HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL



Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen.

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING Ikraftträdande... LAGTEXTER...

RP 260/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge RP 203/1995 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 148/2000 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 84/2013 rd

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringscentralen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Beslut. Lag. om ändring av lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen,

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1994 rd- RP 2. MOTIVERING l. Nuläge och de föreslagna ändringarna

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Lag om ändring av patentlagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 97/2009 rd. i sådana fall där den skattskyldige inte har kunnat dra av skatten i mervärdesbeskattningen.

I denna proposition föreslås att Helsingfors universitets ensamrätt att publicera almanackor

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

Lagen om skatt på arv och gåva innehåller

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vissa bestämmelser i barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, vilka gäller systemet för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet, ändras och preciseras. Ikraftträdelsebestämmelsen, som har samband med 5 c barnskyddslagen, gäller systemet för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet. I den bestäms om särskilda grunder för fördelningen av ersättningen från staten mellan samkommuner för specialomsorgsdistrikt för omsorger om utvecklingsstörda under övergångsperioden. Det föreslås att 2 mom. i ifrågavarande ikraftträdelsebestämmelse ändras så att de fördelningsgrunder som det bestäms om i 5 c barnskyddslagen börjar följas först, när ersättningen från staten för 2003 fördelas mellan samkommunerna. Dessutom föreslås att de tidsfrister ändras inom vilka samkommunerna för specialomsorgsdistrikten skall lämna social- och hälsovårdsministeriet uppföljningsuppgifter enligt 30 c lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården om beloppet av de utjämningsersättningar som betalts kalenderåret innan samt om de barnskyddsåtgärder som har legat till grund för utjämningsersättningarna. arna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. MOTIVERING 1. Inledning På basis av riksdagens lagmotion (LM 142/1998 rd) skapades ett system som gäller alla kommuner genom vilket höga barnskyddskostnader jämnas ut. Detta förverkligades genom ändringar av barnskyddslagen (683/1983, ändr. 123/1999), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977, ändr. 124/1999) samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992, ändr. 125/1999). Syftet med systemet är att jämna ut den ekonomiska börda som faller på kommunerna till följd av stora barnskyddskostnader som enstaka barnskyddsfamiljer förorsakar kommunerna. Avsikten är även att styra kommunernas resurser så att barnskyddets klienter tillhandahålls ändamålsenliga tjänster vid rätt tid, oberoende av boningskommunens storlek och soliditet. Utjämningssystemet trädde i kraft den 1 mars 1999. 2. Nuläge och föreslagna ändringar 2.1. Utjämningssystemets centrala principer I systemet för utjämning av stora kostnader 219089X

2 RP 29/2001 rd inom barnskyddet har kommunen en årlig självrisk på 150 000 mark per familj för barnskyddskostnaderna. För de överskjutande kostnaderna per familj får kommunen en ersättning på 70 procent från utjämningssystemet och skall följaktligen själv stå för 30 procent. De årliga familjevisa kostnaderna räknas från den dag då den första vårdplanen enligt 11 barnskyddslagen har gjorts upp för barnet i familjen. Till ersättning berättigar sådana kostnader som föranleds barnskyddsåtgärder som finns med i vårdplanen. Ungefär hälften av utjämningssystemets kostnader finansieras med ersättning från staten och resten med medlemskommunernas betalningar inom de enskilda samkommunerna för specialomsorgsdistrikten. För ersättningen från staten reserveras en del av de statsandelar för driftskostnaderna som bestäms enligt 10 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården. Riksdagen beslutar årligen om beloppet av ersättningen från staten i samband med statsbudgeten. Denna ersättning fördelas mellan samkommunerna för specialomsorgsdistrikten i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut och betalas till dem i jämnstora månatliga rater. Samkommunerna betalar åter utjämningsersättningarna till sina medlemskommuner på basis av familjevisa kalkyler och bär upp medlemskommunernas betalningsandelar för systemet. Statens andel av utjämningsersättningen bestäms på grundval av antalet invånare under 21 år i specialomsorgsdistriktet och det belopp som betalts i utjämningsersättning till medlemskommunerna. Till grund för kalkylen ligger det belopp som betalts i ersättningsutjämningar under det år som började två år före verksamhetsåret. 2.2. Grunderna för fördelningen av ersättningen från staten i övergångsskedet Enligt 2 mom. i den ikraftträdelsebestämmelse som gäller barnskyddslagens utjämningssystem fastställdes hälften av ersättningen från staten för verksamhetsåren 1999, 2000 och 2001 inte på basis av utjämningsersättningarna till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen utan på antalet barn och unga som specialomsorgsdistriktets medlemskommuner under året placerat i vård utanför hemmet med stöd av barnskyddslagen. Enligt den gällande ikraftträdelsebestämmelsen skulle alltså de i 5 c 2 mom. barnskyddslagen stadgade fördelningsgrunderna tillämpas redan 2002. Enligt dem baserar sig samkommunernas andel av ersättningen från staten till hälften på antalet invånare under 21 år i medlemskommunerna i specialomsorgsdistriktet enligt 5 a barnskyddslagen och till hälften på beloppet av de utjämningsersättningar som betalts till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner. Förverkligandet av utjämningssystemet har startat vid olika tidpunkter i olika regioner och kommuner. Därför har de utjämningsersättningar som betalts till kommuner inom ramen för systemet infallit vid olika tider i olika kommuner och samkommuner 1999 och 2000. Finlands Kommunförbund har samlat in information om systemet och analyserat den. På basis av denna information och arbetsmötena med specialomsorgsdistrikten kan det uppskattas att övergångsperioden borde förlängas med ett år och att fördelningsgrunderna för utjämningsersättningen från staten borde ändras under tiden. För att kommunerna skall behandlas jämlikt bör ersättningarna för 2002 fördelas mellan samkommunerna på basis av totalbeloppet av de utjämningsersättningar som enligt samkommunernas bokslut är bokförda som samkommunernas betalningar för barnskyddsutgifter som uppstått 1999 och 2000. Därför föreslås det att ikraftträdelsebestämmelsens 2 mom., som gäller 5 c barnskyddslagen, ändras så att som fördelningsgrund för den ersättning som staten betalar till samkommunerna för 2002 används totalbeloppet av de utjämningsersättningar som betalts för 1999 och 2000 i stället för de utjämningsersättningar som betalts under 2000. Den föreslagna ändringen inverkar inte på hur statens ersättning för utjämningssystemet 2003 fördelas mellan samkommunerna, utan fördelningen sker då enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen.

RP 29/2001 rd 3 2.3. Samkommunernas anmälningsskyldighet I utjämningssystemet ingår en skyldighet för samkommunerna att före utgången av mars meddela social- och hälsovårdsministeriet hur mycket de har betalat i utjämningsersättningar till sina medlemskommuner kalenderåret innan. Bestämmelsen ingår i 30 c (125/1999) lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Uppgifterna om de betalda ersättningarna behövs när följande års budget bereds vid social- och hälsovårdsministeriet. För systemet för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet reserveras i budgeten hälften av det belopp som samkommunerna i enlighet med 30 c har meddelat ministeriet att de har betalat till kommunerna i utjämningsersättningar. Uppgifterna används även när social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om hur ersättningen från staten skall fördelas mellan samkommunerna enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen. För att säkerställa att det fås jämförbara uppgifter från alla samkommuner om de betalda ersättningarna bör ordalydelsen i ifrågavarande bestämmelser preciseras. Därför ersätts i 5 c 2 mom. barnskyddslagen samt i 30 c lagen om statsandel för social- och hälsovården uttrycket beloppet av de utjämningsersättningar som har betalts under det år som med uttrycket beloppet av de utjämningsersättningar som har bokförts i samkommunernas bokslut under det år som... Beloppen av utjämningsersättningarna som bokförts i samkommunernas bokslut används som en uppföljningsuppgift som tryggar likalydande information. I det belopp som meddelas till social- och hälsovårdsministeriet ingår således både de utjämningsersättningar som betalts ur kassan och räkenskapsårets resultatregleringar för kommunernas barnskyddsutgifter i samkommunens bokföring. En del specialomsorgsdistrikt har svårigheter med att lämna uppgifterna om de betalda utjämningsersättningarna före utgången av mars. Därför föreslås det att 30 c ändras så att specialomsorgsdistrikten kunde ge uppgifterna om beloppet av de utjämningsersättningar som för kalenderåret bokförts i samkommunernas bokslut före utgången av april följande år i stället för i slutet av mars. Samkommunerna skall också lämna uppgifter till social- och hälsovårdsministeriet om de åtgärder som legat till grund för de betalda utjämningsersättningarna. Eftersom forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, är en statistikmyndighet som är underställd social- och hälsovårdsministeriet är det ändamålsenligt att dessa uppföljningsuppgifter lämnas till Stakes i stället för till ministeriet. Uppgifterna behövs inte när budgeten görs upp. Därför kan samkommunerna ges en längre tidsfrist än vad som nu föreskrivs i 30 c att lämna dessa uppföljningsuppgifter. I detta syfte föreslås att 30 c ändras så att samkommunerna skall lämna de uppgifter som det bestäms om i social- och hälsovårdsministeriets förordning om de åtgärder som legat till grund för utjämningsersättningarna till Stakes före utgången av maj följande år. 3. Propositionens verkningar 3.1. Ekonomiska verkningar Propositionen medför inga verkningar på statsekonomin. Däremot säkerställer ändringen av 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen, som gäller 5 c barnskyddslagen, att ersättningen från staten för 2002 fördelas så rättvist som möjligt mellan samkommunerna. Detta är viktigt, eftersom ersättning från staten som fördelats mellan samkommunerna inte justeras i efterhand. Om samkommunen får avsevärt mindre än hälften av de ersättningar som den skall betala från staten, skall det belopp som fattas bäras upp i form av avgifter från specialomsorgsdistriktets medlemskommuner. Om någon samkommun däremot får betydligt mera än hälften av de utjämningsersättningar som skall betalas under kalenderåret, återstår i motsvarande mån mindre betalningsandelar för ifrågavarande samkommuns medlemskommuner. Således innebär ändringen delvis betydande verkningar för den betalningsbörda som utjämningssystemet föranleder kommunerna. Om ikraftträdelsebestämmelsen inte ändras enligt förslaget, får de specialomsorgsdistrikt som har startat systemet snabbt relativt sett en mindre andel av ersättningen från staten

4 RP 29/2001 rd för 2002 än de specialomsorgsdistrikt där bara små eller inga utjämningsersättningar betalades 1999 och där det relativt sett betalades i motsvarande mån större ersättningar 2000. De ändringar av ordalydelsen som föreslås i 5 c 2 mom. barnskyddslagen samt i 30 c lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården säkerställer att de uppgifter som fås om utjämningsersättningar som specialomsorgsdistrikten har betalat är så enhetliga och jämförbara som möjligt. Även dessa ändringar tryggar således för sin del att ersättningen från staten fördelas rättvist mellan samkommunerna. Samtidigt fås tillförlitliga uppgifter för uppföljningen och utvärderingen av utjämningssystemet. 4. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag. Finlands Kommunförbund har deltagit intensivt i verkställandet och uppföljningen av utjämningssystemet samt i beredningen av denna proposition. 5. Ikraftträdande arna föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

RP 29/2001 rd 5 förslagen 1. om ändring av 5 c barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) 5 c 2 mom., sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: 5c Finansieringen av utjämningssystemet Staten deltar i finansieringen av utjämningen så att statens ersättning utgör hälften av det totalbelopp utjämningen uppskattas uppgå till. Hälften av ersättningen från staten grundar sig på antalet invånare under 21 år i medlemskommunerna i specialomsorgsdistriktet enligt 5 a och hälften på beloppet av de utjämningsersättningar som betalts till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner. Till grund för beräkningen av ersättningen från staten läggs beloppet av de utjämningsersättningar som har bokförts i samkommunernas bokslut under det år som började två år före verksamhetsåret. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft.

6 RP 29/2001 rd 2. om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) ikraftträdelsebestämmelsens 2 mom. sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: Hälften av ersättningen från staten för verksamhetsåren 1999, 2000 och 2001 fastställs inte på basis av utjämningsersättningarna enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner utan på antalet barn och unga som specialomsorgsdistriktets medlemskommuner under året placerat i vård utanför hemmet med stöd av barnskyddslagen. Vid uträkningen av ersättningen från staten beaktas då som antalet barn och unga placerade i vård utanför hemmet antalet enligt barnskyddsstatistiken för det år som började två år före verksamhetsåret. Till grund för fördelningen för verksamhetsåret 2002 ligger i stället för de utjämningsersättningar som avses i 5 c 2 mom. barnskyddslagen totalbeloppet av de utjämningsersättningar som bokförts i specialomsorgsdistriktens bokslut för 1999 och 2000. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft.

RP 29/2001 rd 7 3. om ändring av 30 c lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården ändras i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården den 3 augusti 1992 (733/1992) 30 c, sådan den lyder i lag 125/1999, som följer: 30 c Uppföljning av utjämningen Samkommunerna för specialomsorgsdistrikten skall årligen före utgången av april meddela social- och hälsovårdsministeriet totalbeloppet av de utjämningsersättningar som bokförts i samkommunens bokslut året innan. Samkommunen skall dessutom årligen före utgången av maj lämna forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården uppgifter om de åtgärder som legat till grund för utjämningen. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft. Helsingfors den 6 april 2001 Republikens President TARJA HALONEN Omsorgsminister Osmo Soininvaara

8 RP 29/2001 rd Bilaga Parallelltexter 1. om ändring av 5 c barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) 5 c 2 mom., sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: Gällande lag Föreslagen lydelse 5c Finansieringen av utjämningssystemet Staten deltar i finansieringen av utjämningen så att statens ersättning utgör hälften av det totalbelopp utjämningen uppskattas uppgå till. Hälften av ersättningen från staten grundar sig på antalet invånare under 21 år i medlemskommunerna i specialomsorgsdistriktet enligt 5 a och hälften på beloppet av de utjämningsersättningar som betalts till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner. Till grund för beräkningen av ersättningen från staten läggs beloppet av de utjämningsersättningar som har betalts under det år som började två år före verksamhetsåret. Staten deltar i finansieringen av utjämningen så att statens ersättning utgör hälften av det totalbelopp utjämningen uppskattas uppgå till. Hälften av ersättningen från staten grundar sig på antalet invånare under 21 år i medlemskommunerna i specialomsorgsdistriktet enligt 5 a och hälften på beloppet av de utjämningsersättningar som betalts till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner. Till grund för beräkningen av ersättningen från staten läggs beloppet av de utjämningsersättningar som har bokförts i samkommunernas bokslut under det år som började två år före verksamhetsåret. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft.

RP 29/2001 rd 9 2. om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen ändras i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) ikraftträdelsebestämmelsens 2 mom. sådant det lyder i lag 123/1999, som följer: Gällande lag Hälften av ersättningen från staten för verksamhetsåren 1999, 2000 och 2001 fastställs inte på basis av utjämningsersättningarna enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner utan på antalet barn och unga som specialomsorgsdistriktets medlemskommuner under året placerat i vård utanför hemmet med stöd av barnskyddslagen. Vid uträkningen av ersättningen från staten beaktas då som antalet barn och unga placerade i vård utanför hemmet antalet enligt barnskyddsstatistiken för det år som började två år före verksamhetsåret. Föreslagen lydelse Hälften av ersättningen från staten för verksamhetsåren 1999, 2000 och 2001 fastställs inte på basis av utjämningsersättningarna enligt 5 c 2 mom. barnskyddslagen till specialomsorgsdistriktets medlemskommuner utan på antalet barn och unga som specialomsorgsdistriktets medlemskommuner under året placerat i vård utanför hemmet med stöd av barnskyddslagen. Vid uträkningen av ersättningen från staten beaktas då som antalet barn och unga placerade i vård utanför hemmet antalet enligt barnskyddsstatistiken för det år som började två år före verksamhetsåret. Till grund för fördelningen för verksamhetsåret 2002 ligger i stället för de utjämningsersättningar som avses i 5 c 2 mom. barnskyddslagen totalbeloppet av de utjämningsersättningar som bokförts i specialomsorgsdistriktens bokslut för 1999 och 2000. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft.

10 RP 29/2001 rd 3. om ändring av 30 c lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården ändras i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården den 3 augusti 1992 (733/1992) 30 c, sådan den lyder i lag 125/1999, som följer: Gällande lag Föreslagen lydelse 30 c Uppföljning av utjämningen Samkommunerna för specialomsorgsdistrikten skall årligen före utgången av mars meddela vederbörande ministerium totalbeloppet av de utjämningsersättningar som betalts året innan och lämna uppgifter om de åtgärder som legat till grund för utjämningen. Vederbörande ministerium meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas. 30 c Uppföljning av utjämningen Samkommunerna för specialomsorgsdistrikten skall årligen före utgången av april meddela social- och hälsovårdsministeriet totalbeloppet av de utjämningsersättningar som bokförts i samkommunens bokslut året innan. Samkommunen skall dessutom årligen före utgången av maj lämna forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården uppgifter om de åtgärder som legat till grund för utjämningen. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan denna lag träder i kraft.