1 Det första världskriget 1914-1918 Det första världskriget var både tragiskt och onödigt. Tragiskt eftersom det innebar att ca 10 miljoner människor dog och onödigt, eftersom det sattes igång genom en kedja av händelser som en normalklok och normalförnuftig människa borde ha kunnat förhindra. Det första världskriget är alltså ett krig som aldrig borde ha inträffat. När kriget väl var slut, fattade dessutom segrarna i kriget en rad beslut som inte bara ledde fram till ett andra världskrig utan dessutom påverkar världen ända fram i nutid. Revolutionen i Ryssland som ledde fram till att Sovjetunionen uppstod, krigen på Balkan under 1990-talet och konflikterna mellan judar och palestinier, som fortfarande pågår, är bara några exempel på effekter som kan kopplas till det första världskriget. Många historiker menar att kopplingen mellan det första och det andra världskriget är så starka att man lika gärna kan tala om ett långt krig med en kort paus emellan. När den tyska soldaten Adolf Hitler 1922 skrev: Vi kan inte tillåta att två miljoner tyskar har stupat förgäves Nej, vi förlåter inte, vi kräver hämnd! så var detta inledningen på en utveckling som ledde fram till det värsta krig mänskligheten hittills upplevt, nämligen det andra världskriget. Före 1914 hade det också funnits stora krig med flera inblandade länder, men aldrig tidigare hade så många länder dragits in i ett och samma krig samtidigt. I kriget deltog bland annat Ryssland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Österrike-Ungern, USA, nuvarande Turkiet, Rumänien, Italien, Serbien och Finland. Och kriget fördes på platser som även indirekt drog in länder som nuvarande Estland, Lettland, Litauen, Polen, nuvarande Israel, nuvarande Irak etc. I arméerna ingick också soldater från Australien, Kanada, Nya Zeeland, Indien etc. Detta var alltså ett riktigt världskrig! Allianserna Tänk dig en sen kväll på stan en fredagskväll. På en gata möts två gäng som hatar varandra. Alla vet att ett stort slagsmål kommer att bryta ut mellan de två rivaliserande gängen, men man vet inte när. I varje gäng finns det stora, biffiga ledartyper och små, lite klenare ungdomar som hänger på. Båda gängen lever efter en kod: om någon i gänget blir hotat, ställer de övriga upp. Så händer det: en liten, ganska klen, kille i det ena gänget slår till en av ledarna i det andra gänget med en flaska i huvudet. Det blir alldeles tyst en stund. Vad ska hända? Den store biffige killen som fått en flaska i huvudet reser sig och bestämmer sig för att slå ner förövaren, men vet samtidigt att killen har stora starka kompisar som antagligen kommer att försvara honom. Ingen enkel situation! Lite förenklat kan man säga att det var precis detta som hände 1914.
2 Trippelalliansen/Centralmakterna: Österrike-Ungern: bestod av en samling landområden som bara hade en sak gemensamt de styrdes av samma kejsare, en kejsare av släkten Habsburg. Habsburgarna var en urgammal släkt som sedan medeltiden antingen erövrat land eller genom smart äktenskapspolitik och arv fått länder. Österrike-Ungern bilade därför ett stort och löst sammanhängande block av olika länder i Mellaneuropa. Gränserna ändrades hela tiden: i ett krig kunde man vinna delar av Italien eller delar av norra Tyskland för att i ett senare krig förlora dessa områden igen. Kejsaren var inte så intresserad av vilka områden eller vilka folk man styrde över huvudsaken var att man styrde över något och gärna mycket! Släkten Habsburg satt i toppen och detta var hela idén. 1914 styrde släkten Habsburg över nuvarande Österrike och Ungern, men också över människor som idag är medborgare i Polen, Serbien, Kroatien, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Italien. Tyskland: hade tidigare varit ett förbund mellan olika tyska småstater som hade ett gemensamt språk och en gemensam kultur. Den ledande staten hette Preussen och kungen där var kejsare över alla de andra tyska staterna. Preussen var en ganska liten stat, men hade blivit mäktig genom en framgångsrik armé som till exempel varit med och besegrat Napoleon. 1914 var de tyska småstaterna enade i ett enda land Tyskland. Landet var en monarki och eftersom flera tyska småstater gått samman kunde regenten kalla sig för kejsare. När kriget bröt ut hette kejsaren Wilhelm II. Italien: bytte sida innan kriget var slut Det osmanska riket: kämpade på denna sida Ententen: Ryssland: var precis som Österrike-Ungern och Tyskland ett kejsardöme eftersom kungen styrde över fler landområden än sitt eget ursprungsland. Ryssland styrdes av en tsar (kejsare på ryska) och i riket ingick inte bara Ryssland utan också områden som tidigare varit självständiga stater som till exempel delar av Polen, Ukraina, Kazakstan och alla andra landområden ända fram till Kina i öster. Frankrike: var det enda landet som var en republik. Landet hade en president och en regering som röstades fram genom relativt demokratiska val, alla franska män hade nämligen rösträtt. Storbritannien: var en monarki, men en ganska modern monarki där parlamentet och den folkvalda regeringen hade mycket makt. Precis som i Frankrike hade alla män rösträtt. Konflikterna Jakten på kolonier - imperialism: 1914 hade industrialismen satt igång på allvar. Länderna startade stora fabriker och fabrikerna behövde råvaror för sin produktion och köpare
3 till de varor som tillverkades. Att ha kolonier blev därför allt viktigare. Från kolonier kunde man hämta råvaror och man kunde också tvinga sina kolonier att köpa moderlandets industrivaror. Flera länder hindrade andra länder från att sälja sina varor i de länder man betraktade som sina egna sina egna kolonier. Framförallt Storbritannien och Frankrike hade under lång tid lagt under sig mängder av länder runt om i världen. De enda länderna som var självständiga i Afrika var Etiopien och Liberia. I Asien var det bara Iran, Afghanistan, Thailand och Japan som var helt självständiga. Kolonierna blev allt viktigare för ekonomin och Tyskland ville också ha kolonier. I Afrika och Asien uppstod flera småkrig när de stora europeiska länderna slogs om de olika landområdena. Imperialism kallar man den ideologi som stod bakom jakten på kolonier. Ideologin kan sammanfattas med: Jakten på råvaror och marknader Kolonier som ett sätt att visa makt och styrka Européerna ansåg att de stod för en högre kultur som de hade ansvar att sprida över världen Ett viktigt inslag var kristendomen. Det gick lättare att sprida kristendomen i områden som européerna erövrat. Att man överhuvudtaget hade rätt att tvinga på kristendomen på andra folk såg man som självklart. Vid tiden för första världskriget hade Storbritannien och Frankrike bråkat färdigt; de hade delat upp kolonierna mellan sig och vände sig gemensamt mot Tyskland som börjat tränga sig in i Afrika och Asien för att ta för sig. Kampen för självständighet - nationalism: Under 1800-talet hade en helt ny idé uppstått i Europa: nationalismen. Sverige är ett ganska ovanligt land. Vi har haft en svensk kung, en svensk flagga och språket vi talat har varit svenska. I Sverige har vi helt enkelt bestämt över oss själva. I övriga Europa finns det mängder av länder som varit en del av ett annat land. Vi behöver inte röra oss längre än till Norge och Finland för att hitta länder som styrts av andra länder. Nationalismen, som uppstod under 1800 talet, sa att en folkgrupp som hade samma kultur och samma språk och dessutom levt på samma plats i flera hundra år skulle ha rätt att själva styra över sitt landområde. Detta är något som vi idag ser som något helt naturligt, men det var det inte före första världskriget. Anledningen till att tyskarna kunde enas under Preussen under 1800-talet var att tyskarna nu såg sig som germaner och kände att de hörde ihop. Germanerna/tyskarna slog sig ihop frivilligt, men situationen blev värre om man var tvungen att lyda ett helt annat folk som inte hade den minsta lust att släppa taget om ett erövrat område. Allra värst blev situationen i Österrike-Ungern som ju bestod av flera folkgrupper som nu ville göra sig fria och bestämma över sig själva. I Österrike-Ungern var serberna mest missnöjda med situationen. Serberna ville skapa ett gemensamt land för alla slaver. Serbien var ett självständigt land, men det fanns också slaver ibland annat Bosnien och Hercegovina som ingick i Österrike-Ungern. Serberna drömde om ett stor-serbien även kallat Jugoslavien
4 för alla slaviska folk. Ryssland stödde serbernas dröm! Ryssland betraktade slaverna som ett broderfolk man ville stödja och båda länderna tillhörde den ortodoxa kyrkan. Viktigare var kanske att ryssarna genom att stödja slaverna räknade med att få ett större inflytande på Balkanhalvön och på sikt få tillgång till hamnarna vid Medelhavet. Rädslan för mäktiga grannar: Industrialismen gjorde de stora länderna i Europa rika och mäktiga. Det är kanske inte så konstigt att detta ledde till att de också blev räddare för varandra. Länderna fick råd med stora arméer och tekniken ledde till allt farligare vapen. För att skydda sig slog de sig därför samman i gäng som lovade att skydda varandra i händelse av krig. Frankrike låg granne med Tyskland och fransmännen hatade Tyskland efter ett krig mellan länderna 1870-1871 då Tyskland tagit stora franska områden som låg precis på gränsen mellan länderna (Elsas Lothringen, Ty)/Alsace Lorraine, Fr). Storbritannien kände sig också hotade av Tyskland som nu börjat konkurrera om kolonierna och hotade Storbritanniens hittills fullständiga makt till sjöss. Frankrike och Storbritannien slog sig ihop och till dem slöt sig också Ryssland. Tyskland vände sig då till Österrike-Ungern, vilket kändes naturligt eftersom Österrike också var ett tysktalande land och hade mycket kulturellt gemensamt med Tyskland. Till Tyskland och Österrike-Ungern slöt sig också till en början Italien. Mitt under kriget bytte sedan Italien sida. Gängen hade bildats inte för att kriga mot varandra utan för att skydda sig om något annat land skulle anfalla. Färdiggjorda krigsplaner: Redan i slutet på 1800-talet satt militärledningen i de olika länderna och gjorde upp planer för ett eventuellt krig. I och med att järnvägarna byggts ut insåg man att det skulle gå snabbt att flytta stora mängder soldater till krigsplatserna. Det land som hade den bästa planeringen och fick i väg sina soldater (och vapen, mat, mediciner, hästar etc.) först - hade störst chans att vinna. Allt skulle gå snabbt, för när kriget väl bröt ut skulle det inte finnas tid att tänka och planera. Tysklands mardröm var ett krig med Storbritannien, Frankrike och Ryssland samtidigt! Förutsättningen för att vinna ett sådant eventuellt krig var att man hade en plan. Planen gick ut på att snabbt besegra Frankrike och sedan vända sig mot Ryssland. Tanken var att det stora landet Ryssland skulle behöva längre tid för att föra fram soldater och vapen och att man därför skulle börja med Frankrike medan Ryssland mobiliserades (= förberedde sig genom att kalla in soldater och föra allt man behövde till fronten mot Tyskland).
5 Svag demokrati: I länder med outvecklad demokrati, eller helt utan demokrati, kunde ledarna bestämma utan att lyssna på folkets vilja. Att tvinga ut män att dö och försämra levnadsvillkoren för alla andra i landet var inga problem eftersom man inte kunde bli bortröstad i nästa val och förlora makten. Startskottet gnistan som tände en världsbrand I juni 1914 åkte Franz Ferdinand och hans hustru Sophie till Bosniens huvudstad Sarajevo på ett studiebesök. Franz Ferdinand var kronprins i Österrike-Ungern och Bosnien tillhörde ju riket. När Franz-Ferdinand och Sophie åkte i bilkortege genom staden, kastades en bomb mot deras bil. Bomben missade och rullade längs med gatan och sprängde i stället bilen bakom där en officer skadades. När Franz-Ferdinand och Sophie senare under dagen skulle besöka den skadade på sjukhuset, körde man fel och var tvungna att stanna för att backa tillbaka. Då, mitt på gatan, ställde sig en man och sköt både kronprinsen och hans hustru. Det visade sig ganska snabbt att både den som kastat bomben och han som skjutit tillhörde en organisation som kallade sig för Svarta handen. Organisationen bestod av serber som vill skapa ett stor-serbiskt rike och därför hatade Österrike-Ungern. Dessa serber hade rest till Bosnien i avsikt att döda kronprinsen. Planen var att Österrike-Ungern då skulle förklara Serbien krig och att Ryssland skulle gå in på serbernas sida så att Österrike-Ungern förlorade och drömmen om ett stor-serbien skulle bli verklighet. Han som sköt hette Gavrilo Princip och hans mord satte igång en kedja av händelser som skulle leda fram till världskriget. Man brukar kalla händelsen för skotten i Sarajevo: gnistan som tände en världsbrand! Efter ett tag kom det fram att Svarta handen hade fått stöd av mäktiga män i Serbien. För Österrike-Ungern var det enkelt: lilla Serbien skulle tryckas till! Först vände sig Österrike- Ungern till Tyskland för att få Tysklands godkännande eftersom man ville ha stöd om Ryssland skulle blanda sig i konflikten. Tyskland gav sitt godkännande. Österrike-Ungern skickade nu ett brev med krav som de visste Serbien aldrig skulle gå med på. För det första krävde man att Serbien skulle införa censur i sina tidningar och böcker mot alla som skrev om ett Stor-Serbien där Bosnien och Hercegovina skulle bli fria från Österrike-Ungern. Dessutom krävde man att få vara med under rättegången mot Svarta handen så att denna gick rätt till. Hela detta ultimatum var till för att man skulle kunna gå i krig utan att resten av världen skulle tänka att man bara hoppade på sin fiende utan vidare! Serbien avvisade mycket riktigt detta ultimatum och Österrike-Ungern kunde gå till anfall. Om inte Europas länder hade gått samman i allianser skulle det inte blivit något världskrig. Om det inte funnits färdiga krigsplaner som byggde på att allt nu måste gå snabbt, hade det antagligen inte heller blivit något världskrig. Om Österrike-Ungern inte vänt sig till Tyskland för stöd hade det nog inte heller blivit ett världskrig. Österrike-Ungern gick alltså nu till anfall mot lilla Serbien. Eftersom Ryssland var på Serbiens sida vågade inte Österrike-Ungern skicka hela sin armé mot Serbien, halva sände man i stället norrut för att skydda sig om Ryssland skulle anfalla. Det visade sig snart att
6 serberna inte var så svaga som man trott. Österrike-Ungerns halva armé fastnade snart i ett gerillakrig inne bland Serbiens berg. Krigsförklaringarna i början av augusti 1914 Nu leder allianssystemet och krigsplanerna till krig. Ryssland förklarar krig mot Österrike- Ungern (för att hjälpa Serbien) vilket ledde till att Tyskland förklarade krig mot Ryssland (för att hjälpa Österrike-Ungern). I Tyskland är man nu rädda att Frankrike ska förklara krig mot dem. Frankrike är ju allierad med Ryssland och vill dessutom ha tillbaka sina erövrade områden. Det värsta som kan hända är att Frankrike förklarar krig och går till anfall medan Tyskland för fram alla sina soldater till ryska gränsen. Då blir man ju anfallna i ryggen och kommer förlora. För att besegra Ryssland måste man enligt planen först ha besegrat Frankrike därför förklarar Tyskland krig mot Frankrike två dagar efter att man förklarat krig mot Ryssland. Nu har Tyskland rätt att gå till anfall mot Frankrike. Tyskarnas färdiggjorda plan kom att styra kriget i Västeuropa. Planen var att snabbt slå fransmännen och ta huvudstaden Paris så att man sedan kunde vända soldaterna mot den stora ryska armén. Ryssland var stort så tyskarna räknade med att det skulle ta några veckor innan ryssarna lyckats mobilisera. En dag efter Tysklands krigsförklaring mot Frankrike, går tyska soldater in i Belgien. Belgien är ett neutralt land och inte med i någon allians. Dessutom ligger Belgien väldigt nära Storbritannien, bara på andra sidan kanalen. Att ge sig på ett neutralt land och dessutom finnas så nära ledde till att Storbritannien nu förklarar krig mot Tyskland och Österrike- Ungern. Frankrike förklarar också krig samma dag. I augusti 1914 var stora delar av Europa nu i krig med varandra och eftersom länderna också hade kolonier, dras även andra delar av världen in i kriget. Kriget på västfronten Så fort ett land förklarat krig drogs de på förhand uppgjorda planerna igång det fanns ingen tid att tänka efter. Militären hetsade på: om man inte snabbt mobiliserade skulle motståndaren har ett försprång som kunde göra att de vann. För att ta Frankrike, gick de tyska arméerna via Belgien (utan att bry sig om att landet var neutralt). Tanken var smart eftersom Frankrikes försvar vid gränsen mot Belgien var ganska svagt. Flera tyska arméer skulle närma sig Paris från flera håll och omringa fransmännen och engelsmännen som kommit till Frankrikes hjälp. Problemet var att den armé som skulle gå längs med kusten och sedan i en vid båge mot Paris underifrån var för svag. Inringningen misslyckades och fransmän och britter gick till motanfall.
7 Anfallen stannade upp och förvandlades till ett stillastående skyttegravskrig där soldaterna grävde ner sig för att skydda sig mot fienden. Ingen sida vann särskilt mycket mark, men soldaterna dog. Västfronten var mer än 50 mil lång, från Nordsjön ner till Schweiz. Vid krigets slut hade nästan två miljoner fransmän dött, de flesta var infanterister. Drygt två miljoner tyska soldater dödades (2.057.000 vilket var den högsta siffran). Krig handlade om att fienden skulle ge upp och förklara sig besegrade. Därefter började det egentliga syftet med kriget fredsförhandlingarna. Under förhandlingarna kunde segraren räkna med att få igenom flest önskningar och krav. Kriget på västfronten slutade att handla om att erövra mark och gick över till att få motståndaren att ge sig genom att döda så många av motståndarnas soldater som möjligt. Längs med hela fronten pågick små krig hela tiden, men ibland blev det också större slag. Detta var anfall som planerats i sex månader eller ett helt år och som krävde mängder av soldater, vapen och organisation. Masslakt på soldater Ett slag inleddes med att man först anföll varandra med kraftig artilleribeskjutning under någon vecka. Man hade till exempel långdistansskjutande kanoner som kunde bombadera fienden på flera kilometers avstånd och som förvandlade marken till ett månlandskap. Därefter rusade infanteriet (fotsoldater med gevär och bajonett) fram för att döda de som överlevt och ta fiendens landområde. För att skydda sig mot artilleribeskjutningen grävde man ner sig, först i gropar som sedan blev till långa djupa gångar s.k. skyttegravar. Från skyttegravarna kunde man också ligga och skjuta mot varandra med maskingevär. Dessa kulsprutor kunde avfyra hundratals skott i minuten. Problemet var att det efter artilleribeskjutningen fortfarande fanns så många oskadda maskingevärsställningar kvar att infanteristerna blev nedmejade när de rusade fram. Vanligtvis blev anfallarnas förluster därför dubbelt så stora som försvararnas. Det kusliga med första världskriget är att den tekniska utvecklingen kommit precis så långt att man fått vapen som kunde döda mängder av människor samtidigt som den tekniska utvecklingen inte kommit så långt att man kunde skydda sina egna soldater. Det största problemet var det man kallar: samband. Nuförtiden kan man med hjälp av effektiv kommunikation i t.ex. flygplan och stridsvagnar samordna anfall och försvar. Artilleriet kan pricksäkert både träffa motståndare och försvara de egna fotsoldaterna (infanteriet) när dessa rycker fram. Armécheferna under kriget har anklagats för att vara dåliga befäl, men det var inte mycket de kunde göra. De satt kanske en mil från fronten och hade svårt att styra kriget när deras order till fronten och rapporter om vad som hände vid fronten tog flera timmar att nå fram och tillbaka. De två kändaste slagen på västfronten var vid Verdun och Somme, båda 1916. Verdun var en stark fransk fästning som tyskarna visste att fransmännen skulle försvara till varje pris. Tanken var att Frankrike skulle förblöda i försvaret av Verdun. När slaget vid Somme inleddes dödades 19 000 brittiska soldater på bara några timmar! Men den brittiska befälhavaren sir Douglas Haig tyckte inte det var så farligt. Vid floden Somme stupade sammanlagt över 1 miljon unga män och vid Verdun 700 000. Efter Somme och Verdun hade ingen sida erövrat mer än några kilometer från fienden.
8 Kriget på östfronten Ryssarna valde att gå till offensiv innan alla soldater och allt materiel var på plats. Snabbheten överrumplade tyskarna som till en början förlorade slagen. Men tyskarna återhämtade sig efter ett tag och började trycka tillbaka ryssarna. Tyskarna tog de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen) och de delar av nuvarande Polen som då tillhörde Ryssland. Men kriget var kostsamt tusentals tyska och ryska soldater dog. Vändpunkten blev den ryska revolutionen 1917 som ledde till att Ryssland drog sig ur kriget. Revolutionen bröt ut eftersom folket fick nog av att så många män stupade i kriget och att transporten av matvaror bröt samman så att folk, framförallt i städerna, fick gå hungriga. USA går in i kriget och tyskarna gör ett sista försök att få fienden att begära fred När Ryssland inte längre var med i kriget kunde tyskarna skicka större arméer till västfronten. Samtidigt började tyskarna hota de brittiska fartygen allt mer. Tyska u-båtar sprängde både engelska krigsfartyg och engelska handelsfartyg. Planen var att isolera Storbritannien så att inga varor skulle kunna föras till eller från landet. Men tyskarna gjorde några misstag. Först sänkte de ett stort passagerarfartyg, Lusitania som visserligen förde vapen från USA till England, men också flera amerikanska passagerare. Därefter försökte tyskarna få Mexiko att anfalla USA genom att erbjuda dem tyska vapen och soldater som hjälp. Men den viktigaste orsaken till att USA gick med i kriget var att man lånat ut mycket pengar till Storbritannien och Frankrike. Segrade Tyskland var risken stor att lånen aldrig skulle betalas tillbaka. Resultatet blev i alla fall att USA fick nog och nu gick med i kriget mot Tyskland. När USA började skicka sina soldater till Europa insåg tyskarna att deras enda chans var att göra ett sista enormt anfall och sätta in alla sina resurser på detta. Det var sista chansen för nu hade så många tyska soldater dött att bara 18- åringarna fanns kvar att kalla in som reserv. Offensiven misslyckades. Dessutom hade protesterna mot kriget blivit allt starkare bland många av de tyska soldaterna. Soldater inom flottan hade till exempel vägrat gå till sjöss för att strida och några hade till och med brutit sig in i vapenförråd och börjat tala om att genomföra en revolution i Tyskland. Den tyska kejsaren övertalades att abdikera (=avgå) för att det inte skulle bli någon revolution och monarkin avskaffades helt. Tyskland blev nu en republik. Den tyske överbefälhavaren förstod att man inte hade några krafter kvar för att få till ett avgörande inför fredssamtalen det skulle bara bli en onödig slakt på fler tyska soldater. Han bad sin regering om att be om vapenstillestånd. Tyskland förklarade sig besegrade och den 11 november 1918 var kriget slut.
9 Folkmordet på armenier under kriget Det osmanska riket hade ställt sig på centralmakternas sida i kriget. När kriget mot ententen gick dåligt organiserade en grupp makthavare en medveten förföljelse i den östra delen av det nuvarande Turkiet. Syftet var att helt utplåna den kristna gruppen armenierna som man var rädda skulle stödja Ryssland i kriget. Soldater skickades ut på landsbygden och dödade män, kvinnor och barn. De som överlevde kördes ut i öknen. Beräkningar visar att över en miljon människor dödades eller dog av utmattning, svält och törst. Flera andra kristna grupper i riket (greker, assyrier och syrianer) drabbades också av förföljelser. Dagens turkiska regering vill inte gå med på att kalla detta för ett folkmord, det vill säga ett medvetet försök att helt eller delvis förinta en folkgrupp i ett land. Detta påverkar förbindelsen mellan Turkiet och omvärlden än idag ca hundra år senare. Freden som leder fram till andra världskriget 20 år senare Aldrig mer ett liknande krig, var alla överens om. Den amerikanske presidenten Wilson föreslog nu att man skulle grunda en världsorganisation som skulle verka för fred och där alla världens länder skulle vara med: Nationernas förbund (idag FN, förenta nationerna). För att få igenom detta var han beredd på att kompromissa om allting annat. För Frankrike var saken klar. Inget annat land än Tyskland var orsak till kriget. Fransmännen ville bli säkra på en sak: Tyskland skulle aldrig få anfalla dem igen. Fransmännen ville ha hämnd för alla sina döda soldater och för all förstörelse av hus och åkermark i Frankrike. Trots att både Storbritannien och USA var emot det blev det mycket hårda fredsvillkoren för Tyskland. En viktig anledning till att USA och Storbritannien var emot de hårda fredsvillkoren var att man var rädd att dessa skulle krossa Tyskland och leda fram till en kommunistisk revolution precis som den i Ryssland. Men fransmännen fick sin vilja igenom: Tyskland skulle betala ett gigantiskt skadestånd, de fick bara ha en mycket liten armé som försvar och de var tvungna att lämna tillbaka de landområden de tagit från Frankrike 1871, ett område som innehöll både en fransk och en tysk befolkning. Tyskarna kallades till slottet Versailles och fick där skriva under det förödmjukande fredsdokumentet som sa att hela kriget bara var Tysklands fel. Nya länder och krossade stormakter Nationalismen som idé var avgörande när världens karta nu ritades om. Varje folk skulle styra över sig själva och därför blev vissa länder nu självständiga medan andra skapades. Men när segrarna efter kriget bestämde hur världen skulle se ut var det helt klart att vissa folkgruppers önskemål vägde tyngre än andras. Om man tittar på en världskarta kan man se att segrarna USA, Frankrike och Storbritannien lyssnade mest på folken i norr och väster och minst på folken i söder och öster. Det innebar
10 alltså att ju närmare du levde segrarmakterna, desto bättre villkor fick du när kartan skulle ritas om. Italien, som också var på segrarnas sida, fick inte igenom sina krav. Finland och de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen) som alla tillhört Ryssland blev nu självständiga stater. Tyskland och Ryssland som tidigare delat på Polen fick avstå från sina områden och landet blev då självständigt. I Europa skapades också två helt nya länder som aldrig funnits innan: (1) Jugoslavien där serberna blev den ledande folkgruppen. Slovener, kroater, bosnier en liten grupp ungrare, och albaner hamnade innanför Jugoslaviens gränser något som ledde till krig under 1990-talet eftersom staten bestod av folkgrupper som ibland hade ganska lite gemensamt. Segrarmakterna hade till exempel klumpat ihop kristna och muslimska folkgrupper med skilda kulturer och traditioner. (2) Tjeckoslovakien som blev ett gemensamt land för tjeckerna och slovakerna och en liten grupp tyskar som hamnade innanför det nya landets gränser. Här uppstod problemen med gränserna ännu snabbare. 1938 gick Hitlers arméer in i landet för att ta det landområden där det bodde flest tyskar. Till Jugoslavien och Tjeckoslovakien fördes landområden som tillhört Österrike-Ungern och detta land som var på den förlorande sidan i första världskriget delades i sin tur upp i två länder: Österrike och Ungern. En gammal stormakt var nu helt borta. En annan stormakt som upplöstes i och med kriget var det osmanska riket. Det osmanska riket hade omfattat Turkiet och Mellanöstern med Syrien, Libanon, Palestina och Irak samt större delen av den arabiska halvön. Det osmanska riket var muslimskt och hade blivit allt större under flera hundra år. Men eftersom det osmanska riket hade varit på Tysklands och Österrike-Ungerns sida var riket en av förlorarna i kriget. Riket föll samman och blev till sist bara lilla Turkiet. Arabfolken hade börjat sin frihetskamp mot det osmanska riket genom att kämpa på ententens sida i kriget. Storbritannien och Frankrike hade stött dem med vapen. I och med att ententen vann och det osmanska väldet löstes upp räknade nu arabfolken att deras länder skulle bli fria precis som Polen och länderna i Baltikum blev. Men tillgång till billig olja och kontroll över viktiga hamnar vid Medelhavet var viktigare för Storbritannien och Frankrike än arabfolkens rätt till självstyre. Storbritannien tog kontrollen över Palestina och Irak. Frankrike tog kontrollen över Syrien och Libanon. Kolonialismen var alltså fortfarande en levande idé. Tyskland förlorade sina kolonier i Afrika och Asien, men varken Storbritannien eller Frankrike hade en tanke på att släppa sina. Först efter andra världskriget fick folken i Afrika och Asien sin frihet.
11 Begrepps- och namnordlista: Trippelalliansen/Centralmakterna Ententen (franska. entente = samförstånd/överenskommelse) kolonier imperialism nationalism slaver (de som talar slaviska språk t.ex. ryska, kroatiska, serbiska och bosniska) mobilisering (att mobilisera) front (gräns där två fiendearméer står mot varandra och möter varandra i strid) Franz-Ferdinand och Sophie Gavrilo Princip Svarta handen västfronten och östfronten infanteri/infanterister artilleri/artillerister folkmord Nationernas Förbund (NF) Versailles Du ska kunna redogöra för: Vilka länder som ingick i allians med varandra och vad allianserna heter. Varför Österrike-Ungern, Tyskland och Ryssland kunde kalla sig kejsardömen. Vilket land som var republik och vilka länder som var mest demokratiska och varför. Krigsorsakerna: imperialism, nationalism, rädslan för mäktiga grannar, färdiggjorda krigsplaner och outvecklad demokrati. Startskottet som satte igång det första världskriget. Här ingår personer, organisationen Svarta handen och deras plan. Dessutom behöver du förklara hur det kom sig att Österrike-Ungern gick till anfall mot Serbien. Krigsförklaringarna och hur allt fler länder dras in i krig mot varandra. Kriget på västfronten där du ska redogöra för vad skyttegravar är och varför så många dog. Du ska kunna namnge något känt slag på västfronten. Kriget på östfronten. Vilka länder som erövrades och varför Ryssland ingick fred med fienden och drog sig ur kriget. Varför USA gick med i kriget.
12 Varför Tyskland gav upp och bad om fred. Folkmordet på armenierna. Hur fredsvillkoren såg ut för Tyskland och varför de blev så hårda. Vilka länder som blev fria och vilka nya länder som skapades. Hur orättvisa beslut fattades när kartan ritades om och vilka konsekvenser detta fick på kort- och lång sikt. Här tar du upp Jugoslavien, Tjeckoslovakien och arabfolken. Instuderingsfrågor inför provet som mäter kunskapskraven för E (1) Mellan vilka år varade det första världskriget? Ungefär hur många dog? (2) Vad heter de två allianserna och vilka länder ingick i respektive allians? (3) På vilket sätt var jakten på kolonier en bakomliggande orsak till kriget? (4) Redogör för serbernas dröm om ett stor-serbien och varför Ryssland stödde serbernas dröm? (5) Varför ingick det i den tyska krigsplanen att först snabbt slå till mot Frankrike? (6) Redogör för skotten i Sarajevo: gnistan som tände en världsbrand. Vad hände och varför? Vad hette han som sköt? (7) Varför stannar det tyska anfallet upp och förvandlas till ett skyttegravskrig på västfronten? (8) Varför dog så många soldater under det första världskriget? (9) Nämn namnen på 2 kända slag på västfronten. (10) Varför upphör kriget mellan Tyskland och Ryssland? (11) Räkna upp 3 orsaker till att USA gick med i kriget. (12) Varför gav Tyskland upp? (13) Varför ville Frankrike ha hårdare fredsvillkor än vad USA och Storbritannien ville ha? Varför var USA och Storbritannien mot de hårda villkoren? (14) Räkna upp 3 hårda fredsvillkor som Tyskland tvingades gå med på. (15) Ge 3 exempel på länder som blev självständiga efter kriget? (16) Vilka 2 nya länder skapades efter kriget? (17) Varför upplöstes det osmanska riket? Kvar av detta stora rike är nu bara ett litet land. Vad heter det? (18) Varför hade arabfolken anledning att vara besvikna efter det osmanska rikets fall? Kunskapskrav: Du har (grundläggande/goda/mycket goda) kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och personer under det första världskriget. Du visar det genom att föra (enkla och till viss del underbyggda/utvecklade och relativt väl underbyggda/välutvecklade och väl underbyggda) resonemang om orsaker till och konsekvenser av kriget. Du kan använda begreppen på ett (i huvudsak/relativt väl/väl) fungerande sätt.