Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Relevanta dokument
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Tentaexempel. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Internetprotokollen. Maria Kihl

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

ETSF05 Repetition av KomSys

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Sammanfattning Datorkommunikation

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Digital kommunikation. Maria Kihl

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Repetition. Maria Kihl

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Access till nätet. Maria Kihl

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

6. Blandade uppgifter

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

TCP/IP och Internetadressering

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

KomSys Repetition Jens A Andersson

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Access till nätet. Maria Kihl

1. Internets Applikationer 8 poäng

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Transkript:

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut på ramar så att mottagaren kan särskilja ramar. Bitstuffing används för att garantera att flaggans bitmönster inte återfinns i ramen. b. Brus ger en störning på signalen under en viss tidsperiod. Ju högre bithastighet, desto fler bitar är det som blir fel. c. Pulse Code Modulation (PCM) används för att digitalisera en analog signal. Metoden består av tre delar (1) Sampling, (2) Kvantisering, (3) Kodning. En signal med högsta frekvens 10 khz måste samplas med frekvensen 20 khz för att den ska gå att återskapa. Vid varje sampling får man ett mätvärde. Om signalen kan kodas med 7 bitar så kan man koda 2 7 = 128 nivåer, vilket innebär att den samplade signalen sedan ska kvantiseras (avrundas) till en av dessa nivåer. Varje nivå representeras (kodas) sedan med ett 7-bitars kodord. d. Syftet med Modulering är att sända digitala data som en analog signal genom att representera 1:or och 0:or med en sinusvåg med en viss bärfrekvens. De tre grundläggande metoderna för modulering är (1) Amplitudmodulering, (2) Frekvensmodulering, (3) Fasmodulering, där det är sinusvågens amplitud, frekvens respektive fas som modfieras för att representera en 0:a eller en 1:a.. Bra beskrivningar och illustrationer finns i kursböckerna. a. När flera terminaler delar på samma fysiska länk (eller kanal) så är de i samma kollisionsdomän eftersom deras signaler förstörs om de skickar samtidigt. För alla terminaler i samma kollisionsdomän krävs det därför regler för hur terminaler ska skicka data så den inte kolliderar. b. Hidden terminal problem uppkommer i trådlösa nät som styrs av en basstation och innebär att två terminaler kopplade till samma basstation kan höra basstationen men inte varandra. Om de skickar data samtidigt så kommer signalerna att förstöras vid basstationen men terminalerna kan inte upptäcka det. I IEEE 802.11 (WiFi) har man löst det genom att implementera en reservationsmetod med RTS/CTS-meddelanden så att en terminal som vill skicka data först måste reservera kanalen med ett RTS-meddelande. c. Syftet med ett nätprotokoll är att se till att datapaket kan skickas host-to-host över flera nät. Detta behövs för att inte alla datanät i världen ska behöva ha samma länkprotokoll och därigenom samma adress-system på länknivå (tex som ARPANET). d. De tre grundläggande begreppen är (1) Skydd mot avlyssning (privacy): Innebär att sändare och mottagaren ska veta att meddelandet inte har lästs av någon annan. (2) Skydd mot ändrad data (integrity): Innebär att sändare och mottagare ska veta att meddelandet inte har ändrats av någon annan. (3) Autentisering: Innebär att sändare och mottagare ska veta vem de kommunicerar med.

3. 4. a. Manchesterkodning : 1 Fysiska skiktet eftersom det är en metod för hur man skickar digital data som signaler. Portadress : 4 Transportskiktet (och 7 Applikationsskiktet) eftersom det är en adress som transportprotokollet använder för att veta till vilken applikation data ska till. URL : 7 Applikationsskiktet, URL är en av delarna i applikationen WWW. Router : 3 Nätskiktet eftersom det är en vägväljare som hanterar nätadresser. CSMA/CD : 2 Länkskiktet eftersom det är en metod för medium access control. brus : 1 Fysiska skiktet eftersom det är en störning som kan uppkomma på utbredningsmedia. CIDR : 3 Nätskiktet eftersom det är begreppet för klasslös adressering av IP-adresser. Go-back-N ARQ : 2 Länkskiktet och 4 Transportskiktet eftersom det är en omsändningsmetod som används av länkprotokoll samt TCP. b. DNS (Domain Name System) används för att mappa symboliska hostnamn (tex www.lth.se ) till IP-adresser. c. Ett mobilt accessnät är geografiskt uppdelat i celler som var och en är styrd av en basstation. Terminaler är alltid uppkopplade mot den närmaste basstationen och om terminaler flyttar på sig så byter den cell och därigenom basstation. Alla terminaler i samma cell måste dela på den tillgängliga kapaciteten (kanalerna) med hjälp av en multipel access metod. d. Det finns flera men en grundläggande skillnad är att 3G var utvecklat för telefoni medan 4G är utvecklat för Internet-access. I 3G har man sedan lagt till tekniker för Internet-access medan i 4G så har man lagt till tekniker för telefoni. a. Svar: 00010101

b. Svar: Korrekt mottaget x 6 x 5 x 4 x 3 x 2 x x 10 + x 6 + x 5 + x 4 + x 2 + x + 1 x 4 + x 3 + 1 x 10 + x 9 + x 6 x 9 + x 5 + x 4 + x 2 + x + 1 x 9 + x 8 + x 5 x 8 + x 4 + x 2 + x + 1 x 8 + x 7 + x 4 x 7 + x 2 + x + 1 x 7 + x 6 + x 3 x 6 + x 3 + x 2 + x + 1 x 6 + x 5 + x 2 x 5 + x 3 + x + 1 x 5 + x 4 + x x 4 + x 3 + 1 x 4 + x 3 + 1 0 OK

c. i. Svar: 0.0016 sekunder difs = 50e-6; sifs = 10e-6; rts = 160; cts = 112; ack = 112; tx = 11e6; p = 200e6; d = 20; header = 34*8; payload = 2000*8; frame = header + payload; t = difs + 3*sifs + rts/tx + cts/tx + ack/tx + frame/tx + 4*d/p ii. ( 11 10 6 bps) ( 2 45 m 6 = 200 10 m/s) 4.95 bitar 5. 00 05 73 a0 07 d1 68 a3 c4 f9 49 f6 86 dd 6 0 00 00 00 00 14 06 40 20 01 04 70 e5 bf de ad 49 57 21 74 e8 2c 48 87 26 07 f8 b0 40 0c 0c 03 00 00 00 00 00 00 00 1a f9 c7 00 19 03 a0 88 31 95 63 97 d0 50 10 00 40 0d 6f 00 00 a. En IPv6 ram. b. Src : 0x2001:470:e5bf:dead:4957:2174:e82c:4887x Dst : 0x2607:f8b0:400c:c03::1a c. Ja, det är TCP i protokollfältet. d. Portadressen är 0x0019 = 25 (= SMTP) e. CRC saknas för Ethernet-ramen och checksum stämmer inte för IP-headern (mer utförligt förklaring kommer senare).

6. 7. a. Nätadressen 135.230.15.128/26 anger att 26 bitar används till nät-id samt 6 bitar till host-id. Detta innebär att det kan maximalt finnas 2 6 =64 adresser samt 64-2= 62 hosts på nätet om vi förutsätter adressen med host-id satt till 0 representerar nätet samt adressen med host-id satt till 63 anger broadcast-adressen. b. Host C sitter på samma nät som A eftersom ARP Request bara går inom samma nät. Dessutom kan man se på IP-adressen som skickas i ARP Request att mottagaren är på samma nät som A. c. Host B sitter på det högra subnätet i figuren eftersom när A skickar ett IP-paket till B så går det via routern och MAC/IP-paret visar att B sitter på det högra subnätet. d. DNS sitter på samma nät som host B eftersom DNS Request från B går inom nätet och i den ser man att IP-adressen för DNS tillhör det högra subnätet i figuren. e. WWW sitter på det vänstra subnätet i figuren. HTTP-request från B går via routern, som sedan ARP:ar WWW på det vänstra subnätet i figuren. f. Host D måste finnas utanför nätet. ICMP Echo Request går via routern men sedan kommer det bara ett Reply tillbaka, inget annat skickas i nätet. Så Host D kan inte sitta på något av subnäten. g. Nätet har adressen 130.235.15.0/24 vilket innebär att det finns 8 bitar till nät-id. Vi har två subnät 130.235.15.0/26 och 130.235.15.128/26 som alltså har de sista 8 bitarna satta till 00 xxxxxx och 10 xxxxxx. Vi kan därför enkelt lägga till två subnät med de sista 8 bitarna satta till 01 xxxxxx och 11 xxxxxx vilket isåfall skulle ge samma antal hosts (62) i varje subnät och adressblocken 130.235.15.64/26 samt 130.235.15.192/26. a. Läs i boken. b. Svar: Routing tabellerna har ej konvergerat och router A har ej fått informationen att D nu är kopplat till nätverk 5. Till exempel:

Det konvergerende nätverket skulle se ut så här. Initiala routingtabellerna för E och F Router E Router F Nät Hopp Nästa nod Nät Hopp Nästa nod 4 - - 8 - - 5 - - 10 - - 8 - - c. Läs i boken. d. Kommer senare. e. Svar (för full poäng krävs även motivering till resultatet):