2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'



Relevanta dokument
Omtentamen i Datakommunikation för E2

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

6. Blandade uppgifter

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

OH Slides F: Wide Area Networks

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Grundläggande datavetenskap, 4p

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Datakommunikation I 5p

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

ETSF05 Repetition av KomSys

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Internetprotokollen. Maria Kihl

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013

Datakommunika,on på Internet

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Tentaexempel. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Datakommunikation vad är det?

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Laboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP

IT för personligt arbete F2

Datakommunikation vad är det?

TCP/IP och Internetadressering

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Från användare till användare. (Maria Kihl)

4 Paket- och kretskopplade nät

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Digital kommunikation. Maria Kihl

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

1. Internets Applikationer 8 poäng

Datasäkerhet och integritet

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Access till nätet. Maria Kihl

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Övningar - Datorkommunikation

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Digital kommunikation. Maria Kihl

Nätverkslagret - Intro

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

IP grunder och arkitektur

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Transkript:

Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO Välkommen till tentamen! LÄS DETTA FÖRST: Motivera alla svar. Bristande motivering kan ge poängavdrag även om svaret är rätt. Redovisa alla beräkningar ordentligt. Det finns då chans att få poäng även om beräkningarna innehåller slarvfel. Om det behövs så får egna (rimliga) antaganden göras. LYCKA TILL! 0DJQXV Antal uppgifter: 0 Maxpoäng: 60 För godkänt (betyg 3) krävs 24p, för betyg 4 krävs 36p och för betyg 5 48p.

Signaleffekt i db = 0 log 0 3 log D ; = ln [ / ln D 7 S = 6 / 9 7 [ = / 5 P = log 2 0 5 = 5 V log 2 0 & = 2: log 2 0 SNR = 0 log 0 (6 / ) & = : log 2 ( + 6/) 8 = 7 L[ / 7 W 8 8 = = 7 L[ 7L[ = = + 27 7 S S + 2D + 2 7 ( + D) U 2 3 ) I = ( 3 L[ )RUPHOVDPOLQJ U = 3 I Länkutnyttjandegrad för Continuous RQ - Felfri länk: Om K + 2D: 8 = Om K < + 2D:. 8 = + 2D

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Kombinera varje begrepp -5 med lämplig definition/fras A-X (endast en bokstav per siffra). Rätt delsvar bedöms med poäng, fel delsvar med poäng och obesvarat med 0 poäng. Den sammanlagda summan på denna uppgift kan ej bli mindre än noll poäng.. Exponential backoff 2. Token ring 3. "spanning tree" algoritm 4. ISDN 5. ARP (Address Resolution Protocol) A. Logisk ring skapas över en buss B. NAK extension C. Kretskopplat nätverk D. Exterior gateway E. Variant av huffman-komprimering F. Broadcast-support över Internet G. Paketkopplat nätverk för telefoni mm H. Skärmad tvinnad parkabel I. Används i IEEE 802.3 ("Ethernet") J. Upptäcker udda antal bitfel K. Adressöversättning från IP version 4 till version 6 L. Interior gateway M. Endast för multimedia N. Används i LAN där IP används O. Består ofta av ett sekvensnummer P. Har två huvudsakliga ramtyper Q. 2-dimensionell checksumma R. Application service element S. 25 µs cykel uppdelad i 32 st 8-bitars luckor T. Hayes-kommando U. Används av transparenta bryggor V. Används för att få datatransparens W. Paketförmedlande WAN enligt OSI-modellen X. Hela bandbredden hos en koaxialkabel används till en kanal

8SSJLIW6DQWHOOHUIDOVNWS Ange om nedanstående påståenden är SANNA eller FALSKA. Rätt delsvar bedöms med poäng, fel delsvar med poäng och obesvarat med 0 poäng. Den sammanlagda summan på denna uppgift kan ej bli mindre än noll poäng. A. Generellt sett klarar man längre avstånd och/eller högre bithastighet med koaxialkabel än med tvinnad partråd (twisted pair). B. Förutsatt att en sändare sänder med uteffekten 0 dbmw över en km lång kabel med dämpningen 20 db/km, så behövs det en förstärkare på 0 db för att mottagaren skall få en inkommande signaleffekt på 00 µw. C. Användandet av protokollet TCP (Transmission Control Protocol) medför att Goback-N används i transportlagret. D. "Feed-forward error control" innebär att man inte bara kan upptäcka fel, utan även i vissa fall kan rätta till dem utan omsändning. E. Flödeskontroll används för att inte mottagaren skall få informationsramar snabbare än den t.ex. kan buffra dem. F. "Piggy-back acknowledge" innebär att informationsramarna kan innehålla ACKmeddelanden för datatrafik i motsatt riktning. G. Vid användning av DS-CDMA (Direct Sequence, Code Division Multiple Access) så sänds ett antal "chip" för varje bit. 8SSJLIW6WXIILQJS A. Förklara när, varför och hur "bit-stuffing" används. Använd gärna exempel. (2 p) B. Förklara när, varför och hur "byte-stuffing" används. Använd gärna exempel. (2 p) 8SSJLIW5HSHDWHUURXWHUEU\JJDRFKKXES Redovisa, för var och en av nedanstående "apparater", funktion, skillnader mellan dem, och vilka OSI-lager de arbetar i. Det skall klart och tydligt framgå när de (ge gärna exempel) kan komma till användning och vilka prestandakonsekvenserna blir i/för nätet där de används. A. Repeater B. Router/gateway (förutsätt här att inget skiljer sig mellan router och gateway) C. Brygga (bridge) / LAN-switch (förutsätt här att inget skiljer sig mellan brygga och LAN-switch) D. Hub (nätnav)

8SSJLIW/LQMHNRGHUS Välj WYn av följande linjekoder och visa vågformen för var och en av dessa två för bitströmmen 00 0 0. A. AMI B. Manchester C. 2BQ D. Bipolär RZ 8SSJLIW3DNHWRFKNUHWVNRSSODGHQlWYHUNS A. Beskriv begreppen packet switching och circuit switching. Skillnaden mellan dem skall framgå klart och tydligt. Använd gärna exempel. (3 p) B. Kursboken tar upp två huvudsakliga varianter av packet switching, nämligen datagram och virtual circuit. Beskriv dessa två varianter. Skillnaden mellan dem skall framgå klart och tydligt. Använd gärna exempel. (3 p) 8SSJLIW/DJHULQGHOQLQJS Anta att DTE A kör en telnet-klient och DTE B kör en telnet-server. Ange namnen, och motsvarande nummer enligt OSI-modellen, på samtliga protokoll/lager i respektive protokollstack för DTE A, DTE B och routern. Rita stacken för routern så att det framgår vad som skiljer sig mellan de båda "sidorna" av routern, och vad som är gemensamt. Som hjälp kan nämnas att TCP används när telnet används. Det skall framgå var i stacken/stackarna som man hittar HDLC, MAC, LLC, mm. Punkt-till-punktförbindelse med LAN enligt HDLC-protokollet DTE A IEEE 802.3 Router DTE B ("Ethernet") 8SSJLIW9DOIULI UGMXSQLQJS Välj ett av följande nätverk och skriv om dess funktion, användningsområde och dylikt. Observera att det är viktigare att visa att du har övergripande förståelse och kan de väsentligaste detaljerna, än en lång uppräkning av mindre viktiga detaljer. Ungefär en handskriven A4-sida förväntas av dig men beror som sagt var mycket på innehållet. A. FDDI. B. DQDB. C. ATM.

8SSJLIW7&3,3S A. När ett IP-datagram når en router tittar routern i en routing-tabell. Vad i datagrammet används för att söka i tabellen och vad är det för information routern får ut av att söka i tabellen? Med andra ord, vilka två kolumner finns i tabellen? (2 p) B. Anta att du sitter vid en PC eller arbetsstation ansluten till högskolans nätverk. Ge exempel på en situation där en förfrågan till högskolans DNS-server (Domain Name System) sker. Av exemplet skall det framgå vad det frågas efter och vad som händer (fram tills dess att svar fås) om högskolans DNS-server inte kan svara på frågan. (2 p) C. Anta att SPF (Shortest Path First) används inom ett autonomt system och att en router skall köra Dijktras algoritm. Ange vad man får ut av att köra Dijkstras algoritm, och vad varje annan router skickar för slags information till oss innan vi kan köra algoritmen. (2 p) 8SSJLIW8WQ\WWMDQGHJUDGDYNRPPXQLNDWLRQVOlQNS En fiberoptisk kommunikationslänk har installerats mellan högskolan och läraren Nisses lägenhet. Länken består av.2 km fiber på vilken två kanaler etablerats med hjälp av våglängdsmultiplexering (olika färger/optiska frekvenser för de olika kanalerna). Bithastigheten är Gbit/s och samtliga informationsramar som sänds över länken är 3000 bitar långa. A. Hur stor blir fördröjningen för en informationsram från högskolan innan den nått Nisses lägenhet? (2 p) B. Anta att båda kanalerna används fast där den ena är enkelriktad och endast transporterar informationsramar, och där den andra kanalen endast transporterar ACK- och NAK-ramar i motsatt riktning. Vilken utnyttjandegrad fås för kanalen som transporterar informationsramar om Idle RQ används? Förutsätt att 0.5 omsändningar krävs i snitt för varje informationsram. (2.5 p) C. Hur stor blir utnyttjandegraden om en så kallad brandvägg, inkopplad på vägen mellan de två parterna, måste kontrollera alla informationsramarna. Anta att brandväggen måste mellanlagra varje ram helt och hållet innan den kan skickas vidare. Exakt vad brandväggen gör ligger utanför denna uppgift. För övrigt gäller samma antaganden som i deluppgift B. (.5 p) D. Förklara hur Continuous RQ med selective repeat fungerar. Skillnaderna i funktion och prestanda jämfört med Idle RQ skall klart och tydligt framgå. Flödeskontroll och mekanism för att paketen skall komma fram i rätt ordning skall ingå i beskrivningen. Använd gärna exempel, t.ex. ovan nämnda länk. (5 p)