 Mesolitisk boplats vid Idsjön. Arkeologisk undersökning av RAÄ Nyhem 54:1 Anna Engman