Samhällsdiagnos 2004 Beskrivning av Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner - utifrån de nationella målområdena för folkhälsan Alkohol- och drogsamordnare Pia Nyman Alkohol- och drogsamordnare Helena Berlin Folkhälsosamordnare Eva Osterman-Nielsen, Sjöbo kommun
Sammanfattning Rapporten Samhällsdiagnos 2004. Beskrivning av Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner utifrån de nationella målområdena för folkhälsan ger en översiktlig bild av de tre kommunerna. Avsikten är att öka förståelsen avseende orsaken till problemens uppkomst genom att synliggöra samband mellan olika faktorer. Rubrikerna är hämtade från de elva nationella målområdena för folkhälsan: bakgrundsfakta om kommunerna och befolkningen, delaktighet och inflytande, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel, minskat bruk av tobak och alkohol i ett narkotika- och dopingfritt samhälle. Aktiviteten gällande folkhälsoarbetet varierar mellan kommunerna, Sjöbo kommun har anställd folkhälsosamordnare medan Tomelilla kommun inte uppvisar någon aktivitet inom folkhälsoområdet. Simrishamns kommun är den största kommunen med ca 20 000 invånare och räknas i kommunindelningen till övriga större kommuner. Sjöbo kommun med ca 17 300 kommuninvånare och Tomelilla kommun med ca 12 500 benämns båda som landsbygdskommuner. I Sjöbo kommun ses bland männen den största andelen kommuninvånare med enbart grundskoleutbildning vilket kan kopplas till den höga andelen hantverksföretag. Sjöbo kommun har ca 1900 små och medelstora företag och Tomelilla kommun ca 1500, varav ca 600, är inom jordbruksområdet. Simrishamns kommun har flyttningsunderskott i åldersgruppen 18-24 år, det vill säga fler utflyttningar jämfört med inflyttningar. Simrishamns kommun har också den största inflyttningen i åldergruppen 55+. Sjöbo kommun har däremot den högsta andelen inflyttningar i åldersgruppen 25-54 år. Jämställdhetsarbetet har bäst fäste i Simrishamns kommun, enligt JämIndex, medan Sjöbo kommun uppvisar motsatsen. Gällande valdeltagande så har de tre kommunerna lägre andel valdeltagande jämfört med riket, även här placerar sig Simrishamns kommun bäst. Sjöbo och Tomelilla kommuner har lägre medelinkomst och förmögenhet jämfört med Simrishamns kommun. Den största andelen invånare i behov av ekonomiskt bistånd bor i Simrishamns kommun medan Tomelilla kommun har det högsta biståndsbeloppet per invånare. Tomelilla kommun har den högsta arbetslösheten bland männen och Sjöbo kommun bland kvinnorna. Störst andel arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program har Tomelilla kommun i gruppen 18-24 år, minst dubbelt så många som Simrishamn och Sjöbo kommuner. Simrishamns kommun har en stor del förtidspensionärer, främst bland kvinnorna. Ohälsotalen är också större bland kvinnorna, men skillnaden mellan kommunerna är obetydlig. Faktorer som påverkar barnens tillvaro är bl.a. förskola och skola och även här finns markanta skillnader mellan kommunerna. Tomelilla kommun har den lägsta kostnaden för förskolebarn men den högsta kostnaden för grundskolebarn. Simrishamns kommun uppvisar motsatt fenomen. 2
Andelen elever som lämnar grundskolan med ej godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen är fler i Simrishamns kommun under 2004. Antalet elever som är behöriga till gymnasieskolan är lägst i Sjöbo kommun. Personaltätheten inom förskolan är lägst i Simrishamns kommun och i Sjöbo kommun inom grundskolan. En riskfaktor är låg födelsevikt som tredubblats i Sjöbo kommun under perioden 1999-2001 vilket bland annat kan kopplas till rökande blivande föräldrar. Generellt sett är amning mer förekommande i Sjöbo kommun men vid sex månaders ålder blev fler barn ammade i Simrishamns kommun. Aborter är mer förekommande under 2002 i Sjöbo kommun, främst i åldersgrupperna upp till 19 år samt 20-29 år, i förhållande till andra kommuner. Simrishamns kommun har högre andel självmord under perioden 1998-2002, men även andelen skador och förgiftningar är större bland kvinnorna. Under samma period har Simrishamns kommun flest dödsfall p.g.a. ischemisk hjärtsjukdom, lungcancer samt KOL (kvinnorna). Alkoholrelaterad dödlighet förekommer i större utsträckning i Sjöbo kommun i motsats till Tomelilla kommun. Antalet serveringstillstånd avseende alkohol fördubblas i Simrishamns kommun under perioden 2000-2003 medan Systembolagets försäljning tredubblas. I Tomelilla kommun äger en kraftig ökning rum avseende restaurangförsäljningen, dock en mindre ökning av antalet serveringstillstånd. Sammanfattningsvis kan sägas att det hälsofrämjande arbetet i de tre kommunerna Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla bör ha högsta prioritet i form av aktiva handlingsplaner och folkhälsoråd. En annan viktig fråga är avsättandet av resurser till det hälsofrämjande arbetet, det vill säga att personal ges mandat och tid att arbeta med de viktiga frågorna. 3
Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 4 Inledning 6 Bakgrundsfakta om kommunerna och befolkningen 6 Folkmängd 7 Invånare efter födelseland 7 Familjeförhållande 8 Medellivslängd 8 In-/utflyttning 9 Folkhälsoarbete 10 Skattesats 10 Delaktighet och inflytande 11 Valdeltagande 11 JämIndex 11 Ekonomisk och social trygghet 12 Utbildningsnivå 12 Förvärvsarbetande 13 Arbetssökande 13 Inkomst 14 Förmögenhet 14 Ekonomiskt bistånd 15 Anmälda brott 15 Trygga och goda uppväxtvillkor 16 Förskola och skola 16 Låg födelsevikt 17 Ökad hälsa i arbetslivet 18 Arbetsskador 18 Ohälsotal 19 Förtidspensionärer 19 Sunda och säkra miljöer 20 Skador och förgiftningar 20 Självmord 20 Allergianpassad, säker och trygg kommun 21 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 21 Ungdomsmottagningar och Hälsofrämjande sjukhus 21 Gott skydd mot smittspridning 22 Barnvaccinationer 22 Trygg och säker sexualitet 22 Aborter 23 Ökad fysisk aktivitet 23 Goda matvanor och säkra livsmedel 23 Amning 24 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 24 4
Minskat bruk av tobak och alkohol 25 Rökande blivande mödrar 25 Rökning bland spädbarnsföräldrar 25 Alkoholkonsumtion efter regioner och indikatorer 26 Dödlighet i lungcancer 26 Dödlighet i KOL 27 Alkoholrelaterad dödlighet 27 Källförteckning 28 5
Inledning Som ett första steg i kartläggningen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner ges en översiktlig beskrivning av kommunerna. Rubrikerna - bakgrundsfakta om kommunerna och befolkningen, delaktighet och inflytande, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel samt minskat bruk av tobak och alkohol i ett narkotika- och dopingfritt samhälle är hämtade från de nationella målområdena för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen. Enligt Gunnar Ågren, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, löper människor som upplever en nedsatt hälsa en betydande överrisk att dö i förtid oavsett medicinsk sjukdomsdiagnos. Beskrivningen/samhällsdiagnosen av kommunerna ger en uppfattning om hur det ser ut i de tre kommunerna. Samtidigt ökar förståelsen avseende orsaken till problemens uppkomst genom att man ser samband mellan olika faktorer. De tre kommunerna Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla har tillsammans ca 50 000 invånare vilket ökat möjligheterna att använda dödlighetsstatistik. Ett lägre antal kommuninvånare skulle ge en missvisande bild. Bakgrundsfakta om kommunerna och befolkningen Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner är belägna i den sydöstra delen av Skåne. Simrishamns kommun har ca 20 000 invånare, varav ca 6000 i tätorten, och räknas enligt kommungruppsindelningen till övriga större kommuner (15 000-20 000 invånare). Kommunens totala areal på ca 1267 km 2 (ca 872 km 2 vatten) motiverar rankingplats 204 i storleksordningen bland landets kommuner. I de södra delarna av kommunen finns slättbygd med intensiv jordbruksodling och i de norra delarna skogsbygd och mera kuperad terräng. Simrishamns kommuns huvudnäringar är turism, jordbruk och fruktodling. 1/3 av den svenska fruktproduktionen sker i kommunen. Turismen har vuxit sig allt starkare vilket ses i den större andelen fritidsboende samt antalet restauranger. Simrishamns kommun placeras i intervallen 233-290 bland Sveriges kommuner, enligt rapporten Hur har det gått i Skåne 2004 (Region Skåne, 2004), rankingsystem för företagsklimat. Den borgerliga majoriteten i Simrishamns kommun består av moderater, centerpartiet, österlenpartiet, sjukvårdspartiet, kristdemokrater och folkpartiet. Sjöbo kommun ligger mitt i södra Skåne och räknas storleksmässigt till landsbygdskommunerna. Enligt definitionen är landsbygdskommun en kommun där mer än 6,4 procent av nattbefolkningen är sysselsatta inom jord- och skogssektorn och som inte är glesbygdskommun. På en yta av ca 510 km 2 bor ca 17 300 invånare, varav knappt 7000 i Sjöbo tätort. Landskapet är mycket varierande och består av jordbruksbygd, bok- och lövskogar och sjöar, ca 14 km² vatten.
Kommunen har ett rikt och differentierat näringsliv med ca 1900 små och medelstora företag, varav ca 600 är jordbruksföretag. Region Skåne (2004) placerar Sjöbo kommun i intervallen 1-58 bland Sveriges kommuner gällande företagsklimat. Bygg- och hantverkssektorerna är stora och väl etablerade inom Sjöbo kommuns näringsliv. Hästnäringen är på stark frammarsch på landsbygden. Politiskt sett har Sjöbo kommun en borgerlig majoritet bestående av moderater, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokrater och pensionärspartiet SPI. Tomelilla kommun räknas till landsbygdskommunerna, se s. 6, vilket kan stämma eftersom 600 av kommunens drygt 1500 företag är jordbruksföretag. Inom näringslivet dominerar en- och fåmansföretag och endast 13 företag har fler än 30 anställda. Tomelilla kommun har rankingplats 233-290 avseende företagsklimat bland Sveriges kommuner (Region Skåne, 2004). Kommunytan 400 km² består av växlande natur, från slättland i söder till skog i norr. Vattenarealen är mindre 1 km². Hela kommunen har drygt 12 500 invånare varav cirka 5800 bor i Tomelillas tätort. Kommunen styrs av en borgerlig majoritet bestående av moderater, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokrater och kommunens väl. Folkmängd Antal kommuninvånare den 30 juni 2004. Kommunnamn Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade födda överskott Skåne 1 156 070 3 373 6 429 5 885 544 12 955 10 101 Simrishamn 19 533 34 69 145-76 460 355 Sjöbo 17 324 125 106 87 19 533 421 Tomelilla 12 578 63 85 70 15 385 339 Källa: SCB. De tre kommunerna har under 2004 vissa skillnader men även likheter såsom större inflyttning i förhållande till utflyttning från kommunerna. Simrishamns kommun visar ett negativt födelseöverskott och är den kommun som totalt minskar avseende kommuninvånare. Sjöbo kommun däremot har den största folkökningen under det första halvåret 2004. Invånare efter födelseland Procentuell % fördelning 2002. Födelseland Riket Skåne län Simrishamn Sjöbo Tomelilla Sverige 88 86 94 95 94 OECD-länderna* 2 3 2 3 2 Finland 2 1 1 1 0 Sydeuropa 1 2 1 0 1 Östeuropa 2 3 1 1 2 Övriga utanför Europa 4 4 1 0 0 Totalt %: 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Enligt Region Skåne (2004) är drygt 160 000 eller 14 procent av Skånes 1,15 miljoner invånare födda utomlands. De utrikes födda har en annan åldersstruktur med drygt 60 procent i åldern 20-54 jämfört med 44 procent födda i Sverige. 7
Detta ger Skåne väsentligt bättre förutsättningar för att klara tillväxt och försörjningsbalans (andelen förvärvsarbetande i förhållande till totalbefolkningen). Enligt Regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) visar flera studier att personer som invandrat till Sverige har betydligt sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen. En orsak till detta kan vara den diskriminering som många personer med utländsk bakgrund utsätts för på t.ex. arbets- och bostadsmarknaden. Därutöver spelar levnadsvanor in samt erfarenheterna som legat till grund för själva migrationen, ofta traumatiska upplevelser. De tre kommunerna visar samstämmigt en högre andel kommuninvånare med Sverige som födelseland jämfört med Skåne län. Familjeförhållande Familjer med barn under 18 år, familjesammansättning och separationer, år 2002. Genomsnittligt Andel barn som bor med Antal separaantal barn per båda ursprung- styvförälder ensamstående Tioner per familj liga föräldrar förälder 100 barn Skåne län 1,84 74 5 22 3,45 Simrishamn 1,91 78 4 19 2,57 Sjöbo 1,9 70 7 23 4,19 Tomelilla 1,88 74 4 21 3,8 Källa: SCB, Barn- och familjestatistik. Ju mer glesbebyggda kommunerna är desto fler barn, enligt Statens folkhälsoinstitut i rapporten Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner (2003:49), som anser att det inte är ovanligt med 3 eller fler barn i familjerna. Sjöbo kommun uppvisar den högsta andelen separationer per 100 barn, betydligt högre än Simrishamn och Tomelilla kommuner samt Skåne län. Simrishamns kommun har den högsta andelen barn som bor tillsammans ursprungliga föräldrar. Medellivslängd Återstående medellivslängd vid födelsen efter kön, förväntat antal år, perioden 1993-2002. Riket Skåne län Simrishamn Sjöbo Tomelilla Kvinnor 81,7 81,9 81,8 81,7 80,4 Män 76,8 76,6 77,3 75,5 77,4 Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2003:49) svarar kommungruppen för en tredjedel av skillnaden i ohälsotal och en femtedel av skillnaden i medellivslängd för både kvinnor och män. Enligt Region Skåne (2004) har medellivslängden ökat med nära ett år för kvinnorna och hela tre år för männen mellan åren 1983 och 2003. I Skåne har kvinnorna tidigare haft högre medellivslängd jämfört med riket vilket har utjämnats under senare år. En lägre medellivslängd återfinns bland männen i Sjöbo kommun under perioden 1993-2002 medan kvinnorna i Simrishamns kommun lever längst. 8
In-/utflyttning Antal flyttningar efter kön och ålder 2002. Kvinnor: Män: Totalt: 18-24 25-54 55-18-24 25-54 55-18-24 25-54 55- Riket Inflyttade 5849 16014 1868 4683 17572 2234 10532 33586 4102 Utflyttade 2549 8701 1359 1707 10402 1732 4256 19103 3091 Netto 3300 7313 509 2976 7170 502 6276 14483 1011 Länet Inflyttade 4690 6422 1088 3505 7369 1101 8195 13791 2189 Utflyttade 3415 4556 815 2442 5330 767 5857 9886 1582 Netto 1275 1866 273 1063 2039 334 2338 3905 607 Simrishamn Inflyttade 82 199 117 62 190 99 144 389 216 Utflyttade 134 143 64 87 138 53 221 281 117 Netto -52 56 53-25 52 46-77 108 99 Sjöbo Inflyttade 84 260 68 73 294 83 157 554 151 Utflyttade 114 163 50 102 186 59 216 349 109 Netto -30 97 18-29 108 24-59 205 42 Tomelilla Inflyttade 107 163 59 67 167 61 174 330 120 Utflyttade 127 137 38 81 140 45 208 277 83 Netto -20 26 21-14 27 16-34 53 37 Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2003:49) finns det minst andel personer i åldern 25-54 år i landsbygdskommunerna medan man finner den största andelen i förortskommunerna och storstäder. Andelen som är 65 år och äldre har motsatt mönster, det vill säga den största andelen i nämnd ålder återfinns i landsbygdskommunerna. Region Skåne (2004) påvisar sambandet mellan prisutvecklingen och förbättrade pendlingsmöjligheter och den vändning som skett i flyttmönster i flertalet av Skånes mindre kommuner de senaste åren. I de tre kommunerna ses samma trend under 2002, d.v.s. att ungdomar i åldern 18-24 år flyttar från kommunerna. Störst utflyttning återfinns bland kvinnor i åldern 18-24 år i Simrishamns kommun medan de övriga två kommuner sett ur genusperspektiv har en mera balanserad utflyttning. Sjöbo kommun uppvisar totalt sett störst inflyttning och lägst antal utflyttande kommuninvånare i åldersgruppen 25-54 år. Tomelilla kommun däremot uppvisar minst skillnad, det vill säga många inflyttningar men nästan lika många utflyttningar. Simrishamn har den högsta andelen inflyttade i åldersgruppen 55- år jämfört med Tomelilla och Sjöbo kommuner. Tomelilla kommun har i åldersgruppen 25-54 år, bland män och kvinnor ett underskott, det vill säga, större utflyttning i förhållande till inflyttning. 9
Folkhälsoarbete Kommunernas, till Statens folkhälsoinstitut, rapporterade folkhälsoarbete 2003. Handlingsplan/policy Folkhälsoråd Folkhälso- Folkhälsosamordnare, samordnare omfattning % Simrishamn 1 1 0 0 Sjöbo 0 1 1 50 % Tomelilla 0 0 0 0 Källa: Statens Folkhälsoinstitut. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet för folkhälsan ska genomsyra hela samhällspolitiken och avses nås genom insatser av myndigheter, landsting och kommuner m.fl. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för hälsa. Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen. Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför den enskilda människans kontroll. En bestämningsfaktor kan verka både som frisk-, skyddsoch hälsofrämjande faktor eller som riskfaktor. I stället för att sjukdomar eller hälsoproblem vid formulering av mål för folkhälsoarbetet har hälsans bestämningsfaktorer valts som utgångspunkt det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Sjöbos folkhälsoråd har ingen antagen folkhälsoplan men beräknar anta denna samt policy under 2005. Dock har Sjöbo kommun löpande tvåårig verksamhetsplan. Tomelilla kommun uppvisar ingen aktivitet gällande folkhälsoarbetet. Simrishamns kommuns folkhälsoråd för närvarande reviderar handlingsplanen. Skattesats Procentuell % andel under 2003. Skattesats Genomsnitt Inkomstutjämning riket kr/invånare Simrishamn 20,51 20,7 9268 Sjöbo 19,92 20,7 8437 Tomelilla 20,61 20,7 9888 Landstinget 10,39 10,47 1486 Källa: SCB, Offentlig ekonomi. Lägst skattesats har Sjöbo kommun men de tre kommunerna har genomgående lägre skattesats än riksgenomsnittet. Inkomstutjämningen skall garantera alla kommuner och landsting ett lika stort skatteunderlag oavsett den egna kommunens skatteunderlag. De kommuner och landsting som har ett högt skatteunderlag per invånare betalar en avgift. Motsatsen är de kommuner som erhåller ett inkomstutjämnande bidrag. De tre kommunerna fick bidrag, Tomelilla kommun det högsta bidraget medan Sjöbo kommun fick det lägsta. 10
Delaktighet och inflytande Gunnar Ågren poängterar i rapporten Den nya folkhälsopolitiken (2003:57) vikten att öka människors delaktighet i samhällslivet och ser detta som ett av de viktigaste folkhälsomålen. Ett samhälle med lågt valdeltagande, där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att försöka påverka utvecklingen, utmärks också av allvarliga hälsoproblem. På individuell nivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Brist på inflytande i samband med hög belastning leder till förändringar i den hormonella balansen och ger en ökad risk för hjärtinfarkt och även andra sjukdomar. Man har även funnit samband mellan litet beslutsutrymme och sjukskrivningar, enligt Karasecs kravkontrollmodell, speciellt långtidssjukskrivningar förvärras av brist på inflytande. Sett ur ett samhällsperspektiv så har vissa områden såsom arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetsarbetet, integrations- och handikappolitiken, en särskilt stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Valdeltagande Procentuell % andel av de röstberättigade som deltog i val 2002. Riket Simrishamn Sjöbo Tomelilla Kommunfullmäktige 77,9 75,9 74,7 71,6 Landstingsfullmäktige 77,5 75,3 73,9 71,4 Riksdagen 80,1 76,6 75,8 73,7 Källa: SCB, Valstatistik. De tre kommunerna når inte upp till riksgenomsnittet i valdeltagande i något av de tre valen. Tomelilla kommun placerar sig genomgående lägst medan Simrishamns kommun har motsatt fenomen. JämIndex Jämställdhet 2003. Placering Indexvärde Bästa kommun 1 75 Sämsta kommun 289 9 Simrishamns kommun 143 206,7 Sjöbo kommun 240 168 Tomelilla kommun 198 157,6 Källa: SCB, Jämställdhetsstatistik. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. Variabler som ingår är eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1, d.v.s. är bäst och störst skillnad får rang 289. Avsikten är att en kommun med liten skillnad mellan kvinnor och män, t.ex. när det gäller arbetslöshet och dessutom låg arbetslöshetsnivå, skall få bättre index än en kommun med samma skillnad men med en hög arbetslöshetsnivå. 11
Simrishamns kommun har högst värde i tabellen medan Sjöbo kommun lägst värde. Skåne län hamnar enligt rangordningen på delad elfte plats jämfört med övriga län i riket. Index visar på en stor spridning bland Skånes kommuner, två kommuner ligger bland de 20 bästa medan sex av kommunerna placeras bland de sämsta 20 procenten, enligt Region Skåne (2004). Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsan och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i samhället. Indikatorer kopplade till ekonomisk och social trygghet är inkomst, utbildning och brottslighet i ett område. Högst andel med enbart grundskola finns i bl.a. landsbygdskommunerna och en förklaring kan vara att ungdomar som skaffar sig utbildning flyttar från uppväxtkommunen till städerna. Utbildningsnivå Andel befolkning i ålder 25-64 år samt kön i förhållande till utbildningsnivå, 2004-01-01. Kommun Kön Befolkning Förgymnasial Grundskole- Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. utbildning utbildning Högst 3 år kortare än minst 3 år Folkskoleutb. 2 år 3 år Antal % % % % % % Simrishamn totalt 9 547 12 % 12% 34% 14% 12% 15% kv 4 793 9% 10% 35% 14% 13% 18% män 4 754 15% 14% 33% 14% 11% 12% Sjöbo totalt 8 998 12% 14% 36% 16% 11% 9% kv 4 342 9% 11% 37% 17% 13% 12% män 4 656 14% 17% 36% 15% 10% 7% Tomelilla totalt 6 242 15% 12% 37% 16% 10% 9% kv 3 065 11% 10% 37% 17% 11% 12% män 3 177 18% 14% 37% 15% 8% 6% Källa: SCB, Befolkningens utbildning. Region Skåne (2004) uppger att utbildningsnivån i Skåne höjts, dels på grund av att yngre generellt sett har längre utbildning jämfört med äldre. Framförallt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. I de tre kommunerna utmärker sig Simrishamn med en ökning av andelen i åldern 25-34 år som avslutat högskoleutbildning under perioden 1998-2003. Under perioden fram till år 1998 så hade Sjöbo kommun den högsta andelen i motsvarande redovisning, enligt Region Skåne (2004). Totalt sett har Simrishamns kommun den högsta andelen invånare med minst 3-årig eftergymnasial utbildning (15 %) medan Sjöbo och Tomelilla kommuner endast har 9 %. En stor del (18 %) av Simrishamns kommuns kvinnor har genomfört minst 3 års eftergymnasial utbildning medan Tomelilla kommuns män har den lägsta andelen, (6 %). 17 % av Sjöbos kvinnor har kortare än 3-årig gymnasial utbildning och samma procenttal gäller för kvinnorna i Tomelilla kommun. 18 % av Tomelilla kommuns män har förgymnasial/folkskoleutbildning och strax därefter kommer Simrishamns kommuns män med 15 %. I Sjöbo kommun har 17 % av männen enbart grundskoleutbildning. 12
En förklaring till låg utbildningsnivå kan vara den höga andelen hantverksyrken som återfinns i landsbygdskommuner, Sjöbo och Tomelilla kommuner. Förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande under åren 1998-2002. 1998 2000 2002 Skåne län 466879 482596 493815 Män 244797 252078 255478 Kv 222082 230518 238337 Simrishamn 7682 7376 7574 Män 3840 3638 3758 Kv 3842 3738 3816 Sjöbo 5167 5232 5430 Män 2657 2753 2867 Kv 2510 2479 2563 Tomelilla 4543 4529 4664 Män 2557 2515 2587 Kv 1986 2014 2077 Källa: SCB. Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan, enligt Gunnar Ågren i rapporten En ny folkhälsopolitik (2002:33), och är den viktigaste bestämningsfaktorn till de stora hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Det ses en nedgång av antalet förvärvsarbetande i kommunerna under år 2000. Undantag finns, t.ex. bland männen i Sjöbo kommun och kvinnorna i Tomelilla kommun, där man finner en ökning av antalet förvärvsarbetande. Arbetssökande Procentuell % andel arbetslösa och i olika arbetsmarknadspolitiska program 10 oktober, 2003 och 10 oktober, 2004. Riket Skåne län Simrishamn Sjöbo Tomelilla 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Totalt Arbetslösa 3,9 3,8 4,3 3,9 2,5 2,9 2,7 3 3,2 3 Program 1,5 2,3 1,6 2,4 1,6 1,9 1,5 1,6 1,8 2,4 Kvinnor Arbetslösa 3,5 3,5 3,8 3,6 2,4 2,7 2,4 3,1 3,3 2,8 Program 1,4 2,1 1,4 2,2 1,4 1,8 1,5 1,5 2 2,7 Män Arbetslösa 4,4 4,1 4,8 4,2 2,7 3,1 3 3 3,1 3,3 Program 1,6 2,4 1,8 2,7 1,8 2 1,5 1,6 1,6 2 Ungdomar 18-24 år Arbetslösa 6,2 5,5 5,9 4,9 2,5 5,1 4,2 4,4 3,6 2,5 Program 1,9 3,6 1,7 3,3 2,6 2,9 3 2,3 5,1 6,8 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. 13
Totalt sett visar de tre kommunerna lägre andel arbetssökande och aktiva i arbetsmarknadspolitiska program jämfört med Skåne län. Det finns ett undantag under perioden, Tomelilla kommun har totalt högre andel arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska program men även bland kvinnor och ungdomar 18-24 år ses en ökning. Andelen ungdomar i Tomelilla kommun är cirka tre gånger större jämfört med övriga kommuner, länet och riket. Minst antal män i Sjöbo kommun, i relation till Simrishamn och Tomelilla kommuner, Skåne län och riket, deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Inkomst Medelinkomst och inkomstspridning för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige både 1 januari och 31 december 2002. Procentuell förändring jämfört med år 1997 och 2001. Rang efter samtliga kommuner. Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst % förändring Samtliga Kvinna Man Rang 2001 1997 Skåne län 191838 157006 229125 1,8 16,8 Simrishamn 176959 148613 207215 225 2,3 17,4 Sjöbo 174090 142642 205351 245 2,2 18,7 Tomelilla 168455 141256 196291 275 3,3 19 Källa: SCB. Ingen av de tre kommunerna placerar sig i närheten av Skåne läns nivå och Tomelilla kommun har sämst placering, vilket även ses i ranglistan. Kvinnorna uppvisar minst skillnader i jämförelse med kommuner och län. Skillnaden mellan Tomelilla och Skåne län är t.ex. 23 383 kr. Männen i Tomelilla kommun har 32 834 kr mindre jämfört med länets män. Tomelillas kvinnor har 65 959 kr lägre medelinkomst i förhållande till Simrishamns män. Utifrån ranglistan i tabellen ovan ses Simrishamns kommun på plats 225 medan Sjöbo kommun har 245 och Tomelilla kommun plats 275. Förmögenhet Förmögenhet under inkomståret 2002. Andel taxeringshushåll som Rang efter Förändring % betalat förmögenhetsskatt samtliga sedan 2001 Samtliga Kvinnor Män Skåne län 3 1,7 3,7-2,9 Simrishamn 3 1,9 3,5 39-4,2 Sjöbo 2 1,2 2,4 98-3 Tomelilla 2,1 1,1 2,6 88-2,9 Källa: SCB. Bland Simrishamns kommuns kvinnor återfinns den största andelen som betalar förmögenhetsskatt under 2002, enligt ovanstående tabell. Simrishamns kommun ligger på samma nivå som Skåne län avseende samtliga taxeringshushåll som betalade förmögenhetsskatt. Sjöbo kommun placerar sig lägst i förhållande till länet, Simrishamn och Tomelilla kommuner. Även ranglistan vittnar om detta. 14
Ekonomiskt bistånd Kostnader (kr) för ekonomiskt bistånd 2003. Samtliga Biståndsbelopp/ Biståndsbelopp/i biståndshushåll hushåll, kr nvånare, kr Riket 228 932 36 141 922 Skåne län 32 965 40 901 1173 Simrishamn 452 29 509 685 Sjöbo 365 29 328 625 Tomelilla 340 27 387 744 Källa: Socialstyrelsen. Det finns ett samband mellan ökad ekonomisk ojämlikhet och försämrad folkhälsa, men de bakomliggande mekanismerna är ännu inte särskilt väl klarlagda (2003:57). Tomelilla kommun har minst antal biståndshushåll men det största biståndsbeloppet per invånare. De tre kommunerna har alla ett lägre biståndsbelopp i relation till Skåne län och riket. Sjöbo kommun står för den lägsta kostnaden för biståndsbelopp per invånare och Simrishamns kommun har den största andelen biståndshushåll. Anmälda brott Anmälda brott, totalt och per 100 000 av medelbefolkningen år 2003. Våldsbrotten omfattas av Brott mot personen enligt Brottsbalken (BrB) 3-7 kapitel. Rån samt grovt rån enligt BrB 8 kapitel 5-6 och Våld mot tjänsteman BrB 17 kapitlet 1,5. Totalt Antal brott Brott mot Antal brott Rån, Antal brott Våld mot Antal brott anmälda per 100 000 av person per 100 000 av grovt rån per 100 000 av Tjänste- per 100 000 av brott medelbefolk- medelbefolk- medelbefolk- Man medelbefolkningen ningen ningen. ningen Skåne län 175 280 15 124 22 176 1 913 1 292 111 415 36 Simrishamn 1 716 8 821 247 1 270 3 15 38 195 Sjöbo 2 278 13 312 331 1 934 5 29 4 23 Tomelilla 1 557 12 475 243 1 947 9 72 3 24 Källa: Brottsförebyggande rådet. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2003:49) är landsbygdskommunernas (Sjöbo och Tomelilla kommuner) genomsnitt avseende brott till antalet 8251 medan brotten i övriga större kommuner (Simrishamn) är 9655. Verkligheten ser annorlunda ut, Sjöbo kommun uppvisar 5061 fler brott per 100 000 av medelbefolkningen och i Tomelilla kommun ses samma utveckling, 4224 fler brott än genomsnitten för en landsbygdskommun. Simrishamns kommun har i förhållande till gruppen övriga större kommuner 834 färre brott men har en stor del brott våld mot tjänsteman. Tomelilla uppvisar, i relation till Simrishamn och Sjöbo kommuner, däremot en högre siffra avseende rån, grovt rån. 15
Trygga och goda uppväxtvillkor Sverige har en lång tradition av förebyggande insatser för barn och ungdomar bland annat genom en obligatorisk och heltäckande mödra- och barnhälsovård. Detta har säkerligen bidragit till, sett ur ett internationellt perspektiv, den låga frekvensen av spädbarnsdödlighet och barnolycksfall. Samtidigt inger de påtagliga sociala skillnaderna oro. Redan under 1990-talet har den psykiska hälsan bland barn och ungdomar kraftigt försämrats. Under samma tidsperiod har det även skett en försämring både av barnfamiljernas sociala villkor och ungdomars möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det finns en mycket påtaglig ojämlikhet gällande barns och ungdomars hälsa. Plötslig spädbarnsdöd är tre till fyra gånger vanligare i mer socialt utsatta miljöer. Självmordsförsök och självtillfogat våld är mycket vanligare bland ungdomar som är mindre socialt gynnade (2002:33). Förskola och skola Jämförelse år 2002 och 2004, gällande antal årsarbetare, kostnad, pedagogisk utbildad personal. Samtliga kommuner Simrishamn Sjöbo Tomelilla 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Förskola Andel % inskrivna barn av 68 75 45 59 58 69 58 71 samtliga barn i åldern 1-5 år. Andel % årsarb. med pedagogisk 52 52 40 47 61 57 54 58 utbildning i kommunal regi. Barn/årsarbetare i kommunal 5,3 5,4 5,8 6,3 5,4 5,8 5,9 5,7 förskola Kostnad kr/inskrivet barn 90 200 95 900 93 400 89 800 86 000 87 300 77 600 77 000 Grundskola Andel % elever i åk 9 som 26 25 23 29 24 26 18 26 ej uppnått målen i ett, flera el alla ämnen. Andel % elever som är 89 90 95 92 90 87 86 90 behöriga till gymnasieskola. Andel % lärare med ped. utb. 83 83 91 91 82 85 86 84 Antal lärare per 100 elever 7,8 8 8,1 7,2 7,9 8,3 7,1 8 Total kostnad kr per elev 59 200 64 700 54 500 52 700 53 500 58 200 55 700 62 800 Källa: Skolverket. Antal anställda som arbetar med barn (exkl. städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda tid i barngrupp ingår. Med pedagogisk utbildning avses förskollärar-, fritidspedagogeller lärarutbildning. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 16
I de tre kommunerna ses en ökning från 2002 till 2004 av antalet inskrivna barn i förskola. Störst ökning har Simrishamn med 14 % medan Sjöbo kommun har 11 % och Tomelilla kommun 13 %. Simrishamn är den kommun som har minst andel årsarbetare med pedagogisk utbildning i kommunal regi inom förskolan, även långt under rikssnittet. Sjöbo kommun placerar sig bäst i denna jämförelse medan Tomelilla kommun försämrar sitt resultat i denna kvot. Sjöbo kommun minskar antalet barn per årsarbetare inom förskolan, från 5,9 till 5,7 under 2004. Simrishamns kommun utökar barngruppen med 0,5 barn medan Tomelilla kommun förbättrar situation med 0,2 barn mindre per årsarbetare. Tomelilla kommun har lägst kostnad, per inskrivet barn i förskola, medan Simrishamn kommun har den högsta kostnad. Simrishamn kommun minskar sin kostnad med 3600 kr per inskrivet barn och Tomelilla kommun med 600 kr. Sjöbo kommun ökar sin kostnad med 1300 kr. Ingen av de tre kommunerna når över rikssnittet på 95 900 kr per inskrivet barn i förskola. Avseende grundskolan och andelen elever som inte uppnår målen i ett, flera eller alla ämnen så försämrar de tre kommunerna sina resultat. Tomelilla kommun står för den kraftigaste försämringen med 8 % men har trots detta flest behöriga elever till gymnasiet. Simrishamn och Sjöbo kommuner minskar andelen elever som är behöriga till gymnasiet med vardera 3 %. Avseende lärare med pedagogisk utbildning så har Simrishamns kommun samma nivå 2002 som 2004, d.v.s. 91 %, den högsta siffran i jämförelse med riket, Sjöbo och Tomelilla kommuner. Tomelilla kommun försämrar sin nivå avseende lärare med pedagogisk utbildning med 2 % medan Sjöbo förbättrar med 3 %. Simrishamns kommun minskar personaltätheten inom grundskolan avseende andel lärare per 100 elever med 0,9 tjänst medan riket och de två kommunerna, Sjöbo och Tomelilla, ökar sin andel jämfört med 2002. Simrishamns kommun minskar totalkostnaden per elev med 1800 kr, Sjöbo kommun ökar med 4700 kr/elev och Tomelilla kommun gör den största ökningen med 7100 kr/elev. Låg födelsevikt Antal per 1000 födda med en födelsevikt mindre än 2500g. Medelvärde för perioderna 1996-1998 samt 1999-2001. 1996-1998 1999-2001 Riket 31,1 44,6 Skåne län ----- 44 Simrishamn 24,3 30,6 Sjöbo 28,3 84,7 Tomelilla 29,6 54,3 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Enligt Statens folkhälsoinstituts rapport (2004:27) Närmiljöns betydelse för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande minskar en resursrik miljö risken för att barn ska födas med låg födelsevikt. Även risken att utveckla beteendeproblem minskar. Det är en viktig skyddsfaktor att födas i en familj som är socialt gynnad och en annan viktig aspekt är det sociala klimatet, i form av tillgång på stöd. Det har i tidigare studier visat sig att stöd från andra människor under kvinnans graviditet förbättrar fostrets tillväxt. Risken att barnet föds med låg födelsevikt ökar med 10 procent om modern bor i ett fattigt bostadsområde. 17
Det är tidigare väl belagt att mödrar med kort utbildning och låg inkomst oftare föder barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt ökar också risken för hjärtsjukdomar i vuxen ålder. I tabellen utläses att antalet födda barn med låg födelsevikt i Sjöbo kommun tredubblas från perioden 1996-1998 till 1999-2001. En fördubbling jämfört med riket i helhet. Dock ses en ökning av antalet födda barn med låg födelsevikt i samtliga tre kommuner, en utveckling som är viktig att fokusera på och förebygga. Ökad hälsa i arbetslivet Det är uppenbart att arbete och hälsa hänger nära samman och därför är det viktigt att utveckla arbetsvillkor som är ett stöd för en positiv hälsoutveckling. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad ohälsa, samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Människor med arbetaryrken har betydligt högre dödlighet och högre ohälsotal än tjänstemän i ledande ställning. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2003:49) är fler kvinnor än män förtidspensionerade och kvinnorna har också högre ohälsotal. Det är dock fler män som är öppet arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder och som skadas i arbetslivet. Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall. Negativ stress d.v.s. höga arbetskrav i kombination med lågt inflytande ger kraftig överrisk såväl för hjärt- och kärlsjukdomar (ischemiska sjukdomar) som psykiska besvär, t.ex. depression och sömnsvårigheter. Ensidig belastning på arbetet har ett starkt samband med smärtor från rörelseorgan som är en ledande sjukskrivningsorsak. Arbetsskador Anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande i åldersgrupper och kön år 2000 och 2001. Riket Simrishamn Sjöbo Tomelilla 2000 2001 2000 2001 2000 2001 2000 2001 Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv 16-19 11 7 * * 0 0 * * 0 0 * * 0 16 * * 20-24 17 13 15 11 13 14 8 33 21 14 * * 16 21 * * 25-54 32 32 15 14 27 43 20 18 41 19 9 18 45 71 21 21 55-64 34 33 19 24 26 33 19 24 38 31 10 20 34 39 30 31 20-64 83 78 15 14 70 90 19 20 100 54 9 18 95 131 23 22 * = ej redovisade arbetsskador för åldersgruppen. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret. Arbetsskador omfattar både arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och miljöbetingade hälsoproblem. Statistiken används som hjälpmedel för att förebygga arbetsskador, identifiera riskgrupper och arbetsmiljöproblem. Statistik från företag med färre än 200 anställda redovisas inte. Av denna anledning finns det troligen ett stort bortfall i de tre kommunerna på grund av antalet småföretagare. 18
Simrishamns kommun förbättrar under 2001 sitt resultat, med undantag av ökningen av antalet arbetsskador som äger rum bland kvinnor i åldern 20-24 år. I Sjöbo och Tomelilla kommuner ses stora förbättringar vid jämförelse mellan åren 2000 och 2001. Speciellt bland männen i Sjöbo kommun minskar andelen anmälda arbetsskador. Totalt i åldersgruppen 20-64 år minskar Skåne län och de tre kommunerna omfattningen av antalet anmälda arbetsskador drastiskt. I Sjöbo kommun förbättras nivån bland männen, från 100 anmälda arbetsskador till 9 under år 2001. Ohälsotal Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning, aktivitetsersättning samt förtidspension och sjukbidrag. Alla dagar är omräknade till heldagar. Dagar med sjuklön från arbetsgivare är ej medräknade. År 2000 och 2002. Riket Skåne län Simrishamn Sjöbo Tomelilla 2000 2002 2002 2000 2002 2000 2002 2000 2002 Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv 20-24 34 33 9 11 9 9 36 33 10 9 38 18 11 15 56 23 11 11 25-34 15 24 14 24 13 20 18 22 20 29 14 25 17 27 13 24 15 32 35-44 24 38 26 43 24 39 23 39 25 43 23 38 24 49 22 35 24 52 45-54 40 61 44 66 41 64 33 58 38 64 40 56 44 62 33 59 38 66 55-64 83 110 82 110 80 108 86 106 83 98 76 106 82 112 85 118 82 114 20-64 40 57 37 55 36 52 43 60 42 58 39 56 40 60 40 60 38 62 Källa: Riksförsäkringsverket. Gunnar Ågren (2002:33) betonar vikten av folkhälsoarbetet på lokal nivå och att den sociala servicen spelar stor roll. Bra fritidsaktiviteter för ungdomar, åtgärder för att ge vettig sysselsättning åt de stora grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Även lokal brotts- och skadeförebyggande verksamhet är viktiga inslag i program som ökar känslan av social trygghet på lokal nivå. Den största andelen ohälsotal finns under 2002 bland kvinnorna i Tomelilla kommun. Därefter placerar sig Sjöbo kommun. Genomgående visar ovanstående tabell att ohälsotalen är högre bland kvinnor, speciellt i åldern 55-64 år. För Sjöbo och Tomelilla kommuners del ökar ohälsotalen under perioden 2000 till 2002. I de tre kommunerna minskar männens ohälsotal under samma period. Förtidspensionär Procentuell % andel förtidspensionerade inklusive deltidspension och sjukbidrag, i åldern 20-64 år. Endast förtidspensioner bosatta i riket ingår. 2001 2002 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Skåne län 52972 21980 30992 57191 23398 33793 Simrishamn 1033 404 629 1100 438 662 Sjöbo 775 311 464 830 336 494 Tomelilla 587 243 344 661 266 395 Källa: Statens folkhälsoinstitut. 19
För Skåne län och de tre kommunerna sker en ökning av antalet förtidspensionärer. Simrishamns kommun har totalt den högsta andelen förtidspensionärer under 2001 och 2002 medan Tomelilla kommun uppvisar den lägsta andelen. I såväl länet som de tre kommunerna är kvinnorna kraftigt överrepresenterade bland förtidspensionärerna. Sunda och säkra miljöer Delområdet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Enligt Regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) ska de framtida insatserna utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi. Fallolyckor, tillgången till grönområden är en del av de prioriterade delområden som nämns i propositionen. Sverige har nått långt då det gäller att förebygga barnolycksfall genom ett systematiskt förebyggande skadearbete. Ett sådant arbete kräver att man engagerar den lokala och regionala nivån liksom trafikpolitik och samhällets skydd och beredskap mot olyckor. Även det självmordsförebyggande arbetet är en viktig del. Skador och förgiftningar Antal skador och förgiftningar under perioden 1998-2002. Årtal 1998 1999 2000 2001 2002 Kön Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Simrishamn 9 7 7 10 8 8 3 8 6 8 Sjöbo 3 2 4 7 1 8 7 5 5 4 Tomelilla 4 7 2 5 5 4 7 3 7 4 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Under 2002 ses generellt en ökning av skador i förgiftningar bland kvinnorna. Flest skador och förgiftningar äger rum bland Simrishamns kommuns män under 1999. Även stor andel kvinnor i samma kommun uppvisar liknande fenomen. Självmord Säkra självmord, oklara självmord inom parentes, perioden 1998-2002. Årtal 1998 1999 2000 2001 2002 Kön Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Simrishamn 0 (1) 2 0 (1) 5 1 3 0 (2) 6 2 1 (1) Sjöbo 1 1 1 1 0 2 0 0 (1) 2 (1) 2 Tomelilla 0 1 (1) 1 2 1 (1) 0 0 (3) 0 3 0 (1) Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Genomgående, från år 1998 till 2002, visar Simrishamns kommun en högre andel, d.v.s. 17, säkra självmord bland männen. I Tomelilla kommun är antalet säkra självmord bland män tre och i Sjöbo kommun sex till antalet. Siffran för säkra självmord bland kvinnorna i de tre kommunerna är lägre men under 2002 äger tre rum i Tomelilla kommun. 20
Allergianpassad, säker och trygg kommun År 2002 och 2003. Utnämnd till Säker Allergianpassad och trygg kommun kommun 2002 2003 2002 2003 Riket 14* 14* 38* 38* Skåne län 0* 5* 5* 5* Simrishamn Nej Nej Nej Nej Sjöbo Nej Nej Nej Nej Tomelilla Nej Nej Nej Nej * Antal "Ja kommuner" i länet resp. riket Källa: Statens folkhälsoinstitut. Ingen av våra tre kommuner kvalificerar sig i gruppen Allergianpassad, säker och trygg kommun. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälsooch sjukvården, men också vara en självklar del i all vård och behandling. Sjukvården är den organisation i samhället som har störst auktoritet, bred kunskap, stor kontaktyta mot befolkningen och störst möjligheter att informera i hälsofrågor och påverka människors levnadsvanor. Speciellt Primärvården har unika möjligheter att påverka människor i alla samhällsklasser och kan därför bidra till att minska de sociala klyftorna i samhället. Den medicinska utbildningen är i mycket hög grad inriktad på att diagnostisera sjukdomar och helhetssynen och kunskapen om den psykosociala bakgrunden till patienternas problem är fortfarande eftersatt, enligt Statens folkhälsoinstitut (2002:33). Enligt Regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) finns det vissa brister inom hälsooch sjukvården när det gäller att uppfylla ansvaret att förebygga ohälsa, t.ex. inom områden som att sluta röka, dricka mindre alkohol, äta bättre, ägna mer tid åt fysisk aktivitet, ge akt på sömn och vila etc. Dessa faktorer bidrar till ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Ungdomsmottagningar och Hälsofrämjande sjukhus Antal ungdomar i åldern 13-23 år den 31 december 2002. Antal ungdoms- Antal ungdomar Antal hälsomottagningar 13-23 år främjande sjukhus 2002 2003 2003 2002 2003 Riket 225 229 1187802 21 23 Skåne län 16 18 153157 16 6 Simrishamn 1 1 2308 0 0 Sjöbo 0 0 2235 0 0 Tomelilla 0 0 1684 0 0 Källa: Statens folkhälsoinstitut, Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar samt Svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus. 21
Gruppen ungdomar är stor i Sjöbo kommun i jämförelse med den totala befolkningen, se sidan 7. Enligt tabellen finns det inte ungdomsmottagningar i Tomelilla och Sjöbo vilket är felaktigt då Tomelilla ungdomsmottagning är en filial till Kvinnohälsan, Närsjukvården Österlen, Simrishamn. Sjöbo ungdomsmottagning tillhör Mödravården på Ystad sjukhus, men är placerad i Vårdcentralens lokaler i Sjöbo. De sex angivna Hälsofrämjande sjukhus i Skåne län är Hässleholms sjukhus, Centralsjukhuset i Kristianstad, Lunds universitetssjukhus, Malmö universitetssjukhus, Trelleborgs lasarett och Ängelholms sjukhus. Gott skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Procentuell % andel barn den 1 januari 2003 bland barn födda år 2000 som fått tre injektioner vaccin eller en injektion vaccin kombinerat vaccin. Stelkramp* Kikhosta* Mässling, Påssjuka, Röda hund** Riket 99 98 91 Skåne län 99 99 90 Simrishamn 98 97 85 Sjöbo 97 96 87 Tomelilla 99 99 91 *Andel % barn som fått tre injektioner vaccin. **Andel % barn som fått en injektion med kombinerat vaccin. Källa: Smittskyddsinstitutet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av nationella rekommendationer från Socialstyrelsen, men det är landsting (vaccinationer inom barnhälsovården) och kommuner (vaccinationer inom skolhälsovården) som fattar beslut om att följa rekommendationerna och som ansvarar för att programmet genomförs. Simrishamns kommun uppger en lägre siffra gällande MPR-vaccin (d.v.s. Mässling, Påssjuka och Röda hund). Tomelilla kommun däremot har de högsta siffrorna för stelkramp och kikhosta samt MPR-vaccin. Trygg och säker sexualitet Statens folkhälsoinstitut (2002:33) betonar att det folkhälsopolitiska arbetet bör ta fasta på att stärka individens egen identitet och lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförda sjukdomar. En hälsosam sexualitet måste innefatta kvinnors rätt till abort och att få bestämma över sin sexualitet. HIV är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män vilket har ett starkt samband med kvinnors underordnade och ofria situation. Arbetet mot HIV/AIDS och andra huvudsakligen sexuellt överförda sjukdomar har varit en central del av folkhälsoarbetet. Den bästa grunden för en positiv utveckling ligger i att arbeta för en hälsosam sexualitet vilket skulle stoppa diskriminering av homo- och bisexuella samt förebygga oönskade graviditeter. 22
Aborter Antal aborter per 1000 kvinnor efter ålder och hemkommun 2002. Per 1000 kvinnor Ålder Antal -19 år 20-29år 30-- år Totalt Skåne län 4046 24,2 24,1 13,1 18,3 Simrishamn 37 16,9 16,6 10,4 13,1 Sjöbo 58 38,1 25,4 11,3 19,6 Tomelilla 28 29,1 18,1 5,5 13,5 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Statens folkhälsoinstitut (2003:49) uppger att aborter är vanligast i storstäder och städer och minskar ju mer glesbygd en kommun blir. Enligt Statens folkhälsoinstituts beräkningar ska, utifrån kommunstorlek, det totala antalet aborter i Sjöbo och Tomelilla kommuner i genomsnitt vara 13,2. I Sjöbo kommun genomgick en större andel kvinnor abort i åldersgrupperna -19 år och 20-29 år. Samma utveckling ses i Tomelilla kommun. Simrishamns kommun placerar sig under den genomsnittliga nivån för övriga större kommuner med totalt 15,2 aborter i genomsnitt. Jämfört med Sjöbo och Tomelilla kommun så är siffrorna lägre med undantag av åldersgruppen 30- år i relation till Tomelilla kommun som endast har 5,5 aborter per 1000 kvinnor. Ökad fysisk aktivitet Värdet av fysisk aktivitet kan främst ses i det proportionella förhållandet mellan träningsintensitet och riskminskning gällande hjärtkärlsjukdomar. Det finns även samband mellan fysisk aktivitet och sjukdomar som högt blodtryck, åldersdiabetes, tjocktarmscancer, depressioner, övervikt och effekterna av benskörhet. Det finns betydande sociala skillnader när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. Människor med kortare utbildning motionerar mindre jämfört med personer med längre utbildning. Flickor har inte samma möjligheter att delta i organiserad idrottsaktivitet. Skillnaden gäller även för invandrare, människor utanför arbetslivet och för funktionshindrade vars möjligheter till friluftsliv och vardagsmotion är betydligt mindre. Fysisk aktivitet i skolan och förskolan ses som mycket angeläget och ämnet idrott och hälsa bör syfta till att utveckla nya arbetsformer som gör alla barn delaktiga. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser samt bättre samhällsplanering. Fysisk aktivitet under arbetstid har central betydelse och andelen arbetsresor på cykel bör öka kraftigt, enligt Statens folkhälsoinstitut (2002:33). Goda matvanor och säkra livsmedel Enligt Socialstyrelsens rapport (2004) Amning av barn födda 2002 har det över tid skett förändringar av amningsfrekvensen. Början av 1970-talet med dess starka attitydförändring i samhället ledde till en bred front gällande amningens stora både sociala och medicinska värde. Fram till mitten av 1980-talet ägde en kraftig uppgång rum och därefter en stagnation, till om med en minskning av amningsfrekvensen. 23
Från början av 1990-talet har åter amningsfrekvensen stigit och orsaken sammanfaller med en förnyad aktualisering av amningsstödjande åtgärder. Sett ur ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög. Amningen är det naturliga och oftast enklaste sättet att ge barnet mat. Det finns en hel del positiva aspekter gällande amning, från kroppskontakten som förstärker barnets trygghet till det idealiska näringsinnehållet som även i studier har visat sig minska infektions- och allergifrekvensen. Amning Procentuell % andel barn födda 2002 som ammats helt eller delvis vid 1 veckas ålder, 2 månader, 4 månader samt 6 månader. 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader % % % % Riket 98,1 91,9 83,3 72,5 Skåne län 97,4 88,7 78,8 67 Simrishamn 96,4 82,9 72,1 61,7 Sjöbo 98,2 90,2 75,6 61,6 Tomelilla 97,4 85,2 73,9 58,3 Källa: Socialstyrelsen. Enligt tabellen ses inga större skillnader mellan riket, Skåne län och de tre kommunerna vid en veckas ålder. Vid två och fyra månaders ålder blir en mindre andel barn ammade i Simrishamns kommun jämfört med övriga kommuner. Tomelilla kommun har lägst antal ammade barn i åldern 6 månader. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Antal dödsfall perioden 1998-2002. Årtal 1998 1999 2000 2001 2002 Kön Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Simrishamn 40 30 25 31 30 25 21 27 33 23 Sjöbo 16 24 27 29 18 25 15 30 18 20 Tomelilla 21 22 14 29 22 29 18 18 13 20 Källa: Socialstyrelsen, Dödorsaksregistret. Högst nivå gällande ischemisk hjärtsjukdom finns, enligt Statens folkhälsoinstitut (2003:49), på landsbygden vilket inte riktigt överensstämmer med tabellen för de tre kommunerna. En förenklad uträkning, d.v.s. att dividera antalet döda i relation till totalbefolkningen, ger signaler på att Simrishamns kommun har en högre andel döda jämfört med Sjöbo och Tomelilla kommuner. Sjöbo kommun visar en ökning från år 1998 till 2002 gällande kvinnor och för antalet döda män äger en minskning rum. Antalet döda kvinnor i Tomelilla kommun minskar under 1999 för att sedan öka och slutligen 2002 minska medan antalet männen enbart minskar under år 2001 för att sedan åter stiga. 24