SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) 2019-01-17 AU Individ- och familjenämnden 82 Dnr IFN 2018/00544-1.3.2 Beslut Individ- och familjenämndens arbetsutskott skickar ärendet vidare till nämndsammanträdet utan eget ställningstagande. Förslag till beslut: Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden i Västerås stad har tagit fram riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialkontor ekonomi har till stöd vid bedömningen av de vanligaste biståndsansökningarna utformat Riktlinjer för 4 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna ska ses som vägledande och är ett komplement till Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten 2013 och SOSFS 2013:1 Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om det finns sakliga skäl kan det göras avsteg från normalfallen. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. Kopia till Individ- och familjeförvaltningen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-22 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00544-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Jonas Boman Kopia till Individ- och familjenämnden NY VERSION Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden i Västerås stad har tagit fram riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialkontor ekonomi har till stöd vid bedömningen av de vanligaste biståndsansökningarna utformat Riktlinjer för 4 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna ska ses som vägledande och är ett komplement till Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten 2013 och SOSFS 2013:1 Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om det finns sakliga skäl kan det göras avsteg från normalfallen. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation.
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd Beslutad av Individ- och familjenämnden 31 januari 2019 DNR: IFN 2018/00544
Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Innehåll INLEDNING... 7 RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING... 7 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET... 7 BARNPERSPEKTIV... 7 VÅLD I NÄRA RELATION... 8 UPPDRAGET... 8 HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING... 8 FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 9 RIKSNORMEN... 9 HÖGRE NORM... 10 SÄRSKILD KOST VID VISSA SJUKDOMAR... 10 HJÄLPMEDEL... 11 SJUKHUSVÅRD... 11 EXTRA BISTÅND TILL BARNFAMILJER... 11 SOMMARPENG OCH JULPENG... 11 EXTRA BISTÅND TILL STUDENTEN... 11 CYKEL... 11 UMGÄNGE MED BARN... 11 ÖVRIGA SITUATIONER SOM KAN FÖRANLEDA EN HÖGRE NORM. SE SOSFS 2013:1... 12 LÄGRE NORM... 12 JOBBSTIMULANSEN... 12 SKÄLIGA KOSTNADER UTANFÖR RIKSNORMEN... 13 BOENDE... 13 SKÄLIG BOSTADSSTORLEK... 13 SKÄLIG BOENDEKOSTNAD... 13 HYRESRÄTT... 14 ANDRAHANDSBOENDE... 15 BOSTADSRÄTT/VILLA/FRITIDSHUS, REALISERBAR TILLGÅNG... 15 BOSTADSRÄTT/VILLA, BERÄKNING AV BOENDEKOSTNAD... 16 INNEBOENDERUM... 16 INNEBOENDE MED HUSHÅLLSGEMENSKAP... 16 ÖVRIGA BOENDEFORMER... 17 FÖRSÖRJNINGSSTÖD VID VISTELSE PÅ INSTITUTION... 17 RÄTTSPSYKIATRISK UTREDNING... 17 RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD... 17 KRIMINALVÅRD... 17 SÄRSKILDA BOENDEN FÖR EXEMPELVIS MISSBRUKARE OCH HEMLÖSA 18 3
HUSHÅLLSEL... 18 HEMFÖRSÄKRING... 18 FACKFÖRENING OCH ARBETSLÖSHETSKASSA... 18 ARBETSRESOR... 18 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT... 19 BARNOMSORGSAVGIFT/FRITIDSHEM 0-9ÅR... 19 BEGRAVNINGSKOSTNADER... 19 AVLIDEN SOM OMFATTAS AV LAG OM MOTTAGANDE AV ASYLSÖKANDE M.FL. (LMA)... 20 DEPOSTIONSAVGIFTER... 20 FLYTTKOSTNADER... 20 FÄRDTJÄNST... 21 GLASÖGON OCH KONTAKTLINSER... 21 HEMTJÄNSTAVGIFT... 21 HEMUTRUSTNING... 21 HEL HEMUTRUSTNING... 22 KOMPLETTERANDE HEMUTRUSTNING... 22 BEGRÄNSAD GRUNDUTRUSTNING... 22 VITVAROR... 22 ADVOKATKOSTNADER/RÄTTSSKYDD... 23 JURIDISKA KOSTNADER (STÄMPELAVGIFTER)... 23 LEGITIMATION/PASS... 23 ÄKTENSKAPSSKILLNAD/BODELNING... 23 KLÄDER OCH SKOR UTÖVER VAD SOM INGÅR I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET24 KLÄDUTRUSTNING INFÖR INSTITUTIONSVISTELSE... 24 BEHOV AV SÄRSKILDA KLÄDER ELLER SKOR... 24 SKYDDSKLÄDER... 24 LÄKAR- OCH MEDICINKOSTNADER... 24 LÄKARVÅRD... 24 MEDICIN... 24 ALTERNATIV MEDICIN... 24 MAGASINERINGSKOSTNADER... 24 PSYKOTERAPIKOSTNADER... 25 RESOR... 25 SJUKRESOR... 25 RESA TILL BEGRAVNING... 25 AKUTA RESOR/VISTAS TILLFÄLLIGT I KOMMUNEN... 25 EKONOMISKT BISTÅND VID VISTELSE/RESA UTANFÖR KOMMUNEN... 26 REPARATIONSKOSTNADER... 26 4
SKULDER... 26 HYRESSKULDER... 26 HYRESSKULDER I BOENDESTÖDSAVTAL ELLER TRÄNINGSLÄGENHET... 27 HYRESSKULDER I TIDIGARE BOENDE... 27 ELSKULDER... 27 SKULD TILL A-KASSA... 27 SKULD TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN... 27 SKULD TILL MEDICIN OCH LÄKARVÅRD... 27 ANDRA SKULDER SKULDSANERING... 27 STUDIELITTERATUR... 27 SPÄDBARNSUTRUSTNING... 28 TANDVÅRD... 28 AKUT TANDVÅRD... 28 ÅRLIG UNDERSÖKNING/FÖREBYGGANDE TANDVÅRD... 28 NÖDVÄNDIG MER OMFATTANDE TANDVÅRD... 28 ÖVRIGT... 29 CYKEL... 29 FONDER OCH STIPENDIUM... 29 FÖDELSEDAGSPRESENTER... 29 SKOLUNGDOMARS INKOMSTER... 29 SPARADE MEDEL... 29 5
6
INLEDNING Socialkontor ekonomi har som stöd vid bedömningen av de vanligaste biståndsansökningarna utformat Riktlinjer för 4 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna ska ses som vägledande och är ett komplement till Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten 2013 och SOSFS 2013:1. RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om det finns sakliga skäl kan det göras avsteg från normalfallen. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. Som bilaga till dessa riktlinjer finns mer detaljerade prisuppgifter som uppdateras kontinuerligt utifrån de förändringar som sker i samhället. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom arbete. Den som är arbetslös och söker bidrag ska erbjudas ett strukturerat stöd i att söka arbete för att på så sätt uppnå egen försörjning. De krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes förmåga och förutsättningar. Den som av olika skäl inte kan arbeta ska genom samverkan med andra myndigheter erbjudas arbetsrehabilitering eller motiveras ansöka om sjukersättning om det finns förutsättningar för det. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån för biståndet inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen bedöms utifrån den enskildes situation och egna resurser. Det gäller både för kostnader inom försörjningsstödets ram och ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. Det är viktigt att vara tydlig med att rätten till bistånd inte är villkorslös och att man som sökande förväntas göra sitt bästa för att få en egen försörjning. Det är lika viktigt att informera om vilka rättigheter den enskilde har så att hen inte går miste om bistånd som hen har rätt till. BARNPERSPEKTIV I bidragshushåll där det finns barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas. När beslut rör barn ska barnens bästa alltid beaktas. I ärenden där det finns barn i familjen ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut fattas. Barnens situation ska dokumenteras i utredningen och i fortlöpande aktanteckningar. 7
VÅLD I NÄRA RELATION Enligt stadens program för våld i nära relation ska våldsutsatta personer och deras barn erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med våld i nära relationer och i samband med hedersrelaterat våld. Vid bedömning av rätten till bistånd i form av exempelvis skyddat boende i det akuta skedet får den våldsutsattes ekonomi inte avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller ej. Vid fortsatt behov av ekonomiskt bistånd ska däremot alltid behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk prövning, dvs om personen själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose dennes ekonomiska behov. Alla handläggare ska känna till och arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Deltagande i samråd om våld i nära relationer ska prioriteras. UPPDRAGET Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tvådelat uppdrag - hjälpa människor att hitta vägar till självförsörjning. - pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING Utgångspunkten för vårt arbete är att alla människor vill och kan försörja sig själva. Förhållningssättet innebär att individens förmågor snarare än oförmågor sätts i fokus. Därför blir vår främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och inträde/återinträde på arbetsmarknaden och för att rehabilitera personer som står långt från arbetsmarknaden. Deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den enskildes behov och förmåga. Förutsättningar ska skapas för att den enskilde ska kunna hitta sin egen väg till försörjning. Arbetssättet ska vara strukturerat och lösningsfokuserat. Lösningsfokus är en evidensbaserad metod som genomsyrar allt arbete på Socialkontor ekonomi. Insatserna ska följas upp regelbundet. 8
FÖRSÖRJNINGSSTÖD RIKSNORMEN (utdrag från Handboken ekonomiskt bistånd) Bestämmelser om riksnormen finns dels i socialtjänstlagen, dels i 2 kap. socialtjänstförordningen. Varje år fastställer regeringen riksnormen, beloppen för de personliga kostnaderna och de gemensamma hushållskostnaderna genom en ändring i socialtjänstförordningen. I underlaget för regeringens beslut ingår vissa kostnadsberäkningar av Konsumentverket. Kostnadsberäkningarna återspeglar en skälig konsumtionsnivå, det vill säga, varken en miniminivå eller lyxnivå. Beloppen ska täcka kostnader för de produkter som behövs i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna klara vardagens behov. I beräkningarna ingår till exempel inte utgifter för presenter, kalas eller gäster, semester, alkohol, tobak eller spel. Beräkningarna innehåller ett visst sparutrymme för inköp eller ersättning av sällanköpsprodukter, till exempel en cykel till barn eller dyrare klädesplagg. Det innebär alltså att man under en tid ska ha kunnat spara en del av beloppet i riksnormsposten för att kunna köpa sällanköpsprodukter. Riksnormens belopp är uppdelade på olika hushållstyper och åldersintervall. I korthet baserar sig beloppen i riksnormen på följande: Livsmedel: kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch, middag och 2 3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma. Kläder och skor: kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor. Lek och fritid: kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår. Hygien: kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippning och rakapparat, varor för skötsel av småsår med mera. Preventivmedel ingår inte. Barn- och ungdomsförsäkring: kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall. Förbrukningsvaror: kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampor, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, till exempel disk- och tvättmedel. 9
Dagstidning, telefon och TV-avgift: kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige. De fem första posterna kallas personliga kostnader (livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, försäkring) och de två sista gemensamma hushållskostnader (förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-avgift). Riksnormen för ett hushåll per månad utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Riksnormen anges som totalsummor för personliga kostnader och för gemensamma hushållskostnader i 2 kap. socialtjänstförordningen. Totalsummorna för de personliga kostnaderna är beräknade för barn och ungdomar i olika åldersgrupper och för vuxna ensamstående respektive samboende. För de gemensamma hushållskostnaderna anges totalsummor som är baserade på hushållets storlek. För hushåll med fler än sju personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med sex respektive sju personer. För en person som inte är sambo men som ingår i hushållsgemenskap med en eller flera personer beräknas riksnormen som personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma hushållskostnaderna och antalet medlemmar i hushållet. Socialstyrelsen informerar varje år om beloppen i riksnormen på www.socialstyrelsen.se. HÖGRE NORM Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan riksnormen beräknas till en högre nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning, vårdbidrag eller underhåll. Bland annat motiverar följande skäl en förhöjning av normen: SÄRSKILD KOST VID VISSA SJUKDOMAR Sjukdomen som ligger till grund för behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg. Det ska framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Tillägg görs enligt Konsumentverkets beräkningar av merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar. Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, ska möjligheten till handikappersättning undersökas. Vid vissa sjukdomar eller operationer kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och därmed inte innebär någon merkostnad. Merkostnader beviljas inte i de fall Försäkringskassan har beviljat ersättning för extra kostnader för specialkost. 10
HJÄLPMEDEL Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel som exempelvis hörapparat, batterier, skoinlägg mm, om behovet inte kan tillgodoses via Regionen eller Försäkringskassan. SJUKHUSVÅRD Patientens egenavgift vid sjukhusvård utgör avgift för kost och logi och ryms delvis inom försörjningsstödets kostnadspost för mat. Mellanskillnaden patientavgiften reducerad med matpengar för samma antal dagar, beviljas i form av förhöjd norm. Vid sjukhusvård en månad eller längre beviljas förbehållsbelopp + sjukvårdsavgift och hyreskostnad, hushållsel samt hemförsäkring. EXTRA BISTÅND TILL BARNFAMILJER SOMMARPENG OCH JULPENG Extra bistånd kan beviljas med 1 % av prisbasbeloppet till barn 0 - t o m 18 år för att kunna göra något på sommarlovet respektive under julen. Barnet ska vara folkbokfört hos den förälder som är berättigad till försörjningsstöd. Familjen ska ha varit beroende av försörjningsstöd närmaste tre månaderna före sommarlovet och före julen och bedömas vara i behov av försörjningsstöd under sommaren och julen. Biståndet betalas inte ut automatiskt utan måste föregås av en ansökan. EXTRA BISTÅND TILL STUDENTEN Extra bistånd kan beviljas med 2,2 % av prisbasbeloppet när en ungdom i familjen tar studenten. CYKEL Extra bistånd till cykel kan beviljas med 1,8 % av prisbasbeloppet. UMGÄNGE MED BARN Kostnader för umgängesbarnets uppehälle räknas in i riksnormen med antalet dagar som barnet vistas hos umgängesföräldern. Ett umgängesavtal ska lämnas in där det tydligt framgår hur många dagar i månaden barnet bor hos den enskilde. Avtalet kan vara ett internt avtal mellan föräldrarna, avtal gjort på Familjerätten eller en dom från Tingsrätten. Kostnader för umgängesperioder som överstiger fem sammanhängande dygn eller totalt sex dygn under en månad ska i första hand regleras mellan föräldrarna eller via Försäkringskassan. Vid gemensam vårdnad och när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna. 11
Ett halvt barnbidrag och halv månadsnorm för barnet räknas in i den biståndssökande förälderns normberäkning. Resor som är nödvändiga för att möjliggöra umgänget kan beviljas utifrån billigaste färdsätt. Enligt Regeringsrätten (RÅ 1987 ref 109) bör bistånd ges till umgängesresor om kostnaden inte överstiger vad en förälder under liknande omständigheter normalt själv skulle kunna tänkas svara för. Det primära ansvaret för resor i samband med umgänge ligger på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Boföräldern ska dock ta del av kostnaderna utifrån vad som bedöms skäligt med hänsyn till boförälderns ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. ÖVRIGA SITUATIONER SOM KAN FÖRANLEDA EN HÖGRE NORM. SE SOSFS 2013:1 - den enskilde betalar avgift för skolmåltider - om den enskilde p g a funktionsnedsättning eller av andra skäl har extra kostnader (se Särskild kost vid vissa sjukdomar och Hjälpmedel ) - om det är en förutsättning för att ett barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter - tillfälligt behov av kläder och skor - spädbarnutrustning - om den enskilde har varit utsatt för brott, våld eller övergrepp LÄGRE NORM I akuta nödsituationer kan korttidsnorm beviljas. I korttidsnormen ingår kostnader för livsmedel och hygienartiklar. Vid institutionsboende med helpension beviljas förbehållsbeloppet. I förbehållsbeloppet ingår alla kostnader i riksnormen förutom livsmedel och förbrukningsvaror. JOBBSTIMULANSEN Jobbstimulansen innebär att 25 % av nettoinkomsten inte räknas med som inkomst vid inkomstberäkningen. Villkor: den enskilde ska ha fått försörjningsstöd under en sammanhängande period av sex månader. Jobbstimulansen gäller sedan i 24 månader oavsett om den enskilde varit självförsörjande under del av den tiden. Jobbstimulansen följer med om den enskilde flyttar till en annan kommun. Efter 24 månader måste den enskilde åter kvalificera sig med sex månaders sammanhängande tid med försörjningsstöd. 12
SKÄLIGA KOSTNADER UTANFÖR RIKSNORMEN BOENDE Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Individuella bedömningar ska göras utifrån den enskildes situation och hänsyn måste tas utifrån situationen på bostadsmarknaden. Behovsprövningen ska omfatta både bostadsstorlek och kostnad. För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning ska kunna göras ska sökanden styrka att föregående månads hyra är betald. SKÄLIG BOSTADSSTORLEK Vägledande boendestandard, kök och vardagsrum oräknat, är ett rum per två personer oavsett vuxen eller barn. Hänsyn bör tas till barns behov av utrymme även hos den förälder där barnet vistas vid umgänge och till barn med särskilda behov. För ensamstående ungdomar som flyttar hemifrån till eget boende anses ett rum kök/kokvrå vara skälig storlek. 1-2 vuxna 1-2 r o k 1-2 vuxna + 1 barn 2-3 r o k 1 2 vuxna + 2 barn 3 r o k 1 2 vuxna + 3 barn 3 4 r o k 1 2 vuxna + 4 barn 4 r o k 1 2 vuxna + 5 barn 4 5 r o k 1 2 vuxna + 6 barn 5 r o k 1 2 vuxna + 7 barn 5-6 r o k SKÄLIG BOENDEKOSTNAD Vid bedömning av skälig boendekostnad i Västerås är utgångspunkten Mimers genomsnitshyror. Dessa belopp uppdateras årligen. Nedanstående genomsnittshyror baseras på uppgifter från Mimer 181108 och är avrundade uppåt till närmaste 100-tal. Storlek på lägenheten Hyresnivå kr/mån 1 rum och kök 4200 kr 2 rum och kök 5700 kr 3 rum och kök 7100 kr 4 rum och kök 8900 kr 5 rum och kök 9700 kr 6 rum och kök 10100 kr 13
Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd bedöms vara mer än tre månader ska socialtjänsten överväga att uppmana den sökande att sänka sin boendekostnad. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas: - om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekvenser - om en barnfamilj genom att flytta tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk - om en ensamstående vuxen t ex med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa har ett särskilt stort behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet - om bostaden är anpassad utifrån personens funktionshinder - om den enskilde har begränsade möjligheter att bli godkänd som hyresgäst Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra sin boendesituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt sänka sin boendekostnad. Ges ett skäligt rådrum för byte/försäljning av bostaden beviljas den faktiska hyran/månadsavgiften under tiden om den sökande gör vad hen kan för att sänka sina boendekostnader/avyttra bostaden. Skäligt rådrum är fyra månader och kan därefter förlängas vid behov. Delegat framgår i individ- och familjenämndens delegationsordning. Den enskilde bör under rådrummet kunna visa att hen ställt sig i kö för en billigare bostad och löpande visa att hen aktivt söker billigare bostad. Beroende på den enskildes livssituation kan socialtjänsten kräva att den sökande söker efter annan bostad i hela Sverige. Om den enskilde under rådrummet avstår från att försöka sänka sin boendekostnad kan rådrumstiden avbrytas och bistånd till hyran nesättas till nivå med vad som ovan sägs om skälig boendekostnad. Om den biståndssökande flyttar till större och dyrare bostad ska den tidigare lägre hyran beviljas om det inte framkommer att det finns behov av större bostad. Om den sökande bor i bostad som är förmedlad av Bostadssociala enheten godtas faktisk hyreskostnad. Vid förändring av den sociala situationen, familjestorlek mm ska byte av bostad ske till ett billigare boende inom ramen för hyresnivåerna. HYRESRÄTT Avgift för parkeringsplats eller garage som ingår i hyran godtas inte om inte bilinnehav har godkänts. Avgift för medlemskap i hyresgästförening godtas inte. Kostnad för olika tillval (plusval) ska godtas i de fall då den enskilde flyttar in i en lägenhet där plusvalet redan är gjort. Hyrestillägg för tillval och underhåll som beställs 14
under period då den sökande har bistånd kan godtas om den enskilde har haft behov av detta för att uppnå skälig levnadsnivå. ANDRAHANDSBOENDE För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig standard, kostnad samt krav på flyttning som vid förstahandskontrakt. Ett av fastighetsägaren godkänt andrahandskontrakt ska alltid eftersträvas bl a för att inte gå miste om bostadsbidrag. Ett skriftligt avtal mellan den enskilde och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Den enskilde bör vara folkbokförd på adressen. Hyresvärden bör vara folkbokförd på annan adress. Hembesök bör göras för att kontrollera kontraktets riktighet och för att se hur många som bor i lägenheten i de fall flera personer är folkbokförda på adressen. BOSTADSRÄTT/VILLA/FRITIDSHUS, REALISERBAR TILLGÅNG En bostadsrätt eller villa bör betraktas som en realiserbar tillgång om en försäljning bedöms kunna ge inkomster som den enskilde kan försörja sig på under en längre (skälig) tid och det finns möjlighet att ordna annat boende. En individuell bedömning gällande försäljning måste göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska grundas på ekonomi och den enskildes/familjens situation i övrigt. - värdering av bostadsrätten/villan ska alltid krävas in och handlingar som visar vilka lån/skulder som är kopplade till den - finns det risk för att en försäljning medför negativa sociala konsekvenser - om en barnfamilj genom att flytta tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk - om en ensamstående vuxen t ex med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa har ett särskilt stort behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet. - om bostaden är anpassad utifrån personens funktionshinder - om den enskilde har begränsade möjligheter att bli godkänd som hyresgäst. Vid ett kortvarigt behov av försörjningsstöd (upp till tre månader) eller där innehav av bostadsrätt eller villa godtas bör den faktiska boendekostnaden godtas. Ekonomiskt bistånd till personer som äger andra fastigheter, t ex fritidshus ska inte beviljas bistånd annat än i akuta situationer eller under den tid det tar att sälja fastigheten, dock högst tre månader. Skäligt rådrum för försäljning kan förlängas av Individ- och familjenämndens arbetsutskott om det finns särskilda skäl t ex arvstvist. 15
BOSTADSRÄTT/VILLA, BERÄKNING AV BOENDEKOSTNAD Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt räntan på lån tillhörande lägenheten. Köpeavtal och lånehandlingar ska uppvisas. Som boendekostnad för villa räknas ränta på lån tillhörande fastigheten, eventuella kostnader för vatten, hushållsel, uppvärmning, sophämtning, försäkringar och tomträttsavgäld. Köpeavtal och lånehandlingar ska uppvisas. Sökande med lån på bostad ska alltid uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning. Den enskilde bör ges skäligt rådrum för försäljning av bostaden. Med skäligt rådrum avses en period som inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om nämndens bedömning. Vid försäljning av bostadsrätt eller villa ska krav ställas på att bostaden lämnas till mäklare för värdering och försäljning. I övrigt gäller vad som sägs i riktlinjer om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på bostadsbyte och överväganden i samband med det. INNEBOENDERUM Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån hur stor del av bostaden den enskilde disponerar över enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Kostnaden beviljas efter en bedömning av vad som kan vara skäligt. Ett skriftligt avtal mellan den enskilde och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Den sökande och hyresvärden bör vara folkbokförda på adressen. Hembesök bör göras för att kontrollera kontraktets riktighet och för att se hur många personer som bor i lägenheten i de fall flera är folkbokförda på adressen. Vid misstanke om samboförhållande ska hembesök göras. INNEBOENDE MED HUSHÅLLSGEMENSKAP Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Kostnaden för boendet beviljas utifrån hur många rum den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum räknas då som två enheter och köket som en enhet. Exempel: sökande disponerar ett rum i en bostad på fyra rum och kök. Hela bostaden består då av nio enheter. Sökandes andel blir då 2/9. Hyran delas då med nio och multipliceras med två. 16
Vänner/syskon När syskon eller vänner delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Hyreskostnaden delas då mellan antalet personer som bor i lägenheten. Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyreskostnad till föräldrarna Hyreskostnad beviljas om den sökande tidigare i minst tre månader i direkt anslutning till ansökningsdatum själv betalat del av hyran. Den enskilde ska kunna visa att hen faktiskt haft inkomster och att hyresdelen har betalats. Förälder boende hos barn Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och hyreskostnaden då ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyreskostnad till föräldrarna Huvudregeln är att bistånd till hyreskostnad inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som blir beroende av försörjningsstöd på grund av att bostadsbidraget dras in. Ungdomar boende i föräldrahemmet utan egna inkomster och som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till hyreskostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar stadigvarande inkomst och inte har möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flytten. ÖVRIGA BOENDEFORMER Med övriga boendeformer menas campingboende, hyra av stuga, husvagn, båt, vandrarhem, hotell, etc. Bistånd till boendekostnaden kan beviljas om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ. FÖRSÖRJNINGSSTÖD VID VISTELSE PÅ INSTITUTION Förbehållsbelopp beviljas vid vistelse på institution eller vid en vuxenplacering i familjehem om behovet inte kan tillgodoses med egna inkomster. I förbehållsbeloppet ingår alla poster i riksnormen förutom livsmedel och förbrukningsvaror. RÄTTSPSYKIATRISK UTREDNING Personer som är intagna på rättspsykiatrisk klinik eller avdelning för utredning erhåller förbehållsbelopp/motsvarande från Socialstyrelsen. RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD Personer som är dömda till psykiatrisk vård och vistas på psykiatrisk avdelning eller LRVhem beviljas förbehållsbelopp samt vårdavgift om de inte har egna inkomster. KRIMINALVÅRD Personer som är häktade eller avtjänar påföljd är försörjda av Kriminalvården. Hyra kan beviljas om den faktiska strafftiden inte överstiger sex månader. 17
SÄRSKILDA BOENDEN FÖR EXEMPELVIS MISSBRUKARE OCH HEMLÖSA Kostnad för boende på stadens särskilda boenden beviljas av Socialkontor ekonomi om den sökande inte har egna inkomster. Om den sökande har egna inkomster ska en normberäkning göras för att se hur stor del av hyran hen kan betala själv. Riksnorm eller förbehållsbelopp beviljas beroende på om mat ingår i boendekostnaden eller inte. HUSHÅLLSEL Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad för hushållsel är utgångspunkten Mälarenergis beräkningar på vad den genomsnittliga kostnaden blir för boende i lägenhet utifrån det högsta priset för hushållsel då man inte har tecknat något avtal. HEMFÖRSÄKRING Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Egendomsskydd beviljas maximalt för ett lösöresbelopp på 300 000 kr. I de fall den enskilde har års- eller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas begära månadsinbetalningar. Möjlighet att få nedsatt premie via fackförening ska undersökas. Extra försäkringar såsom allrisk-, oturs- och hemplusförsäkring etc ingår inte i vad som betecknas som grundförsäkring. Alla som är folkbokförda på en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller personer som har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren, exempelvis unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna, syskon eller vänner som delar lägenhet. Inneboende utgör undantag och ska uppmanas att teckna en egen försäkring. När vi ser att personen/familjen inte söker bistånd till hemförsäkring bör vi uppmana dem att teckna en hemförsäkring. FACKFÖRENING OCH ARBETSLÖSHETSKASSA Bistånd till avgift för fackförening eller arbetslöshetskassa bör beviljas med det belopp som gäller för den organisation den sökande tillhör. Den sökande ska dock innan beslut fattas uppmanas att undersöka och återkomma med besked om möjlighet till reducerad avgift. ARBETSRESOR Månadskort för buss beviljas vid deltagande i daglig sysselsättning såsom arbete, praktik, arbetsträning, jobbsökarverksamheter och öppenvårdsinsatser. Vid deltagande i verksamheter som inte är dagliga beviljas arbetsresor utifrån hur ofta man deltar i verksamheten. 18
Resans längd ska vara minst tre kilometer närmaste cykel- eller gångbana. Undantag från trekilometersgränsen kan vara att verksamheten är förlagd till olika platser i staden. Resor med buss eller färdtjänst kan beviljas av medicinska skäl utifrån en individuell behovsprövning. Bistånd till ersättning för arbetsresor med bil kan medges om allmänna kommunikationer saknas, turtätheten är starkt begränsad eller den sökande har oregelbundna arbetstider eller har ett funktionshinder eller sjukdom. Om innehav av bil godtagits kan bistånd till kostnader för bensin, skatt, försäkring och besiktning beviljas. Milersättning som utbetalats på lön räknas inte som en inkomst då den ska täcka de faktiska driftskostnaderna för bilen. BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT I detta avsnitt ges riktlinjer för de behov den enskilde kan ha utöver försörjningsstödet för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Ändamålen står i bokstavsordning. Vissa av ändamålen ingår vanligtvis i en skälig levnadsnivå om kostnaden är skälig och sökanden i övrigt uppfyller förutsättningarna för försörjningsstöd. Det gäller löpande kostnader för läkarvård, medicin, barnomsorg och färdtjänst. När det gäller rätten till bistånd till övriga ändamål krävs särskilda förutsättningar. Utgångspunkten för bedömningen är vad en låginkomsttagare i allmänhet kan kosta på sig. En noggrann prövning ska ske av om behovet kan tillgodoses på annat sätt eller till lägre kostnad. Den sökandes möjligheter att själv tillgodose behovet ska alltid beaktas vid prövningen. BARNOMSORGSAVGIFT/FRITIDSHEM 0-9ÅR Den faktiska kostnaden beviljas oavsett om barnomsorgen är inom kommunal eller enskild regi. BEGRAVNINGSKOSTNADER Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångar i dödsboet eller genom försörjningsskyldigas, dvs föräldrars och efterlevande makars/registrerade partners, inkomster eller tillgångar. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet. Vid bedömning av försörjningsskyldigas betalningsförmåga prövas detta mot gällande norm för försörjningsstöd. Hänsyn ska tas till tillgångar, exempelvis i form av försäkringar. Begravningskostnader ska som huvudregel endast beviljas vid ansökan från dödsbodelägaren eller från den som är försörjningsskyldig för den avlidne. Alla kända tillgångar som finns på dagen för dödsfallet avräknas direkt vid ansökan om 19
begravningskostnad, även eventuell kommande skatteåterbäring. Som huvudregel ska kända innestående inkomster ej förskotteras utan sökanden får begära avbetalning hos begravningsbyrån. För begravning beviljas maximalt 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader som ska styrkas. Bistånd beviljas ej för kostnader som tillgodoses inom ramen för begravningsavgiften. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Kostnader för hemtransport vid dödsfall utomlands beviljas inte. Om en svensk resenär avlider på utlandsresan är det antingen personens hem- eller reseförsäkring, eller de anhöriga, som får betala kostnaden för transport av den avlidna till Sverige. Om försäkring saknas och anhöriga inte har ekonomisk möjlighet att betala för hemtransport, hjälper ambassaden till med att ordna en enkel och värdig begravning utomlands. AVLIDEN SOM OMFATTAS AV LAG OM MOTTAGANDE AV ASYLSÖKANDE M.FL. (LMA) Vistelsekommunen har ansvar för bistånd till begravningskostnader enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen. Kostnaderna kan inte återsökas. DEPOSTIONSAVGIFTER Depositionsavgifter kan ibland krävas från hyresvärdar, elleverantörer eller vid fasta telefonabonnemang. Bistånd till depositionskostnader beviljas med maximalt 50 % av gällande prisbasbelopp och endast om det finns starka sociala skäl och behovet inte går att tillgodose på annat sätt inom en rimlig tid. FLYTTKOSTNADER Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar sin flytt. Om den enskilde bedöms vara tillförsäkrad skälig levnadsnivå i det nuvarande boendet beviljas inte flyttkostnader. Bistånd kan beviljas till den enskilde med maximalt 50 % av prisbasbeloppet om behovet av att flytta är motiverat av hälsoskäl eller sociala omständigheter som att den enskildes möjligheter att bli självförsörjande ökar eller att flytten skulle medföra att den enskildes boendekostnader skulle minska. Kostnad beviljas för hyra av släpkärra eller mindre lastbil inklusive kostnader för bensin mot uppvisande av kvitto. Endast om medicinska eller andra särskilda skäl finns godtas anlitande av flyttfirma. Kostnadsförslag från två flyttfirmor ska då inlämnas. Vid flytt till annan ort av arbetsmarknadsskäl ska det utredas om behovet kan tillgodoses genom bidrag från Arbetsförmedlingen. 20
FÄRDTJÄNST Kostnad för färdtjänst beviljas efter behov. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. Kostnad för medresenär beviljas inte. Behov av ledsagare bedöms av tekniska kontoret och är då kostnadsfri. Vid ansökningar om att godkänna bilinnehav på grund av funktionshinder ska det först prövas om behovet kan tillgodoses genom kommunala färdmedel såsom Flexlinjen eller färdtjänst. Kostnaden för färdtjänst ska i första hand sökas hos Försäkringskassan. GLASÖGON OCH KONTAKTLINSER Den sökande ska uppvisa intyg som styrker behovet av glasögon eller nya glasögon och kostnadsförslag från optiker. Skälig kostnad för glasögon är lägsta paketpris som erbjuds av optiker dock högst 4,5 % av prisbasbeloppet om inte särskilda behov föreligger enligt intyg. Vanliga läsglasögon som är avsedda för personer med avtagande synskärpa, så kallad ålderssynthet beviljas inte. Behovet kan tillgodoses inom ramen för riksnormens post för hälsa och hygien. Bistånd till specialslipade eller specialbehandlade glas, såsom färgade eller extra tunna glas, beviljas inte om behovet inte är styrkt av optiker. Kostnad för kontaktlinser godtas om det är det enda alternativet för den enskilde och behovet är styrkt med läkarintyg. Glasögon är gratis till barn och ungdomar t o m 19 år. Synundersökningen kan beviljas. HEMTJÄNSTAVGIFT Huvudregeln är att den som har försörjningsstöd inte betalar någon hemtjänstavgift. Den enskilde måste informera på inkomstredovisningen till hemtjänsten att hen har försörjningsstöd. HEMUTRUSTNING Att ha möbler och husgeråd ingår i en skälig levnadsnivå. Vad som ingår i en nödvändig hemutrustning varierar från familj till familj och ska anpassas till den allmänna standardutvecklingen i samhället, d v s vad människor i allmänhet kan kosta på sig. Hemutrustning bör beviljas till det som behövs för att ett hem ska kunna fungera. Hembesök bör göras innan beslut om hemutrustning fattas. Hemutrustningen ska kunna tillgodose behov som exempelvis matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring och rekreation. Även radio, TV, dator och internetuppkoppling bör ingå. Det finns ingen allmän rätt att få bistånd till hemutrustning. De flesta som har dålig ekonomi klarar av situationen genom att planera, spara, låna och få gåvor från sitt 21
sociala nätverk. Detta gäller särskilt för unga människor som flyttar hemifrån och har kunnat planera för sin flytt till eget boende. I första hand beviljas hemutrustning efter faktiskt behov och med maximalt 18 % av prisbasbeloppet oavsett hushållets storlek. Om hushållet består av fler än en person beviljas kostnader för säng och sängutrustning för dessa personer utöver maxbeloppet. För ungdomar 18-25 år beviljas maximalt 12 % av prisbasbeloppet. Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd p g a anknytning till flykting, ska hänvisas till att ansöka om hemutrustningslån hos CSN. HEL HEMUTRUSTNING Avser en mer omfattande grundutrustning som ska användas under lång tid. Beviljas endast till personer som inte inom överskådlig tid kommer att kunna förbättra sina inkomster och själva bekosta en grundutrustning och som inte bedöms ha några möbler sedan tidigare. Hel grundutrustning består av möbler till kök, sovrum och vardagsrum. Här ingår även lampor, husgeråd, sängutrustning, handdukar och mattor samt städartiklar och dammsugare, TV och radio. KOMPLETTERANDE HEMUTRUSTNING Vid behov av försörjningsstöd under kortare tid än tre månader föreligger vanligen inte något behov av bistånd till kompletterande hemutrustning. Behov av möbler, husgeråd, TV och radio föreligger främst vid längre behov av försörjningsstöd. Biståndet ska omfatta den mest nödvändiga utrustningen och tillgodose ett fungerande basbehov. Bistånd till löpande komplettering och reparation av befintlig hemutrustning beviljas vid behov till sökande med mer än tre månaders behov av försörjningsstöd. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. BEGRÄNSAD GRUNDUTRUSTNING Begränsad hemutrustning kan beviljas vid behov till personer som har egen försörjning men ett tillfälligt behov av bistånd till möbler. Exempelvis hemlösa personer med egna inkomster men som inte bedöms ha kunnat planera för inköp av möbler vid snabb inflyttning till bostad. Biståndet syftar till att den sökande ska kunna flytta in i en lägenhet och innefattar utrustning för att kunna laga och äta mat samt sängutrustning. De kan på sikt komplettera sina möbler och husgeråd. VITVAROR Det är i första hand hyresvärden som ansvarar för att bostaden är utrustad med nödvändiga vitvaror eller att det finns tvättstuga i närheten av bostaden. 22
Bistånd till diskmaskin/tvättmaskin beviljas endast om det finns medicinskt behov som är styrkt med läkarintyg och behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning eller att annan boende i hushållet hjälper till med disken eller tvätten. Bistånd till inköp av andra vitvaror, exempelvis spis, kyl/frys beviljas endast i de fall boende i bostadsrätt/villa är godtagbart och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. ADVOKATKOSTNADER/RÄTTSSKYDD I första hand ska den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller exempelvis för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Hjälpen prövas utifrån den enskildes ekonomi och är numera avsevärt begränsad. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden och om det är nödvändigt utifrån ett barnperspektiv. JURIDISKA KOSTNADER (STÄMPELAVGIFTER) Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter inte beviljas. Undantag kan göras för kostnader för identitetskort och i enskilda fall om det är viktigt att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs. Kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap beviljas inte i vanliga fall med undantag om det bedöms vara nödvändigt för att den enskilde ska kunna tillvarata sina medborgliga rättigheter, exempelvis delta i ett val eller arbeta i ett annat nordiskt land. Migrationsverkets avgifter för ansökan om uppehålls- och/ eller arbetstillstånd beviljas inte eftersom det är kostnadsfritt för skyddsbehövande och sökande som har humanitära skäl. För asylsökande i Sverige och för make, maka eller sambo samt barn under 18 år som vill återförenas med en utlänning som har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av humanitära skäl tas ingen avgift ut. LEGITIMATION/PASS Kostnader för legitimation kan beviljas för att uppnå skälig levnadsnivå. Kostnader för pass bedöms i normalfall inte vara nödvändigt. ÄKTENSKAPSSKILLNAD/BODELNING Kostnad för äktenskapsskillnad kan beviljas om det bedöms vara nödvändigt när någon utsatts för våld i nära relation. Bodelningskostnad kan beviljas om det bedöms vara nödvändigt för att bodelning ska kunna genomföras och behovet av bohag kan tillgodoses genom bodelningen. 23
KLÄDER OCH SKOR UTÖVER VAD SOM INGÅR I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET KLÄDUTRUSTNING INFÖR INSTITUTIONSVISTELSE Extra bidrag till kläder och skor beviljas som huvudregel inte. BEHOV AV SÄRSKILDA KLÄDER ELLER SKOR Här avses engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av handikappersättning. Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Ansökan ska prövas utifrån detta och eventuellt bistånd beviljas endast till egenavgift. Behovet ska vara styrkt av läkare. SKYDDSKLÄDER Skyddskläder beviljas vid behov när den enskilde är på praktik och det finns behov av skyddskläder. Skyddskläder ska inte förväxlas med arbetskläder. I normalfallen är det praktikplatsen som står för arbets-/skyddskläder. LÄKAR- OCH MEDICINKOSTNADER LÄKARVÅRD Kostnader som omfattar avgift för besök hos läkare, distriktssköterska, sjukgymnast, psykolog eller annan öppenvårdsbehandling beviljas. MEDICIN Kostnader beviljas för läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner m m och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal och ingår i högkostnadsskyddet. ALTERNATIV MEDICIN Kostnader för alternativ medicin beviljas endast om det inte finns alternativ inom högkostnadsskyddet och medicineringen bedöms vara nödvändig av läkare. MAGASINERINGSKOSTNADER Bistånd till magasinering av möbler och tillhörigheter som behövs för att uppnå skälig levnadsnivå kan beviljas om det finns särskilda skäl. Det bör finnas en planering för kommande eget boende inom rimlig tid t ex att personen står i kö för boendestöd eller träningslägenhet. Bedömningen ska också grunda sig på bohagets skick och om kostnaderna överstiger kostnaden för nyanskaffning av bohag. I normala fall får den enskilde sälja sina möbler och spara pengarna till kommande behov av hemutrustning. Ansökan prövas månadsvis. Den enskilde skriver kontrakt med magasineringsfirman. Biståndet ska prövas utifrån den enskildes inkomster och beviljas efter uppvisande av kvitto eller fakturering (fakturan ska vara utställd på den enskilde). Vid avhysningar har Kronofogdemyndigheten och fastighetsägarna ett avtal som reglerar magasineringskostnaderna de första tre månaderna. 24
PSYKOTERAPIKOSTNADER Psykoterapi är annan huvudmans ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för psykoterapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till familjeläkaren eller psykiatrisk mottagning. RESOR SJUKRESOR Resor till och från läkare, tandläkare, sjukgymnast etc ersätts av kollektivtrafikförvaltningen och beviljas därför inte. Egenavgift vid sjukresa med taxi beviljas upp till högkostnadsskydd. RESA TILL BEGRAVNING Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den avlidne är nära anhörig eller annan närstående. Med nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farförälder och barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd med. AKUTA RESOR/VISTAS TILLFÄLLIGT I KOMMUNEN Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver. För personer som endast tillfälligt befinner sig i kommunen är ansvaret dock inte lika omfattande som för dem som stadigvarande bor där. I de fall där den enskildes behov bäst tillgodoses genom att hen reser hem, kan hjälp till hemresa vara rätt form av bistånd. Bedömningen måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Kan sökandes behov tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till bistånd. I de fall då bistånd till hemresa beviljas bör det observeras att det inte kan förenas med någon återbetalningsskyldighet. Biståndet kan inte krävas tillbaka av sökandens hemkommun. Om behov av bistånd beror på förlorad plånbok eller biljett ska polisanmälan göras av den sökande och om möjligt kontoutdrag uppvisas innan eventuellt bistånd beviljas. Beträffande nordiska medborgare kan hemresan beviljas till hemorten i respektive land om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Utomnordiska medborgare bör i första hand hänvisas till respektive hemlands ambassad, konsulat eller legation. Resan ska ske med billigaste färdsätt. Den enskildes egna ansvar ska beaktas vid bedömningen om bistånd till sökande som tillfälligt vistas i kommunen. En bedömning om hur akut behovet är ska göras. Om behovet inte är akut kan hemresan göras när den enskilde har egna medel till den. 25
EKONOMISKT BISTÅND VID VISTELSE/RESA UTANFÖR KOMMUNEN Personer/familjer som vistas utanför Västerås och Sverige kan beviljas bistånd till hyra och uppehälle under en kortare period om det inte fördröjer deras inträde på arbetsmarknaden eller på något annat sätt påverkar deras möjlighet att fullfölja den planering som ligger till grund för rätten till ekonomiskt bistånd. REPARATIONSKOSTNADER Avser kostnader för reparation pga onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet. Bistånd kan beviljas med maximalt ett prisbasbelopp och om det finns starka sociala skäl, exempelvis för att möjliggöra en nödvändig flytt eller för att hemtjänstpersonal ska kunna utföra sitt uppdrag. Skriftligt kostnadsförslag från två firmor ska ligga till grund för prövning av kostnadernas rimlighet. Utredningen ska innehålla både en social och en ekonomisk bedömning. Det är viktigt att samverka med Bostadssociala enheten i dessa ärenden. SKULDER Ekonomiskt bistånd till skulder beviljas endast under förutsättning att det är den enda möjligheten att uppnå skälig levnadsnivå. Bistånd kan beviljas efter en individuell prövning om det framkommer att det skulle bli allvarliga sociala konsekvenser om skulden inte betalas. Det gäller i första hand skulder gällande hyror och hushållsel. Skulder i allmänhet, kontokortsskulder, böter, skadestånd och skatteskulder beviljas inte. Administrativa kostnader, räntor och dylikt som uppkommit pga att den enskilde inte ansökt om kostnaden inom biståndsperioden beviljas inte. Det är den enskildes ansvar att ansöka om bistånd när kostnaden uppstår, retroaktivt bistånd beviljas inte. HYRESSKULDER I första hand ska det prövas på vilket sätt den enskilde själv kan ordna upp sin situation exempelvis genom att ordna en avbetalningsplan hyresvärden. Bistånd till hyresskuld kan beviljas med högst ett prisbasbelopp i följande fall: - om den enskilde av godtagbara skäl inte haft inkomster vid tidpunkten då hyresskulden uppstod och hen hade blivit beviljad hyran om ansökan hade gjorts. - då alternativt boende inte kunnat ordnas för barnfamilj, gamla och sjuka. - om avhysningen medför social utslagning. - då en avbetalning inte är möjlig. Vid upprepade hyresskulder där den enskilde haft ekonomiska möjligheter att betala sin hyra ska det finnas mycket starka sociala skäl för att ansökan ska beviljas. Om det i utredningen framkommer att den enskilde inte har förmåga att hantera sin ekonomi bör ansökan om god man/förvaltare övervägas. 26
I alla hyresskulder ska ett samarbete ske med andra enheter inom socialtjänsten. En plan bör göras om hur uppföljningen ska ske. Vid hyresskulder hos barnfamiljer bör barnens situation särskilt uppmärksammas och om det finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling ska en orosanmälan göras. HYRESSKULDER I BOENDESTÖDSAVTAL ELLER TRÄNINGSLÄGENHET Bedöms på samma sätt som hyresskulder där man har eget kontrakt. Om det vid boendestödsavtalets/träningslägenhetens upphörande finns en hyresskuld eller det har uppstått reparationskostnader beviljas det i enlighet med boendestödsavtalet. HYRESSKULDER I TIDIGARE BOENDE Bistånd till reglering av gamla hyresskulder gällande ett tidigare boende kan beviljas med maximalt ett prisbasbelopp och endast om det finns mycket starka sociala skäl. ELSKULDER Skulder som avser hushållsel och el för uppvärmning kan beviljas med maximalt 50 % av prisbasbeloppet i följande fall: - om sökande av godtagbara skäl inte haft inkomster vid tidpunkten då elskulden uppstod och hen hade blivit beviljad elkostnaden om ansökan hade gjorts. - om de sociala konsekvenserna skulle bli alltför stora vid en avstängning av elen. Barnens situation bör särskilt uppmärksammas. SKULD TILL A-KASSA Kan beviljas med högst 10 % av prisbasbeloppet om det innebär att den enskilde genom det beviljade biståndet erhåller egna inkomster och blir helt eller delvis självförsörjande. SKULD TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN Beviljas inte då det är den sökandes skyldighet att meddela Försäkringskassan om förändringar. Den enskilde kan också begära omprövning av beslutet hos Försäkringskassan. SKULD TILL MEDICIN OCH LÄKARVÅRD Beviljas inte då det inte påverkar den enskildes möjlighet att uppnå en skälig levnadsnivå, dvs den enskilde kan trots skulden få tillgång till läkarvård och medicin. ANDRA SKULDER SKULDSANERING Beviljas inte då det inte påverkar den enskildes möjligheter att uppnå skälig levnadsnivå. Om den enskilde behöver hjälp med skulder ska hen i första hand vända sig till Budgetoch skuldrådgivningen. STUDIELITTERATUR I de fall studier är en godkänd aktivitet kan kostnad för studielitteratur beviljas. Möjligheten att köpa begagnade läromedel ska undersökas och utgångspunkten ska vara vad studerande i allmänhet har möjlighet att bekosta. 27
SPÄDBARNSUTRUSTNING I samband med första barnets födelse bör i första hand behovet av nödvändig utrustning tillgodoses. Utrustning kan beviljas med maximalt 10 % av prisbasbeloppet. För flyktingfamiljer kan behovet tillgodoses genom kompletterande hemutrustningslån från CSN. Biståndet prövas utifrån det faktiska behovet och sökandes möjligheter att själv tillgodose behovet. TANDVÅRD Ekonomiskt bistånd utgår till nödvändig tandvård. Tandvård kan beviljas med högst 50 % av prisbasbeloppet. AKUT TANDVÅRD Med akut tandvård avses nödvändigt behov av behandling vid värk, infektiösa tillstånd och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att undanröja värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. ÅRLIG UNDERSÖKNING/FÖREBYGGANDE TANDVÅRD Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan en årlig undersökning beviljas samt vid behov av förebyggande åtgärder. Två förebyggande åtgärder bedöms vara rimligt. Vid flera åtgärder ska behovet vara styrkt. Kostnaden beviljas mot uppvisande av kvitto eller faktura. NÖDVÄNDIG MER OMFATTANDE TANDVÅRD Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan även annan tandvård än akut beviljas om det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad tandstatus och är en förutsättning för att fungera socialt och kunna arbeta. Vid behov av omfattande tandvård ska den sökande redovisa ett kostnadsförslag där även beräknad total behandlingstid ska framgå. Kostnadsförslaget skickas vid behov till konsulttandläkare för bedömning. Endast behandlingskostnader godkända av Försäkringskassan beviljas. Kostnaden för tandläkarens undersökning i samband med kostnadsförslaget ska inkluderas i biståndet men inte kostnad för uteblivet besök. Kostnader över referenspriset beviljas inte. Behovet av bistånd prövas varje månad och beviljas efter uppvisande av kvitto alternativt inlämnad faktura. 28
ÖVRIGT CYKEL Extra bistånd till cykel kan beviljas till vuxna med 1,8 % av prisbasbeloppet om sådant behov finns. FONDER OCH STIPENDIUM Fonder och stipendier till barn (upp till 18 år) räknas inte som inkomst. Fonder och stipendier till vuxna räknas inte som inkomst om de är riktade till ett särskilt ändamål. FÖDELSEDAGSPRESENTER Högst 500 kronor räknas inte som inkomst. SKOLUNGDOMARS INKOMSTER Skolungdomar har rätt att behålla ett prisbasbelopp av intjänad lön per kalenderår utan att det påverkar biståndet. SPARADE MEDEL Barn (upp till 18 år) i familjer med ekonomiskt bistånd har rätt att behålla 15 % av prisbasbeloppet. Enskilda och familjer har rätt att spara en norm och en månadshyra av sitt försörjningsstöd. 29
Kontaktcenter: 021-39 00 00 www.vasteras.se