Bedömningsgrunder för fisk

Relevanta dokument
Nya bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Environmental quality criteria to determine the status of fish in running waters - development and application of VIX

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Råån 2011

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2011

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2012

Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2007

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2010

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Företagarpanelen Q Hallands län

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Företagarpanelen Q Kalmar län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2015

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Billigt att bo dyrt att flytta

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

Fiskundersökningar i Tommarpsån 2018

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2014

Fiskundersökningar i Sege å 2014

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2013

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Statistikbilder. för december 2016

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Fisk i kalkade vatten

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Rangordning Personaluthyrning Dnr

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Samtliga 21 landsting och regioner

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30)

Tjänstetandläkarnas lönestatistik oktoberlönen Chefer i allmäntandvården Distriktstandläkare Sjukhustandläkare Specialister St-tandläkare

Nytt från Naturvårdsverket

Tjänstetandläkarnas lönestatistik Oktoberlönen Chefer i allmäntandvården Distriktstandläkare Sjukhustandläkare Specialister St-tandläkare

Utvecklingen i riket och länen

Löner inom industrin 2014

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Elfiske i vattendrag inom Malmö kommun 2000

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Utvecklingen i riket och länen

Patienters tillgång till psykologer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Provfiske i sjöar år

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Lönestatistik Chefer i allmäntandvården

Miljömålen på ny grund

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Stöd för installation av solceller

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Stöd för installation av solceller

YH - antal platser med avslut

Transkript:

Bedömningsgrunder för fisk exempel på hur man kan använda fisk för att bestämma ekologisk status Rinnande vatten Ulrika Beier 1 Erik Degerman 2 Berit Sers 2 Björn Bergquist 1 Magnus Dahlberg 1 Sjöar Kerstin Holmgren 1 Susanna Pakkasmaa 1 Anders Kinnerbäck 1 1 Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, Drottningholm. 2 Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, lokalkontor Örebro.

Innehåll 1. Europeiskt fiskindex EFI för rinnande vatten 2. Nya bedömningsgrunder VIX - för rinnande vatten 3. Nya bedömningsgrunder EQR8 - för sjöar

AME-projektet institutioner i 12 länder kande 16 av 25 ekoregioner marbete mellan vetenskapliga h tillämpande institutioner DES FIsh Database of European Streams ik europeisk databas 12 länder 16 ecoregions 2 700 floder 8 000 lokaler 15 000 elfisken

AME-metoden 1. Samla in oberoende data på påverkan 2. Modellera referensvärden för potentiella indikatorer 3. Undersöka indikatorernas svar på påverkan 4. Välja ut relevanta indikatorer till ett index 5. Sätta gränser mellan statusklasser

AME-metoden Samla in oberoende data på påverkan Flodnivå (3) Segmentnivå (6) Lokalnivå (14) (av 23) variabler, 1 (hög) till 5 (dålig): Försurning / giftpåverkan Övergödning Hydrologisk regim Morfologiskt tillstånd

AME-metoden odellera referensärden för potentiella dikatorer. Klassificera fiskarter funktionella grupper abitatval ödoval eproduktion andring Species Species group Feeding Repro d uchabitat MFe e ding MIGR ATIOve rall TLON GE V Abramis bra ma cyprinids OMNI EURY B POTAD TOLE LL Alburnus alburnus cyprinids OMNI EURY WC TOLE SL Anguilla a nguilla e e l EURY B LONG TOLE Barbatula barbatula other LITH RH B Blicca bjoe rkna cyprinids OMNI EURY B TOLE Ca ra ssius ca ra ssius cyprinids OMNI PHYT LI B TOLE Coregonus albula other LITH LI WC INTOL Coregonus lavaretus other LITH EURY WC POTAD INTOL LL Cottus gobio bullhead INSV LITH RH B INTOL SL Cottus poecilopus alpine bullhead INSV LITH RH B INTOL SL Esox lucius pike PISC PHYT EURY WC LL Gasterosteus aculeatus sticklebacks OMNI EURY WC TOLE SL Gobio gobio cyprinids RH B SL Gymnoce pha lus ce rnuus pe rcids EURY B La mpe tra fluvia tilis la mpre y LITH RH B LONG INTOL Lampetra planeri lamprey LITH RH B POTAD INTOL Le uca spius de line a tus cyprinids OMNI PHYT LI WC SL Le uciscus ce pha lus cyprinids OMNI LITH RH WC POTAD Le ucis cus idus cyprinids OMNI RH WC P OTAD Le uciscus le uciscus cyprinids OMNI LITH RH WC Lota lota burbot P IS C LITH EURY B P OTAD LL Oncorhynchus mykiss ra inbow trout LITH RH WC POTAD Osmerus eperlanus other PISC LI WC Perca fluviatilis percids EURY WC TOLE Petromyzon marinus lamprey LITH RH B LONG INTOL Phoxinus phoxinus minnow LITH RH WC SL Pla tichthys fle sus othe r LI B LL P ungitius pungitius s tickle ba cks OMNI LI WC TOLE S L Rutilus rutilus cyprinids OMNI EURY WC TOLE Sa lmo sa la r sa lmon INSV LITH RH WC LONG INTOL S a lmo trutta fa rio trout INS V LITH RH WC INTOL S a lmo trutta la cus tris trout INS V LITH LI WC P OTAD INTOL S a lmo trutta trutta trout INS V LITH RH WC LONG INTOL S a lve linus a lpinus cha rr LITH LI WC INTOL LL S a lve linus fontina lis brook trout INS V LITH RH WC INTOL Sander lucioperca percids PISC EURY WC LL Sca rdinius e rythrophtha lmus cyprinids OMNI PHYT LI WC Thyma llus thyma llus gra yling INS V LITH RH WC P OTAD INTOL Tinca tinca cyprinids OMNI PHYT LI B TOLE LL

AME-metoden odellera referensärden för potentiella dikatorer. Multipel njär regression ör varje referensvärde - avrinningsområde area - avstånd från källa - tillrinningsområde area - lufttemperatur - geologi (2 typer) - sjö uppströms - altitud - lutning - bredd - metod (2) - strategi (2) - flödesregim (2) Illies ecoregions biogeographical and geographical criterias fiskregioner likheter i flodområdesspecifika arter

2nd FAME Working group meeting, 17-20/10/03 Lisbon, Portugal. Rivergroups classification : D an ube E b ro M e d.ca talon M e d.fra nc e River groups M e us e.no rth N or th.po rtu N or th er n.e u R ho ne S o uth.s we de U nited.kin g W es t.fr an ce

AME-metoden Oberoende påverkan Referensvärden (lokaler) + Förklassad påverkan Utvalda indikatorer till index - EFI Jämförelse av indexklassning med förklassad påverkan 81,4% Insektivora M dens Omnivora Ö dens Phytofila Ö dens Litofila M % dens Bentiska M n sp Rheofila M n sp Långmigrerande M n sp Kortmigrerande M n sp Intoleranta M % n sp Toleranta Ö % n sp Index

ndex classes : esultat 1 hög 2 god 3 måttlig 4 otillfredsställande 5 dålig

http://fame.boku.ac.at

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 50 45 Antal arter per avrinningsområde 40 35 30 25 20 15 10 5 0 100 1000 10000 100000 Area (km2) Obs log10-skala Norra Östersjön Södra Östersjön Kattegatt Skagerrak 2-3 arter per lokal

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 40 Gradient slope Wetted_width N_sp N_sp 5 30 20 95% CI 4 3 10 2 rest SE EU rest SE

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Öring 0+ 40 30 Täthet av öring och öring 0+ 95% CI 20 10 1.00 2.00 3.00

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Syfte Möjliggöra rättvis bedömning av artfattiga system. Ta hänsyn till öringens populationstyp (havsvandrande, sjövandrande eller stationär). Ta hänsyn till geografiska skillnader i förutsättningar för fiskfaunan. Följa samma procedurer för utveckling av index som i FAME-projektet. Fokusera på gränsen mellan god och måttlig status enligt Vattendirektivet. Kunna indikera olika slags mänsklig påverkan.

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Indikatornamn Benämning FIX EFI HÖL Enhet Sammanlagd täthet av öring och lax Tnölax x n / ha Andel rheofila arter (proportion antal individer) Tnandrheo x % n / ha Andel öring och lax (proportion antal individer) Tnandölax x % n / ha Andel långmigrerande individer Tnandlongm x % n / ha Kvot intoleranta : toleranta individer Tkinttol x - Andel toleranta individer R%i Tnandtol x Täthet insektivora individer Fi Tninsev x n / ha Täthet omnivora individer Fi Tnomni x n / ha Täthet phytofila individer Ri Tnphyt x n / ha Andel lithofila individer R%i Tnandlith x % n ind Antal bentiska arter Ha Tnspb x n Antal rheofila arter Ha Tnsprh x n Andel toleranta arter (antal arter) T%a Tspproptol x % n arter Andel intoleranta arter (antal arter) T%a Tsppropint x % n arter Antal långmigrerande arter Ma Tnsplong x n Antal potamodroma arter Ma Tnsppotad x n Antal arter Tnsp x n Täthet biomassa TBerW100m2 x g / ha Täthet antal individer TBerN100m2 x n / ha Andel laxfisk (antal individer) TAndlax x % n / ha Andel laxfiskarter som reproducerar sig TKvot2 x % n Försurningsklass (förekomst arter och årsungar)tsurklass x - Andel främmande arter TAndfrart x % g / ha Simpsons diversitetsindex - - - -

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 6 typer av påverkan Försurning Övergödning Generell påverkan (max av 4) Morfologi Hydrologi Konnektivitet

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige 6 indikatorer olika bra för olika slags påverkan Täthet av öring och lax (F Ö M H G) Andel toleranta individer (Ö H K G) Andel litofila individer (F Ö M G) Andel toleranta arter (Ö H M G) Andel intoleranta arter (F Ö M G) Andel laxfiskarter som reproducerar sig (F Ö M G) (Simpsons diversitetsindex (H) ) tor G alla G G o m F alla F F o m Ö alla Ö Ö o m M * M o m H alla H H o m alla K K anlagd täthet av öring och lax - - 0.000 0.000 - - 0.000 0.008 - - 0.000 0.019-0.000 - - 0.000 0.016 ( - + ) 0.925 0 toleranta individer R%i + + 0.000 0.002 ( + + ) 0.384 0.987 + + 0.000 0.003 ( + ) 0.600 + + 0.001 0.065 - + 0.032 0 lithofila individer R%i - - 0.000 0.000 - - 0.000 0.026 - - 0.000 0.000-0.021 ( - + ) 0.288 0.292 ( + - ) 0.084 0 toleranta arter (antal arter) T%a + + 0.000 0.001 ( - - ) 0.812 0.994 + + 0.000 0.000 ( + ) 0.753 + - 0.020 0.089 - - 0.000 0 intoleranta arter (antal arter) T%a - - 0.000 0.052 - - 0.001 0.073 - - 0.004 0.500-0.017 ( - + ) 0.164 0.113 ( + - ) 0.859 0 laxfiskarter som reproducerar sig - - 0.000 0.024 - - 0.000 0.007 - - 0.047 0.790-0.014 ( - - ) 0.347 0.564 ( + - ) 0.180 0 ons diversitetsindex ( + - ) 0.778 0.881 ( - - ) 0.101 0.638 ( + - ) 0.525 0.679 ( - ) 0.923 + - 0.060 0.019 ( - + ) 0.257 0 * endast "opåverkade" och måttligt påverkade

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Generell indikator VIX 1,00 pg1_2 1,00 1 2 pg1_2 1,00 1 2 0,80 0,80 0,80 0,60 0,40 66% tcum_1prop 0,60 0,40 tcum_3prop 0,60 0,40 0,20 0,20 0,20 0,00 0,00 0,00 0,00000 0,20000 0,40000 0,60000 0,80000 1,00000 g_mean6 0,00000 0,20000 0,40000 0,60000 0,80000 1,00000 g_mean6 0,00000 0,20000 0,40000 0,60000 0,80000 1,00000 g_mean6 a b c Generell påv. Försurning Övergödning

0,55000 0,55000 0,50000 0,50000 0,45000 0,45000 0,40000 0,35000 Generell 0,40000 0,35000 0,30000 0,30000 0,25000 0,25000 1.00 2.00 3.00 pgg 1.00 2.00 3.00 pgö 0,51000 0,48000 0,50 0,45000 0,42000 0,39000 0,36000 0,33000 0,40 Försurning 0,30 Sidoinde 0,30000 0,20 0,27000 0,24000 0,10 1.00 2.00 3.00 pgf 1.00 2.00 3.00 pgf VIXf 0,50000 0,50 0,40000 0,30000 Morfologi 0,40 0,30 Sidoindex 0,20 0,20000 0,10 1.00 2.00 pgm 1.00 2.00 pgm VIXm

ya bedömningsgrunder ör rinnande vatten i Sverige Generell indikator VIX 1,00000 g_mean6 0,80000 0,60000 0,40000 1-2 2-3 3-4 5% P-R = R-P G skärp. 0.749 0.46675 0.27403 % 0.048 0.66414 0 F skärp. 0.43160 % 0.66968 Ö skärp. 0.45995 % 0.64680 M skärp. 0.43000 % 0.64915 H skärp. 0.43375 % 0.65194 K skärp. 0.48008 % 0.44335 0,20000 0,00000 35 24 11 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 pred_imp

1 Är vattendraget lämpligt att hysa fisk? Ja 2 Är den fiskade lokalen minst 400 m 2? Median i FIDES, 19% elfisken i SERS? Ja Använd EFI parallellt eller enbart Altitud som kriterium: preliminärt under 800 m över havet (figur) Avrinningsområdesarea, preliminärt över 3 km 2 (50% fisktomma vid 3 km 2 ) med skillnad beroende på region, t.ex. öst/väst Nej Nej 3 Är lokalen lämplig för laxfisk? Lutning som kriterium, preliminärt 0-5% för de två minsta avrinningsområdesklasserna <10 och <100 km 2 Alternativt kriterium strömmande/forsande, d.v.s. flöde >0.2 m/s Nej 5 Har lokalen historiskt hyst vandrande laxfisk? Kriterium baserat på historiska data, kända laxälvar m.m. Här kan många HMWB hamn samt alla lokaler ovan vandringshinder till havet. Ja Nej eller vet ej Bedömningsgrunder för fisk inte tillämpbara Ja Använd 5 Har lokalen historiskt hyst vandrande laxfisk? Ja Nej eller vet ej Använd FIXVV Använd FIXVS Strömlevande eller vet ej 4 Är det strömlevande eller vandrande laxfisk? Bedömning görs i första hand subjektivt av utförare/utvärderare. Årsungars storlek kan ge en fingervisning (havsvandrande är större) baserat på SERS-data.. Kriteriet är dock inte tillämpbart i sydliga regioner p.g.a. temperatur och näringstillgång. Vandrande Använd FIXVV

12 000 1 500 10 000 8 000 1 000 6 000 4 000 500 2 000 0 1 2 3 4 5 FIX alla elfisken Mean = 2,28 Std. Dev. = 1,341 N = 30 121 0 1 2 3 4 5 Ecological status FAME-database SE Mean = 2,11 Std. Dev. = 0,682 N = 2 388

4 000 1 500 3 000 1 000 2 000 500 1 000 0 1 2 3 4 5 Ecological status EFI FAME-database Mean = 2,89 Std. Dev. = 1,099 N = 10 220 0 1 2 3 4 5 Ecological status FAME-database SE Mean = 2,11 Std. Dev. = 0,682 N = 2 388

ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige

ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige Antal Kalkad * Med * Med * Med % markslag Län sjöar Ja/Nej ph-mätn Tot-P-mätn i avrinningsområdet 1: Stockholms 28 3 / 24 26 (22) 26 (22) 28 (24) 3: Uppsala 6 0 / 6 2 (2) 2 (2) 6 (6) 4: Södermanlands 15 10 / 5 15 (5) 6 (4) 3 (2) 5: Östergötlands 22 17 / 5 19 (4) 6 (2) 2 (1) 6: Jönköpings 170 133 / 37 156 (28) 74 (24) 29 (15) 7: Kronobergs 181 129 / 52 172 (46) 162 (46) 41 (20) 8: Kalmar 108 79 / 29 75 (15) 24 (15) 14 (9) 10: Blekinge 43 32 / 10 43 (10) 15 (9) 11 (9) 12: Skåne 58 31 / 27 57 (26) 57 (56) 21 (16) 13: Hallands 58 52 / 6 57 (6) 24 (5) 21 (5) 14: Västra Götalands 62 46 / 16 58 (14) 17 (10) 16 (10) 17: Värmlands 110 71 / 39 91 (24) 32 (15) 31 (14) 18: Örebro 10 5 / 5 5 (1) 5 (1) 10 (5) 19: Västmanlands 10 4 / 6 5 (4) 5 (4) 3 (3) 20: Dalarnas 161 83 / 78 145 (62) 82 (35) 161 (78) 21: Gävleborgs 16 9 / 7 13 (5) 11 (4) 4 (1) 22: Västernorrlands 25 19 / 6 25 (6) 24 (5) 24 (5) 23: Jämtlands 10 0 / 10 5 (5) 5 (5) 0 24: Västerbottens 55 14 / 36 21 10 (10) 13 (10) 25: Norrbottens 9 0 / 9 5 (5) 5 (5) 5 (5) Summa 1157 737 / 413 995 (304) 592 (249) 443 (238)

ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige 8 av 20 testade utvalda indikatorer till EQR8 Antal inhemska arter Simpsons D (täthet) Simpsons D (biomassa) Relativ biomassa Relativ abundans Medel individvikt i fångsten Proportion fiskätande abborrfisk Kvot (biomassa) abborre/cyprinider

ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige,00,80,60 a) Påverkad Index EQR8 = medel av 8 indikatorer,40,20,00 Referens 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Gränsvärde EQR8 Tröskelvärde EQR8 R8 = 0.46 63% rätt klassning ämfört med ca 80% för EFI (FAME)

ya bedömningsgrunder ör sjöar i Sverige Index EQR8 = medel av 8 indikatorer 5 0 5 0 5 0 5 113 116 224 55 Generell a) EQR8 +- 2 SE 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 40 b) 9 124 203 EQR8 +- 2 SE 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 35 124 203 56 Försurning Övergödning c) 0 0,20 0,20 Referenser ph < 6 Referenser Ptot > 20 Referenser Påverkade Ref. Påverkade Ref. Påverkade Ref. = okalkade = kalkade

Slutsatser EFI ej användbart för alla lokaler i Sverige FAME-metoden gångbar för både sjöar och rinnande vatten Nya bedömningsgrunder för fisk i vattendrag och sjöar Rätt klassning referens / påverkad 66 respektive 63%