Skatteincitament för riskkapital Delbetänkande av Företagsskattekommittén Stockholm 2012 SOU 2012:3
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2012 ISBN 978-91-38-23680-2 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag att se över beskattningen av bolag. Som en del av uppdraget skulle kommittén lämna förslag till skatteincitament för riskkapital (dir. 2011:1). Kommittén har antagit namnet Företagsskattekommittén (Fi 2011:01). Vilka som deltagit i kommitténs arbete anges på nästa sida. Härmed överlämnar kommittén sitt delbetänkande Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). Till betänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden. Deluppdraget är härmed slutfört. Stockholm i januari 2012 HG Wessberg, ordförande Rune Andersson Ingemar Hansson Åsa Hansson Peter Melz Anita Saldén Enérus /Anna Brink, huvudsekreterare Lena Björner Rickard Eriksson Fredrik Hammarström Niklas Lindeberg Gustav Martinsson
Förteckning över vilka som deltagit i kommitténs arbete Ledamöter (samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011) Styrelseordföranden Rune Andersson Generaldirektören Ingemar Hansson Docenten Åsa Hansson Professorn Peter Melz Justitierådet Anita Saldén Enérus Numera ledamoten av Europeiska revisionsrätten HG Wessberg Sakkunniga(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges) Kanslirådet Linda Haggren Professorn Magnus Henrekson Departementsrådet Anders Kristoffersson Professorn Sven-Olof Lodin Justitierådet Kristina Ståhl, fr.o.m. den 5 maj 2011 Professorn Jan Södersten Experter(samtliga fr.o.m. den 17 mars 2011 om inte annat anges) Kanslirådet Johan Almenberg, t.o.m. den 31 december 2011 Näringslivets skattesakkunnige Krister Andersson Kanslirådet Annica Axén Linderl Kammarrättsrådet Anders Bengtsson Skattechefen Yvonne Bertlin Skattejuristen Per Danielsson Ämnesrådet Jacqueline Deniz-Kiviharju Skatteexperten Annika Fritsch Skattejuristen Peter Nilsson Departementssekreteraren Elisabeth Sheikh Departementssekreteraren Christian Thomann, fr.o.m. den 2 december 2011 Sekreterare (samtliga fr.o.m. den 4 april 2011 om inte annat anges) Lena Björner, fr.o.m. den 29 augusti 2011 Anna Brink Rickard Eriksson Fredrik Hammarström Niklas Lindeberg Gustav Martinsson, fr.o.m. den 29 augusti 2011
Innehåll Sammanfattning... 13 Författningsförslag om riskkapitalavdrag... 21 Författningsförslag om emissionskredit... 47 Författningsförslag om slopat representationsavdrag... 57 1 Uppdraget och dess genomförande... 61 1.1 Uppdraget... 61 1.2 Uppdragets genomförande... 62 2 Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament... 63 2.1 Inledning... 63 2.2 Skillnad mellan riskkapital och riskvilligt kapital... 63 2.3 Problem på riskkapitalmarknaden... 64 2.3.1 Upplevda hinder för utveckling och tillväxt... 64 2.3.2 Finansiellt gap... 65 2.3.3 Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar... 67 2.4 Samhällsekonomiska motiv för skattelättnader... 69 2.5 Målgrupp... 71 2.6 Kommitténs förslag... 72 2.6.1 Två skatteincitament... 72 2.6.2 Incitamenten är samhällsekonomiskt motiverade... 74 5
Innehåll SOU 2012:3 2.6.3 Förslag i form av skattekrediter... 76 2.7 Mindre, växande företag... 77 2.8 Slutsatser... 79 3 Skatteincitamentsutredningens förslag... 81 3.1 Inledning... 81 3.2 Utredningens allmänna överväganden... 81 3.3 Förslaget om skattereduktion för förvärv av aktier... 83 3.4 Förslaget om utdelningsavdrag... 85 3.5 Förslag i ett särskilt yttrande... 86 3.6 Det tidigare riskkapitalavdraget... 87 3.7 Remissinstansernas synpunkter... 87 4 Internationell utblick... 91 4.1 Inledning... 91 4.2 Urval och sammanfattning... 91 4.3 Storbritannien... 92 4.4 Norge... 94 4.5 Nederländerna... 95 4.6 Irland... 96 4.7 Portugal... 98 4.8 Luxemburg... 98 5 Alternativa förslag... 99 5.1 Inledning... 99 5.2 Skattereduktion för förvärv av aktier... 99 5.3 Grundavdrag i inkomstslaget kapital... 100 6
SOU 2012:3 Innehåll 5.4 Tillskottsavdrag... 101 5.5 Avdrag för ränta på eget kapital (NID-avdrag)... 101 6 Riskkapitalavdrag... 103 6.1 Inledning... 103 6.2 Syftet med förslaget om riskkapitalavdrag... 104 6.3 Övergripande utformning av riskkapitalavdrag... 106 6.3.1 Avdrag i inkomstslaget kapital eller skattereduktion... 106 6.3.2 Återföring eller definitiv skattelättnad... 107 6.3.3 Vilka som kan få riskkapitalavdrag och när... 113 6.4 Definitioner... 114 6.4.1 Vad som avses med företag... 115 6.4.2 Vad som avses med koncern... 118 6.4.3 Vad som avses med mindre företag... 119 6.5 Vilka fysiska personer som har rätt till avdrag... 128 6.5.1 Fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst på andelar... 129 6.5.2 Fysiska personer som aldrig har varit bosatta i Sverige... 130 6.6 Villkor för avdrag... 131 6.6.1 Förvärvsvillkoret... 131 6.6.2 Löneunderlagsvillkoret... 132 6.6.3 Branschvillkoret... 134 6.6.4 Obeståndsvillkoret... 136 6.6.5 Andelar som förvaras på investeringssparkonto... 139 6.7 Underlag för riskkapitalavdrag... 141 6.7.1 Takbelopp om 20 miljoner kronor per företag och år... 141 6.8 Avdragets storlek... 142 6.9 Återföring av riskkapitalavdraget... 144 6.9.1 Metod för återföring... 144 6.9.2 Avyttring av en del av innehavet... 146 7
Innehåll SOU 2012:3 6.9.3 Återföring och anstånd när skattskyldigheten i Sverige upphör... 147 6.9.4 Benefika förvärv... 152 6.9.5 Vissa särskilt reglerade avyttringar... 153 6.10 Risker för skatteundandragande och kringgående... 155 6.10.1 Värdeöverföringar från företaget... 156 6.10.2 Gränsbeloppet... 161 6.10.3 Andra transaktioner som kan genomföras av skatteskäl... 164 6.10.4 Risker med tillskott till utländska företag... 170 6.10.5 Övriga risker vid utlandstransaktioner... 173 6.11 Förfarandefrågor... 174 6.11.1 Kontrolluppgiftsskyldighet för företaget... 174 6.11.2 Uppgiftsskyldighet för fysiska personer... 177 7 Emissionskredit... 179 7.1 Inledning... 179 7.2 Syftet med förslaget... 180 7.3 Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter... 183 7.3.1 Hur asymmetrin kan åtgärdas... 183 7.3.2 Med vilka skatter eller avgifter anstånd bör beviljas... 186 7.4 Närmare om de föreslagna reglerna... 190 7.4.1 Vilka skatter och avgifter som jämställs med arbetsgivaravgifter... 190 7.4.2 Vilka juridiska personer som omfattas av reglerna... 191 7.4.3 På vilket sätt företaget ska tillskjutas kapital... 193 7.4.4 Krav på full betalning... 198 7.4.5 Betalningen ska göras kontant... 198 7.4.6 Storleken på anståndet... 198 7.4.7 Anståndstid... 199 7.4.8 Hinder mot anstånd vid värdeöverföringar... 202 7.4.9 Hinder mot anstånd vid emissioner inom en koncern... 211 7.4.10 Hinder mot anstånd vid synnerliga skäl... 213 7.4.11 Hinder mot anstånd om företaget är i ekonomiska svårigheter... 214 8
SOU 2012:3 Innehåll 7.4.12 Beslut om återkallelse... 215 7.4.13 Uppgiftsskyldighet... 217 7.4.14 Ränta... 217 7.4.15 Förhöjd ränta... 219 7.4.16 Ansökan om anstånd... 221 7.5 De föreslagna reglerna förs in i en ny lag... 223 7.6 Behov av förändringar i andra lagar... 224 7.6.1 Inkomstskattelagen och avdragsrätt för arbetsgivaravgifter vid inkomstbeskattningen... 224 7.6.2 Aktiebolagslagen och kravet på kontrollbalansräkning... 225 7.6.3 Förmånsrättslagen och efterställda fordringar... 229 7.6.4 Företrädaransvaret och skatteförfarandelagen... 231 7.7 Anstånd i utländska företag... 233 8 EU-rättslig analys... 237 8.1 Inledning... 237 8.2 Förslagens förenlighet med EU:s bestämmelser om fri rörlighet... 237 8.2.1 Bakgrund... 237 8.2.2 Riskkapitalavdrag... 240 8.2.3 Emissionskredit... 245 8.3 Förslagens förenlighet med EU:s regler om statligt stöd... 245 8.3.1 Bakgrund... 245 8.3.2 Riskkapitalavdrag... 248 8.3.3 Emissionskredit... 251 9 Slopat representationsavdrag... 255 9.1 Inledning... 255 9.2 Bakgrund... 255 9.2.1 Gällande rätt... 255 9.2.2 2002 års företagsskatteutredning... 257 9.3 Förslag om slopat avdrag för representation... 258 9.4 Alternativ till finansiering... 260 9
Innehåll SOU 2012:3 10 Konsekvenser... 263 10.1 Inledning... 263 10.2 Konsekvenser av riskkapitalavdraget... 264 10.2.1 Offentligfinansiella effekter... 264 10.2.2 Effekter för företagen och enskilda... 267 10.2.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning... 268 10.2.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor... 269 10.2.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna... 269 10.3 Konsekvenser av emissionskrediten... 271 10.3.1 Offentligfinansiella effekter... 271 10.3.2 Effekter för företagen och enskilda... 273 10.3.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning... 274 10.3.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor... 275 10.3.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna... 275 10.4 Konsekvenser av slopat representationsavdrag... 276 10.4.1 Offentligfinansiella effekter... 276 10.4.2 Effekter för företagen och enskilda... 278 10.4.3 Effekter på investeringar, BNP, reallön och sysselsättning... 278 10.4.4 Effekter på jämställdhet mellan män och kvinnor... 279 10.4.5 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna... 279 11 Författningskommentar till förslaget om riskkapitalavdrag... 281 11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)... 281 11.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)... 298 12 Författningskommentar till förslaget om emissionskredit... 305 10
SOU 2012:3 Innehåll 12.1 Förslaget till lag om emissionskredit... 305 12.2 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)... 322 12.3 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)... 322 Reservationer och särskilda yttranden... 323 Bilagor Bilaga 1: Kommittédirektiv... 369 Bilaga 2: Beräkningar till avsnitt 6.10.2... 391 11
Sammanfattning och ställningstagande Bakgrund Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, utformat antingen på bolagsnivå eller ägarnivå. Frågan om att införa särskilda skatteincitament för mindre företag har tidigare utretts av Skatteincitamentsutredningen. I sitt betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) presenterade utredningen två förslag till skatteincitament. Förslagen har inte lett till lagstiftning på grund av att vissa frågor har bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framför allt förslagens förenlighet med EU:s statsstödsregler, befintliga skatteavtal samt risken för kringgåenden. Samhällsekonomiska motiv för skatteincitament Nystartade och mindre, växande företag kan ha svårt att finna extern finansiering av sin verksamhet. Det gäller såväl externa lån som externt riskkapital. Dessa företag är därför i stor utsträckning hänvisade till att lösa sitt finansieringsbehov med egna och närståendes medel. Det finns flera möjliga orsaker till detta. En orsak är att det kan finnas informationsasymmetrier mellan företagare och externa finansiärer. En annan orsak kan vara att de skattemässiga villkoren för mindre, växande företag i vissa avseenden är sämre än för stora etablerade företag. Sammantaget kan dessa faktorer leda till att marknadens avkastningskrav på vissa investeringar blir så högt att en del samhällsekonomiskt lönsamma investeringar sållas bort. Till detta kommer att investeringar i FoU och innovationer ofta har en högre samhällsekonomisk än privatekonomisk avkastning (s.k. positiva externa effekter), vilket kan leda till att alltför få sådana investeringar finansieras och genomförs. Det kan vara samhällsekonomiskt motiverat att införa skattelättnader som bidrar till att fler samhällsekonomiskt lönsamma investeringar finansieras. Kommittén har funnit stöd för att rätt utformade 13
Sammanfattning och ställningstagande SOU 2012:3 och rätt riktade skatteincitament kan bidra till detta. En risk med skatteincitament är att de kan snedvrida vissa investeringsbeslut eller att de förstärker de snedvridningar som redan finns. Om incitamenten däremot är väl utformade kan de i stället minska de sammantagna snedvridningarna och därmed ha en positiv och effektiv inverkan på bland annat investeringar, produktivitet, reallön och BNP. En nackdel med selektiva skatteincitament är att skattesystemet blir mera komplicerat. Kommitténs bedömning är att ovan nämnda fördelar kan överväga denna nackdel. Förslag Kommittén har valt att föreslå två alternativa skatteincitament för riskkapital. Det ena är riktat till fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Det andra är riktat till företag och benämns emissionskredit. Förslagen är utformade så att de på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ska öka investeringarna. Därför knyts skattelättnaden till att nytt kapital tillskjuts till företaget, vid dess bildande eller vid nyemission. Förslagen är inriktade mot nystartade och mindre företag. Nystartade företag har i allmänhet inte tillgång till kapitalmarknaden. De är därför i stor utsträckning hänvisade till att lösa finansieringen med företagarens egna medel. Förslagen är av det skälet utformade så att de ger en tidig likviditetsförstärkning. Det gör det möjligt för företagaren att utveckla företaget under en längre tid innan det blir aktuellt att ta in till exempel externt ägarkapital i företaget. Förslagen är utformade så att de ger företagen en tidig likviditetsförstärkning samtidigt som de minskar två asymmetrier i skattesystemet som riskerar att snedvrida vissa investeringsbeslut. Den ena asymmetrin är att räntor på lån är avdragsgilla i företaget, medan utdelning till aktieägare inte får dras av. Denna asymmetri medför att avkastningen på investeringar som finansieras med eget kapital beskattas hårdare än avkastningen på investeringar som finansieras med lånat kapital. Den andra asymmetrin rör den skattemässiga behandlingen av vinster och förluster. Bolagsvinster beskattas med 26,3 procent. Förluster får utnyttjas mot framtida vinster men det är inte säkert att de kan utnyttjas eftersom detta beror på framtida vinster. Denna asymmetri minskar den förväntade avkastningen efter skatt i företag med hög konkursrisk. Båda asymmetri- 14
SOU 2012:3 Sammanfattning och ställningstagande erna missgynnar investeringar i mindre, innovativa företag. Genom att minska asymmetrierna förbättras därmed möjligheterna för sådana företag. Förslagen sammanfattas i det följande. Riskkapitalavdrag Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för fysiska personer att i vissa fall få göra ett riskkapitalavdrag. Avdraget får göras i inkomstslaget kapital med två tredjedelar av anskaffningsutgiften för andelarna. Andelarna ska ha förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission och betalats kontant. Avdraget får uppgå till högst 1 miljon kronor per person och år. För att riskkapitalavdrag ska få göras måste företaget som får tillskottet uppfylla följande krav. - Företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat utanför EES med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. - Företaget ska ha färre än 50 årsarbetskrafter samt en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor beräknat på aggregerad nivå. - Företaget måste ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det år då betalning för emissionen sker eller året därefter. - Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter. - Företagets verksamhet ska till huvudsaklig del bestå av rörelse. - Företaget får inte vara verksamt inom varvs-, kol- eller stålindustrin. Riskkapitalavdrag får inte göras om aktiekapitalet har satts ned genom indragning av aktier och utbetalning till aktieägarna och inte heller om det nybildade företaget använt tillskottet för vissa särskilt angivna förvärv. Om tillskotten från fysiska personer överstiger 20 miljoner kronor per företag och år medges avdrag endast för en del av tillskottet. Avdraget ska ses som ett tidigarelagt avdrag för anskaffningsutgiften, vilken normalt får dras av först när andelarna säljs. Detta 15
Sammanfattning och ställningstagande SOU 2012:3 får till följd att avdrag för anskaffningsutgiften inte får göras vid försäljningen i dessa fall. På grund av komplicerande faktorer i kapitalvinstbeskattningen föreslås en annan teknisk lösning än att bara slopa avdraget för anskaffningsutgiften vid försäljningen. I stället för att ändra i kapitalvinstberäkningen ska riskkapitalavdraget återföras till beskattning vid avyttringstillfället och anskaffningsutgiften dras av på samma sätt som i dag. Resultatet blir dock detsamma som om anskaffningsutgiften inte får dras av vid beräkningen av kapitalvinsten. Riskkapitalavdraget kan därmed betraktas som ett räntefritt lån för de flesta personer och innebär endast en definitiv skattelättnad om andelarna inte säljs i framtiden. Riskkapitalavdraget ger en likviditetsförstärkning till fysiska personer som tillskjuter eget kapital till företag. Avdraget innebär att ägarna bara behöver stå för 80 procent av tillskotten och att staten bidrar med 20 procent. Avkastningen på företagets investering påverkas inte av detta, vilket medför att ägarnas avkastning per satsad krona ökar. Det blir därmed lönsammare att tillskjuta eget kapital till företag. Vidare behöver ägarna tillskjuta mindre kapital för att kunna pröva en affärsidé, vilket är en fördel särskilt för ägare med begränsad tillgång till kapital. Riskkapitalavdraget gör att skattesystemet blir mera komplicerat. Kommitténs val att föreslå skattelättnader enbart för nytt och inte för allt kapital kräver att det införs flera komplicerade villkor för att förhindra kringgåenden. Emissionskredit Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för företag att i vissa fall få en emissionskredit, vilken är utformad som ett anstånd med betalning av svenska arbetsgivaravgifter. För att få en emissionskredit måste företaget uppfylla följande krav. - Företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom EES eller i en stat utanför EES som Sverige har ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte. - Företaget ska ha tagit emot kontant betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission. Om 16
SOU 2012:3 Sammanfattning och ställningstagande det är en fysisk eller juridisk person som har förvärvat andelarna saknar betydelse. Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna, dock aldrig med mer än 5 miljoner kronor per koncern. En tredjedel av anståndet gäller under en period om fem år, en tredjedel under en period om sex år och en tredjedel under en period om sju år, räknat från den redovisningsperiod då företagets ansökan om anstånd kom in till Skatteverket. På anståndet ska företaget betala ränta som motsvarar basräntan. För att det tillskjutna beloppet inte ska kunna återbetalas till ägarna eller föras vidare till andra företag föreslås bestämmelser som förhindrar anstånd vid vissa slags värdeöverföringar. Det föreslås också bestämmelser som förhindrar anstånd om företaget är eller blir del av samma koncern som den som har gjort tillskottet. De nya reglerna tas in i en ny lag, lagen om emissionskredit. Emissionskrediten innebär att företag får en likviditetsförstärkning i samband med nyemissioner eller då företaget bildas. Detta är situationer då företag normalt sett har ett stort kapitalbehov. Emissionskrediten är efterställd andra fordringar. Det innebär att den har lägre prioritet än övriga fordringar i en konkurssituation. Emissionskrediten behöver heller inte tas upp som en skuld om en kontrollbalansräkning måste upprättas. Detta är en fördel för företag som bedriver riskfylld verksamhet. Följande exempel kan illustrera hur emissionskrediten kan fungera. Ett innovativt företag utvecklar en ny produkt. Utvecklingskostnaden är 10 miljoner kronor. Först när produkten är färdigutvecklad visar det sig om det finns en stor efterfrågan eller inte på produkten. Vid en stor efterfrågan blir företaget vinstgivande. Vid en liten efterfrågan blir företaget aldrig vinstgivande och går i konkurs. Med en emissionskredit behöver ägarna av företaget bara satsa 7,4 miljoner kronor. Resterande 2,6 miljoner kronor kan finansieras med emissionskrediten. Om företaget går i konkurs förlorar ägarna därför endast 7,4 miljoner kronor. Om företaget går bra återbetalas emissionskrediten efter 5 7 år och ägarna befinner sig i princip i samma situation som om emissionskrediten inte hade funnits. Emissionskrediten leder alltså till att en konkurs blir mindre kostsam för ägarna. Eftersom ägarnas förlust blir mindre i konkursfallet och oförändrad i vinstfallet ökar ägarnas förväntade avkastning om företaget har en emissionskredit. Det blir därför lönsam- 17
Sammanfattning och ställningstagande SOU 2012:3 mare att skjuta till eget kapital till företag som bedriver riskfylld verksamhet. Vidare behöver ägarna tillskjuta mindre kapital för att kunna pröva en affärsidé, vilket är en fördel särskilt för ägare med en begränsad tillgång till kapital. Även emissionskrediten gör att skattesystemet blir mera komplicerat. Kommitténs val att föreslå skattelättnader enbart för nytt och inte för allt kapital kräver att det införs flera komplicerade villkor för att undvika kringgåenden. Kombination av riskkapitalavdrag och emissionskredit Förslagen om riskkapitalavdrag och emissionskredit har inte utformats i syfte att komplettera varandra. Kommittén har heller inte analyserat konsekvenserna av en kombination av förslagen. Förslaget om riskkapitalavdrag ställer fler krav på företaget och på aktieägaren än vad som är fallet i förslaget om emissionskredit. De tillskott som ger rätt till riskkapitalavdrag ger därför ofta också rätt till emissionskredit. I ett avseende är dock reglerna om emissionskredit mer restriktiva än reglerna om riskkapitalavdrag. Det gäller takbeloppet för företaget. De tillskott som ger rätt till riskkapitalavdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag. De tillskott som ger rätt till emissionskredit får uppgå till högst 14,2 miljoner kronor per koncern. Tillskott som överstiger 14,2 miljoner kronor per koncern ger alltså inte rätt till emissionskredit men kan ge rätt till riskkapitalavdrag. Det kräver dock att flera investerare satsar i företaget, eftersom riskkapitalavdrag inte ges för tillskott som överstiger 1,5 miljoner kronor per person och år. Det finns flera fall då tillskott kan ge rätt till emissionskredit men inte till riskkapitalavdrag. Det gäller till exempel tillskott från juridiska personer och tillskott till företag som inte räknas som små. De tillskott som ger rätt till både riskkapitalavdrag och emissionskredit är följaktligen i huvudsak de som görs från fysiska personer till mindre företag och inte överstiger 14,2 miljoner kronor per koncern och inte heller överstiger 1,5 miljoner kronor per person och år. 18
SOU 2012:3 Sammanfattning och ställningstagande Konsekvenser Det föreslagna riskkapitalavdraget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 490 miljoner kronor det första året och med 290 miljoner kronor varaktigt. Den föreslagna emissionskrediten beräknas försvaga de offentliga finanserna med 70 miljoner kronor det första året och med 400 miljoner kronor varaktigt. Kommittén föreslår finansiering genom att avdragsrätten för representation slopas. Ett sådant slopande beräknas förstärka de offentliga finanserna med 1 600 miljoner kronor per år. Slopat representationsavdrag minskar dessutom företagens administrativa kostnader. Både riskkapitalavdraget och emissionskrediten bedöms leda till en ökad tillgång till riskvilligt kapital. Som en följd bedöms investeringarna öka i såväl de företag som omfattas av de föreslagna åtgärderna som i ekonomin som helhet. Sammantaget bedöms såväl riskkapitalavdraget som emissionskrediten tillsammans med finansieringen genom slopat representationsavdrag på lång sikt leda till en något högre produktivitet, BNP, BNI och reallön. Den långsiktiga effekten på sysselsättningen bedöms vara mycket begränsad. Förslagen om riskkapitalavdrag och emissionskredit kommer att ge upphov till ökade kostnader för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Båda förslagen innebär att företagens administrativa börda ökar samt att skattesystemet blir mera komplicerat. Ställningstagande Kommittén lämnar förslag på två åtgärder. Kommittén förordar emellertid inte någon av åtgärderna framför den andra. Vart och ett av förslagen har sina fördelar och sina nackdelar. Ikraftträdande Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2013. 19
Författningsförslag om riskkapitalavdrag 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 3 kap. 18, 38 a kap. 23, 41 kap. 3, 48 kap. 20, 48 a kap. 10 och 67 kap. 10 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 43 kap., av följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 57 kap. 12 b, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 18 2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 den lagen, 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:1060. 21
Författningsförslag om riskkapitalavdrag SOU 2012:3 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a, 8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och 14. inkomstslaget kapital för återförda riskkapitalavdrag enligt 43 kap. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 2 4. 22
SOU 2012:3 Författningsförslag om riskkapitalavdrag 38 a kap. 23 3 När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a, utdelning i 24 kap. 3 a och 42 kap. 16 b, riskkapitalavdrag i 43 kap. 23, beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c, turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b, och kvalificerade andelar i 57 kap. 7 7 c, 12 a, 15, 20 b 20 d, 23 a, 24 och 24 a. 41 kap. 3 4 Till inkomstslaget kapital räknas också 1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22, 2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9, 3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11, 4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 33, 45 kap. 32 och 46 kap. 17, 5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34, 6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33, 46 kap. 18 och 48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b, och 7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den 3 Senaste lydelse 2011:1271. 4 Senaste lydelse 2009:1409. 6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33, 46 kap. 18 och 48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b, 7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den 23