PVC i ett uthålligt samhälle

PVC i ett uthålligt samhälle

PVC har en given plats i ett uthålligt samhälle PVC är ett av de mest undersökta materialen vi har. Det är kanske inte så konstigt. PVC har funnits länge, finns överallt, mitt ibland oss och under hela livet. PVC idag är inte likställt med PVC igår.tillsatser har tagits bort, produktions- och återvinningsmetoder utvecklas och miljöanpassas kontinuerligt. All den kunskap som vi idag besitter skapar nya förutsättningar att utveckla materialet. PVC-branschen arbetar nu vidare för att möta kraven för ett uthålligt samhälle. Den svenska PVC-branschen har sedan flera år gått i täten för miljöarbetet och driver på utvecklingen i Europa och resten av världen. Exempelvis är Hydro Polymers AB i Stenungsund det första kemiföretaget som antagit Det Naturliga Stegets (DNS) långtgående utmaningar för att uppnå total hållbarhet. Målet är att utveckla PVC-produkterna och förbättra materialets livscykel, så att det möter kravet för ett uthålligt samhälle. Företaget kommer bland annat att bidra till ett slutet avfallssystem för PVC samt fasa ut användningen av tillsatser som ackumuleras i naturen. Genom att formellt anta DNS utmaningar tydliggör Hydro Polymers AB ett förändringsarbete som pågått under en längre tid, och agerar samtidigt förebild för en hel bransch. DNS är bara ett exempel på hur PVC-branschen, i nära dialog med myndigheter, forskare, beslutsfattare och branschens kunder, arbetar aktivt för att utveckla PVC-produkter som svar mot de krav som ställs i ett uthålligt samhälle vad gäller produktion, användning, återanvändning, återvinning och deponi. Miljöarbetet handlar bland annat om att effektivisera resursanvändningen vid tillverkning av PVC-produkter och att se till att de tillsatser som används uppfyller de krav som ställs i ett uthålligt samhälle. Men självklart också om att uttjänta PVC-produkter tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. Den här broschyren vill ge dig som läsare en inblick i hur PVC-branschen arbetar idag, både i Sverige och över gränserna. Du kan också läsa om s miljöprogram och få svar på angelägna frågor kring PVC. Vill du veta mer om PVC i Sverige eller Europa är du välkommen att kontakta, Lena Lundberg, tel 08 783 81 88, e-post pvcforum@plast-kemi.se. Du kan också besöka eller www.ecvm.org, European Council of Vinyl Manufacturers. Vi tar gärna emot dina frågor, tankar och funderingar kring PVC idag och i framtiden. För att prenumerera på s nyhetsbrev, skicka e-post till pvcforum@plast-kemi.se. fakta: PVC var en av de första stora volymplasterna och började användas till golv, kablar och regnkläder redan på 1950-talet. Årsproduktionen i Västeuropa år 2000 var 5,4 miljoner ton. I Sverige tillverkas årligen ca 0,2 miljoner ton. Den totala försäljningen i Sverige är 0,095 miljoner ton, vilket betyder att PVC är en betydande exportprodukt. PVC är en förkortning för polyvinylklorid och används bland annat till vattenrör, golv, medicinsk utrustning, kabel och förpackningar. PVC innehåller kol, väte och klor och kan med olika tillsatser få olika egenskaper. Mjukgörare är en tillsats till PVC som gör plasten mjuk och smidig. Stabilisator är en tillsats som skyddar PVC vid tillverkningen. Tillverkning av PVC-produkter kräver generellt lägre temperatur och därmed mindre energi än tillverkning av andra plaster.

Världens första miljöprogram för PVC Den svenska PVC-branschen ses idag som ett europeiskt föredöme i sitt arbete att med frivilliga medel fasa in PVC i ett uthålligt samhälle. Hösten 1999 presenterade världens första miljöprogram som behandlar hela livscykeln för PVC. Programmet har hittills resulterat i att bly och klorparaffiner praktiskt taget har avvecklats och användningen av metaller har minskat. Vidare har nya utomhusprodukter med minimala emissioner utvecklats. s miljöprogram innehåller både konkreta mål och långsiktiga visioner. Det visar tydligt den svenska PVC-branschens miljöambitioner och hur produkterna ska anpassas till ett uthålligt samhälle. Miljöprogrammet är det första i sitt slag i världen eftersom det omfattar hela kedjan från råvaruproduktion till uttjänta produkter. Samtliga svenska och nordiska PVC-tillverkare, samt de utländska företag som har en betydande export till Sverige, deltar i programmet. Dessutom har företag som svarar för mer än 70 procent av de i Sverige tillverkade PVC-produkterna anslutit sig. De företag som undertecknar programmet förbinder sig att uppfylla en lång rad mätbara och tidsatta mål som utgår från riksdagens beslut om de nationella miljömålen, men som i många fall går längre. Inom ramen för miljöprogrammet krävs bland annat att företagen tar fram miljövarudeklarationer för sina främsta PVC-produkter och att de kontinuerligt arbetar med att spara resurser och begränsa utsläpp av ämnen som påverkar miljön. De förbinder sig också att utarbeta en tydlig plan för omhändertagande av uttjänta produkter, samt att verka för frivilliga åtaganden gällande miljöanpassning av PVC på europeisk nivå. Den svenska PVC-branschen har varit pionjärer med miljöprogrammet och stimulerat andra länder att utveckla egna miljöprogram. Dessutom har den europeiska PVC-branschen genom sin branschorganisation European Council of Manufacturers (ECVM) enats i ett frivilligt åtagande som garanterar att branschen tar sitt miljöansvar för PVC under hela dess livscykel. fakta: är en del av Plast- och Kemibranscherna (en ideell organisation för stora och små företag med intressen inom plast och/eller kemi). Medlemmarna representerar både PVC-branschernas råvaruproducenter och bearbetare. arbetar för att anpassa PVC-produkterna till ett uthålligt samhälle och för att sprida saklig information om PVC som råvara och material i ett brett samhällsperspektiv.

PVC en given del av kretsloppet fakta: PVC har en rad miljömässiga fördelar. Inget annat plastmaterial ger produkter med så lång livslängd och så litet underhåll. En kombination av egenskaper som låg vikt, styrka, och lång livslängd gör att PVCprodukterna i många fall sparar mer energi än vad som går åt vid tillverkningen av dem. PVC lämpar sig dessutom mycket väl för återvinning. Över 90 procent av den svenska råvarukonsumtionen av PVC används till långlivade produkter inom bygg- och anläggningsbranschen och inom elektrisk industri, främst kabeltillverkning. Dagens PVC-rör har exempelvis en livslängd på långt mer än 100 år. Men vad händer sedan? Hur tas det uttjänta materialet om hand? Under senare år har PVC-branschen arbetat intensivt med att miljöanpassa PVC och utveckla metoder för att ta hand om uttjänta produkter, så att materialet får en given plats i kretsloppet. Det innebär bland annat att i så stor utsträckning som möjligt återanvända och återvinna materialet. Motivet är att utnyttja råvarorna flera gånger och därigenom spara resurser. PVC lämpar sig mycket väl för återvinning. Materialet är stabilt och kan smältas om flera gånger med bibehållna egenskaper. Förutsättningarna för återanvändning och återvinning av PVC-produkter finns främst inom bygg- och anläggningsbranschen men även inom andra produktgrupper. Nya processer för kemisk återvinning är under utveckling. Plasten bryts ned till mindre beståndsdelar och används bland annat som råvara för framställning av ny plast. När PVC-materialet inte längre kan återvinnas kan man istället ta till vara det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialet och använda det för produktion av elektricitet eller värme. Detta kallas energiutvinning. PVC-branschen arbetar kontinuerligt vidare för att ytterligare anpassa PVC till kretsloppet. Samarbetet inom EU är i dag stort. Vad gäller miljöanpassningen av PVC-produkterna arbetar branschen efter tidsplaner som i vissa avseenden är ambitiösare än de som regering, riksdag och EU satt upp. Produktion Omvandling Användning Råmaterial Återvinning PVC i kretsloppet Uttjänta produkter Återanvändning: Produkten används flera gånger till samma ändamål.till exempel rör, kablar och löslagda golv. Mekanisk återvinning: Det polymera materialet i produkten tas tillvara för att tillverka ny produkt.till exempel mals förbrukade PVC-rör ned och blir nya PVCrör och profiler blir nya profiler. Kemisk återvinning: Plasten bryts ned till mindre beståndsdelar och används bland annat som råvara för framställning av ny plast. Energiutvinning: Det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialen tas tillvara och används för produktion av elektricitet. Energiåtervinning Deponi* * Deponering av organiskt avfall blir förbjudet i Sverige från år2005.

Grönt ljus för PVC Våren 1999 gav riksdagen grönt ljus för en fortsatt hållbar utveckling för PVC. PVC-branschen fick därmed klartecken att arbeta vidare för att kunna ta plats i ett uthålligt samhälle, med återvinning och utveckling av tillsatser som prioriterade delar i miljöarbetet. Kemikalieinspektionen har sedan dess följt upp branschens miljöarbete och kan idag konstatera att den varit framgångsrik. PVC-branschen har gjort mycket för att spara miljön men industrin kan göra mer för att fasa in PVC i det ekologiskt uthålliga samhället. Det handlar dels om att få bort tillsatser som är bevisat eller misstänkt hälsoskadliga, dels att minska miljöpåverkan vid själva tillverkningsprocessen. Det är viktigt att tillverkare och importörer fortsätter att verka för minskad miljöbelastning. Kretsloppsanpassning innebär bland annat att materialet i så stor utsträckning som möjligt ska återanvändas och återvinnas i den mån det inte innehåller miljö- och hälsoskadliga tillsatser. Svenska myndigheter anses radikala av sina kollegor i andra länder, på motsvarande sätt bedöms svensk industri av sina kollegor. Svensk industri har i olika sammanhang varit föregångare och jag hoppas att den ambitionen även gäller i framtiden. Regeringen och miljödepartementet har sedan länge en öppen dialog med stora delar av PVC-branschen. Jag hoppas att den ska fortsätta samt fördjupas. Kjell Larsson, Miljöminister (1999) Den svenska PVC-branschen har starka miljöambitioner. Den jobbar seriöst och målmedvetet. Därför är det viktigt att konstatera att riksdagen inte lagt hinder i vägen för PVC-branschen. Tvärtom har vi gett branschen möjlighet att lösa sina frågor, utvecklas och leva vidare. Jag tror att alla inte haft en korrekt bild av nuläget och därför kan de ha dragit felaktiga slutsatser. Det understryker hur viktigt det är med fortlöpande information med hur miljöarbetet fortskrider. PVC-frågan kan inte ses ur ett isolerat svenskt perspektiv. Det är viktigt att vi inom EU får en likartad syn på PVC. Svensk industri är en föregångare i viktiga avseenden. Dan Ericsson, Ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet i Riksdagen (1999) Den svenska industrins arbete med att få bort bly och klorparaffiner från PVC har varit framgångsrikt. Nytillverkade kablar är i stort sett blyfria. Från år 2002 kommer även nytillverkade rör att vara fria från bly. Klorparaffiner används inte längre som flamskyddsmedel i PVC. Oron för fortplantningsstörningar orsakade av mjukgöraren DEHP har däremot ökat. Industrin i övriga EU-länder har inte kommit lika långt i sitt arbete att få bort bly från PVC. Därför behövs EU-gemensamma regler för att importerade PVC-produkter ska bli blyfria. Inger Cederberg, Kemikalieinspektionen (2001) Hydro Polymers är det första kemiföretaget som antagit Det Naturliga Stegets utmaningar, som bland annat innebär att bidra till ett slutet avfallssystem och fasa ut användningen av tillsatser som ackumuleras i naturen. Det är intressant att få in kemiindustrin i vårt tänkande. Vi letar hela tiden efter organisationer som kan agera förebild och Hydro Polymers har tagit på sig ledartröjan för en hel bransch. Magnus Huss, Generalsekreterare på Det Naturliga Steget (2001)

PVC mitt i livet PVC spelar en viktig roll i vår vardag och finns överallt omkring oss. Ingen annan plast har egenskaper som möjliggör användning inom så vitt skilda områden. Alltifrån mjuka produkter som blodpåsar och golv till styva produkter som rör och fönsterprofiler. PVC är flexibelt, hållbart och kostnadseffektivt. Det är dessutom starkt, lätt och återvinningsbart och har på så vis en given plats i ett uthålligt samhälle. Bygg- och anläggning Byggsektorn är det område där PVC förekommer allra mest, i allt från kablar, rörledningar och fönsterprofiler till golv och belagd plåt. PVC är starkt, lätt, hållbart och kostnadseffektivt. PVC rostar inte, ruttnar inte och kräver lite underhåll. Materialet behöver dessutom inte ha flamskyddsmedel, är svårantändligt och självslocknande. Detta gör det till ett idealiskt byggmaterial. PVC-golv är starka, slittåliga och hygieniska. De tål vatten och fukt och är lättstädade, vilket underlättar för astmatiker och allergiker. Den största plastanvändningen för byggbranschen är rör. Rörläggare har fått en drägligare arbetsmiljö genom att järnrör ersatts av lätta plaströr. PVC bidrar till kvaliteten, säkerheten och lönsamheten hos byggnadsmaterial, liksom till att minska färdiga byggprojekts inverkan på miljön. Fordon PVC-plast gör fordon lättare och på så vis mer bränslesnåla. PVC bidrar till att öka bilens livslängd genom att korrossionssäkra underredet. PVC används till underreden, tätningsmedel, instrument- och dörrpaneler, kupékomponenter samt fönsterprofiler och skyddslister på karossidorna. Varje ny personbil innehåller omkring 3-4 kg PVC-plast. Den europeiska medelbilen har genom plaster bantats med 180 kg.varje kilo i viktminskning ger en minskad bensinförbrukning på 1 liter per år. Det rullar 100 miljoner bilar i Europa. Plasten spar därmed 18 miljarder liter bensin om året bara i Europa.

PVC mitt i livet (forts) Sjukvård PVC spelar en viktig roll för att höja säkerheten och effektivisera vården. PVC-plasten kan göras genomskinlig och är enkel att sterilisera. Den är dessutom oerhört flexibel och lätt att anpassa till olika applikationer. I det vardagliga vårdarbetet förhindrar man smittspridning genom att använda skyddshandskar, blodpåsar, katetrar och kanyler i PVC för engångsbruk. Övergången från glasburkar till blodpåsar av PVC för förvaring av röda blodkroppar medförde att hållbarheten fördubblades. Dessutom är stomipåsar av PVC, till skillnad från alternativa material som prövats, täta, prassel- och luktfria samtidigt som de är behagliga mot huden. Konsumentprodukter PVC gör våra liv enklare, säkrare och bekvämare. Nya användningsområden skapas hela tiden tack vare PVC-materialets flexibilitet som gör att det kan konkurrera med material som metall, trä och glas i våra vardagliga liv. Plast används till många hållbara och funktionella produkter. PVC används bland annat till konstläder i möbler, väskor och kläder, leksaker och sportartiklar. Andra konsumentprodukter som görs av PVC-plast är presenningar, lastbilskapell och fendrar till fritidsbåtar. PVC används dessutom till inredning plastmöbler, mattor, lampskärmar och smidiga duschdraperier. PVC har länge varit ett material för regnkläder, speciellt då kraven på slitstyrka är höga, som till exempel yrkeskläder för utomhusbruk. Elektronisk utrustning PVC används i stor omfattning inom elektrisk och elektronisk industri i Europa. Materialet har goda elektriska och isolerande egenskaper, håller länge och är motståndskraftigt mot yttre påverkan. PVC har använts i över 50 år som isolerande och skyddande hölje runt kablar och sladdar av skiftande karaktär. PVC-försedda kablar finns i en mängd olika hushållsprodukter: videobandspelare, CD-spelare, TV-apparater, datorer och köksmaskiner. På arbetsplatsen finns en mängd produkter som har kablar med ytterhölje av PVC: datorer, faxmaskiner, kopieringsapparater och telefoner. PVC används också till kablar för kraftöverföring inom en rad olika områden.

Frågor & svar om PVC Är mjukgörare i PVC-plast farliga? Svar: Det finns många mjukgörare för PVC. Största gruppen är de så kallade ftalaterna. För dessa pågår en riskutvärdering inom EU:s program för existerande kemikalier. Utredningen på miljösidan för de tre största mjukgörarna DEHP, DINP och DIDP är färdig och där finns en omfattande samsyn mellan industrin och EU att det inte föreligger någon risk. Beträffande eventuell risk för människa är dock utredningen ännu inte färdig och det förekommer fortfarande diskussioner. Hela utredningen bedöms vara färdig senast år 2002. Resultatet kommer att ligga till grund för beslut inom företag och samhälle. Ftalater används i stora mängder och det finns omfattande forskning om dem. Varje slutförd forskningsrapport lägger till ny kunskap och breddar beslutsunderlaget. Läs mer på www.ecpi.org Är PVC-golv farligt för astmatiker och allergiker? Varför används så mycket PVC-golv i offentliga miljöer? Svar: PVC-golv är inte bara starka och hållbara, de är också lättstädade, vilket är en mycket viktig egenskap för allergiker och astmatiker. Att skapa en allergisanerad inomhusmiljö är ingen engångsåtgärd utan en ständigt pågående process. Den inomhusmiljön skapas bäst med rena ytor där smuts och damm syns och kan tas bort utan hjälp av starka rengöringsmedel. Det är därför PVC-golv finns i miljöer där det ställs höga krav på hygien och inomhusmiljö, exempelvis på sjukhus, dagis och i skolor. Svenska golvmaterial är bra och inget stort problem. Det är inte alls samma dimension när vi talar om hälsorisker. (Barbro Gustavsson, inspektör och kemist på Kemikalieinspektionen, om PVC-golv år 2000). Läs mer om golv i inomhusmiljö: Kemikalieinspektionens broschyr Golv, tillverkning, miljöegenskaper, skötsel. Best.nr 510 681. På vilket sätt tar man bäst hand om uttjänta PVC-produkter? Svar: Naturvårdsverket i Sverige bedömer att det är bäst från miljösynpunkt att återanvända och återvinna PVC-produkter flera gånger. Därefter ska PVC-avfallet energiåtervinnas eller deponeras. EU-kommissionen har initierat ett arbete för att presentera en strategi för hur uttjänta PVCprodukter ska omhändertas på ett långsiktigt, uthålligt sätt. PVC-industrin stödjer detta arbete som kommer att leda till en mellan länderna harmoniserad avfallshantering som resulterar i bättre rutiner och återvinningsprocesser för PVC-avfallet. Därmed ökar återvinningsgraden ytterligare. Läs mer om PVC och avfallshantering i Naturvårdsverket Vad skall vi göra med PVC-avfallet? Redovisning av ett regeringsuppdrag, rapport 4594, juni 1996. Se även www.pvcinitiative.com/eu/pcv-initiative.htm för information om EU-kommissionens riktlinjer för det fortsatta miljöarbetet. Till vad används PVC? Svar: Diagrammet här intill visar fördelning av PVC-polymeren på produktgrupper i Norden. (Hydro Polymers AB, 2000) Compound* 8% Profiler 10% Belagd plåt 3% Kabel 8% Belagd väv 2% Rör 39% Golv 12% Folier 18% * PVC blandad med tillsats för vidare bearbetning.