Rapport Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken?

Rapport Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken?

Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1 Politik för ett föregångsland 3 1.1 Vad är ett föregångsland? 3 1.2 Energipolitik för en hållbar utveckling 3 2 Användning och tillförsel av energi 4 2.1 Situationen i Sverige 6 2.2 Jämförelse mellan olika länders användning och tillförsel av energi 7 2.3 Föregångsland gällande tillförsel och användning av energi 12 3 Mål och prognoser inom energiområdet 13 3.1 Sveriges mål 13 3.2 Jämförelse mellan olika länders mål 13 3.3 Föregångsland gällande mål och prognoser 18 4 Styrmedel inom energiområdet 19 4.1 Generella styrmedel i Sverige och i andra länder 19 4.2 Specifika styrmedel för energieffektivisering i Sverige och i andra länder 20 4.3 Specifika styrmedel för energitillförsel i Sverige och i andra länder 22 4.4 Statligt ägande 24 4.5 Föregångsland gällande energipolitiken 24 5 Sammanfattning och slutsatser 27 5.1 Är Sverige ett föregångsland? 27 5.2 Hur kan Sverige visa vägen inom energiområdet? 28 Referenser 29 Författare: Emma Petersson, Naturskyddsföreningen Bidrag från Anna Bengtsson, Naturskyddsföreningen Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsföreningen Foton Istockphoto ISBN: 978-91-558-0104-5 Stockholm 2013

Förord För att kunna tackla klimat- och miljöutmaningarna i det globala energisystemet krävs stora förändringar, det krävs en omställning som tar världen från en tid dominerad av fossilenergi, kärnkraft och energislöseri mot en mer energieffektiv och förnybar framtid. En global omställning sker inte över en natt och olika länder har olika förutsättningar. För att världen ska kunna klara omställningen måste de länder som har de bästa förutsättningarna våga gå före. Sverige är ett sådant land! När enskilda länder och regioner vågar gå före och visa resten av världen att omställningen mot en hållbar värld är både möjlig och önskvärd finns förutsättningarna för att sätta bollen i rullning och få igång den globala energiomställningen på riktigt. En energiomställning som vår planet och våra framtida generationer verkligen behöver. Ett hållbart samhälle är mera robust, inte bara när det gäller miljön utan även ekonomiskt. Att minska beroendet av olja och uran samtidigt som nya jobb skapas genom energieffektiva renoveringar och installationer av förnybar energi skapar en mer hållbar ekonomi. Många svenska företag har också möjlighet att tjäna pengar genom export av hållbara lösningar, som har visat sig fungera genom storskalig implementering på hemmaplan. Ett föregångsland visar vägen; driver på utvecklingen mot en hållbar energisektor; inspirerar andra att följa efter och låter bli att gömma sig bakom gammal vattenkraft eller använda stora kolsänkor som argument för att inte driva på omställningen. Sverige har alla förutsättningar för att kunna vara ett föregångsland: hög ekonomisk utveckling, mycket tekniskt kunnande inom hållbara energilösningar, stora ytor samt mycket förnybara resurser. Att Sverige är ett föregångsland inom energiområdet hävdas ofta av svenska politiker. Att undersöka om detta verkligen stämmer är viktigt. Att prata om att Sverige är ett föregångsland utan att det stämmer leder till minskad handlingskraft. Sverige har en hög andel förnybar energi men denna rapport pekar på att Sverige ändå ligger långt efter många andra länder när det gäller energipolitik. Varken när det gäller användning och tillförsel av energi, mål och prognoser eller styrmedel är Sverige ett föregångsland. I den här rapporten finns exempel på länder som verkligen går före, med ambitiösa mål och innovativa och effektiva styrmedel. Förhoppningen är att svenska politiker vill ta till sig dessa exempel och göra det till sin uppgift att på riktigt införa en ambitiös politik som visar vägen mot ett hållbart energisystem. Nu är det dags att börja agera för att Sverige i framtiden ska kunna bli ett föregångsland på riktigt. Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen 2013 1

Sammanfattning Sverige har goda förutsättningar att vara ett föregångsland. Många av landets politiker har förstått att det är positivt att gå före och använder föregångslandstanken i sin argumentation. Att hävda att Sverige är ett föregångsland utan att det stämmer är riskfyllt eftersom det riskerar att leda till en brist på ambitiösa satsningar. I denna rapport har vi därför granskat om det verkligen stämmer att Sverige är ett föregångsland och pekar samtidigt på länder som valt att gå före inom olika delar av energisystemet. Energianvändningen i Sverige är alltför hög och installationen av solenergi och vindkraft ligger långt efter många länder i Europa. De positiva delarna av Sveriges energisystem bygger till stor del på gamla investeringar. Sverige tappar nu jämfört med andra länder. Nuläget är bra men Sveriges mål för framtiden är inte tillräckligt ambitiösa. Energieffektiviseringsmålet är kopplat till intensitet och inte till den totala användningen. Andra länder har ambitiösare mål. De kortsiktiga målsättningarna för förnybar energi är relativt höga men Sverige saknar ett långsiktigt mål om ett 100 procent förnybart energisystem. Målet på vindkraft är bra men för solenergi finns inget nationellt mål. Kunskapen finns men planer måste utformas. Regeringen borde därför ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur ett 100 procent förnybart energisystem skulle kunna se ut och vad som krävs för att nå dit. För att förändra situationen krävs inte bara ambitiösa mål utan kraftiga styrmedel så att målen nås. När det gäller styrmedel är Sverige, åtminstone delvis, en föregångare när det gäller energiskatter, PFE och elcertifikaten. Men det räcker inte. Byggkraven är för låga och kommuner som går före stoppas, incitamenten för solenergi är för dåliga när nettodebitering inte är infört och solenergistödet är för lågt. Statligt ägda Vattenfall är en bromskloss med mer växthusgasutsläpp än hela Sverige. Regeringen måste börja styra bolaget mot en förnybar framtid. Slutsatsen är att Sverige inte är något föregångsland idag men att det finns både argument och förutsättningar för att bli det i framtiden. Med bindande och ambitiösa mål i kombination med kraftigare styrmedel kan Sverige bli ett föregångsland inom energiområdet. Det som krävs mer än något annat är politiskt mod. 2

1. Politik för ett föregångsland 1.1 Vad är ett föregångsland? I regeringsförklaringen den 18 september 2012 sa statsminister Fredrik Reinfeldt: Sverige är och ska fortsätta vara ett föregångsland i energi-, klimat- och miljöfrågor. En ansvarsfull politik innebär fokus på en hållbar utveckling. 1 Frågan är om detta bara är fina ord eller om det stämmer i praktiken. Ett föregångsland är ett land som vågar visa vägen och driva på utvecklingen. För att vara ett föregångsland inom energiområdet krävs att landet är på väg mot ett hållbart energisystem, har ambitiösa mål samt använder styrmedel som leder till målet. Nuläget kan beskrivas med faktorer som växthusgasutsläpp, total energianvändning och andel förnybar energi. Målen kan mätas både som mängd energi per capita eller krona, på den övergripande nivån andel förnybar energi eller på den mer specifika nivån mängd producerad energi från solenergi. När det gäller styrmedel kännetecknas ett föregångsland av att våga införa styrmedel som snabbt uppfyller landets ambitiösa mål och av att våga satsa på tekniker som inte är helt utvecklade. Fördelarna med att gå före är många. Sverige är ett litet land och landets del av de globala utsläppen är relativt små, men samtidigt finns både ett ansvar och en möjlighet att ha stor påverkan. Sverige kan sätta exempel och visa länder med större utsläpp vad som kan göras. Att vara ett föregångsland kan också leda till positiva effekter utanför miljöområdet som exempelvis att nya jobb skapas och genom att svenska företag kan utveckla hållbar teknik som sen kan expoteras till andra länder. Ett land måste inte vara bäst på allt för att vara ett föregångsland. Det räcker att ett föregångsland är bland de bästa på många områden samtidigt som ett föregångsland inte kan vara bland de sämsta på viktiga områden. Denna rapport gör ingen ansats att fullständigt undersöka alla delar av energisektorn eller jämföra Sverige med alla världens länder. Vi har valt ut de områden vi ser som viktiga för att nå ett framtida hållbart energisystem. På grund av tillgången på statisitik har många jämförelser främst gjorts med andra länder i Europa. I rapporten görs de flesta jämförelser per capita men det är också viktigt att även ta andra parametrar i beaktande såsom kvadratmeter eller ton producerad vara. 1.2 Energipolitik för en hållbar utveckling För att nå ett hållbart energisystem är det några saker som krävs. Den totala energianvändningen bör vara på en låg nivå på grund av tre anledningar. Det första argumentet är att omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem snabbas på av att energianvändningen minskar. För det andra har all produktion av el och värme miljöpåverkan, om än olika mycket beroende på energislag. För att minimera den totala miljöpåverkan från energisektorn måste mängden producerad energi minska. För det tredje har Sverige en möjlighet, att genom export av förnybar energi, minska det fossila beroendet i det europeiska energisystemet. Detta konstateras även av Naturvårdsverket i december 2012 och kräver att energitillförseln i landet är större än användningen. 2 Den energi som tillförs bör komma från förnybara energikällor. De förnybara energikällorna är, genom sin minimering av växthusgasutsläpp och avsaknad av kärnkraftens risker och problem såsom uranbrytning och slutförvar, det mest miljövänliga sättet att producera energi. Sverige bör ha en tillförsel av förnybar energi som är högre än det totala energibehovet eftersom landet då har en möjlighet att genom export av förnybar energi bidra till att Europas utfasning av fossil energi genomförs i snabbare tempo än idag. I rapporten undersöks om påståendet att Sverige är ett föregångsland inom energiområdet stämmer. Syftet med att se närmare på detta är att ge ett underlag för framtida svenska energipolitiska satsningar. Naturskyddsföreningen önskar att Sverige skulle vara ett föregångsland men då krävs en hel del. Om det stämmer bör landet ta ett globalt ansvar för att sprida vidare dess ambitiösa politik, om det inte stämmer riskerar det att förhindra nödvändiga satsningar inom energiområdet. 3

Naturskyddsföreningen anser att ambitiösa satsningar på energieffektivisering och förnybar energiproduktion är utmärkande för länder som är föregångare inom energiområdet. Därför har det i denna rapport valts ut områden och styrmedel som är särskilt viktiga för att nå Naturskyddsföreningens två prioriterade mål inom energiområdet; en halvering av Sveriges totala energianvändning och ett 100 procent förnybart energisystem till 2030. Rapporten vill dels lyfta fram skillnader i resultat, ambitioner och metoder mellan olika länder och dels lyfta fram exempel på länder som är föregångare när det gäller omställningen av energisystemet. 4

2. Användning och tillförsel av energi När det gäller energi är det två frågor som är viktigast; hur mycket energi som används och hur den energin produceras. 3 2.1 Situationen i Sverige För att kunna diskutera vilka typer av mål och styrmedel som krävs för att bli ett föregångsland behövs en kortfattad inblick i hur det svenska energisystemet ser ut idag. Först beskrivs kortfattat energianvändningen som i Sverige har ökat sedan 70-talet. I figur 1 syns hur användningen har varierat över tid och hur den är fördelad mellan olika sektorer. Den har varit relativ konstant medan ekonomin under tiden har ökat. Transporter ingår inte i denna rapport så när mål och styrmedel inom energieffektivisering senare diskuteras gäller det främst hur energianvändningen inom bostäder och service och industrin skulle kunna minska. Förutom den totala energianvändningen är det intressant att se vilka energikällor som energin kommer från. En viktig del i energisystemet är elsektorn och i figur 2 syns förändringen av elproduktionen över tid i Sverige. Som syns har de olika energislagen sin utveckling i olika tidsperioder. Den största delen av den svenska vattenkraften byggdes under första halvan av 1900-talet men har senare effektiviserats, den varierar stort mellan olika år på grund av nivån i vattenmagasinen. Kärnkraften byggdes under 70- och 80-talet. När det gäller elproduktionen är vattenkraft och kärnkraft fortfarande de två dominerande energikällorna. Vindkraften har genomgått en utveckling den sensate tiden och tar varje år fler och fler procentandelar. Solenergin är i Sverige fortfarande så liten att den inte syns Figur 1: Sveriges totala energianvändning, 1970-2010 uttryckt i TWh. Källa: Energimyndigheten och SCB 4 5

0 Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken? 1. Elproduktionen 1970 2011 efter kraftslag. TWh netto 1. Electric generation 1970 2011 by type of power. TWh net 90 TWh 80 70 60 Vattenkraft, Hydro power 50 40 Kärnkraft, Nuclear power 30 20 10 0 Konv. Värmekraft, Conv. thermal power Vindkraft, Wind power 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Figur 2: Elproduktionen i Sverige 1970-2011 efter kraftslag i TWh netto. Källa: Energimyndigheten och SCB 5 2. Vindkraftproduktionen 1993 2011. GWh netto 2. Wind-power generation 1993 2011. GWh net i statistiken i figur 2. Den kraftvärme som syns i figuren representerar alltså eldelen av värmeproduktionen som syns i figur 4. Kraftvärmens främsta källa är bioenergi men där ingår även en del fossil energi. De olika energikällorna i fjärrvärmesektorn diskuteras senare i detta kapitel. GWh Elsektorn representerar dock inte hela energisystemet och för att få en mer heltäckande bild och dessutom fokusera på läget just nu istället för hur det varierat över tid är 7000 figur 3 viktig att diskutera. Där syns den tillförda energin uppdelad 6000 på energibärare samt den totala slutgiltiga användningen uppdelad på energibärare och på sektorer. En viktig observation är att Sverige har fossilanvändning även 5000 utanför transportsektorn, detta syns på de rosa staplarna nederst i figur 3. Ett exempel är fjärrvärmesektorn, som ofta ses som en miljövänlig uppvärmningsform. 4000 Fjärrvärme är ett effektivt sätt att värma upp hus men hur 3000 miljövänligt det är beror på var energin kommer från. Sektorn domineras av förnybara bränslen men de fossila bränslena utgör fortfarande en stor andel. I statistiken i figur 3 och figur 4 blandas biobränsle ihop med torv och avfall. Naturskyddsföreningen anser i likhet med EU att torv är ett fossilt bränsle och om torv räknas in här blir andelen fossil energi enligt Energimyndigheten 18 procent för 2011. 7 När det gäller andelen fossil energi är siffrorna från branschorganisationen svensk fjärrvärme lite annorlunda. Enligt dem är andelen fossil energi (inklusive torv) 14 procent för 2011. För att se utvecklingen av bränslemixen i den Svenska Fjärrvärmen se figur 4. 8 Som syns i figur 4 har oljan fasats ut i fjärrvärmesektorn sedan 8o-talet men viss andel finns som sagt fortfarande kvar. Biobränslen har i Sverige haft en snabb utveckling och dominerar nu fjärrvärmesektorn. 2000 6 1000

BALANSEN Figur 24 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2010, uttryckt i TWh total tillförd energi i Sverige 2010 uppdelat på energibärare, 614 twh Råolja och oljeprodukter Biobränslen, torv och avfall Vattenkraft Kärnkraft 2 190 18 26 135 5 2 68 166 4 Naturgas Kol och koks Import-export el 3 Värmepump 1 Vindkraft Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk och masugnar. Distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. total slutlig användning uppdelat på energibärare, 395 twh Förluster och användning för icke-energiändamål, 219 twh Oljeprodukter 112 7 16 Biobränsle, torv och avfall 75 El 130 Fjärrvärme 54 8 23 32 46 Omvandlingsförluster i kärnkraft 110 Naturgas, stadsgas Kol och koks total slutlig användning uppdelat på sektorer, 395 twh Omvandlings- och distributionsförluster Icke-energiändamål Utrikes sjöfart Utrikes flyg Transporter 91 TWh Industri 148 TWh Bostäder och service 156 TWh 2 Biobränsle, 5 Oljeprodukter m.m. El 5 83 0,4 15 16 4 55 53 15 2 15 El 75 Fjärrvärme 49 Naturgas Biobränsle m.m. El Kol, koks Naturgas Oljeprodukter Fjärrvärme Biobränsle m.m. Naturgas Oljeprodukter Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1. Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. 2. Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enligt FN/ECE:s riktlinjer. 3. Nettoimport av el räknas som tillförsel. SEKUNDÄRA ENERGIBÄRARE Figur 3: Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2010 i TWh. Källa: Energimyndigheten och SCB 6 TWh 80 70 60 50 40 30 20 10 total tillförd energi Figur 22 Tillförd energi i fjärrvärme, 1970 2011, uttryckt i TWh Den totala tillförda energin har ökat med 34 % sedan början av 1970 talet. År 2010 var den 614 TWh. Under denna period har energitillförselns sammansättning avsevärt förändrats. År 1970 stod råolja och oljeprodukter för 77 % av total tillförd energi för att 2010 vara nere på 31 %. Oljan har främst ersatts av Energikol inkl. hyttgas Elpannor Värmepumpar Spillvärme kärnkraft och biobränslen, torv och avfall. Kärnkraften stod år 2010 för 166 TWh av den totalt tillförda energin medan biobränslen, torv och avfall bidrog med 135 TWh, vilket är en ökning med 214 % sedan år 1970. Vattenkraften har ökat med 66 % sedan 1970 för att 2010 bidra med 68 TWh. Den tillförda energin från kol och koks har i stort sett varit oförändrad sedan 1970 talet. Tillförseln av naturgas har ökat till 18 TWh år 2010 sedan den introducerades 1985. Vindkraft och värme pumpar bidrar också till den totala tillförseln. Biobränslen, avfall, torv Olja Naturgas inkl. gasol 0-70 -75-80 -85-90 -95-00 -05-10 58Källa: SCB och Energimyndigheten, EN 20 SM Anm. Fr.o.m. 2009 är fler bränslen inräknade i indikatorn. Siffror för 2011 är preliminära och kommer från ej helt jämförbara källor. Figur Minskad 4: Tillförd koldioxidbeskattning energi i fjärrvärme 1970-2011, i för TWh. fjärrvärmen Källa: Energimyndigheten 9 År 2011 sänktes koldioxidskatten för kraftvärmeproducerad värme från 15 % till 7 % av basbeloppet. 28 Detta kan jämföras med koldioxidbeskattningen för värmeverk på 94 % av basbeloppet. Från och med 1 januari 2013 är regeringens förslag att koldioxidbeskattningen tas bort helt i kraftvärmeproduktionen. Detta ska även gälla värmeleveranser till industrin från värmeverk. 29 7

En anledning till att minska användningen av energi samt gå över till ett helt förnybart energisystem är klimatproblemen. Trots att problemen med växthusgasutsläpp har varit kända en längre tid minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser endast i en långsam takt. Energisektorn står för en betydande del av dessa utsläpp. De tre grupperna energiproduktion inom industrin, energiproduktion inom service, hushåll, jordbruk, skogsbruk och fiske samt energiproduktion inom energindustrin motsvarade för 2011 38 procent av utsläppen. 10 2.2 Jämförelse mellan olika länders användning och tillförsel av energi Hur Sveriges energianvändning och tillförsel av energi ser ut idag beskrivs i förra avsnittet. Här sätts detta i ett internationellt sammanhang för att få en insikt för hur Sverige ligger till i ett internationellt perspektiv. Energianvändning Som ses i figur 5 är energianvändningen i Sverige hög jämfört med i många andra länder. Bland annat ligger landet långt över genomsnittet bland länder i EU. Energianvändning kan förutom i kilowattimmar jämföras i energiintensitet, alltså antal kwh per BNP. I figur 6 syns energiintensiteten i ett antal länder. Här ligger Sverige ungefär i mitten. Det kan även vara intressant att jämföra den slutgiltiga användningen av el per capita. I figur 7 syns att Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv. Det är endast Finland som har en högre användning av el. Varför användningen är hög i Sverige kan ha många förklaringar såsom den elintensiva industrin, att befolkningen haft tillgång till billig energi, att konsumtionsnivån är hög samt det kalla klimatet. Det kalla klimatet spelar dock en mindre och mindre roll då energianvändningen för att kyla byggnader ökar. MWh TWh per capita 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 5: Total primärenergianvändningen i ett antal olika länder under 2011 [MWh/capita] 11. Källa: Världsbanken 12 8

Energiintensitet i kwh Kwh per per BNP BNP 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Estland Tjeckien Island Ungern Polen Slovakien Slovenien Finland Belgien USA Nederländerna Portugal Spanien Frankrike Grekland Sverige Tyskland Luxemburg Norge Italien Österrike Storbritannien Irland Danmark Japan Schweiz Figur 6: Energiintensitet i ett antal länder för 2010 i kwh/bnp i dollar. Källa: TCO 13 Slutgiltig elanvändning i MWh /capita 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Finland Sverige Luxemburg Österrike Belgien Frankrike Nederländerna Tyskland Slovenien Danmark Cypern EU 27 Irland Tjeckien Spanien Storbritannien Italien Estland Slovakien Grekland Portugal Malta Bulgarien Ungern Poland Lettland Litauen Rumäninen Figur 7: Slutgiltig elanvändningen MWh/capita i ett antal europeiska länder under 2011. Källa: Eurostat 14 9

Procent förnybar energi 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen 2006 2007 2008 2009 2010 Norge Sverige Finland Österrike Danmark Spanien EU27 Tyskland Figur 8: Andel förnybar energi 2006-2010 av den totala energikonsumtionen i procent. Källa: Eurostat 15 Förnybar energi generellt Energianvändningen är alltså hög men hur ser det ut med tillförseln av energi, vilka källor kommer den använda energin från? Sverige har, tack vare användningen av bioenergi och utbyggnaden av vattenkraft som främst skedde under första halvan av 1900-talet, en relativt stor andel förnybar energi. I jämförelse mellan ett antal europeiska länder, se figur 8, är det bara Norge som har en högre andel. Förutom vattenkraft har Sverige mycket bioenergi. Som syns i figur 9 är det bara Finland som under 2011 hade mer produktion av energi från biomassa per capita än Sverige. Sverige har en lång tradition av att använda de biologiska resurserna. Bioenergin har även en viktig roll att spela i transportsektorn. 16 MWh/capita 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Finland Sverige Lettland Estland Österrike Danmark Litauen Portugal Tyskland Slovenien Tjeckien EU 27 Frankrike Belgien Slovakien Poland Rumäninen Ungern Nederländerna Bulgarien Spanien Luxemburg Italien Grekland Storbritannien Irland Cypern Malta Figur 9: Energiproduktionen från biomassa och förnybart avfall för 2011. Källa: Eurostat 17 10

Andelen förnybar energi i Sverige är hög, jämfört med de flesta länder, men det är till stor del gammal förnybar energi som vattenkraft. På grund av riskerna för förlorad biologisk mångfald är Naturskyddsföreningen negativ till ytterligare utbyggnad av vattenkraft och när det gäller bioenergi krävs biologisk hänsyn. För att se hur det ligger till med de förnybara energikällor som har den största potentialen för utbyggnad i Sverige kommer nu vindkraft och solenergi närmare undersökas. Vindkraft I Sverige producerades år 2011 ungefär 6 TWh el från totalt 2036 vindturbiner 18, vilket innebär att 4,4 procent av elanvändningen utgjordes av vindkraft. För att uppfylla planeringsmålet om 30 TWh till 2030 krävs omkring 4000 stora moderna vindkraftverk 19. Vindkraften har i Sverige ökat kraftigt de senaste åren men jämfört med andra länder i Europa ligger Sverige inte särskilt bra till. Slås den installerade effekten eller turbintätheten ut över Sveriges stora yta syns att vindkraftstätheten i Sverige är relativt låg, se figur 10 och figur 11 20. Detta gäller även om den installerade effekten slås ut per capita, se figur 12. Siffrorna i diagrammen innebär att Danmark i slutet av 2010 hade drygt 23 gånger fler turbiner per ytenhet än Sverige och Tyskland hade drygt 12,5 gånger fler turbiner. Danmark hade samma år drygt 19 gånger mer effekt per ytenhet än och 3 gånger så mycket installerad effekt per capita. För Tysklands del var motsvarade siffror 21 gånger så mycket effekt per ytenhet och knappt dubbelt så mycket effekt per capita. Turbiner/100 km² 12 10 8 6 4 2 0 Danmark Tyskland Nederlände Spanien Portugal Italien Irland Storbritanni Grekland Österrike Frankrike Sverige Figur 10: Vindkrafttäthet i antal turbiner per ytenhet, 2010. Källa: Real Power Issue 26 (2011) 20 W/100 km² 8 6 4 2 0 Tyskland Danmark Nederlä Spanien Portugal Irland Italien Storbrita Österrike Grekland Frankrike Sverige Figur 11: Vindkrafttäthet i installerad effekt per ytenhet 2010. Källa: Real Power Issue 26 (2011) 20 W/10000 invånare 6 5 4 3 2 1 0 Danmark Spanien Irland Tyskland Portugal Sverige Österrike Nederländer Grekland Italien Frankrike Figur 12: Vindkrafttätheten i installerad effekt per capita, 2010. Källa: Real Power Issue 26 (2011) 20 Sverige har inte sämre fysiska förutsättningar för vindkraft än de andra länderna, snarare tvärtom. Vindforsk har visat att den tekniska potentialen är mycket hög; här finns långa kuster och många blåsiga miljöer som lämpar sig fint för vindenergi 21. Sveriges befolkning är också positiv till en utbyggnad av vindkraften. I en undersökning gjord av SOM-institutet 2011 uppgav 70 procent av de tillfrågade att de vill att Sverige satsar mer än idag på vindkraft. Bara solenergi var mer populärt. 22 Tyskland, vars yta är ungefär lika stor som Sverige, producerade under 2011 nära 49 TWh el från vindkraft. 23 Detta innebär att cirka 8 procent av elektriciteten kom från vindkraft. Danmark, med en yta bara något större än Jämtland, producerade samma år 10 TWh vindel och på så vis ut- Storbritannien K s d 11

gjorde vindkraft 28 procent av landets elanvändning. 24 Detta är att jämföra med de 7 TWh Sverige kommer att ha producerat under 2012. Solenergi I ett energisystem dominerat av förnybara energikällor krävs en kombination av olika energislag. Ett av de energislag som har potential att spela en mycket större roll än idag är solenergin. Exakt hur mycket solenergi som produceras i Sverige idag är inte helt tydligt på grund av bristande statistik. Inom solenergin finns det betydligt bättre underlag på installerad effekt än producerad energi, vilket kan förklaras med att merparten av solenergi produceras av mikroproducenter som använder den producerade elen själva. Den installerade effekten solenergi var i slutet av 2011 15,8 MW. 25 I många länder världen över ökar den installerade effekten solenergi kraftigt detta är även fallet i Sverige men då från väldigt låga nivåer. I figur 13 syns den installerade effekten i ett antal länder i effekt per capita. Observera att siffrorna är från slutet av 2011 och att flera länder, som exempelvis Danmark haft en kraftig ökning av installerad effekt sedan dess. Ett av de länder som sticker ut i statistiken är Tyskland. I slutet av 2011 hade landet installerat 303 W per capita vilket är mer än 170 gånger mer än den installerade effekten solenergi i Sverige i slutet av samma år. Under 2011 producerade solanläggningar i landet 19,3 TWh. 27 Satsningarna på solenergi är en av anledningarna till att nedstängningarna av kärnkraftverken under 2011 inte ledde till några ökade utsläpp av växthusgaser. 28 Tyskland har idag över en miljon anläggningar som soliga dagar kan leverera en tredjedel av landets elbehov. 29 I Danmark har installeringstakten av solceller exploderat de senaste åren. I slutet av 2011 låg den totala installerade effekten på knappt 18 MW medan siffran för slutet av 2012 var uppe i 220 MW. Trots att den installerade effekten inte är hög jämfört med Tyskland är utvecklingen väldigt snabb. 30 Som ses i figur 13 sticker även Italien ut i statistiken. Under 2011 installerades drygt 9300 MW i landet vilket motsvarar 60 procent av all ny elektrisk kraft under året. Elen från solenergi motsvarade i slutet av 2011 3 procent av konsumtionen. Utvecklingen är resultatet av en långsiktig satsning från regeringen. 31 Sveriges stapel är så låg att det inte syns i tabellen. 350 300 250 W/capita 200 150 100 50 0 Figur 13: Total installerad effekt av solceller i Watt per capita 2011. Källa: IEA 26 12

2.3 Föregångsland gällande tillförsel och användning av energi Är Sverige ett föregångsland? När det gäller energianvändning är Sverige inget föregångsland, energianvändningen i Sverige är hög och detta har ett flertal negativa effekter på miljön. Det finns många alternativa förklaringar till varför Sveriges energianvändning är så hög men oavsett anledning innebär detta att det finns en stor potential för energieffektivisering. Utöver att minska energianvändningen är det viktigt att den energi som ändå behövs produceras på ett sätt som minimerar miljöpåverkan. Den energiproduktion som är bäst för miljö och människor kommer varken från fossila källor eller från kärnkraft utan är helt förnybar. Därför bör ett föregångsland inom energiområdet ha en hög andel förnybar energi samt en snabb utbyggnad av de nyare teknikerna vindkraft och solenergi. Tabell 1: Sammanställning av Sverige roll som föregångland tillförsel och användning av energi Område Föregångare? Energieffektiviseringar är inget orealistiskt önsketänkande utan något högst möjligt. Vilka typer av styrmedel som skulle leda till kraftiga energieffektiviseringar diskuteras i kapitel 4. Naturskyddsföreningen och Sweco visade i en rapport från 2008 att en halvering av energianvändningen i Sverige till 2030 är möjlig med bibehållen välfärd. 32 Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har gjort analyser av endast bostadssektorn och där kommit fram till att det går att halvera energianvändningen i den svenska bebyggelsen till 2050. 33 Sverige har länge varit en föregångare när det gäller förnybar energi och landet har alla förutsättningar för att vara en föregångare i framtiden. Med låg befolkningstäthet, stor yta och mycket förnybara resurser har Sverige alla förutsättningar som krävs för att dominera den förnybara branschen. Befolkningen är dessutom lika positivt inställda till vind- eller solenergi som närliggande länder som Danmark och Tyskland. Det som dock saknas är de politiska besluten. Ska Sverige bli ett föregångsland i framtiden måste ambitiösa mål beslutas om och kraftiga styrmedel införas. Vilka dessa mål och styrmedel kan vara diskuteras i kommande kapitel. Energianvändning Andel förnybar energi Bioenergi Vindkraft Solenergi Sveriges andel förnybar energi är fortfarande hög jämfört med andra länder och här är landet en föregångare. Även produktionen av energi från biomassa och förnybart avfall är hög. Problemet med Sveriges produktion av förnybar energi är dock att den främst kommer från gamla investeringar. Installationerna av framtidens stora energikällor; vindkraft och solenergi är fortfarande låg. Ett föregångsland på solenergi och vindkraft skulle ha en snabbare utbyggnad. Vad skulle krävas för att bli ett föregångsland? För att bryta Sveriges roll som en stor användare av energi krävs ambitiösa satsningar på energieffektivisering. 13

3. Mål och prognoser inom energiområdet 3.1 Sveriges mål Sveriges riksdag har antagit mål för energieffektivisering. Det är ett mål om att energiintensiteten, räknat som mängden tillförd energi per BNP-enhet, ska minska med 20 % mellan 2008 och 2020. 34 I juni 2012 beslutade EU om ett nytt energieffektiviseringsdirektiv, EED. EU:s mål är att minska energianvändningen med 20 procent till 2020. Exakt hur Sverige kommer att välja att implementera direktivet är fortfarande under utredning. Arbetet med att införa direktivet, som ska vara genomfört våren 2014, pågår under 2013 och i december 2013 väntas en ny energieffektiviseringsproposition. 35 Sveriges nationella mål när det gäller användning av förnybar energi bygger till stor del på de krav som anges i EUdirektivet från 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). De viktigaste målen i direktivet är för Sveriges del att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen och att andelen förnybar energi i transportsektorn år 2020 ska vara minst 10 procent. De nationella målen kommer troligen att nås flera år tidigare än slutdatum. Regeringens siffror från december 2011 visar att andelen förnybara energikällor var 48 procent 2010, 36 medan andelen förnybar energi i transportsektorn uppgick till 8 procent 2010. 37 Förutom generella mål för andelen förnybar energi har regeringen satt en planeringsram för utbyggnationen av vindkraft på 30 TWh till 2030, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. 38 När det gäller solenergi saknas helt nationella mål. 3.2 Jämförelse mellan olika länders mål När det gäller energieffektivisering är internationellt satta mål ofta lite svåra att jämföra. Målen kan vara olika mycket bindande. De kan också vara definierade på olika sätt, exempelsvis i absoluta tal eller intensitet. Det varierar också vad målen täcker, ibland är vissa sektorer undantagna. Målen skiljer sig dessutom genom att de nationella målen gäller antingen primär energi eller slutgiltig energianvändning. 39 Ett sätt att ändå jämföra målen kring energieffektivisering är att undersöka ländernas rapportering till EU när det gäller förväntad energianvändning 2020. Genom att gå in i de nationella handlingsplanerna för främjande av förnybar energi som alla EU länder har lämnat in 2010 och närmare undersöka den förväntade slutgiltiga energianvändningen blir siffrorna jämförbara. Den förväntade utvecklingen 2005-2020 är för Sveriges del en ökning av energianvändning från 412 TWh 2005 till mellan 456 och 517 TWh 2020, utvecklingen beror på genomförandet av energieffektiviserande åtgärder. 40 De olika länderna har rapporterat in själva så viss reservation för olika metoder finns men bilden som träder fram i figur 15 är fortfarande intressant. De länder som har en negativ siffra har alltså rapporterat in en minskning i energianvändning medan de med positiv rapporterat in en förväntad ökning. Siffrorna i figur 14 är inte per capita 42 så de totala siffrorna blir naturligt betydligt större för länder med större befolkning. När det gäller mål för andelen förnybar energi så ligger Sverige, som syns i figur 15, bra till i det perspektivet men det beror främst på att vår andel förnybar energi är hög idag. Vid jämförelse av ökningen syns att Sveriges mål istället är väldigt blygsamma. Till skillnad från de flesta länder är Sveriges graf nästan platt, en tydlig signal om ambitionsnivån. Det finns även indikationer på att Sverige kommer nå sina mål för 2020 när det gäller andel förnybar energi redan under 2013. Vilket tyder på för lågt satta mål. 14

Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Spanien Nederländerna Österrike Ungern Portugal Luxemburg Danmark Bulgarien Slovenien Estland Cypern Lettland Sloavkien Litauen Irland Finland Grekland Rumänien Tjeckien Belgien Sverige -371-133 -121-95 -56-22 -6-3 -1-1 -1 1 3 4 4 6 12 14 16 22 29 32 33 36 55-400 -350-300 -250-200 -150-100 -50 0 50 100 Figur 14: Skillnaden i total slutlig energianvändning 2005 och förväntad slutlig energianvändning 2020 för olika länder enligt de nationella handlingsplanerna i TWh. Källa: NREAP (2010) 41 TWh 15

Förutom mål för 2020, som är de som rapporterats in i till EU, har många länder mål till senare årtal. Ett exempel är Danmark där det långsiktiga målet kring förnybar energi är att landets energisystem (el, värme, industri och transporter) till 100 % ska förses med förnybar energi till 2050. 44 De energikällor som växer snabbast just nu är vindkraft och solenergi och för att få en tydligare bild av utvecklingen framöver är det målen och prognoserna för just dessa energislag som undersöks närmare. När det gäller vindkraft har Danmark ett mål på 50 % av totala elanvändningen 2020. 45 The ENDS report har med de nationella handlingsplanerna Förnybar energi i procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 mål 2020 (NREAP) som källa sammanställt skillnaden mellan nivån 2010 och prognosen för 2020 när det gäller den installerade effekten vindkraft och solenergi i EU länderna. 46 Se figur 16 och 17. Solenergi är ett område där Sverige saknar planeringsmål och detta sätter även tydlig prägel på den förväntade installerade kapaciteten till 2020. Viktigt att komma ihåg i figur 17 är att siffrorna är från 2010, exempelvis har Danmark haft en kraftig utveckling av solenergi sedan dessa siffror rapporterades in. Andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen i % Norge Sverige Finland Österrike Danmark Spanien EU27 Tyskland Figur 15: Målen för förnybar energi för att antal länder i Europa. Verklig andel av den totala energikonsumtionen 2010 och mål för 2020 i procent 43 Förnybar energi i procent 16 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen i % Norge Sverige Finland Österrike Danmark Spanien EU27 Tyskland

Tyskland Spanien Frankrike Storbitannien Italien Nederländerna Grekland Polen Irland Sverige Portugal Österrike Bulgarien Tjeckien Danmark Slovakien Litauen Cypern Malta Slovenien Luxemburg Landbaserad Havsbaserad Landbaserad Havsbaserad -5000 0 0 5000 5000 10000 15000 10000 20000 15000 20000 Planerad insatllerad Planerad insatllerad effekt installerad 2010- effekt 2020 effekt i 2010- MW 2010 2020-2020 i i MW Figur 16: Prognos för förändringen av installerad mängd vindkraft, skillnad mellan verklig mängd 2010 och prognos 2020 i MW 47 Tyskland Italien Frankrike Spanien Grekland Portugal Nederländerna Bulgarien Storbitannien Slovakien Österrike Cypern Slovenien Luxemburg Tjeckien Malta Finland Litauen Irland Danmark Sverige Polen 6 307 4 356 4 346 2 016 844 630 294 263 240 232 186 127 86 45 24 10 9 5 3 3 2 35 969 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 Planerad installerad effekt 2010 2010-2020 - 2020 i Megawatt i MW Figur 17: Diagram över förändring mellan verklig installerad mängd 2010 och prognos 2020 av solel i MW 48 17

3.3 Föregångsland gällande mål och prognoser Är Sverige ett föregångsland? Naturskyddsföreningen anser att ett föregångsland inom energiområdet är ett land som genomför ambitiösa energieffektiviseringar. Sverige har med sin höga energianvändning ett större behov än andra länder att ha tydliga och ambitiösa målsättningar kring energieffektivisering. Ett lämpligt mål skulle vara Naturskyddsföreningens mål att minst halvera Sveriges energianvändning till 2030. 49 Målen kring energieffektivisering måste vara betydligt mer ambitiösa än idag. Höga ambitioner är viktigare än frågan kring om målet ska vara på användning eller energiintensitet. Sverige har de minst ambitiösa prognoserna i hela EU när det gäller energianvändningen. När det gäller förnybar energi skulle ett verkligt föregångland ha ett mål på 100 procent förnybart till 2030. Naturskyddsföreningen anser att andelen förnybar energi i Sverige bör kunna ligga på 100 procent till 2030 och det är det fler som anser; rapport efter rapport har visat att det går. I rapporten Dags att välja framtidens energisystem från 2012 beskrivs hur en 100 procent förnybar elsektor skulle kunna se ut 2030. 50 Att Sverige inte har ens ett långsiktigt mål om 100 procent förnybart är märkligt. När det gäller vindkraft är Sverige en medelmåtta och när det gäller solenergi har landet inget nationellt mål alls. Vad skulle krävas för att bli ett föregångsland? Sverige skulle lätt kunna förbättra sig när det gäller målsättningar för energieffektiviseringar även om vägen till ett föregångsland är lång. Se till att målet är ordentligt ambitiöst och sluta använda intensitetsmål som ett sätt att komma undan minskning av den slutliga energianvändningen. Att Sverige inte har ett mål om 100 procent förnybart till 2030 är inte direkt förvånande då nuvarande och tidigare regeringar satt en stor tilltro till kärnkraften. I den färdplan för 2050 som Naturvårdsverket på regeringens uppdrag har tagit fram diskuteras inte något scenario med 100 procent förnybart till 2050. Underlaget för färdplanen presenterades i december 2012. 51 Ett första steg på vägen mot ett helt förnybart energisystem skulle vara om regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur ett 100 procent förnybart energisystem skulle se ut och vad som krävs för att nå dit. Detta vore viktigt för att hitta en långsiktighet i energipolitiken. För att vända utveckling kring solenergin krävs ett nationellt planeringsmål. Detta är något som branschen saknar och branschorganisationen Svensk Solenergi har föreslagit ett planeringsmål på 4 TWh solel och 4 TWh solvärme till 2020. Naturskyddsföreningen tycker att det är viktigt med planeringsmål för solenergin och att de ska vara minst på den nivå som Svensk Solenergi har föreslagit. Föreningen anser vidare att en solenergiplan bör tas fram som redovisar möjligheter och utmaningar för att nå dessa mål. Tabell 2: Sammanställning av Sverige roll som föregångland - mål och prognoser Område Föregångare? Mål för energianvändning Mål för förnybar energi Mål för vindkraft Mål för solenergi 18

4 Styrmedel inom energiområdet 4.1 Generella styrmedel i Sverige och i andra länder Skatter inom energiområdet I Sverige finns framförallt två skatter kopplade till energianvändningen, nämligen koldioxidskatten och energiskatten. Meningen är att koldioxidskatten ska styra mot klimatmålet och att energiskatten ska styra mot energi effektiviseringsmålet. Energiskatten i Sverige skiljer sig stort mellan olika sektorer, industrin är i princip skattebefriad när det gäller energiskatter. 52,53 I figur 18 syns att Sverige, i jämförelser med andra länder i Europa, har relativt höga nivåer på energiskatten. Detta kan delvis förklaras med den gröna skatteväxlingen som har ägt rum i Sverige. Den gröna skatteväxlingen innebär att skatt på miljöfarlig verksamhet höjs samtidigt som skatten på andra produkter och tjänster minskar. Den viktigaste anledningen till varför höga energiskatter är bra ur miljösynpunkt är att det stimulerar energieffektivisering. Skatterna kan även användas för att styra mot vilken typ av energikälla som ska dominera. Sverige är jämfört med andra länder bra när det gäller skattenivåerna på energi. De skulle kunna bli ännu högre och skattesubventionerna till industrins bör minska. Trots allt är bedömningen att Sverige är ett föregångsland när det gäller energiskatter. Energiforskning Forskning och utveckling av hållbara teknologier är viktigt för möjligheterna att övergå till ett hållbart energisystem, både i Sverige och globalt. Internationella organisationer såsom Europeiska rådet och IEA har dock fastslagit att dagens satsningar på energiforskning inte räcker. Europeiska rådet bedömde exempelvis 2009 att det behövs en fyrdubbling av de globala insatserna för forskning, utveckling och demonstration fram till 2020. 55 International Energy Agency (IEA) bedömde 2010 att forskning, utveckling och demonstration för klimatvänlig teknik behövde två- till femfaldigas. Tyvärr har varken de globala eller de svenska 30 25 USD per MWh 20 15 10 5 0 Figur 18: Energiskatter inklusive koldioxidskatter och moms i Europa 2009 i amerikanska dollar per MWh 54 19

energiforskningsinsatserna ökat sedan dess. 56 De senaste fyra åren har Sveriges anslag legat på en nivå av cirka 1,3 miljarder kronor om året. Ingen ökning är heller att vänta framöver: i budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att anslagen förblir oförändrade under de kommande fyra åren. 57 Enligt en studie gjord av Energimyndigheten 2012 innebär Sveriges låga energiforskningsanslag att Sverige intar Nordens sistaplacering, se figur 19. 58 Även om de pengar som läggs på forskning inom kärnoch fossilenergi räknas bort ligger Sverige inte bra till. Finland satsar exempelvis mer än dubbelt så mycket per capita på forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet. Detta är endast en jämförelse mellan de nordiska länderna, och dessutom en ögonblicksbild från år 2009, men det säger ändå något om prioriteringarna när det gäller forskning inom hållbara energisystem. De satsningar som görs idag kommer att påverka framtidens teknik och var regeringen väljer att placera de pengarna är viktigt för utvecklingen. Ett föregångsland skulle allokera alla resurser inom energiforskningen mot hållbara lösningar. 4.2 Specifika styrmedel för energieffektivisering i Sverige och i andra länder All energianvändning har miljöpåverkan och för att nå ett hållbart energisystem måste energianvändningen minska. av energi minst ska halveras till 2030. För att nå detta mål finns ett flertal styrmedel varav detta kapitel går igenom några viktiga sådana. Byggregler och nära-nollenergibyggnader Byggnader som byggs idag kan stå minst 100 år och därför gäller det att tillvarata möjligheten att verkligen investera i den mest energieffektiva byggtekniken. De regler som bestämmer den högsta tillåtna energianvändningen i Sverige är sammanfattade i Boverkets Byggregler, BBR, som är en författningssamling för byggande. Här finns bland annat information om vilken energianvändning en nybyggd byggnad får ha per kvadratmeter. Byggnadens specifika användning får enligt dagens byggregler vara 90-130 kwh per m2 Atemp och år. Kravet varierar beroende på vilket klimatzon byggnaden befinner sig i. 60 Datum 19 (83) Den 19 maj 2010 kom det ett 2012-03-30 nytt direktiv från EU angående byggnaders energiprestanda. Detta direktiv innehåller bland annat kravet på att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader. 61 Detta krav har sedan diskuterats och den stora frågan har varit vad nära-noll egentligen betyder. Olika länder har valt helt skilda ambitionsnivåer när det gäller tolkningen av direktivet. Det fanns stora förhoppningar om att direktivet skulle innebära en skärpning av Boverkets regler. I mars 2012 kom Naturskyddsföreningen Figur 1. Jämförelse har mellan som mål stöd att till slutanvändningen forskning, utveckling skrivelsen och Vägen demonstration till nära-nollenergibyggnader. på I skrivelenergiområdet per capita i de nordiska länderna (US$ per invånare). Jämförelsen avser 2009, det år som Sverige fick betydande medel för s.k. stora anläggningar. Danmark Finland Norge Sverige Energieffektivisering Förnybara energikällor Fossila bränslen Kärnenergi Övrigt 0 10 20 30 40 50 60 70 Figur 19: Stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet i de nordiska länderna (USD/capita) under 2009. Tillgången på data gör att siffrorna är från 2009 trots att rapporten är från 2012. Källa: Energimyndigheten. 59 20

sen definierar regeringen nära-noll som de energikrav som redan gäller, alltså närmare 100 än noll. 62 Till skillnad från vad som behövs går Sverige just nu inte mot skärpta byggregler utan snarare tvärtom. Många kommuner har valt att gå före och ha hårdare byggkrav än de nationella kraven men de riskerar nu att hindras. Under 2012 tillsatte bostadsministern Stefan Attefall en byggkravsutredning med uppdrag att undersöka de varierande byggkraven runt om i landet. Utredningen, som blev klar i december 2012, vill begränsa kommunernas möjlighet att ha hårdare byggkrav och på så sätt straffa föregångare. 63 Norska miljödepartementet kom i april 2012 med en ny så kallad klimamelding. Ett av de viktiga styrmedel som tas upp i planen är att regeringen vill skärpa energikraven så att alla nya byggnader har så kallad passivhus standard till 2015 och nära noll nivå till 2020. Besked om de exakta definitionerna på passivhusstandard och på nära nollnivå kommer efter vidare utredning. 64 Dock kan antas att nivån för passivhus kommer ligga nära den svenska definitionen som ligger på 45 kwh per m 2 A temp. 65 I Danmark har regeringen som mål att reducera energianvändningen i nyproduktion med 65 procent mellan 2006 och 2020. 66 Skärpningen av byggkraven görs i steg och redan nu vet branschen vilka ambitiösa krav som kommer att gälla från 2020. Se tabell 3 för att se hur energikraven skärps stegvis. Byggreglerna i Danmark förkortas BR vilket alltså motsvarar de svenska BBR. Som syns i tabellen kommer kraven i Danmark vara betydligt mer ambitiösa än de i Sverige. Tabell 3: Tidigare (BR08), nuvarande (BR10) och framtida energikrav i Danmark kwh/m2 Vita certifikat Ett vanligt talesätt inom energieffektivisering är att den bästa kilowatten är den som aldrig produceras. Vita certifikat är ett styrmedel som har som ambition att sätta ett pris på denna icke producerade kilowatt, den så kallade negawatten. Vita certifikat innebär att energiföretagen åläggs årliga energibesparingar med en metod liknande den som gäller för gröna certifikat. 67 De gröna certifikaten är till för att öka antalet kilowattimmar producerad förnybar el medan de vita fokuserar på att minska den totala energianvändningen. I Sverige finns idag inte vita certifikat och det finns inte heller några planer på att införa styrmedlet. I tabell 4 jämförs vita certifikat och liknande styrmedel som idag finns i ett antal europeiska länder. Som syns har länderna valt olika definitioner av vad som ska mätas samt olika typ av mål. Att alla länder använder olika enheter visar på svårigheten i att jämföra styrmedel inom energieffektivisering. Tabell 4: Sammanställning av vita certifikat och liknande styrmedel. Källa: European council for an energy efficient economy 68 Land Kommentar Mål Från Till Belgien Primär energi 3,5 % per år Bulgarien Danmark Frankrike Energihandlares del av NEEAP bördan Total energianvändning Livstid slutanvändnings besparing 82 % 5,4 PJ per år 345 TWh 2010 2011 2013 BR08 BR10 2015 2020 150 m2 småhus 85 63 37 20 Italien Primär energi (gas och el distributörer) 6 Mtoe 2012 1000 m2 flerbostadshus 72 54 31 20 1000 m2 kontorshus 97 73 42 25 Storbritannien Livstid CO2 besparing i bostadssektorn 293 MtCO2 2008 2012 Det som de olika systemen har gemensamt är att de alla innebär bindande och kvantifierade energibesparingar. 69 Det är just detta som är det viktigaste med de vita certifikaten; att de verkligen leder till besparingar. Sverige har, som diskuterats i tidigare kapitel, en hög användning av energi 21

och inget av de styrmedel som idag används kan vända på det. Det behövs något nytt, något som verkligen leder till energieffektivisering. Vita certifikat är ett spännande alternativ. De vita certifikaten är uppmärksammade i EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv. 70 Alla länder uppmanas att införa vita certifikat eller motsvarande styrmedel som leder till samma energieffektivisering. Vilket/vilka styrmedel Sverige väljer att införa är ännu oklart. Förslagen ska ut på remiss under våren 2013 för att mynna ut i en energieffektiviseringsproposition som beräknas komma ut i december 2013. Energieffektivisering i den elintensiva industrin När det gäller energieffektivisering i industrin har Sverige ett styrmedel som fungerat väldigt bra. Program för energieffektivisering i energiintensiv industri förkortas PFE och innebär att staten genom skattebefrielse ger elintesiva företag incitament att genomföra energieffektiviserande åtgärder. PFE har funnits sedan 2005 och resultaten från den första femårsperioden visar att 100 företag genomfört energieffektiviseringar på 1,45 TWh. 71 Regeringen lämnade under 2012 in en proposition om att ta bort lagen som möjliggör PFE. Enligt regeringen beror detta på EU lagstiftning och riksdagen har bifallit propositionen. 72 Energiminister Anna- Karin Hatt har dock lovat att hon och näringsdepartementet arbetar med att hitta en ersättning för PFE som ska fortsätta stimulera den energiintensiva industrin till eleffektivisering. 73 Precis som när det gäller vita certifikat är det svårt att jämföra styrmedel för energieffektivisering inom industrin. PFE har lyfts fram som något unikt och att ha PFE gör Sverige till ett föregångsland. Att däremot ta bort ett så lyckat styrmedel är inte beteendet för ett föregångsland. 4.3 Specifika styrmedel för energitillförsel i Sverige och i andra länder För att nå en hållbar framtid måste andelen förnybar energi öka. Naturskyddsföreningen har som mål att Sveriges energisystem ska vara 100 procent förnybart till 2030. För att nå detta mål finns ett flertal styrmedel varav det i detta kapitel gås igenom några. Kapitlet börjar med att diskutera styrmedel som syftar till att öka produktionen av flera förnybara energikällor och övergår sen till att diskutera specifika styrmedel riktade mot solenergi och vindkraft. Elcertifikat och feed-in tariffer Sverige har sedan 2003 haft ett elcertifikatsystem. Detta marknadsbaserade styrmedel ses som det främsta styrmedlet för att öka produktionen av förnybara energikällor. Målet för elcertifikatsystemet är att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002. 74 Elcertifikatsystem innebär att producenter av förnybar energi som är berättigade till certifikat får ett elcertifikat för varje megawattimme el som de producerar. Försäljning av certifikaten leder till en ökad inkomst för de som producerar förnybar el. Alla kvotpliktiga elhandelsföretag måste köpa certifikat i förhållande till sin försäljning och användningen av el vilket skapar en efterfrågan av certifikat. 75 I Sverige har elcertifikatsystemet främst lett till en utbyggnad av vindkraft och bioenergi. Den kraftiga utbyggnaden av vindkraft i Sverige har dock lett till ett överskott av certifikaten, vilka därmed har sjunkit i värde. 76 När det gäller styrmedel för att öka installationen av förnybar energi och som inte är teknikspecifik finns det två vanliga styrmedel som används i olika länder; elcertifikatsystem och feed-in tariffer. Många länder har valt att istället för att ha elcertifikat införa feed-in tariffer. Feed-in tariffer kallas även för garantipriser och bygger istället på att producenter av förnybar energi garanteras ett i förväg överenskommet fast pris per megawattimme. Feedin tariffer bygger alltså på politiskt bestämda priser istället för som i fallet med elcertifikatsystem på politiskt bestämda mängder av el. I många länder där feed-in tariffer används varierar priset beroende på kraftkälla så att dyrare kraftkällor såsom solceller subventioneras mer. 77 I flera av de övriga länderna i Europa där man har lyckats bättre med att skapa gynnsamma förutsättningar för vindkraften finns feed-in tariffer. Dessa utgörs antingen av fastställda priser på den producerade elen eller av premietillägg till marknadspriset. Både Danmark och Tyskland har genom sådana stödsystem uppnått en mycket snabb utbyggnad av vindkraften. Frågan om vilket av de två systemen som är bäst diskuteras bland annat i Konjunkturinstitutets rapport Miljö, ekonomi och politik från december 2012. 78 De svenska elcertifikaten har enligt utvärderingar lett till högre produktion av förnybar energi men inte till introducering av dyrare och nyare tekniker som solceller eller havsbaserad vindkraft. Ett sätt att komma undan problemet med att elcertifikat främst ger incitament till kortsiktigt lönsamma kraftkällor är att 22

kombinera stödet med teknikspecifika investeringsstöd, ett annat är att kvotplikten differentieras mellan olika tekniker. Vilket system som är bäst beror på syfte; ska mer förnybar energi produceras snabbt, för att minska beroende av kärnkraft och fossil energi, eller ska det ska skapas en långsiktig mix av förnybara energislag? I det första fallet är elcertifikat den bästa lösningen men i det andra fallet är feedin tariffer bättre då det leder till installation av även nyare energislag som ännu inte är etablerade på marknaden. 79 Sverige har med sina elcertifikat lyckats förhållandevis bra och om elcertifikaten höjs samtidigt som systemet kompletteras med stöd till dyrare energikällor som havsbaserad vindkraft eller solenergi skulle landet kunna kallas ett föregångsland inom detta område. Nettodebitering För att få till omställningen av energisystemet krävs ett tillskott av förnybar energi. Denna energi behöver inte komma från centraliserade och storskaliga vindkraftsparker eller solcellssystem, utan det är positivt för systemet om många små anläggningar bidrar. Två fördelar med den småskaliga elproduktionen är att den blir mer effektiv eftersom elen produceras nära konsumenten och att det ofta är redan exploaterad mark (t.ex. hustak) som använd. Den småskaliga elproduktionen skulle, som när det gäller solenergin i Tyskland, kunna vara en viktig pusselbit i energiomställningen, men för att nå dit krävs att den småskaliga produktionen stöds på olika sätt. I Sverige finns idag inget stöd riktat mot småskalig produktion av energi. Ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att öka incitamenten för småskalig produktion av förnybar el är att som i exempelvis Danmark och Holland införa nettodebitering. Nettodebitering innebär att den producerade elen kan kvittas mot den konsumerade elen så att endast nettot debiteras och beskattas. Detta ökar lönsamheten och därmed incitamenten för att investera i mer småskalig förnybar elproduktion. Danmark har sedan 1998 en lag om nettoavräkning. 80 Lagen innebär att icke-kommersiella förnybara elproducenter, med en moduleffekt på upp till 6 kw per bostad, erbjuds möjlighet att kvitta inmatad och uttagen el. Kvittningen görs på årsbasis vilket innebär att systemet tar hänsyn till säsongsbaserade förändringar av elproduktion och konsumtion, något som innebär en optimering av systemet. I Danmark har nettodebitering varit otroligt effektivt och lett till en väldigt snabb utveckling av installeringen av framförallt solenergi. Systemet har, i kombination med skatteavdrag och ett högt energipris, varit så effektivt att det nu diskuteras att eventuellt begränsa möjligheterna till nettodebitering. Argumentet har bland annat varit ett alltför stort skattebortfall till följd av den kraftiga ökningen av skattesubventionerad solelproduktion. Bortfallet av skatt skulle i Sverige bli betydligt mindre på grund av att energipriset på grund av högre skatter nästan är dubbelt så högt i Danmark som det i Sverige. Som diskuteras i kapitlet om solenergi tror de danska politikerna att utvecklingen nu kommer att rulla på även om nettodebiteringen tas bort. Styrmedlet skulle, som i Danmark vara ett viktigt steg för att få igång utvecklingen. Även i Holland finns ett nettodebiteringssystem. 81 Nu verkar det som att ett nettodebiteringssystem kan vara på gång i Sverige. En utredning har tillsatts av energiministern Anna-Karin Hatt och finansminister Anders Borg och ministrarna har lovat att ett lagförslag ska vara klart till sommaren 2013. 82 Frågan är dock hur detta system kommer att se ut. Naturskyddsföreningen har i rapporten Nettodebitera Mera! - styrmedel för att stimulera småskalig förnybar elproduktion tagit fram förslag på hur ett nettodebiteringssystem skulle kunna se ut i Sverige. 83 Rapporten konstaterar att det är viktigt att nettodebitering införs så snabbt som möjligt och att kvittningen ska vara på årsbasis. 23

Solenergistöd Mängden installerad solenergi är, som visats tidigare i rapporten, väldigt låg i Sverige. En anledning är att det i Sverige, till skillnad från i många andra länder, inte finns något nationellt planeringsmål eller styrmedel som skapar starka incitament för installering av solenergi. De satsningar som gjorts på solenergi har varit blygsamma. Stödet till solvärmeanläggningar togs i budgeten till 2012 bort trots att regeringen i valet 2010 hade lovat ett ökat stöd till solvärmeanläggningar. Stödet till solceller skulle även detta försvunnit, men i senaste budgetpropositionen presenterade regeringen en satsning på solceller som egentligen var en minskning av det tidigare stödet. 84 Danmark är ett av länderna där utvecklingen av solenergi de senaste åren varit snabb. Det drivande politiska styrmedlet har varit införandet av det nettodebiteringssystem som diskuteras tidigare i rapporten. Netto debiterings systemet har varit särskilt gynnsamt i Danmark på grund av landets höga elskatter och elpriser. Trots att den danska regeringen nu minskar stödet tror den danska energiminstern Martin Lidegaard att investeringarna ändå kommer öka och att den installerade effekten kommer uppgå till 1000 MW till 2020. 85 Tyskland är ett av de länder som har den största andelen installerad solenergi. Landet har under lång tid haft gynnsamma stödsystem för installering av solenergi. Den positiva utvecklingen beror också på landets feed-in tariffer. 86 Frankrike har som mål att installationerna ska öka från 500 MW per år till 1 GW per år. För att nå detta stöds större installationer genom upphandlingar samtidigt som en enklare typ av feed-in tariffer införs för mindre anläggningar. 87 4.4 Statligt ägande Regeringen i ett land kan påverka det globala energisystemet på olika sätt. Förutom att se till så att användningen och tillförseln inom landets gränser är så bra som möjligt kan en regering påverka omvärlden genom att föreslå ambitiösa åtagande i internationella förhandlingar som i EU eller FN samt visa sig som ett föredöme. I Sveriges fall kan landet dessutom göra mycket genom det statliga ägandet. Genom att äga ett stort energiföretag har den svenska regeringen ett ansvar över vad det företaget gör. Vattenfall Statligt ägda Vattenfall hade under 2011 växthusgasutsläpp på 86,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 88 vilket ska jämföras med att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick till 61,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under samma år. 89 Anledningen till att utsläppen av växthusgaser är så höga är att produktionsmixen domineras av fossila bränslen och kärnkraft. I figur 21 och 22 syns elproduktionsmixen och värmeproduktionsmixen för 2011 i procent. För ett land som anser sig vara ett föregångsland måste ägandet av ett företag som Vattenfall styras hårdare. Det statliga ägande är ett viktigt kriterium för ett föregångsland och bara Vattenfall diskvalificerar Sverige som ett föregångsland. Att ett statligt ägt bolag investerar i fossilenergi är anmärkningsvärt och något som skulle kunna ändras om regeringen valde att styra bolaget mer. Hårdare styrning över Vattenfall är en möjlighet för Sveriges regering att påverka utsläppen även utanför landets gränser och ett måste för att göra Sverige till ett föregångsland. 4.5 Föregångsland gällande energipolitiken Är Sverige ett föregångsland? Styrmedel är det som tydligast visar om den politik som genomförs just nu är ambitiös. En regering med världens ambitiösaste mål är inte föregångare om det inte följs upp av tydliga och kraftiga styrmedel. Att straffa ett negativt beteende och samtidigt satsa på lösningar som är en del av en hållbar framtid gör att förändringarna sker snabbare och med tydligare riktning. Sverige har relativt höga energiskatter och hade ett fungerande program för att energieffektivisera den elintesiva industrin. Även när det gäller elcertifikaten har Sverige varit en föregångare. Trots dessa bra styrmedel så är Sverige inget föregångsland när det gäller de flesta styrmedel som beskrivs i denna rapport. Med de resultat Sverige har idag när det gäller energianvändning skulle kraftiga styrmedel behövas. Byggregler som tydligt sätter ner foten om hur de sämsta i klassen måste förbättra sig och vita certifikat som sätter ett pris på värdet av energieffektiviseringar vore önskvärt. Sverige visar istället upp ett kraftigt motstånd mot alla försök att driva in kraftiga styrmedel som styr mot energieffektivisering och visar att landet verkligen inte är ett föredöme. Sverige hamnar alltid bra till i mätningar kring förnybar energi men det beror på investeringar gjorda för en lång tid sedan, dagens utveckling är inte lika ljus. De styrmedel som skulle behövas för att skynda på en utveckling av framtidens 24

Vattenfalls elproduktionsblandning år 2011 i % Övrigt bränsle inkl. olja 0% Vind- och solkraft 3% Kärnkraft 38% Stenkol 16% Vattenkraft 29% Gas 11% Torv 0% Avfall, ej biogent 1% Biobränsle och biogent avfall 2% Figur 20: Vattenfalls elproduktionsmix i procent för 2011. Källa: Vattenfall 90 Vattenfalls värmeproduktionsblandning år 2011 i % Avfall, ej biogent 2% Biobränsle och biogent avfall 12% Torv 2% Brunkol 13% Övrigt bränsle inkl. olja 2% Gas 23% Stenkol 46% Figur 21: Vattenfalls värmeproduktionsmix i procent för 2011. Källa: Vattenfall 91 25

energilösningar såsom nettodebitering eller solenergistöd saknas eller har alltför låga ambitioner. När Försvars makten får bestämma över vindkraftsetableringar och politiker skryter om elcertifikat är det dags att bli orolig. Innovativa och spännande lösningarna som går utanför elcertifikaten saknas fullständigt och istället för ett föregångsland är Sverige ofta ett dåligt exempel. Utsläppen från Vattenfall är dessutom så höga att det statliga ägandet ensamt skulle kunna diskvalificera Sverige i tävlingen om att vara bästa föregångsland. I tabell 5 har Sveriges resultat när det gäller styrmedel sammanställts. Tabell 5: Sammanställning av Sverige roll som föregångland - styrmedel Styrmedel Energiskatter Energiforskning Byggnormer Vita certifikat Energieffektivisering i den elintensiva industrin Föregångsland? en möjlighet att skapa en förändring som skulle ha en positiv utveckling under lång tid och Naturskyddsföreningen tycker att de borde ta den chansen redan idag. Ett föregångsland skulle skapa enhetliga krav genom att skärpa de nationella byggkraven till de ambitiösa kommunernas nivå istället för tvärtom. Naturskyddsföreningen anser att Boverkets byggregler bör skärpas till 50 procent av nuvarande krav och att den tillförda energin i nya byggnader bör vara nära noll till 2020. 92 För att hålla nere energianvändningen i den elintensiva industrin bör det lyckade programmet PFE behållas. För att gynna den småskaliga förnybara energiproduktionen borde ett nettodebiteringssystem införas så snabbt som möjligt. När det införs är det viktigt att det formuleras på ett så effektivt sätt som möjligt och att kvittningen görs på årsbasis. Förutom nettodebitering behövs andra satsningar på den förnybara energin. Som ett komplement till elcertifikaten skulle särskilda stöd för installering av solenergi och havsbaserad vindkraft leda till att satsningar gjordes även på de kortsiktigt dyrare förnybara energikällorna. När det gäller vindkraften bör tillståndsprocessen ses över och förvarmaktens inflytande kraftigt minska. För att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller styrmedel måste regeringen dessutom styra Vattenfall mycket hårdare. Nya ägardirektiv som tydligt leder företaget mot en 100 procent förnybar framtid bör införas så snabbt som möjligt. Elcertifikat Nettodebitering Solenergistöd Statligt ägande Vad skulle krävas för att bli ett föregångsland? Skattepolitiken skulle kunna bli ännu bättre om skattesubventionerna för industrin minskade. Satsningarna på energiforskning borde göras och tydligt styra mot hållbara lösningar. Sverige skulle behöva genomföra kraftiga åtgärder mot den höga energianvändningen. Svenska politiker har här 26

5 Sammanfattning och slutsatser 5.1 Är Sverige ett föregångsland? Sverige har möjligheten att vara ett föregångsland och det finns många anledningar till att vi borde vara det. I likhet med den utvärdering av den svenska energipolitiken som IEA 93 har gjort visar Naturskyddsföreningens granskning att Sverige är ett föregångsland inom förnybar energi och bioenergi. Det räcker dock inte. Genomgången pekar på att det är få delar inom energiområdet där Sverige är ett föregångsland. I kategorin nuläget är Sverige ett föregångsland när det gäller andel förnybar energi och för bioenergin men inte när det gäller de andra indikatorerna. Det är bra att landet har en så stor produktion av förnybar energi men den bygger i all väsentlighet på gamla investeringar. Energianvändningen ligger för högt för ett föregångsland och installationen av solenergi och vindkraft är mycket lägre än länder med liknande förutsättningar. Ett sätt att gå vidare är genom ambitiösa och tydliga målsättningar. Sverige skulle med sina fina förutsättningar och svaga nuläge kunna ha bland de tuffaste målsättningarna i Europa, istället är Sveriges prognoser exempelvis sämst i EU när det gäller energieffektivisering och näst sämst när det gäller solenergi. Tabell 6: Sammanställning av Sverige roll som föregångland Typ Område Är Sverige ett föregångsland? Exempel på land som är bättre än Sverige Tillförsel och användning av energi Energianvändning NEJ Storbritannien Andel förnybar energi Bioenergi idag Vindkraft idag NEJ Danmark Solenergi idag NEJ Tyskland Mål Energieffektivisering NEJ Tyskland Förnybar energi NEJ Danmark Vindkraft NEJ Tyskland Solenergi NEJ Tyskland Styrmedel Energiskatter JA Energiforskning Byggnormer NEJ Danmark och Norge Vita certifikat NEJ Danmark Energieffektivisering i den elintensiva industrin Elcertifikat Nettodebitering NEJ Danmark Solenergistöd NEJ Tyskland Statligt ägande JA JA NEJ NJA NJA NEJ 27

De styrmedel som finns i Sverige idag är alltför svaga. Det behövs exempelvis skärpta byggregler och ökat stöd till solenergi. Sverige tar inte sitt ägaransvar när det gäller Vattenfall utan bidrar till ett ohållbart energisystem både innanför och utanför landets gränser. 5.2 Hur kan Sverige visa vägen inom energiområdet? Denna rapport visar att det krävs betydligt mer än business as usual för att Sverige med rätta ska kunna kallas ett föregångsland inom energi- och klimatområdet. På område efter område går länder i vår närhet om oss. Naturskyddsföreningen tror att Sverige kan bli det föregångsland som statsminister Reinfeldt pratar om men då behövs mer är vackra ord. Det gäller att inte fastna i gamla hjulspår utan våga prova nya vägar. För att bli ett föregångsland måste den svenska regeringen sätta ner foten när det gäller målsättningarna och styrmedel. När det gäller energianvändningen finns möjligheten just nu. Energieffektiviseringspropositionen kommer att presenteras i slutet av 2013 och om den blir ambitiös kan mycket förbättras. En ambitiös energieffektiviseringsproposition skulle innehålla mål på en halvering av den slutgiltiga energianvändningen vilket skulle leda Sverige mot kraftiga energieffektiviseringar. Propositionen måste också innehålla ambitiösare styrmedel. För att Sverige verkligen ska bli ett föregångsland när det gäller förnybar energi är det viktigt att landet tydligt rör sig mot ett 100 procent förnybart energisystem år 2030. Kunskapen finns, men detaljerade planer måste utformas. Regeringen borde därför ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur ett 100 procent förnybart energisystem skulle kunna se ut och vilka styrmedel som krävs för att nå dit. Detta bör ske så snart som möjligt och efter det bör ett nytt långsiktigt och blocköverskridande klimat- och energipolitiskt program där 100 procent förnybart är grundstenen tas fram. Färdplan 2050 som presenterades i december 2012 är ett initiativ som går att bygga vidare på och göra mer ambitiöst. Det gäller dock att få till en blocköverskridande överenskommelse, våra grannländer Norge och Danmark visar att flertalet spännande politiska program ofta bygger på just långsiktiga blocköverskridande överenskommelser 94,95. Förutom att ta fram ett nytt klimat- och energipolitiskt program måste Sveriges regering styra Vattenfall i en helt ny riktning. Om Sverige verkligen ska bli ett föregångsland bör regeringen använda bolaget som ett medel för att skapa ett hållbart energisystem, inte bara i Sverige utan även utanför landets gränser. Sverige måste ta sitt ansvar och våga införa nya ambitiösa styrmedel. Några av de styrmedel som behövs lyfts fram i denna rapport men det finns så klart många fler. I Naturskyddsföreningens klimatpolicy finns fler exempel på vad som behöver göras. 96 28

Referenser 1. Regeringen (2012) Regeringsförklaringen 18 september 2012 2. Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Naturvårdsverkets rapport 6537 3. Transportområdet är också viktigt. Denna rapport täcker inte transportområdet eftersom den sektorn kommer att tas upp i en rapport som släpps senare under 2013. 4. Energimyndigheten (2011) Energiläget 2011 ET 2011:42 5. Energimyndigheten och SCB (2012) El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2011-Preliminära uppgifter EN 11 SM 1202 6. Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012 ET 2012:34 7. Svensk fjärrvärme (2012) http://www.svenskfjarrvarme.se/statistik-- Pris/Fjarrvarme/Energitillforsel/ 8. Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012 ET 2012:34 9. Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012 ET 2012:34 10. Naturvårdsverket (2012) http://www.naturvardsverket.se/sv/start/ Statistik/Vaxthusgaser/ 11. Statistiken kommer från början i ton oljeekvivalenter. Siffrorna är omräknade med IEA:s omräkningsfaktor 1 toe = 11.63 MWh 12. Världsbanken (2010). 13. TCO (2012) Data för Rio ranking Rapport http://www.tco.se/ Templates/Page2 13445.aspx Hämtat 2012-01-31 14. Eurostat (2012) http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitview- TableAction.do. Befolkningsmängderna kommer från http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&p code=tps00001&plugin=1. båda hämtade 2013-02-20 15. Eurostat (2012) The contribution of renewable energy up to 12.4% of energy consumption in the EU27 in 2010 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_public/8-18062012-ap/en/8-18062012-ap-en.pdf. B 16. Denna rapport täcker inte transportområdet eftersom den sektorn kommer att tas upp i en rapport som släpps senare under 2013. 17. Eurostat (2012) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=ta ble&init=1&language=en&pcode=ten00082&plugin=1. Befolkningsmängderna kommer från http://epp.eurostat.ec.europa. eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tps00001& plugin=1. båda hämtade 2013-02-20 18. Energimyndigheten (2012) http://www.energimyndigheten.se/sv/ Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Kraftigutbyggnad-av-vindkraft-under-2011/ 19. Naturskyddsföreningen (2012) Dags att välja framtidens energisystem 20. Real Power Issue 26, sid 39 (2011) http://www.google.se/url?sa=t&rct =j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=3&sqi=2&ved=0cecqfjac &url=http%3a%2f%2fwww.renewableuk.com%2fdownload. cfm%2fdocid%2f832b7419-a0bf-48f6-bb78f7fb248f4d92&ei=bn rruoicns6m4gt54ycoaq&usg=afqjcnecimcsq5sm11acg3tliiagd 0x2kA&sig2=ArO_-c0l4THLcK0mFUt7Lw 21. Vindforsk, Energimyndigheten & Elforsk (2008) Vindkraft i framtiden - möjlig utveckling i Sverige till 2020, Elforsk rapport 08:17 22. SOM-institutet, Per Hedberg (2011) Inställningen till olika energikällor i Sveriges län, 1999 2004 respektive 2005 2010, SOM-rapport nr 2011:25 23. Federal ministry for the Environment, Nature conservation and Nuclear safety (2012) Renewable energy sources in Germany key information 2011 at a glance http://www.erneuerbare-energien.de/ files/english/pdf/application/pdf/ee_in_zahlen_tischvorlage_en.pdf 24. Energi styrelsen (2012) Energistatistik 2011 http://www.ens.dk/ da-dk/info/talogkort/statistik_og_noegletal/aarsstatistik/ Documents/Energistatistik%202011.pdf 25. IEA(2012) Trends in photovoltaic applications- survey report of selected IEA countries between 1992 and 2011 26. IEA(2012) Trends in photovoltaic applications- survey report of selected IEA countries between 1992 and 2011 27. Sveriges Radio (2012) Brutto elproduktion i Tyskland från 1990 till 2011 http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/3345/12616. pdf 28. Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft e.v. (2012) http:// www.bdew.de/internet.nsf/id/da3dd0bd5352f45bc12579b30034a0 C9/$file/120229%20Wodurch%20wurde%20der%20Wegfall%20 der%20kernenergie%20ersetzt.pdf 29. Sveriges Radio (2012) Full fart på energiomställningen i Tyskland 29

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artik el=5239710 30. Sveriges Radio (2012) Solcellsboom i Danmark dämpas av regeringen http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=538 9681&play=4328014&playtype=Ljudklipp 31. IEA(2012) Trends in photovoltaic applications- survey report of selected IEA countries between 1992 and 2011 32. Naturskyddsföreningen & SWECO (2008) Halva energi- hela välfärden 33. IVA (2012) Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse- Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 34. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/12241 35. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/6767/a/195238 36. Energimyndigheten (2012) Energiläget 2012 ET 2012:34 37. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/2448 38. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/2448 39. European Council for an Energy Efficient Economy (2011) National energy efficiency and energy saving targets 40. Regeringskansliet (2010) Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut av den 30.6.2009. Bilaga till 2010-06-23, I27, Dnr 2010/742/E (delvis), 2009/7789/E 41. National renewable energy action plans http://ec.europa.eu/energy/ renewables/action_plan_en.htm 42. Det är svårt att få tillförlitliga siffrorna på prognoserna i per capita eftersom det skulle innebära en uppskattning om befolkningsmängden 2020. 43. Eurostat (2012) The contribution of renewable energy up to 12.4% of energy consumption in the EU27 in 2010 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ity_public/8-18062012-ap/en/8-18062012-ap-en.pdf 44. The Danish government (2012) Energiaftalen 22.marts 2012 45. The Danish government (2012) Energiaftalen 22.marts 2012 46. The Ends report (2010) Renewable energy Europe http://www.endsreport.com/reports/eer_renewables 47. The Ends report (2010) Renewable energy Europe http://www.endsreport.com/reports/eer_renewables 48. The Ends report (2010) Renewable energy Europe http://www.endsreport.com/reports/eer_renewables 49. Naturskyddsföreningen (2011) Naturskyddsföreningens klimatpolicy 50. Naturskyddsföreningen (2012) Dags att välja framtidens energisystem 51. Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Rapport 6537 52. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 53. Riksrevisionen (2012) Klimatrelaterade skatter- vem betalar? RIR 2012:1 54. Eurostat (2010) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/ statistics/search_database 55. Energimyndigheten (2012) Forskning och innovation för ett hållbart energisystem Dnr 00-11-6104 56. Energimyndigheten (2012) Forskning och innovation för ett hållbart energisystem Dnr 00-11-6104 57. Regeringen (2012) Förslag till statens budget för 2013, Energi Prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 21 58. Energimyndigheten (2012) Forskning och innovation för ett hållbart energisystem Dnr 00-11-6104 59. Energimyndigheten (2012) Forskning och innovation för ett hållbart energisystem Dnr 00-11-6104 60. Boverket (2012), Boverkets Byggregler, BBR 19 61. EU (2010) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda http://eur-lex.europa.eu/ LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:153:0013:0035:SV:PDF 62. Regeringen (2012) Vägen till nära-nollenergibyggnader Regeringens skrivelse 2011/12:131 63. Socialdepartementet (2012) Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler SOU 2012:86 64. Det Konglige miljødepartement (2012) Meld. St 21 2011-2012 Melding till Stortinget Norsk klimapolitik http://www.regjeringen.no/nb/dep/ md/dok/regpubl/stmeld/2011-2012/meld-st-21-2011-2012. html?id=679374 65. Sveriges centrum för nollenergihus (2012) http://www.nollhus.se/ feby12/feby12.aspx 66. SKL och ATON Teknikkonsult AB (2012) Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav 67. Gröna certifikat kallas även elcertifikat och diskuteras i kapitlet Elcertifikat eller feed-in tariffer? 68. European Council for an Energy Efficient Economy (2011) National energy efficiency and energy saving targets 69. European Council for an Energy Efficient Economy (2011) National energy efficiency and energy saving targets 70. EU (2012) Directive 2012/27/EU of the European parliament and of the council on the 25 October 2012 on energy efficiency http://eur-lex. europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2012:315:0001:0056:en 30

:PDF 71. Energimyndigheten (2011) http://energimyndigheten.se/sv/foretag/ Energieffektivisering-i-foretag/PFE/Om-PFE/ 72. Riksdagen (2012) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/forslag/ Propositioner-och-skrivelser/prop-2012139-Program-for-ene_ H0039/?text=true 73. GP (2012) http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1091246-industrin-skakunna-fortsatta-spara-energi 74. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/2448 75. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 76. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 77. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 78. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 79. Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik 2012 80. Energinet.dk Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter. http://energinet.dk/sitecollectiondocuments/danske%20dokumenter/ El/Retningslinjer%20for%20nettoafregning%20af%20egenproducenter.pdf 81. Bengts Villablogg (2012) Mars 2012 http://bengts.blogg.viivilla. se/2012/03/20/nettodebitering-i-holland-ocksa/ 82. Ny Teknik [2012-10-19] http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/ energi/article3563315.ece 83. Naturskyddsföreningen (2012) Nettodebitera Mera! - styrmedel för att stimulera småskalig förnybar elproduktion 84. Naturskyddsföreningen (2012) http://blogg.naturskyddsforeningen.se/ emma-petersson/2012/09/17/ar-solelsatsningen-en-satsning/ 85. Sveriges Radio 27 december 2012 Solcellsboom i Danmark dämpas av regeringen http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406& artikel=5389681&play=4328014&playtype=ljudklipp 86. IEA(2012) Trends in photovoltaic applications- survey report of selected IEA countries between 1992 and 2011 87. French Ministery for Sustainable Development and Energy (2013) http:// www.developpement-durable.gouv.fr/img/pdf/dp_photovoltaique.pdf 88. Vattenfall (2012) Towards sustainable energy- Hållbarhetsredovisning 2011 89. Regeringen (2012) http://www.regeringen.se/sb/d/16697/a/205327 90. Vattenfall (2012) Towards sustainable energy- Hållbarhetsredovisning 2011 91. Vattenfall (2012) Towards sustainable energy- Hållbarhetsredovisning 2011 92. Naturskyddsföreningen (2011) Naturskyddsföreningens klimatpolicy 93. IEA (2013) Energy policies of IEA countries, Sweden, 2013 review 94. Miljøverndepartementet (2012) Meld. St.21 (2011-2012) Melding till Stortinget- Norsk klimatpolitikk 95. The Danish government (2012) Energiaftalen 22.marts 2012 96. Naturskyddsföreningen (2011) Naturskyddsföreningens klimatpolicy 31

Att prata om Sverige som ett föregångsland är populärt bland svenska politiker. Att gå före innebär många fördelar och är en möjlighet att påverka energipolitiken även utanför landets gränser. Frågan är dock om det bara är fina ord eller om Sverige lever upp till ryktet som föregångsland. I denna rapport undersöker vi om Sverige är ett föregångsland inom energiområdet samt lyfter exempel på länder som går före inom olika områden. Rapporten undersöker olika delar av områdena användning och tillförsel av energi, mål och prognoser samt styrmedel. Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 192 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. www.naturskyddsforeningen.se