Kosovo en natur- och kulturupplevelse! Den berömda stenbron i Kosovos näst största stad Prizren, vars invånarantal uppgår till cirka 180 000. Den ursprungliga bron som kollapsade under en stor översvämning 1979, uppfördes redan under slutet av 1400-talet, och den nuvarande är från 1980-talet. I bakgrunden tornar Sinan Pasha-moskén upp. Den stod klar 1615 då Kosovo var en del av Osmanska riket. Prizren, som för övrigt är en mycket vacker stad och väl värd ett besök, var Serbiens huvudstad under medeltiden. Frimärket t.v. gavs ut 2018. 6 NORDISK FILATELI Mars 2019
Text och foto Carl-Henrik Larsson För inte så länge sedan var Kosovo ett krigshärjat och oroligt område som få ville besöka. Denna bild av ett samhälle i upplösning och misär lever tyvärr kvar hos många nordbor. Kosovo, som är en självutnämnd republik och erkänd av ett 100-tal FN-länder inklusive Sverige, har nämligen mycket att erbjuda turister, både vad gäller kultur och natur! G ränskontrollen mellan Makedonien och Kosovo bidrar inte direkt till att minska ens fördomar om resmålet, utbrytarrepubliken Ko - so vo. De långsamma och nitiska gränsvakterna som stämplar passen med republiken Koso - vos stämpel, i kombination med en klart undermålig vägstandard, ger inte precis någon välkomnande känsla. På papperet är landet ett av Europas fattigaste med en medelinkomst som inte är en tiondel av svenskarnas. Dessutom framhåller flera källor på internet att Kosovo har en hög brottslighet, utbredd korruption samt att landets BNP i stort sett består av pengar som skickas hem av utvandrade kosovoalbaner. Mot nya tider Då resan fortsätter vidare in i Kosovo förbyts emellertid den negativa känslan med förundran! Parallellt med den gamla vägen i riktning mot huvudsta - den Pristina pågår nämligen ett motorvägsbygge av gigantiska proportioner. Den skall förbinda Makedoniens huvudstad Skop - je med Pristina, och byggs till stora delar som en vägbro, där vägbanan är anlagd uppe på hö ga pelare. Vägen dras nämligen genom Kosovos mycket kuperade landskap, över dalgång - ar och berg, för att förkorta res - tiden. NORDISK FILATELI Mars 2019 7
T.h.: Kosovokriget 1998 99 satte djupa spår hos befolkningen i Kosovo, oavsett om man var kosovoalban eller serb. Att som utomstående nordbo sätta sig in i denna konflikt, liksom hela det jugoslaviska inbördeskriget, är näst intill omöjligt! Det finns nämligen så otroligt många synvinklar och orsaker, vilka kan spåras långt tillbaka i tiden. Vatikanen ville med detta fri - märke från 1999, uppmärksamma att närmare 800 000 kosovoalbaner drevs på flykt undan den serbiska armén. Det måste också framhållas att tiotusentals civila serber tvingades lämna sina hem då de hotades av den albanska gerillan. T.v.: Vänskapen och de nära band som finns mellan Koso - vo och USA manifesteras på detta frimärke från Kosovo 2009. Den amerikanska närvaron i landet är fortfarande stor, inte minst genom den NATOledda freds bevarande Kosovo styrkan (KFOR). För invånarna i Kosovo hand lar det mycket om att USA:s närvaro inger trygghet i regionen. Att kosovoborna vill framhålla att de upp skattar USA märks tydligt. Mängder med restauranger, affärer och uteställen i Pristina har nämligen amerikanska namn, eller namn som anknyter till USA på något vis. När man sedan kör ut på den färdigbyggda motorvägs sträckan som går mellan Pristina och Prizren, står det klart att Ko sovo är ett land som går mot nya tider, och att det hänt mycket på kort tid! Denna vägsträcka, döpt till Autostrada Ibrahim Ru gova, som finns utgiven på fyra frimärken i ett block från Kosovo 2014, skulle nämligen göra många nordiska vägin genjörer gröna av avund. Att det har investerats enor - ma summor i Kosovos infrastruktur framgår med tydlighet, och dessa pengar kommer främst från EU-bidrag (trots att Kosovo inte är med i EU) samt från USA. Det är för övrigt den amerikanska infrastruktur- och bygg - koncernen Bechtel, med nära kopplingar till USA:s försvarsdepartement, som tillsammans med det multinationella turki - ska anläggningsföretaget EN- KA bygger motorvägarna i Ko - sovo. Arbetskraften kommer främst från Kosovo, och det har bidragit till att minska arbets - lösheten drastiskt. Innan dessa projekt drog igång var nämligen 30 % av befolkningen arbetslös! USA:s 51:a delstat Kosovo och USA har mycket nä ra relationer, och ibland kallas Kosovo skämtsamt till och med för USA:s 51:a delstat. Att USA har stora intressen i Ko - so vo är inte så konstigt med tan ke på områdets strategiska läge på Balkan, och att Kosovo är en utbrytarrepublik från Ser - bien, vars främsta allierade är Ryssland. Att USA är populärt i Koso - vo är inte heller så konstigt. Utan USA:s och NATO:s stöd och insatser hade Kosovo aldrig kunnat utropa sin självständighet från Serbien. USA:s popularitet märks tydligt, inte minst i Pristina där många af - färer och restauranger har amerikanska namn. Den förre ame - rikanske presidenten Bill Clin - ton, som backade upp den kosovoalbanska befolkningen un - der kriget mot Serbien, står sta - ty i huvudstaden Pristina, och han har också fått en gata uppkallad efter sig. Det finns fortfarande ett tusental amerikanska soldater jäm te 4 000 soldater från and - ra NATO-länder stationerade i Kosovo, och den FN-ledda administrationen, vars syfte var att bringa ordning och reda i lan det efter kriget i slutet av 1990-talet, är alltjämt verksam, även om merparten av styret sköts av den inhemska regeringen med säte i Pristina. Kosovokriget 1998 99, vilket satte stora spår i området och splittrade befolkningen, hade många bakomliggande orsaker, men den utlösande faktorn var Serbiens ovilja att låta Kosovo bli självständigt. Kosovo var det mest eftersatta området i det socialistiska Jugoslavien och tillhörde Ser bien som en autonom provins, vilket Jugoslaviens ledare Tito var mån om. Men efter hans död fanns det inget som hindrade Serbien från att avskaffa självstyret, vilket man också gjorde. Detta ledde till Detta frimärke gav Kosovo ut 2008 i samband med att man hade utropat sin självständighet. Redan tio år tidigare hade kosovoalbanerna begärt självständighet från Serbien, ett krav som regeringen i Belgrad då valde att bekämpa med våld. Det finns flera viktiga anledningar till varför Kosovo betyder så mycket för Serbien, och varför serberna inte bara släppte området. En viktig orsak är att Kosovo under århundraden var Serbiens religiösa och kulturella centrum. Här finns många viktiga och historiska platser som är av stor nationell betydelse för Serbien. 8 NORDISK FILATELI Mars 2019
Det finns flera historiska och sevärda platser och byggnader i Kosovo som har stort kulturhistoriskt värde. Inte minst finns det ett antal välbevarade ser bisk-ortodoxa kloster uppförda under medeltiden, som har världsunika fres k er. Klostret i Dećani, beläget i västra Kosovo, är här avbildat på ett frimärke utgivet av Kosovo 2009. Klostret är uppsatt på UNESCO:s världs - arvslista på grund av det 1000-tal fresker som finns här. Det är ständigt bevakat av KFOR-soldater, eftersom albanska extremister hotar att förstöra klostret på grund av kopplingen till Serbien. skar pa motsättningar mellan den kosovoalbanska befolkning - en som var i majoritet, och den serbiska minoritetsbefolkningen. Under 1990-talet uppstod ett antal kosovoalbanska gerillagrupper, vilka inledde en väpnad kamp mot de byar och områden i Kosovo där majoriteten av serberna bodde, samtidigt som man krävde självständighet från Serbien. Även flera ser - biska kulturarv av stor historisk betydelse, såsom medeltida kloster och kyrkor, förstördes av gerillan och dess anhängare. Fortfarande bor större delen av den serbiska minoritetsbefolkningen i Kosovo, i någon av de serbiska enklaver som finns utspridda här och var. När man kör in i en serbisk enklav så märks det tydligt på alla de serbiska flaggor som pryder hus och vägar. Platser med historisk betydelse I slutet av 1990-talet skärptes konflikten mellan kosovoalbanerna och den serbiska befolkningen i Kosovo, och de sistnämnda fick då militärt stöd från Belgrad. Den serbiska armén gick mycket hårt fram mot den albanska befolkningen, och det föranledde slutligen att NA- TO blandade sig i konflikten. Under kriget 1998 99 bombades serbiska mål både i Ser - bien och runt om i Kosovo. Ko - sovos självständighetsförklaring 2008 hade som sagt aldrig skett om inte NATO garanterat dess säkerhet. Serbiens minst sagt negativa inställning till självständigheten har historiska och religiö - sa orsaker. Under medeltiden var Kosovo nämligen kärnan i det serbiska riket, och det var i detta område som den serbiskortodoxa kyrkan hade sina mest betydelsefulla kyrkor och kloster. De serbisk-ortodoxa kloster som finns bevarade i Kosovo ligger i, eller i anslutning till, de serbiska enklaverna, och är helt unika kulturskatter från medeltiden. Ett av klostren, där man kan studera otroligt välbevarade och praktfulla väggmålningar från 1300-talet, är Gracanica, beläget i en serbisk enklav i när heten av Pristina. Klostret finns för övrigt upptaget på UNESCO:s världsarvslista, och är också avbildat på ett antal frimärken, bland annat från for na Jugoslavien och Serbien. Klostret står ännu un der mi - li tär bevakning av den NATOledda fredsstyrkan KFOR, eftersom det är hotat av albanska nationalister. Kosovo blev under mitten av 1400-talet en del av Osmanska riket, och intressant nog lät de muslimska härskarna bli att för störa de ortodoxa kyrkorna. I själva verket så var osmanerna humana mot de kristna, så länge de inte motsatte sig det islamska styret eller gjorde uppror. Det dröjde fram till 1912 och det första Balkankriget, då Ser - bien, Bulgarien, Grekland och Montenegro startade krig mot Osmanska riket, innan Kosovo återigen blev en del av Serbi - en, och senare en del av det nybildade kungariket Jugoslavi - en. Ingen storstadskänsla i Pristina Huvudstaden Pristina som har En medeltida väggmålning som finns i det serbisk-ortodoxa klos - tret i Gračanica, en av Kosovos främ sta sevärdheter, även uppsatt på UNESCO:s världsarvslista. Klos tret är berömt för alla sina ovanliga medeltida målningar, och just denna visar hur man före - ställde sig att syndarna skulle straffas. Under Kosovokriget träffades klostret 1999 av Nato-bomber, men klarade sig undan större skador. Klostret finns utgivet på frimärken från Jugoslavien (1975, -94 och -99), Serbiska republiken (2008), Serbien (två utgåvor 2016) samt Serbien Montenegro (2005). NORDISK FILATELI Mars 2019 9
Den FN-ledda administrationen av Kosovo gav ut detta frimärke 2006. Det var under Kosovo-kriget 1998 99 som FN röstade igenom en resolution enligt vilken FN skulle säkerställa fred och ordning i Kosovo. FN:s administration i Kosovo existerar fortfarande i liten skala. Turis - men till Kosovo är inte så stor, men har ökat under de senaste åren, mycket på grund av den vackra naturen. Här finns stora skogsområden med en rik fauna och höga bergstoppar (högsta toppen är över 2 600 m hög). Motivet på frimärket är hämtat från Brezovica i södra Kosovo. drygt 200 000 invånare, är ett intressant resmål, men kan inte klassas som någon vacker stad. De centrala delarna ger ett väl - polerat och ganska intetsägande intryck. Den största och högsta byggnaden är parlamentet, utanför vilket det finns en staty av den albanske militären och nationalhjälten Georg Kastrio - ta Skanderbeg (1405 68) till häst. Större delen av den historiska bebyggelsen i Pristina revs nämligen under 1950 60-talen för att ge plats åt modern bebyg - gelse. Även Kosovokriget un der 1990-talet satte sina spår, men den tidigare rivningshysterin, då det stora och historiskt viktiga basarområdet från den osmanska tiden revs, hade större påverkan på stadens utseende. Det finns dock några guldkorn bevarade! I anslutning till Kosovos Nationalmuseum i centrala Pristina kan man till exempel besöka en mycket välbevarad köpmansgård från den os manska tiden. Att hitta god mat tillagad på lokalt vis är emellertid inget problem, och dessutom är prisnivån i Kosovo mycket låg. Generellt sett är priserna på mat och dryck en tredjedel av i Sverige. Man skall inte heller vara rädd att prova det lokala ölet Pristina lager, som faktiskt håller internationell klass. Kosovos andra stad till storleken heter Prizren och är be - lä gen i sydvästra Kosovo, inte långt från den albanska gränsen. Prizren är berömt för den fina stenbron över floden Bis - trica som delar staden i två delar. Det är en välmående stad och där finns gott om trevliga res tauranger samt flera sevärd - heter, inte minst den vackra Sinan Pasha-moskén från 1600 - talets första hälft. Prizren har en lång historia, och intressant att känna till är att den var huvudstad under me deltiden i det Serbiska riket. En naturupplevelse De flesta nordbor skulle säkert inte förknippa Kosovo med storslagna naturupplevelser, men faktum är att det finns både fantastisk natur och enastående vyer att upptäcka, främst i de södra och de nordvästra delarna av landet. Hur många kän ner exempelvis till att Ko - so vos högsta bergstopp (berget Gjeravica i västra Kosovo) reser sig 2 656 meter över havet? Det är 550 meter högre än Sve - riges högsta berg Kebnekajse, och 187 meter högre än Gald - hø piggen, Norges och Nordeu - ropas högsta berg! Pristina var redan under senantiken en viktig centralort. Med sina drygt 200 000 invånare ger den inte något storstadsintryck. Här finns dock en hel del affärer och restauranger som erbjuder lokala maträtter till mycket låga priser. Centrala Pristina har under det senaste årtiondet genomgått en rejäl upprustning. Det finns ett antal intressanta turistmål i staden, t.ex. Kosovos National - museum och ett etnologiskt museum, där man kan besöka ett mycket välbevarat hem från den osmanska tiden. 10 NORDISK FILATELI Mars 2019
Kosovo har en enastående natur. Södra och västra delarna av landet erbjuder besökarna höga berg, grönskande skogar och vackra dalgångar som få länder och områden i Europa kan visa upp. I västra Kosovo ligger bergsområdet Ru - gova, varifrån motivet är hämtat på detta frimärke som Kosovo gav ut 2018. Om - rådet, vars högsta berg heter Hajla (2 403 m), har varit bebott sedan äldre sten - åldern. Här finns en rik flora och fauna precis som det finns intressanta grottor att utforska. Största staden i Rugova-området heter Peã (ca 50 000 invånare), och den är belägen i en naturskön dalgång. Nordvästra Kosovo, där berget Gjeravica är beläget, är populärt för sina många vandringsleder och möjligheter till bra skidåkning. Ungefär en mil norr om Gjeravica ligger natur - området Rugova, där det bland annat finns flera vattenfall som lockar många besökare främst från Balkan. Även i de södra delarna av landet, söder om staden Priz ren och i gränslandet mot Makedo - nien, kan man uppleva Koso - vos magiska natur. Här breder bergsmassivet Šar Planina ut sig och här finns flera bergs - top par som är över 2 500 meter höga. I detta område, som även är nationalpark, finns det över 1 800 olika träd och växter, var - av ett tjugotal är endemiska. Ett tips om man vill se detta vackra landskap är att köra väg R115 från Prizren. Vägen leder genom dalar och förbi de höga bergstopparna, för att mynna ut några mil söder om Pristi na. Längs den slingriga vägen passerar man under resan flera väl mående byar, där man kan stanna och äta den lokala maten. Vid vägkanten säljs dess - utom honung, druvsaft, rostade kastanjer och andra spännande produkter från de omgivande bergstrakterna. Kosovos frimärksutgivning Kosovo var som ovan nämnts den fattigaste och mest eftersat - ta regionen i det socialistiska Jugoslavien, vilket inte minst märktes genom att postväsendet i regionen också var mycket eftersatt. Det dröjde faktiskt fram till december 1959 innan Kosovo fick en egen post-, teleoch telegrafmyndighet. Efter att Kosovo i mitten av 1970-talet fått en utökad autonomi inom Serbien, så kom också postväsendet att byggas ut med fler postkontor, samt en post gång som omfattade större delen av befolkningen. I samband med Kosovokri get 1998 99 upplöstes post- och te - le myndigheten, och under denna period fanns det ingen fungerande postgång i landet. Det var först vid millennieskiftet som postväsendet återupprättades, då under ledning av den FN-styrda administrationen, som också stod för frimärksutgivningen i Kosovo under 2000 08. Frimärkena som gavs ut av FN under dessa år trycktes av det franska postverket i Paris, och transporterades sedan till Kosovo av det franska flygvapnet. Totalt gav FN-administrationen ut 111 frimärken i Ko - sovo, med den vertikala texten Förenta Nationernas tillfälliga administration i Kosovo, på engelska, albanska och serbiska. Valörerna på den första fri - märksutgåvan som gavs ut av FN-administrationen, och som föreställde historiska föremål, var i tyska mark (D-mark), me - dan den andra utgåvan var i både euro och tyska mark. Från och med det tredje utgåvan från 2002 var valörerna enbart i euro, och det var i samband med att euron blev den officiella valutan i Kosovo. FN lät också öppna upp ett hundratal postkontor runt om i Kosovo, som ett led i att åter - uppbygga samhället efter kriget. År 2008, samma år som Ko - sovo utropade sin självständighet, så gavs de första frimärkena ut med beteckningen republiken Kosovo. Dessa frimärken, liksom euro-valutan, accepteras inte i de serbiska bosättningarna i Ko - sovo, utan där är det serbiska dinarer och serbiska frimärken som används. Det beror på att serberna som sagt ser Kosovos självständighet som ogiltig. Försändelser med serbiska frimärken skickas inte med pos - ten i Kosovo, utan transporteras först med egna ombud via Serbien, och sedan vidare till adressaten. Universitetet i Pristina uppmärksammas på detta frimärke utgivet i samband med universitetets 10-årsjubileum 1979. Det är idag Kosovos främsta utbildningsinstitution, men redan när det öppnade 1969 opponerade sig många serber, som menade att det kunde ses som att Kosovo fick självbestämmande. Universitetet upplöstes 1999 i och med Kosovokriget, och de serbiska studenterna, tillsammans med större delen av den serbiska befolkningen i Pristina, lämnade staden. Idag har serberna ett eget universitet i norra Kosovo beläget i Mitrovica, och i Pristina har universitetet åter - uppstått. NORDISK FILATELI Mars 2019 11