Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN

Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN 2012-2016 2017-03-09

Ulricehamns kommun Beredningen för välfärd Maria Winsten Beredningssekreterare [Klicka och skriv ditt namn] [Klicka och skriv din titel] 2

Innehåll 1 Bakgrund...4 2 Uppföljning av måldokumentet...4 2.1 Måldokumentets relevans...5 2.2 Måldokumentets användbarhet...5 2.3 Arbetet utefter handlingsplanen...5 2.4 Avslutade mål...6 2.5 Aktiva mål...7 2.5.1 Mål 1: Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år...7 2.5.2 Mål 3: Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver...8 2.5.3 Mål 11: Stärkt delaktighet och inflytande för barn, unga och äldre...8 2.5.4 Mål 12: Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten...8 2.5.5 Mål 13: Öka den fysiska aktiviteten...9 2.5.6 Mål 14: främja goda matvanor...9 2.5.7 Mål 19: Årligen arrangera en folkhälsodag...9 2.5.8 Mål 21: öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Minska antalet intensivkonsumenter av alkohol i åk 9. Dopningsfri träning. Minska användandet av tobak....9 2.5.9 Mål 22: Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar...10 3 Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet 2017...10 4 Beredningens rekommendation...11 3

1 Bakgrund Beredningen för välfärd fick den 24 november 2016 i uppdrag av kommunfullmäktige att följa upp Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun 2012-2016, som antogs av kommunfullmäktige 2013-05-27. I handboken för fullmäktigeberedningarnas arbete står att läsa: När kommunfullmäktige antar en strategi från en beredning, tas också beslut om när beredningens strategi ska utvärderas Är strategin och strategiområdena relevanta? Utvärderingen bör ske max efter fyra år. Inför arbetet med utvärderingen ger kommunfullmäktige ett nytt och avgränsat uppdrag till beredningen. Enligt uppdragsbeskrivningen har beredningen mandat att följa upp de delar man anser vara relevanta. Följande frågor kan dock vara relevanta att ställa under utvärderingen: Är strategin fortfarande relevant i kommunens arbete? Används strategin i kommunens arbete? Arbetar förvaltningen med den handlingsplan som kommunstyrelsen beslutade utefter strategin? Vilka mål i handlingsplanen är aktiva och vilka har kunnat avslutas sedan handlingsplanen antogs? 2 Uppföljning av måldokumentet Beredningen för välfärd konstaterar att måldokumentet är omfattande och ambitiöst. Måldokumentet innehåller tre strategiska områden, utifrån dessa har man identifierat sju inriktningsmål och, utifrån dessa, 22 mål. De mål som finns i handlingsplanen finns angivna även i måldokumentet. I måldokumentet står att Eftersom måldokumentet för folkhälsoarbetet skall fungera som ett övergripande styrdokument finns flera förslag som mer eller mindre liknar målformuleringar i andra styr- och planeringsdokument i kommunen, t ex Översiktsplanen, Drogpolitiskt program, Handlingsplan för bättre måluppfyllelse i skolan m fl. detta ser beredningen inte som ett problem. Istället är detta en bekräftelse på att det aktuella området är viktigt att satsa på utifrån ett övergripande folkhälsoperspektiv. Under 2015 gjorde förvaltningen på central nivå en översyn av mål och uppdrag som Ulricehamns kommuns olika verksamheter vid tillfället hade att arbeta med årligen. I förvaltningens översyn ingick även de måldokument som kommunfullmäktiges samtliga beredningar utarbetat och som också antagits av kommunfullmäktige. Förvaltningens översyn innebar att samtliga mål och uppdrag sorterades utifrån om de var klara, arbetet fortfarande pågick eller inte gick att arbeta med/inte gick att genomföra. Den sortering som förvaltningen gjorde syftade till att underlätta arbetet med att prioritera och fördela resurser i budgetutskottet. Sorteringen gjordes även för att göra det lättare att följa antagna riktlinjer för styr- och ledningssystem. 4

Kommunfullmäktige beslutade 2015-11-26 219 att avsluta en del mål och uppdrag enligt förvaltningens förslag. Av de ursprungliga 22 målen från folkhälsoplanen är nio stycken fortfarande aktuella. Detta betyder dock inte att förvaltningen inte arbetar med övriga mål, det gör man i stor utsträckning eftersom de återfinns i lagar och i andra styrdokument. 2.1 Måldokumentets relevans Måldokumentet för folkhälsa innehåller många relevanta delar och viktiga frågor som kommunen ska arbeta med. Eftersom ett flertal av dessa återkommer i andra styrdokument eller är lagkrav minskar dokumentets relevans. Beredningen för välfärd anser därför att ett flertal av målen i måldokumentet är relevanta, men eftersom de förekommer på andra sätt förlorar dokumentet i sig i relevans. Måldokumentet antogs 2013 och följer därför, av naturliga skäl, inte den nuvarande strukturen som antogs av kommunstyrelsen 2015-05-28, i Riktlinjer för styr- och ledningssystem. Enligt nuvarande struktur skulle måldokumentet vara ett strategidokument. I riktlinjen för styr- och ledningssystem framkommer att en strategi ska innehålla något eller ett antal strategiområden där övergripande inriktning/inriktningar för området pekas ut. Strategin ska innehålla långsiktiga perspektiv, prioriteringar och avgörande val. Måldokumentet för folkhälsa är snarare en blandning mellan strategi och handlingsplan. Detta minskar relevansen för måldokumentet som strategi. 2.2 Måldokumentets användbarhet Förvaltningens kännedom om måldokumentet är, enligt beredningens uppfattning, begränsad. Det är främst de funktioner som i sin roll arbetar med folkhälsa som har kommit i kontakt med det. Måldokumentet har använts i arbetet med att ta fram nya politiskt antagna styrdokument i kommunen, där man då hänvisar till måldokumentet och utgår ifrån de mål som finns beskrivna där. Exempel på dessa är Handlingsplan för ANDT-förebyggande arbete och Äldreomsorgsplan 2016-2019. Ute i verksamheterna beskrivs kännedomen om måldokumentet som ganska låg. 2.3 Arbetet utefter handlingsplanen Beredningen för välfärd har uppfattat det som att det har varit svårt att nå ut till verksamheterna med målen och att ansvarssätta dessa. Dels beror det på att en del mål och/eller mätetal i handlingsplanen är svåra att hantera och följa upp, dels beror det på att det har saknats stöd i kommunens ledningssystem. Från och med 2015 har man i kommunens styr- och ledningssystem, Stratsys, kunnat fördela mål till verksamheter och ansvariga chefer. Målen hamnar då bland verksamhetens övriga mål som följs upp och återrapporteras. Sedan införandet av Stratsys har kännedomen om målen blivit bättre och arbetet med dessa har återrapporterats regelbundet. 5

2.4 Avslutade mål Sedan handlingsplanen, med dess 22 mål, antogs har 13 av avslutats. Några av dessa har man ansett inte vara befolkningsmål, det vill säga att de inte riktade sig mot medborgarna i Ulricehamns kommun, utan till exempel var riktade mot anställda i kommunen. Andra mål har avslutats för att de är lagreglerade eller förekommer i andra styrdokument, eller för att de inte går att arbeta med av andra anledningar. Följande mål har avslutats genom ett beslut i kommunfullmäktige 2015-11-26 219. Mål nr Mål 2. Satsa på att alla elever som slutar grundskolan ska vara godkända i alla ämnen 4. Motverka all form av mobbning och kränkande behandling i skolan 5. Ge barnfamiljer med försörjningsstöd extrahjälp och stöd 6. Förstärka åtgärder för personer som står utanför arbetsmarknaden 7. Alla kommunanställda ska få önskad tjänstgöringsgrad tillgodosedd 8. Skolan skall vara helt fri från särskilda avgifter 9. Oavsett ekonomiska förutsättningar ska alla barn och ungdomar kunna delta i musikskolans och simhallens verksamheter 10. Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid 15. Främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 16. Främja ökad kunskap om behov av sömn och vila 17. Information om skydd mot smittspridning 18. Göra kulturen till en kommunal profilfråga 20. Gör kommunen till en hälsofrämjande arbetsplats för att därigenom fungera som ett föredöme och inspiratör för andra arbetsgivare Eftersom beslutet att avsluta ovanstående mål redan är fattat av kommunfullmäktige bedömer beredningen att det inte är relevant för detta uppdrag att utvärdera dessa djupare. Istället fokuserar beredningen utvärderingen på de mål som fortfarande är aktiva. 6

2.5 Aktiva mål Det är nio mål som fortfarande är aktuella för förvaltningen att arbeta med utefter måldokumentet och handlingsplanen för folkhälsa. Mål nr Mål 1. Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år 3. Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver 11. Stärk delaktigheten och inflytande för barn, unga och äldre 12. Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten 13. Öka den fysiska aktiviteten 14. Främja goda matvanor 19. Att årligen arrangera en folkhälsodag 21. Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Minska andel intensivkonsumenter av alkohol i åk 9. Dopningsfri träning. Minska användandet av tobak 22. Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar Målen har fördelats ut till olika delar inom förvaltningen och ansvarssatt. Ett och samma mål kan ha fördelats till flera verksamheter. Nedan följer en presentation av hur de olika delarna i förvaltningarna har arbetat med målet och en bedömning om det fortsatta arbetet. 2.5.1 Mål 1: Erbjuda föräldrastöd till alla med barn upp till 18 år Barn- och elevhälsan har arbetat med målet. Man har arbetat för att hitta former för att kunna erbjuda föräldrastöd för barn i olika åldrar och det arbetet kommer att fortsätta. Det finns en anställd föräldrastödjare som arbetar 75 procent på familjecentralen. Detta arbete bedöms behöva finns kvar. I Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun finns medel avsatt för en föräldrastödsutvecklare på 75 procent. 7

2.5.2 Mål 3: Ge alla barn och ungdomar med psykosociala svårigheter det stöd de behöver Målet arbetas med inom Barn- och elevhälsan och ingår i det uppdrag som kurator och skolsköterska har. I skolans uppdrag ligger att alla elever har rätt att få det stöd de behöver för att klara sin skolgång, och i de fall det behövs sker det genom samverkan med vården. Målet finns i läroplanen och är något man kommer att fortsätta arbeta med även om målet tas bort från handlingsplanen för folkhälsa. 2.5.3 Mål 11: Stärkt delaktighet och inflytande för barn, unga och äldre Målet arbetas med inom Grundskolan, Gymnasiet, Äldreomsorgen och Fritid. Inom skolan ingår det i läroplanen och är något man arbetar med kontinuerligt. Inom gymnasiet finns även ett särskilt budgetuppdrag för 2017. Eftersom det återkommer i läroplanen kommer man att arbeta med detta även om det försvinner ur folkhälsoplanen. Inom Äldreomsorgen har man Oasen som är en mötesplats för äldre och en plats för olika aktiviteter. Man arbetar också med resultatet från en enkät som varje år skickas ut från Socialstyrelsen där man bland annat mäter inflytande för personer i vård- och omsorgsboenden samt för personer med insatser i ordinärt boende. Målet om stärkt delaktighet och inflytande för äldre finns med i Äldreomsorgsplanen och skulle därför finnas kvar även om de togs bort från folkhälsoplanen. Inom Fritid finns målet med i kvalitetsarbetet, både i mål för Ungdomens Hus/Forum och under Spår och leder. Tas målet bort från folkhälsan kommer man ändå fortsätta att arbeta med dem. 2.5.4 Mål 12: Tillskapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten Målet arbetas med från Kansliet och Sektor Miljö och samhällsbyggnad. För kansliet har målet lett till ökat fokus på trygghetsskapande arbete och i ett samverkansavtal med polisen. En jämställdhetskarta/trygghetskarta genomfördes 2014 och ska genomföras igen 2018. Målet finns med i Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun och i Handlingsplan för jämställdhet och kommer därför fortsatt att arbetas med. Inom Sektor miljö och samhällsbyggnad (MSB) pågår ett kontinuerligt arbete med att skapa trygga, säkra och attraktiva utemiljöer som främjar fysisk aktivitet och sociala möten. Målet har lett till att MSB använder sig av trygghetskartan och barnchecklistan som har blivit verktyg i planeringen. Verktygen skulle fortsätta att användas även om målet togs bort ur handlingsplanen för folkhälsa. Målet finns med i Översiktsplanen där det finns ett avsnitt kopplat till folkhälsa. 8

2.5.5 Mål 13: Öka den fysiska aktiviteten Målet arbetas med av Kansliet, Grundskolan, Äldreomsorgen och Fritid. Kansliet har en årlig folkhälsovecka, och fyra utegym har skapats utanför centralorten. Målet finns med i Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun. För grundskolans del ingår målet i läroplanen och integreras i undervisningen. Inom Äldreomsorgen har Oasen aktiviteter som är kopplade till fysisk aktivitet och det finns ett seniorgym kopplat till Oasen. På vård- och omsorgsboende har man informerat om nutrition, hjälpmedel och aktiviteter. Målet finns kopplat till andra mål, bland annat i Äldreomsorgsplanen. För Fritid finns målet med i kvalitetsarbetet, både i mål för Ungdomens Hus/Forum och under Spår och leder. Tas målet bort från folkhälsan kommer man ändå fortsätta att arbeta med dem. De finns med i styrdokument för Fritidspolitiska programmet. Uppstart av en fritidsbank finns med i Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. 2.5.6 Mål 14: Främja goda matvanor Målet arbetas med av Kansliet och Grundskolan. På kansliet har man anordnat en årlig folkhälsovecka. Målet finns med i Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun. För grundskolan ingår målet i läroplanen och integreras i undervisningen. 2.5.7 Mål 19: Årligen arrangera en folkhälsodag Målet hanteras av Kansliet som ordnar en årlig folkhälsovecka. Det skulle inte få några effekter om målet togs bort ur folkhälsoplanen eftersom det finns med i Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun. 2.5.8 Mål 21: Öka kunskapen om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Minska antalet intensivkonsumenter av alkohol i åk 9. Dopningsfri träning. Minska användandet av tobak. Målet arbetas med av Barn- och elevhälsan, Grundskolan, Gymnasiet och Individ- och familjeomsorgen (IFO). För barn- och elevhälsan, grundskolan och gymnasiet finns målet med i läroplanen och ska undervisas om i olika sammanhang. På gymnasiet finns en tobakspolicy och frågor rörande ANDT integreras i undervisning och temadagar. Området spel nämns dock inte i läroplanen. 9

IFO arbetar med målet och kommer att fortsätta med det även om målen i handlingsplanen för folkhälsa tas bort. Området återfinns bland annat i kommunens ANDT-plan. 2.5.9 Mål 22: Satsa på drogfria mötesplatser för ungdomar Målet arbetas med av IFO och är något man kommer att fortsätta göra även om målen i handlingsplanen för folkhälsa tas bort. Området återfinns bland annat i kommunens ANDTplan. 3 Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet 2017 Enligt avtal mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ska en årlig verksamhetsplan tas fram för det gemensamma folkhälsoarbetet innehållande budget och planerade insatser. Verksamhetsplanen beskriver hur det gemensamma folkhälsoarbetet 2017, mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun, ska bedrivas. Det nationella övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Västra Götalandsregionen har tagit fram två styrdokument: Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Prioriterade områden i Ulricehamns kommun för 2017 är: Goda livsvillkor med fokus på målet fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Utvecklat föräldrastöd och minskad ANDT användning Minska utanförskap för nyanlända Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Trygghetsskapande arbete och årlig folkhälsovecka Kommunstyrelsen beslutade 2016-09-08 218 att anta Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun som gäller från och med 2017-01-01. 10

4 Beredningens rekommendation Beredningen för välfärd anser att måldokumentet för folkhälsa 2012-2016 är ett ambitiöst och omfattade dokument som har resulterat i viktiga mål och områden för förvaltningen att arbeta med. Mycket arbete har också gjorts utefter målen för folkhälsa. Måldokumentet och planen har lett till att verktyg har tagits fram och har blivit en del av förvaltningens arbetssätt i vardagen. Det framkommer att de kvarvarande målen finns omhändertagna i andra styrdokument, eller är lagreglerade, och kommer att arbetas vidare med av förvaltningen framöver. Behoven av att målen återfinns även i måldokumentet och handlingsplanen för folkhälsa bedöms därför inte längre vara relevant. Arbetet med folkhälsa bedrivs i stor utsträckning genom regional samverkan. Med anledning av detta har kommunstyrelsen beslutat att anta Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2017 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun. I denna plan framkommer riktningen för folkhälsoarbetet i kommunen för 2017. Beredningen för välfärd rekommenderar att: Måldokumentet Folkhälsoarbete Ulricehamns kommun 2012-2016 utgår och i samband med detta även handlingsplanen och de kvarvarande aktiva målen i den, och Kommunens mål för folkhälsa hanteras i samverkan med regionen och fastställs årligen, eller efter annan överenskommen tidsperiod, i en Verksamhetsplan. 11