SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se



Relevanta dokument
SVENSK VARUEXPORT TAPPAR TILL OMVÄRLDEN

Sverige växlar upp när tillväxtländerna tappar GLOBAL EXPORTANALYS, AUGUSTI 2017 BUSINESS SWEDEN

SVENSK EXPORT PÅ FRAMMARSCH

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2017

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Handelsstudie Island

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Globala Arbetskraftskostnader

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Svensk export och import har ökat

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Utrikeshandel med teknikvaror

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten. 27 juli 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. December 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Reseströmmar en översikt

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

SVENSKA TEKNIKKONCERNERS ANSTÄLLDA I VÄRLDEN

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Lönar det sig att gå före?

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln

Stockholms besöksnäring. September 2014

April 2014 prel. uppgifter

Svenska teknikkoncerners anställda i världen

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Svenska teknikkoncerners anställda i världen

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Stålåret 2018 diagrambilaga

Södermanlands län år 2018

Stålåret 2017 diagrambilaga

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Stålåret 2016 diagrambilaga

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Sveriges handel på den inre marknaden

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Att mäta konkurrenskraft

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

BUSINESS SWEDEN JOHANNEBERG SCIENCE PARK. 11 november 2015

Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008

Transkript:

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se

INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget. Vi har tagit fram data för att se om krisen ledde till effekter på världshandelns struktur. Närmare bestämt har vi koncentrerat oss på att se vilka länder som ökat sin export mer än genomsnittet, alltså vunnit marknadsandelar, samt vilka som förlorat marknadsandelar. Redan här bör man påpeka att det är något helt annat än vilka länders företag som vunnit respektive förlorat marknadsandelar. Företag av en sådan storleksnivå att de påverkar ett lands export är normalt globala till sin karaktär, de exporterar från flera länder och kan alltså ändra sin landmix. Statistik är inte tillgänglig för alla länder. Länder som främst är råvaruexporterande är heller inte intressanta för oss att jämföra oss med. Vi har begränsat oss till alla större länder som också i olika omfattning är konkurrentländer till Sverige. Utgångspunkten har varit FN:s databas Comtrade som innehåller de flesta länders utrikeshandel nedbrutet på varugrupper enligt SITC-nomenklaturen. Att vi gjort en analys av handelsströmmarna i värde utgör en begränsning. Fastprisberäkningar saknas dock för många länder och vill man gå ned på varunivå tvingas man att hålla sig till värdeuppgifter. Daniel Braw vid Business Swedens analysenhet har tagit fram data och gjort diagrammen. Mauro Gozzo och Magnus Runnbeck står för analysen.

PROJEKTET Med hjälp av FN:s databas Comtrade har vi tagit fram exportsiffror för totalt 26 länder för åren 2006-2011. Vi har sedan jämfört exportvärdet mellan de två perioderna 2006-2008 respektive 2010-2011. Vi har alltså utelämnat extremåret 2009 ur analysen och koncentrerat oss på dels läget under högkonjunkturen 2006-2008, dels återhämtningsåren 2010-2011. De länder vi har med är alla viktigare konkurrentländer till Sverige, med undantaget Taiwan, som inte återfinns i internationella organs statistik. Förutom alla viktigare länder i Västeuropa har vi med Polen, Tjeckien och Turkiet i Central- och Östeuropa. Hela NAFTA finns med (USA, Kanada, Mexiko). Vi har med Brasilien i Sydamerika, som inte bara är ett stort land utan också har en hel del export av avancerade produkter. Från Stillahavsasien har vi med Japan, Sydkorea, Kina, Indien, Australien. Följande 15 varusegment har vi tagit fram data för: Livsmedel (SITC 0,1) Råvaror, bränslen (2,3) Läkemedel (54) Kemi, ej läkemedel (5 exkl 54) Papper (64) Stål (67) Metallmanufaktur (69) Maskinindustri (71,72,73,74) Telekom, Radio, TV (76) Övrig elektro/elektronik (75, 77) Fordonsindustri (78) Flyg, rymd (792) Möbler (82) Kläder, skor (84,85) Instrument (87,88) Totalt, varor (0-9) Varusegmenten täcker större delen av världshandeln liksom svensk export. Av diagram 1 framgår vilken vikt de olika segmenten har i svensk export. De viktigaste varugrupperna som hamnar utanför är diverse konsumentprodukter (SITC 89) t.ex. sportartiklar, leksaker mm samt icke-järnmetaller (SITC 68). Siffrorna i Comtrade stämmer inte helt överens med statistiken från SCB utan större belopp hamnar i en residual. Från IMF har vi hämtat uppgifter för tjänsteexporten. Där saknades statistik för det senaste året för Indien och Australien som utelämnades ur analysen. Uppgifter för Norge saknades också i IMF, men togs från nationell statistik. Därmed har vi kunnat göra motsvarande analys för tjänsteexporten. I en tidigare analys som Exportrådet gjorde i januari 2008 då man jämförde treårsperioderna 1998-2000 respektive 2004-2006 för totalt 20 länder framgick att Sverige förlorade marknadsandelar för varor, men att man vann tillbaka i stort sett lika mycket på tjänster (Marknadsandelskriget 1998-2006,Exportrådet jan. 2008).

SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTATET Mellan perioderna 2006-2008 och 2010-11 tappade Sverige 10 % av sin andel av 26 länders varuexport. De 26 länderna svarade 2010-11 för 73 % av världshandeln med varor och innefattar i stort sett alla de länder (förutom Taiwan) där svenska företag har sina konkurrenter. Svensk export har outsourcat mycket verksamheter utomlands och svenska företag återfinns säkerligen ofta i andra länders export. Det är något som i sin tur tidigare visat sig generera en hel del tjänsteinkomster. Business Sweden (dåvarande Exportrådet) gjorde i januari 2008 en liknande studie av hur svensk export utvecklats under perioden 1998-2006 och man kan kunde då konstatera att det man förlorade i andelar på varuexport vann man till stor del tillbaka på tjänsteexport. Den här gången kan vi konstatera att svensk tjänsteexport endast behållit sin andel av motsvarande länders export (Indien saknas tyvärr i jämförelsen och vi vet att de har varit framgångsrika på tjänsteexport). Sverige har förlorat relativt konkurrentländerna på varuexport sedan finanskrisen men har inte tagit tillbaka det på tjänsteexport. Den stora förändringen som rapporten visar är att Västeuropa tappat relativt tillväxtländerna. Västeuropa har tappat 10 % av sin andel av de 26 ländernas varuexport. Sverige har alltså tappat i lika hög grad som västeuropagenomsnittet, vare sig mer eller mindre. För tjänsteexport gick Sverige något bättre än Västeuropa, eftersom Västeuropa förlorade 3 %. Den stora vinnaren är Kina som sedan finanskrisen blivit världens största exportnation. Indien, Sydkorea och Brasilien är andra vinnare. USA har gått fram i kraft av svagare dollar. Perioden före 2006-08 tappade USA mycket stora exportmarknadsandelar. Huvudsakligen ser vi alltså ett skifte från Västeuropa till tillväxtländerna. För de enskilda varusegmenten kan vi konstatera att Sverige förlorat på de ingenjörstunga stora varusegmenten i världshandeln: Maskinindustri, fordonsindustri och instrument. En ljusglimt är att det gick betydligt bättre på telekom. Svensk export har gått bra i segment där man sedan tidigare varit svaga. Det gäller t.ex. livsmedel och kläder. De är dock inte så stora segment i världshandeln. Svensk export har också gått bättre än genomsnittet på basnäringar som råvaror/bränslen, papper och stål.

ANALYS AV SEGMENTEN Diagram 1 Genomsnittlig fördelning av Sveriges totala export under 2010-2011 % av total (genomsnittlig total 2010-2011 = 172,8 miljarder USD) 14,0 13,77% 9,68% 7,19% 6,66% 6,57% 5,44% 5,32% 5,24% 4,36% 2,7 2,28% 1,39% 1,12% 0,24% Maskinindustri Råvaror, bränslen Fordonsindustri Telekom Papper Övr elektro/elektronik Kemi, ej läkemedel Stål Läkemedel Livsmedel Metallmanufaktur Instrument Möbler Kläder och skor Flyg, rymd Källa: UN Comtrade Valda varugruppers andel av total: 85,94% BUSINESS SWEDEN 1 2013-03-06 Diagram 1 visar vilken andel de undersökta varusegmenten har av svensk varuexport. I rapporten tar vi upp varje segment i den ordning som de ligger i diagram 1 (diagram 2-16). Till sist har vi ett diagram för alla varor i exporten (diagram 17) samt sist tjänsteexporten (diagram 18). Avviker svensk export markant från världshandeln? Ja, naturligtvis i den meningen att våra företag ofta kan återfinnas i andra nischer. Men ser man segmentens betydelse i världshandeln så är avvikelserna faktiskt inte så stora. Vi är relativt små på elektro och på kemi som är stora segment i världshandeln. 1. Råvaror, bränslen; 2. Maskinindustri; 3. Övrig elektro; 4. Fordonsindustri; 5. Kemi är de fem största segmenten i fallande ordning i de 26 ländernas export. Tre av de fem är våra största varusegment. Sverige är relativt stort på papper och på stål samt på telekom och läkemedel. Förutom för elektro och kemi är svensk export mindre än genomsnittet för livsmedel, instrument, kläder och skor samt flyg och rymd. I diagrammen är länderna utplacerade efter x-axeln efter storlek på exporten. Y-axeln visar förändringen i exportmarknadsandel i %. Siffran efter varje land visar landets andel av de 26 ländernas export.

Diagram 2 Maskinindustri proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 5 4 Sydkorea: 3,5% Kina: 10,62% Indien: 0,81% Turkiet: 0,68% Mexiko: 2,22% Nederländerna: 3,08% Japan: 11,95% Australien: 0,35% Polen: 1,24% Brasilien: 1,09% Tjeckien: 1,47% Spanien: 1,75% Schweiz: 2,18% 0 50 100 150 200 250 Norge: 0,48% Belgien: 2,24% Irland: 0,26% Österrike: 2,26% Storbritannien: 4,71% USA: 12,73% - Sverige: 1,93% Tyskland: 17,61% Danmark: 1,17% Kanada: 2,21% Frankrike: 4,83% Italien: 7,65% - Finland: 0,97% - BUSINESS SWEDEN 10 Valda länders andel av totala världshandeln: 89,6% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 1 253 miljarder USD Maskinindustrin har länge varit den viktigaste branschen i svensk exportindustri. Här återfinns många av våra klassiska exportföretag som Atlas Copco, Alfa Laval, SKF, Husqvarna, Höganäs men också mängder av små och medelstora företag. Samtidigt som många av de stora företagen expanderat sin verksamhet i första hand utanför Sverige har ändå nyrekryteringen av företag varit begränsad. Den tidigare marknadsandelsstudien som visade utvecklingen mellan 1998-2000 och 2004-06 visade att Sverige i stort sett behöll sin andel. Nu tappade svensk export i stället mer än 8 % av sin andel. Det var samtidigt exakt lika mycket som Västeuropa totalt tappade. Den stora vinnaren är Kina, men också Japan. Sydkorea och Indien ökar också sina andelar, även om Indien fortfarande är en liten spelare i det här segmentet. Utländska multinationella företag torde ha en viktig roll i Kinas stora export och det är inte säkert att så stor del av förädlingsvärdet ligger i Kina. Vi ser ändå ett skifte från Västeuropa till Asien jämfört med läget före finanskrisen.

Diagram 3 Råvaror, bränslen proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 6 5 Brasilien: 6,38% 4 Australien: 10,48% Indien: 4,67% USA: 14,18% Sydkorea: 3,68% Tjeckien: 0,72% Polen: 0,87% Schweiz: 0,65% Spanien: 1,82% Kina: 3,16% Nederländerna: 6,36% 0 Irland: 0,28% Japan: 1,94% 50 Belgien: 4,16% 100 150 200 - Finland: 0,87% Sverige: 1,76% Storbritannien: 5,12% Italien: 2,15% Turkiet: 0,67% Mexiko: 4,02% Kanada: 10,43% - Frankrike: 2,67% Tyskland: 4,08% Norge: 7,21% Danmark: 0,99% - Österrike: 0,7% -4 Valda länders andel av totala världshandeln: 46, Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 1 352 miljarder USD BUSINESS SWEDEN 16 Råvaror och bränslen är en betydande och ofta förbisedd del av Sveriges export. Här ingår råolja, gas och raffinerade oljeprodukter men även malm, trävaror, pappersmassa och elektricitet. Räknat i exportsiffror placerar sig segmentet strax under maskinindustrin. Enbart oljeexporten uppgick till 86 mdr SEK under 2011. Ca 18 miljoner kubikmeter olja förädlas varje år i Preems raffinaderier i Göteborg och Stenungssund. Sverige är en ledande europeisk exportör av pappersmassa, men trävaruexporten är aningen större. Exporten av elektrisk ström från Sverige uppgick till drygt 8 mdr SEK 2011. Stora aktörer i segmentet är LKAB (järnmalm), Boliden (zink, koppar m.m.), SCA och Stora Enso (båda pappersmassa). Södra Skogsägarna och Billerud Korsnäs är stora exportörer av skogsprodukter. Sveriges andel av de 26 ländernas export av råvaror och bränslen uppgick 2010-2011 till ca 1,8 %, vilket innebär en nedgång på ca 10 % jämfört med perioden 2006-2008. USA, Australien och Brasilien ökar kraftigt, medan Kanada och Norge tappar marknadsandelar. De västeuropeiska länderna tappar överlag marknadsandelar i segmentet. De 26 länderna som omfattas av rapporten svarade 2010-2011 för 46 % av världsexporten av råvaror och bränslen, en betydligt mindre andel än i övriga segment. Dock ökar länderna sin sammanlagda andel från 42 % av världsexporten under 2006-2008.

Diagram 4 Fordonsindustri proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 5 Indien: 0,88% (113% tillväxt) Kina: 5,01% Tjeckien: 2,42% Mexiko: 5,51% Sydkorea: 5,79% Polen: 2,14% Tyskland: 21,14% Nederländerna: 1,57% USA: 10,13% Schweiz: 0,2% Storbritannien: 3,85% Brasilien: 1,2% 0 Turkiet: 1,4% 50 100 150 200 250 - Danmark: 0,24% Spanien: 4,51% Sverige: 1,62% Italien: 3,17% Japan: 14,05% Kanada: 4,81% Norge: 0,08% Frankrike: 4,72% Österrike: 1,25% Belgien: 3,88% - Australien: 0,24% Irland: 0,02% -5 Finland: 0,16% -7 BUSINESS SWEDEN 7 Valda länders andel av totala världshandeln: 90,7% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 1 035 miljarder USD 2013-03-06 Fordonsindustrin är den näst största branschen i svensk export eftersom vi räknar med att råvaror, bränslen tillhör flera branscher. Branschen domineras naturligtvis av de två Volvo samt Scania, men består totalt av flera hundra företag. Viktiga komponenttillverkare är Autoliv, Haldex. Bilhandeln är också viktig, en hel del bilar säljs över gränserna och påverkar siffrorna. Svensk export tappade 16 % av marknaden, ett mycket svagt utfall. Det kan jämföras med Västeuropa som totalt tappade 7 %. Segmentets dominant är Tyskland som dessutom ökade sin exportmarknadsandel med 2 %. USA gick framåt något, de procentuellt stora vinnarna är Mexiko, Kina, Sydkorea och Tjeckien liksom Indien. Vi ser här alltså ett skifte såväl inom Europa som mellan Europa och en rad tillväxtländer. För Sverige är det en markant försvagning jämfört med den tidigare jämförelsen mellan 1998-2000 och 2004-06 då man vann betydande marknadsandelar. McKinseyrapporten för Sverige som publicerades i november 2012 visade att fordonsindustrin är en bransch där Sverige haft svag produktivitetsutveckling till skillnad från de flesta andra branscher i tillverkningsindustrin.

Diagram 5 Telekom, radio, TV proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 5 Indien: 0,8% (559% tillväxt) Polen: 2,06% Tjeckien: 1,79% Kina: 41,15% (194,6 mdr USD) Australien: 0,18% USA: 9,31% Sverige: 2,63% Nederländerna: 4,91% Mexiko: 8,55% Norge: 0,24% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 - Schweiz: 0,22% Italien: 1,03% Sydkorea: 8,15% Tyskland: 4,84% Österrike: 0,47% Turkiet: 0,42% Frankrike: 1,8% - Belgien: 0,87% Kanada: 1,23% Japan: 4,93% Danmark: 0,39% Irland: 0,22% -5 Brasilien: 0,29% Spanien: 0,48% Storbritannien: 2,34% -7 Finland: 0,71% -9 BUSINESS SWEDEN 9 Valda länders andel av totala världshandeln: 74,9% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 473 miljarder USD Segmentet omfattar telekommunikationsutrustning samt ljud-, radio och TV-produkter. I Sverige domineras segmentet av Ericsson, som är en av världens största leverantörer och exportörer av telekommunikationutrustning. Men även andra svenska företag är aktiva på exportmarknaden, t.ex. Transmode inom infrastruktur för telekom. Sveriges marknadsandel på ca 2,6 % innebär en mindre ökning mellan 2006-2008 och 2010-2011. Kina är med drygt 40 % marknadsandel det dominerande exportlandet och går dessutom framåt under perioden. Kinesiska telekomproducenter som Huawei och ZTE har ökat sin internationella närvaro betydligt under senare år, men i bilden ingår också att flertalet internationella koncerner använder Kina som sammansättningsland och exportplattform för ljud-, radio- och TV-produkter. Sydkorea är genom företag som Samsung och LG ett betydande exportland inom bl.a. konsumentelektronik, men minskar sin marknadsandel med ca 10 procent. Outsourcing till Kina kan vara en av anledningarna. USA och Mexiko vinner marknadsandelar under perioden. Indien noterar en mycket kraftig ökning men är fortfarande ett litet exportland i segmentet.

Diagram 6 Papper proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 7 6 Indien: 0,58% Kina: 7,49% 5 Turkiet: 0,89% 4 Polen: 3,09% Australien: 0,53% Sydkorea: 2,02% Brasilien: 1,46% Japan: 2,24% USA: 11,04% Mexiko: 1,01% Spanien: 3,16% Tjeckien: 1,29% Italien: 5,2% Sverige: 8,03% Tyskland: 16,76% 0 15 20 25 30 Schweiz: 1,4% Nederländerna: 3,75% - Norge: 0,58% Österrike: 3,3% 5 Belgien: 3,72% 10 Frankrike: 5,35% - Danmark: 0,6% Storbritannien: 2,58% Finland: 7,12% - Irland: 0,12% Kanada: 6,69% Valda länders andel av totala världshandeln: 84,3% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 143 miljarder USD BUSINESS SWEDEN 13 Massa- och pappersindustrin är den fjärde största branschen i svensk export även om vi här har särskilt papper som ett eget segment (medan massa ligger inom råvaror). Det är en klassisk svensk exportindustri som var största branschen om man går tillbaka till decennierna efter andra världskriget. Prisutvecklingen har inte varit gynnsam under senare tid, men i löpande priser har man alltså lyckats hålla sin stora andel något så när. Svensk export behåller sin andel och med 6,8 % av de 26 ländernas export är man det tredje största exportlandet (efter Tyskland och USA). Kina vinner marknadsandelar, men även USA, en effekt av dollarutvecklingen. Flera av de företag som nämndes under råvaror från skogen finns med i pappersindustrin som Stora Enso, SCA, Billerud Korsnäs liksom naturligtvis Holmen.

Diagram 7 Övrig elektro/elektronik proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 4 Indien: 0,49% Kina: 32,54% (416,6 mdr USD) Polen: 1,31% Tjeckien: 2,08% Sydkorea: 6,83% Turkiet: 0,64% Danmark: 0,43% Mexiko: 3,74% Sverige: 0,89% Schweiz: 0,96% Spanien: 1% 0 Norge: 0,2% 50 100 Japan: 9,44% 150 200 Österrike: 1,01% Australien: 0,2% Nederländerna: 4,82% Belgien: 1,36% USA: 12,04% Brasilien: 0,24% Frankrike: 3,14% Tyskland: 10,48% - Italien: 2,09% Finland: 0,34% Kanada: 0,9% -4 Storbritannien: 2,06% -6 Irland: 0,79% -8 BUSINESS SWEDEN 8 Valda länders andel av totala världshandeln: 72, Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 1 280 miljarder USD Segmentet omfattar elektriska produkter och utrustning för såväl producent- som konsumentvaruledet, bl.a. utrustning för generering och distribution av elström, datorer och datorutrustning, elektroniska komponenter samt hushållsapparater. ABB är en stor exportör av kraftutrustning. Electrolux är ett världsledande företag inom hushållsapparater m.m. men har liten export från Sverige. Det finns även många mindre elektronikföretag som exporterar från Sverige. Sverige står för ca 0,9 % av de 26 ländernas export, vilket innebär ett mindre tapp under mätperioden. Kina dominerar även detta segment och vinner marknadsandelar. Liksom inom telekomutrustning m.m. är Kina ett viktigt sammansättningsland och exportplattform för internationella koncerner. Även Sydkorea går bra, medan USA, Japan och de västeuropeiska länderna tappar andelar.

Diagram 8 Kemi ej läkemedel proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 4 Kina: 8,82% Indien: 1,87% Sydkorea: 5,26% Turkiet: 0,59% Polen: 1,26% Mexiko: 1,1% Norge: 0,38% Japan: 7,56% USA: 15,13% Tjeckien: 0,73% Australien: 0,37% Brasilien: 1,2% Finland: 0,67% Spanien: 2,46% 0 Danmark: 0,62% 20 40 Schweiz: 2,56% 60 80 Nederländerna: 6,34% 100 120 140 160 180 Österrike: 0,91% Sverige: 0,92% Kanada: 3% - Italien: 3,55% Belgien: 7,83% Irland: 3,81% Frankrike: 6,02% Tyskland: 13,01% Storbritannien: 4,03% - BUSINESS SWEDEN 14 Valda länders andel av totala världshandeln: 80,1% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 1 019 miljarder USD I segmentet ingår kemikalier, gödningsprodukter och plaster. En betydande del av Sveriges kemiindustri ingår idag i internationella koncerner som Akzo Nobel, Borealis och INEOS. Branschen räknar ca 230 företag i Sverige, varav Perstorp är ett av de största. Sverige har ca 0,9 % av de 26 ländernas export vilket innebär en minskning av marknadsandelen med ca 7 % mellan 2006-2008 och 2010-2011. Kina ökar sin marknadsandel med nästan 40 % under tidsperioden. Även Sydkorea går mycket starkt. För perioden 2006-08 var Tyskland fortfarande världens största exportland av kemiska produkter, men passerades av USA som nu är störst. Andra viktiga europeiska exportländer som Belgien, Nederländerna och Frankrike backade också.

Diagram 9 Stål proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 5 4 Sydkorea: 7,97% Indien: 2,99% Japan: 12,56% USA: 5,32% Australien: 0,35% Nederländerna: 3,6% Turkiet: 3,27% Mexiko: 1,41% Finland: 1,82% Polen: 1,36% Spanien: 3,2% 0 10 Brasilien: 3,04% 20 30 40 50 Schweiz: 0,55% Österrike: 2,52% Tjeckien: 1,52% Sverige: 2,61% Italien: 6,29% Tyskland: 10,09% - Irland: 0,03% Kanada: 2,07% Kina: 13,47% Norge: 0,42% Frankrike: 5,05% - Danmark: 0,41% Belgien: 5,62% Storbritannien: 2,47% - BUSINESS SWEDEN 12 Valda länders andel av totala världshandeln: 78,1% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 353 miljarder USD I segmentet ingår järn och stål. Sverige är idag en ledande nischproducent av olika typer av specialstål med aktörer som bl.a. SSAB, Sandvik, Outokumpu, Ovako och Uddeholm. Förmodligen ingår en hel del partihandel med stål också i Sveriges siffror. Sveriges marknadsandel på ca 2,6 % av de 26 ländernas export innebär ett mindre tapp på ca 5 procent mellan 2006-2008 och 2010-2011. Noterbart är att stål är det enda segmentet som redovisas i rapporten där Kina går tillbaka. Det kan bero på ökat behov av att konsumera stål inom landet. Japan och Sydkorea går mycket starkt, medan Tyskland och de övriga västeuropeiska länderna tappar stort. Enda undantaget är Nederländerna som går framåt, vilket förmodligen är tradingrelaterat. Finland behåller sin marknadsandel.

Diagram 10 Läkemedel proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 6 5 4 - - - Polen: 0,52% Indien: 1,92% Kina: 2,59% Brasilien: 0,34% Irland: 7,97% Tjeckien: 0,39% Sydkorea: 0,29% Turkiet: 0,14% Finland: 0,34% Schweiz: 12,54% Österrike: 1,97% USA: 10,06% Japan: 1,02% Spanien: 2,77% Storbritannien: 8,07% 0 Mexiko: 0,41% 10 20 Italien: 4,38% 30 40 50 60 70 80 Australien: 0,82% Frankrike: 7,86% Tyskland: 15,61% Nederländerna: 3,48% Belgien: 11,68% Norge: 0,17% Sverige: 2,08% Kanada: 1,31% -4 Danmark: 1,28% -5 BUSINESS SWEDEN 15 Valda länders andel av totala världshandeln: 91,9% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 434 miljarder USD Sverige tappar 20 % av sin andel under perioden. Det är främst orsakat av patent som gått ut. Astra Zeneca dominerar sektorn i Sverige och är ett av Sveriges största exportföretag. Totalt håller däremot Västeuropa nästan sin andel och tappar marginellt. Uppskattningsvis stod Västeuropa för 68 % av världsexporten av läkemedel, här är man fortfarande en gigant. Tyskland är största exportlandet, följt av Schweiz. Schweiz ökar dessutom sin andel. Belgien, Storbritannien, Irland och Frankrike är också stora. Kina och Indien ökar men är inte så stora spelare.

Diagram 11 Livsmedel proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 4 - - Sydkorea: 0,74% Indien: 2,74% Brasilien: 7,16% Kina: 6,44% Schweiz: 1,07% Norge: 1,29% Turkiet: 1,65% Polen: 2,44% Mexiko: 2,62% Japan: 0,61% USA: 13,17% Sverige: 1,01% Nederländerna: 9,23% 0 Tjeckien: 0,73% 20 Australien: 3,07% 40 60 80 100 120 Storbritannien: 3,62% Italien: 4,71% Tyskland: 9,31% Spanien: 4,84% Finland: 0,26% Frankrike: 8,64% Österrike: 1,4% Kanada: 4,23% Belgien: 5,01% Danmark: 2,44% Irland: 1,57% - BUSINESS SWEDEN 17 Valda länders andel av totala världshandeln: 72,4% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 744 miljarder USD I segmentet livsmedel ingår bl.a. kött-, mjölk-, och fiskprodukter, grönsaker och frukt, kaffe och té, sockerprodukter samt drycker och tobaksprodukter. Svensk livsmedelsindustri är diversifierad men exporten domineras av europeiska koncerner. Sveriges exportmarknadsandel har ökat något under mätperioden och uppgår till ca 1 %. Största enskilda livsmedelsprodukten på export är sedan flera år Absolut Vodka. Bageriindustrin är ett viktigt segment där vi har en hel del medelstora exportörer som Annas Pepparkakor, Pågens, Almondy med flera. USA ökar sin marknadsandel något. Brasilien och Kina ökar starkt. Flera stora europeiska exportländer för livsmedel som Frankrike, Belgien, Spanien och Italien tappar marknadsandelar under mätperioden.

Diagram 12 Metallmanufaktur proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 Brasilien: 0,97% Indien: 1,86% Turkiet: 1,81% Sydkorea: 3,27% Kina: 21,71% Nederländerna: 3,22% - - Japan: 4,47% Australien: 0,35% Tjeckien: 2,66% Irland: 0,29% Spanien: 2,9% USA: 8,97% Schweiz: 1,99% 0 Danmark: 1,31% 10 Sverige: 1,7% Polen: 2,84% 20 30 40 50 60 70 Österrike: 2,79% Mexiko: 2,15% Tyskland: 15,43% Belgien: 2,54% Italien: 7,15% Finland: 0,44% Frankrike: 4,13% Storbritannien: 2,67% Norge: 0,43% - Kanada: 1,95% -4 BUSINESS SWEDEN 11 Valda länders andel av totala världshandeln: 86,4% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 275 miljarder USD Metallmanufaktur omfattar olika typer av handverktyg och maskinverktyg samt konstruktioner av metall, behållare, containrar samt föremål av metall för hushåll och industri. Hårdmetall och maskinverktyg är stort i vår export där vi har en ledande internationell spelare som Sandvik. De liksom de flesta stora internationella företag som t.ex. Bosch har stor verksamhet i Kina. Kina ökar också sin andel och är störst i segmentet. Tyskland är näst störst. Sverige tappar 5 % av sin andel, alltså mindre än man tappar i genomsnitt och mindre än Västeuropa totalt som tappade 9 %. Sydkorea, Indien och Turkiet hör till uppstickarländer som ökar.

Diagram 13 Instrument proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 Indien: 0,35% (55% tillväxt) Sydkorea: 9,31% Kina: 14,84% Polen: 0,41% Turkiet: 0,1% Schweiz: 6,96% Irland: 1,52% Tjeckien: 0,58% Danmark: 0,85% Österrike: 0,88% Japan: 11,44% Belgien: 2,45% 0 10 20 30 40 50 60 70 Nederländerna: 3,49% Australien: 0,52% Mexiko: 2,54% USA: 15,96% - Finland: 0,48% Tyskland: 13,18% Norge: 0,41% Kanada: 1,39% Storbritannien: 3,87% Brasilien: 0,2% Sverige: 1% Italien: 2,88% - Spanien: 0,64% Frankrike: 3,74% - BUSINESS SWEDEN 13 Valda länders andel av totala världshandeln: 86,3% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 394 miljarder USD 2013-03-04 I segmentet ingår olika typer av mät- och kontrollinstrument samt fotografiska och optiska instrument för vetenskapligt och tekniskt bruk, t.ex. inom sjukvården. Även konsumentprodukter som klockor ingår i segmentet. Sverige har ett stort antal nischade företag som är aktiva på exportmarknaden, t.ex. inom medicinska instrument. Mellan 2006-2008 och 2010-2011 minskade Sveriges marknadsandel med ca 16 %. Kina och Sydkorea går kraftigt framåt. USA och Tyskland tappar marknadsandelar. Japan håller ställningarna. Schweiz är en fortsatt stark europeisk exportör.

Diagram 14 Möbler proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 6 4 Indien: 0,58% Turkiet: 1,33% Sydkorea: 0,71% Japan: 1,2% Kina: 36,79% (41,8 mdr USD) Nederländerna: 1,64% Tjeckien: 2,18% Polen: 7,49% Tyskland: 10,47% 0 2 4 Mexiko: 4,04% 6 Sverige: 2,1% USA: 5,4% 8 10 12 14 Australien: 0,08% Storbritannien: 1,69% - Schweiz: 0,65% Österrike: 1,62% Belgien: 1,83% Italien: 9,68% Norge: 0,43% Spanien: 1,6% Brasilien: 0,68% Irland: 0,12% Frankrike: 2,5% -4 Danmark: 1,88% Kanada: 3,17% Finland: 0,15% -6 BUSINESS SWEDEN 5 Valda länders andel av totala världshandeln: 84,9% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 114 miljarder USD Möbler är ett relativt litet segment i världshandeln. Sverige har tappat 10 % av andelen av de 26 ländernas export, men har gått bättre än Västeuropa i genomsnitt. Kina är det överlägset största exportlandet och ökade också kraftigt sin exportmarknadsandel. Tyskland och Italien är störst efter Kina. Sveriges andel är inte så liten, större än vår andel av världshandeln. Historiskt har IKEA spelat en viktig roll för att få ut svenska möbler på världsmarknaden. Kinnarp är framgångsrika på möbler för offentlig miljö. Hilding Anders är en stor global sängtillverkare. En betydande outsourcing till Östeuropa har präglat industrin och Polen är det fjärde största exportlandet.

Diagram 15 Kläder och skor proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 8 6 Irland: 0,16% 4 Polen: 1,15% Nederländerna: 2,93% Finland: 0,15% Indien: 4,17% Sverige: 0,55% Spanien: 3,17% Kina: 50,84% Australien: 0,08% USA: 1,73% Tyskland: 6,45% (180,5 mdr USD) Tjeckien: 0,53% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Norge: 0,04% Storbritannien: 2,13% Belgien: 3,51% Danmark: 1,38% Frankrike: 3,62% Japan: 0,18% Italien: 9,09% - Österrike: 0,9% Sydkorea: 0,61% Turkiet: 3,88% Mexiko: 1,39% Kanada: 0,41% Schweiz: 0,48% -4 Brasilien: 0,49% -6 BUSINESS SWEDEN 3 Valda länders andel av totala världshandeln: 74,9% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 355 miljarder USD Sverige har i H&M en global koncern inom konfektionshandel vilket säkert påverkar Sveriges siffror. Samtidigt har Sverige ett stort antal varumärken inom modeindustrin som haft framgångar internationellt. Trots detta är Sverige med ca 0,5 % marknadsandel, om än ökande under perioden, ett relativt litet exportland i segmentet. Detta trots att det som sys i Asien och andra lågkostnadsländer ofta tar vägen över Sverige innan det går ut i världen. De kinesiska textil- och skoexportörerna dominerar stort och ökar dessutom sin marknadsandel inom segmentet. Italien är med alla sina globalt framgångsrika varumärken näst störst på export men tappade kraftigt med 19 % under mätperioden. De 26 länderna ökade sin andel av världsexporten från 69 procent till 75 % mellan 2006-2008 och 2010-2011. Marknadsandelsförändringarna är därför genomgående bättre om man skulle ta andelar av världshandeln.

Diagram 16 Flyg-, rymdindustri proc. förändring av 26 länders exportmarknadsandel mellan 2006-2008 & 2010-2011 9 7 Indien: 0,94% (156% tillväxt) Polen: 0,23% Finland: 0,14% 5 Sydkorea: 0,52% Irland: 0,23% Frankrike: 23,61% Nederländerna: 0,77% Spanien: 1,97% Tyskland: 16,56% Australien: 0,4% Italien: 2,44% Japan: 1,46% Storbritannien: 4,14% 0 Belgien: 0,52% 10 20 30 40 50 60 70 80 - Österrike: 0,47% Kina: 0,71% Kanada: 4,77% USA: 36,02% Mexiko: 0,29% Danmark: 0,14% Brasilien: 2,14% Sverige: 0,2% - Norge: 0,2% Tjeckien: 0,22% Turkiet: 0,16% Schweiz: 0,77% -5 Valda länders andel av totala världshandeln: 93,3% Valda länders genomsnittliga varuexport 2010-2011 = 204 miljarder USD BUSINESS SWEDEN 6 Vi har tagit med flyg, rymd trots att dess betydelse i svensk export är liten. Det är däremot ett viktigt segment internationellt som ligger högt i teknologi. Stora spelare som Boeing och Airbus bidrar till att USA och Frankrike står för mer än hälften av världsexporten, men länderna har många andra företag.